Semantik och Pragmatik Konversationell implikatur Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015
Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått. Allt är inte bokstavligt uttalat. För att förstå ett implicit budskap behövs normer för hur vi underförstår budskap. Underförstådda pragmatiska inferenser är inte detsamma som logiska inferenser. Om A har 5 barn är satsen A har 2 barn logiskt sann. Men om A på frågan Har du barn? svarar Jag har två barn., hur förstår vi det? Inferenser rotade i samtalsnormer kallas implikaturer.
Två personer lindrigt skadade Bokstavligt budskap: två personer lindrigt skadade i en olycka. Norm: nämn viktiga saker först (i t. ex. en tidningsartikel). Norm: mänskliga dödsfall väger tyngre än skador. Svåra personskador väger tyngre än lindriga. Slutledning (implikatur): ingen dog eller blev allvarligt skadad (i olyckan ovan). Om vi håller oss till ett logiskt resonemang utesluter meningen Två personer lindrigt skadade inte att dessutom tre personer dött och åtta blivit svårt skadade!
Konversationell implikatur I Med implikatur menar H. P. Grice sådan språklig information som inte ingår i ett yttrandes språkliga betydelse utan följer av resonemang och slutsatser som lyssnaren drar med hjälp av kunskap om talsituationen och vissa allmänna principer för språklig kommunikation.
Grices samarbetsprincip Grice menar att det finns en allmän grundläggande princip för hur samtal bör föras som de som deltar i samtalet förväntas följa: Samarbetsprincipen the cooperation principle, beskrivs som ett slags outtalad överenskommelse mellan talare och lyssnare om att samarbeta i kommunikationen. Att göra det som krävs för att nå målet för kommunikationen, utforma sina bidrag till samtalet så att de på bästa sätt tjänar syftet med samtalet. Av samarbetsprincipen följer en mängd regler eller maximer.
Grices samtalsmaximer I Grice s maximer kan inordnas under fyra rubriker Kvalitet (the maxim of quality) Säg inte det du tror är osant Säg inte det som inte är välgrundat (inte finns evidens för) Kvantitet (the maxim of quantity) Ta med så mycket information som behövs (relativt samtalets syfte) Ta inte med mer information än vad som behövs (relativt samtalets syfte)
Grices samtalsmaximer II Grice s maximer kan inordnas under fyra rubriker Relation/Relevans (the maxim of relevance) Säg sådant som är relevant (relativt samtalets syfte) Sätt (the maxim of manner) Använd språk som mottagaren förstår Undvik tvetydigheter och oklarheter Var kortfattad och strukturerad
Konversationell implikatur I Grice s maximer kan inordnas under fyra rubriker Grices teori om maximer och implikatur handlar om att yttranden måste tolkas genom resonemang (ofta av viss komplexitet). Grices maximer är ett slags antaganden. Om ett yttrande inte är omedelbart normalt, så bör mottagaren sträva efter att finna en avsikt hos talaren som gör det normalt. Och på så sätt kommuniceras ett innehåll indirekt (implikaturen).
Exempel på implikatur 1 Skall vi stänga fönstret? Det är skönt med frisk luft. Relevansmaxim: var relevant! Hur är detta relevant?
Exempel på implikatur 1, forts Implikaturen blir något i stil med: Det är skönt med frisk luft och eftersom ett öppet fönster släpper in frisk luft så skulle jag föredra att ha fönstret öppet, så: Nej, vi skall inte stänga fönstret.
Exempel på implikatur 2 Jag är sugen på glass. Det finns en affär runt hörnet Relevansmaximen Implikaturen blir: Affären säljer glass och affären är öppen.
Exempel på implikatur 3 Vid det senast rapporterade inbrottet kom tjuvarna bland annat över en dyrbar oljemålning. (Ur nyhetsnotis.) Kvantitetsmaxim: ge tillräckligt mycket information, men samtidigt inte för mycket. Hur är detta lagom mycket?
Exempel på implikatur 3, forts Implikaturen blir något i stil med: Vid [... ] inbrottet kom tjuvarna bland annat över en dyrbar oljemålning och inte någonting mycket värdefullare eller mer betydelsefullt än så, för i så fall skulle vi (som journalister med en vilja att rapportera allmänintressanta förhållanden) ha skrivit det.
Exempel på implikatur 4 Blev du klar med uppsatsen? Jag försökte bli det. Kvantitetsmaxim: ge tillräckligt mycket information, men samtidigt inte för mycket
Exempel på implikatur 4, forts Implikaturen blir något i stil med: Nej, uppsatsen blev inte klar. Om uppsatsen blivit klar skulle den informationen också finnas med.
