Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. BBR, SS 02 52 67 och Boverkets svar till regeringen november 2004, Tillämpning av riktvärden för trafikbuller vid planering för och byggande av bostäder. Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: - 30 dba ekvivalentnivå inomhus - 45 dba maximalnivå inomhus nattetid - 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) - 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Dessa värden kan anses gälla för de bostäder som planeras i Skillingeudd. Om kravet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad inte kan uppfyllas för alla rum finns möjlighet att tillåta högre ljudnivåer, dock högst 65 db(a). Då gäller att minst hälften av rummen för umgänge, rekreation och vila samtidigt vetter mot en sida av huset, helst med högst 45 db(a) och åtminstone högst 50 db(a), samt att ljudstandarden för trafikbuller inomhus höjs till ljudklass B. För ljudklass B gäller inomhus: 26 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus, bostadsrum 31 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus, kök 41 db(a) maximalnivå nattetid inomhus I SS 02 52 67 anges följande högsta ljudtrycksnivå utanför fönster och på uteplats för ljudklass C: SWECO Ingenjör Bååths Gata 17 Box 8, 721 03 Västerås Telefon 021-495 41 00 Telefax 021-495 41 82 Jennie Brundin SWECO ENVIRONMENT AB Telefon direkt 021-495 41 32 Org.nr 556346-0327, säte Stockholm Mobil 0734-12 41 32 Ingår i Sweco-koncernen jennie.brundin@sweco.se www.sweco.se 1 (6)
Position L Aeq db L AFmax db Utanför fönster till minst hälften av utrymmena för sömn, vila och daglig samvaro 55 - Utanför övriga fönster 55a - På uteplats 52 67 a) I undantagsfall kan avsteg från kravet accepteras, exempelvis då bostäder i städers centrala lägen eller andra lägen med god kollektivtrafik av tekniska och ekonomiska orsaker inte kan utformas så att kravet uppfylls. Då avsteg från kravet accepteras bör krav enligt första eller tredje raden skärpas med 10 db. Riktvärden för dagvatten I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för dagvatten, utan bedömningar görs från fall till fall med hjälp av referensvärden och bedömning av mottagande recipienters känslighet. Referensvärden finns i Naturvårdsverkets rapporter Bedömningsgrunder för miljökvalitet Grundvatten respektive Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999 resp. 2000). Riktvärdena bedöms inte överskridas i planförslaget. Skyddsavstånd För reningsverket gäller skyddsavstånd med hänsyn till lukt och bakteriespridning. Kungsörs reningsverk är dimensionerat för 8000 pe. För Kungsörs reningsverk gäller 400 m skyddszon, enligt krav från Länsstyrelsen. Restriktioner och områdesskydd Biotopskydd För öppna diken, odlingsrösen och åkerholmar (upp till 0,5 ha) gäller ett generellt biotopskydd. Inom områden med biotopskydd får inte bedrivas verksamheter eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2009). Biotopskyddet gäller enligt miljöbalken 7 kap, 11 och förordningen (1998:1252) om områdesskydd. Inom det aktuella området finns odlingsrösen. Inga av dessa berörs dock direkt av den planerade bebyggelsen. 2 (6)
Strandskydd Planområdet gränsar till Mälaren och omfattas till viss del av strandskydd. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djuroch växtlivet på land och i vatten. Vid hav, sjöar och vattendrag råder generellt strandskydd enligt 7 kap 13-18 miljöbalken, och omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. För Mälarområdet gäller utvidgat strandskydd om 300 meter från strandlinjen. Länsstyrelsen kan besluta om att strandskyddet i vissa fall kan upphävas. Inom strandskyddat område är det bl.a. förbjudet att uppföra nya byggnader. Till vattendrag räknas bland annat diken. Enligt Länsstyrelsens beslut daterat 1999-06-04 (dnr 231-8108-98. gäller strandskydd om 50 meter för vattendrag med en bredd mellan 1 och 6 meter. Det betyder att för diken inom området gäller strandskydd 25 meter på varje sida om diket (Länsstyrelsen, 1999). År 2009 infördes ändringar av strandskyddsbestämmelserna. Eftersom arbetet med detaljplanen för Skillingeudd initierades före den 1 januari 2009, ska strandskyddet i planen prövas enligt övergångsbestämmelser för strandskyddet. Det innebär att länsstyrelsen ska pröva strandskyddet enligt de gamla bestämmelserna. Riksintressen Detaljplanen gränsar till Svealandsbanan som utgör riksintresse för kommunikationer. Hänsyn bör tas till detta vid planeringen av bostäder, bl.a. med avseende på buller- och säkerhetsfrågor. Mälaren utgör riksintresse för yrkesfisket. Mälarområdet med öar och strandområden utgör riksintresse med avseende på dess natur- och kulturvärden. Det rörliga friluftslivet ska särskilt beaktas. Fornlämningar Inom området finns fornlämningar. Inga av dem berörs fysiskt av den planerade bebyggelsen. Fornlämningar skyddas genom lagen (1988:950) om kulturminnen (KML). Enligt kulturminneslagen 2 kap. 1 utgörs sk. fasta fornlämningar av lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Det är enligt kulturminneslagen förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Alla 3 (6)
fornlämningar har automatiskt ett skydd, även de som ännu inte är upptäckta eller registrerade av Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Uttrycket övrig kulturhistorisk lämning används för kulturhistoriska lämningar som enligt rådande praxis vid registreringstillfället inte utgör fast fornlämning men som ändå anses ha ett antikvariskt värde. Dessa har inget automatiskt skydd enligt KML. Sumpskog Sumpskog innefattar all trädbärande blöt mark där träden (i moget stadium) har en medelhöjd på minst 3 m, och trädens krontäckningsgrad är minst 30 %. Sådana trädbestånd räknas till sumpskog även på fuktig mark om fuktighetsälskande (hydrofila) arter täcker minst hälften av befintligt fält- eller bottenskikt. Med fuktighetsälskande arter i bottenskiktet avses främst de s.k. sumpmossorna, dvs. vitmossor, björnmossor etc. Nationella miljömål Det finns sexton nationella miljökvalitetsmål som beskriver hur Sveriges miljö och våra natur- och kulturresurser ska förvaltas för att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle. Följande miljömål har bedömts beröras av planförslaget. - Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Bara naturlig försurning - Giftfri miljö - Levande sjöar och vattendrag - Grundvatten av god kvalitet - Ett rikt odlingslandskap - God bebyggd miljö - Levande skogar - Ingen övergödning - Ett rikt växt- och djurliv Innehållet i de nationella miljökvalitetsmålen redovisas bl.a. på Miljömålsportalen (www.miljomal.se). 4 (6)
Västmanlands läns miljömål Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande roll i miljömålsarbetet som regionala miljömyndigheter. Länsstyrelserna har därmed ansvar för att regionalt anpassa, precisera och konkretisera alla miljökvalitetsmål utom Levande skogar. Det målet har Skogsstyrelsen ansvar för. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för sina län. De har i och med det också ett ansvar för att följa upp och utvärdera de regionala miljömålen och det regionala miljömålsarbetet. I samverkan med andra myndigheter ska länsstyrelserna och Skogsstyrelsen ta initiativ till och föreslå åtgärder för att nå målen. De regionala beslutade målen som hör till respektive miljökvalitetsmål benämns regionaliserade mål. Dessa kan jämföras med de nationella delmålen. Många länsstyrelser har dessutom beslutat om länsegna mål. Det är mål som länen har beslutat om men som inte är en anpassning av ett nationellt delmål utan på andra sätt bidrar till det nationella miljökvalitetsmålet. De exakta formuleringarna av länets miljömål redovisas på Länsstyrelsens hemsida (www.lansstyrelsen.se/vastmanland) och på miljömålsportalen (www.miljomal.se). Kungsörs kommuns klimatmål I juni 2009 antog kommunfullmäktige i Kungsör en Energi- och klimatstrategi. Strategin beskriver översiktligt kommunens energianvändning och klimatpåverkan, och innehåller även de mål och visioner kommunen har för klimatarbetet. Bland de långsiktiga målen kan nämnas att Kungsörs kommun ska verka för att bli oberoende av olja, kol och andra fossila bränslen senast år 2015. Ett annat mål är att den lokala energiproduktionen ska stimuleras för att kunna medverka till ett hållbart samhälle, minskad sårbarhet och fler lokala arbetstillfällen. 5 (6)
Referenser Kungsörs kommun, 2009. Energi- och klimatstrategi. www.kungsor.se. Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. www.notisum.se. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 1999. Upphävande av strandskydd. Beslut 1999-06-04, dnr 231-8108-98. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2009. Biotopskydd, www.lansstyrelsen.se/vastmanland, 2009-09-09. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2009. Strandskydd, www.lansstyrelsen.se/vastmanland, 2009-09-09. Naturvårdsverket, 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Grundvatten. Rapport 4915. Naturvårdsverket, 2000. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. 6 (6)