Fler exempel på implikatur ur Dahllöf Konversationell implikatur Kvantitetsmaximen : Säg lagom mycket ligger bakom implikaturer om att man säger det som behöver sägas, och att man inte kan säga något enklare och starkare. Enligt livsmedelsverkets undersökningar innehåller de flesta saluhållna livsmedel idag mycket låga mängder av cesium-137. Implikatur: Det är inte så att var tionde chokladkaka innehåller dödliga mängder av cesium-137 (det är dock logiskt förenligt med vad som sägs).
Fler exempel på implikatur, forts Kvalitetsmaximen: Försök tala sanning! ligger bakom implikaturer om att talaren tror på det som påstås och att informationen är någotsånär välgrundad. Enligt livsmedelsverkets undersökningar innehåller de flesta saluhållna livsmedel idag mycket låga mängder av cesium-137. Implikatur: Författaren har tagit del av någon rapport från livsmedelsverket.
Fler exempel på implikatur, forts Relevansmaximen: Var relevant! ligger bakom implikaturer om att yttrandet är relevant. Som mottagare förväntas man inse hur uttrycket är relevant för resten av diskursen Enligt livsmedelsverkets undersökningar innehåller de flesta saluhållna livsmedel idag mycket låga mängder av cesium-137. Implikatur: Man behöver inte oroa sig över riskerna med cesium-137 om man handlar i vanliga butiker.
Fler exempel på implikatur, forts Sättsmaximen: Var tydlig! ger upphov till implikaturer om att uttryckssättet är motiverat av kommunikativa behov. Enligt livsmedelsverkets undersökningar innehåller de flesta saluhållna livsmedel idag mycket låga mängder av cesium-137. Implikatur: Uttalandet är författat med tanke på mottagarna och ordval och formuleringar är anpassade för att vara begripliga och informativa.
Konversationella implikaturer kan hävas Kan du hjälpa mig att flytta i helgen? Jag har ganska ont i ryggen. Jag har ganska ont i ryggen, men jag behöver ju inte lyfta så tunga saker
Avvikelser från samarbetsmaximerna I Överträdelse (violation) - Att (i tysthet) vilseleda samtalspartnern t. ex. genom att ljuga (kvalitetsmaximen). Att filibustra (relevansmaximen). Avbrytande (to opt out) - Att explicit ange att man inte kan följa samarbetsmaximerna. Ett ärligt sätt att omförhandla samtalets syfte. Jag kan inte svara på det, jag har lovat att inte berätta
Avvikelser från samarbetsmaximerna II Kollision (clash) - Då två maximer kommer i konflikt. Om man t. ex. inte har tillräcklig information kan det bli svårt att vara informativ nog (kvantitetsmaximen) utan att säga sådant man inte har fog för (kvalitetsmaximen) Hån (flouting) - Att öppet bryta mot en maxim för att uppnå en viss effekt. Frågan blir hur sådant beteende kan inordnas under den generella samarbetsprincipen. Lyssnaren måste omtolka uttalandet/situationen för att hitta en meningsnivå där brottet framstår som ett indirekt sätt att följa maximerna.
Avvikelser från samarbetsmaximerna III Hån (flouting) mot kvalitetsmaximen kan t. ex. ge upphov till icke bokstavligt språk troper Ironi Det gjorde du verkligen bra! Om någon som misslyckats med något Metafor Hon lyser upp hela rummet Hyperbol (överdrift) Jag har en miljon saker att göra idag Meiosis (underdrift) Det tog en liten stund Om något som tagit många timmar
Avvikelser från samarbetsmaximerna IV Vad skulle innebära det att håna (flout) relevansmaximen? Kan du låna mig hundra kronor? Min plånbok ligger där borta. Kan du låna mig hundra kronor? Har du sett något bra på bio då?
Utelämnad information Implikaturer kan också dras utifrån utelämnad information. Grice (1975) ger ett exempel på detta, Vi tänker oss att A bett sin lärare i filosofi om ett utlåtande för A:s ansökan till en tjänst inom området filosofi A talar utmärkt engelska och har närvarat vid alla examinationstillfällen
Samtalsmaximerna är en ansats till att beskriva kommunikation och yttrandens betydelser ur ett pragmatiskt perspektiv är ett sätt att beskriva enligt vilka regler eller mekanismer vi gör tolkningar av implicita budskap. ger en rimlig beskrivning av varför figurativt språk fungerar i kommunikation.
Vad hittar ni?