Brev. Insamlingsmål nått. FRII-Brevet 10 år! Extra stort jubileumsnummer. nr 2/04. FRIIs årsmöte. Uppdrag Granskning om minnesgåvor.

Brev nr 2/04 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 77 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi ca fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Nyckelord i etisk insamling är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet. Presstopp Neurologiskt Handikappades Riksförbund varslar 7 personer, pga bristande ekonomi, meddelades den 11 juni. Det är tungt men nödvändigt, säger kanslichef Stefan Käll. Prioriterade omräden är dock insamling och medlemsvård uppger Stefan Käll. Det blir vissa projekt och andra verksamheter som berörs. Varslen träder i kraft den 1 november. FRIIs årsmöte Uppdrag Granskning om minnesgåvor Humor för Unicef sid 3 sid 4 sid 6 Guldägg till Frälsis sid 6 Sex sådana här båtar räcker det insamlade beloppet till. Foto Sjöräddningssällskapet. Insamlingsmål nått Sjöräddningssällskapets insamling till minne av de sex omkomna i helikopterolyckan förra året nådde sitt mål i mitten av juni, 1,8 miljoner kronor till sex Rescue Runners-båtar. Insamlingen har pågått under ett drygt halvår. Den stora framgången har sporrat till fortsatt insamling och det nya målet är en Rescue Runner till Sjöräddningssällskapets samtliga 56 stationer, dvs. 50 båtar till. FRII-Brevet 10 år! Extra stort jubileumsnummer Ny organisation mot mutbrott Åtta sidor från InsamlingsForum sid 7 sid 12-19 Kris för telemarketing Träffa våra givare, del 2 sid 21 sid 24 Svenska insamlare i världen sid 27 Från vänster det allra första FRII-Brevet, sedan nr 1/95, nr 6/99 och nr 1/02. Aktuella kampanjer sid 28-29 FRII-Brev nr 2/04 1

Kalendarium Ledaren 29 juni SFI har bilaga i Svenska Dagbladet 31 aug 1 september Svenska Spel anordnar sin årliga Spelakademin i Visby för spel- o lotterifrågor 12 sept Walkathon till förmån för Hjärt- Lungfonden, Unicef och WWF. 24 sept Hearing om medskapande arrangeras av Forum för Frivilligt Socialt Arbete tillsammans med den statliga Ansvarskommittén. Syftet med hearingen är att ge kommittén information och analyser kring medskapandet i form av frivilligt socialt arbete. Mer info www.socialforum.a.se 27 sept Auktion på kossor till förmån för BRIS. Se www.cowparade.com 12-15 oktober International Fundraising Congress i Holland. Se även annons sid 11. 16 oktober Sånger för livet, sång - och musikfest i Globen. Arr. Läkarmissisonen 12-13 november Sveriges Televisions helkvällar för Världens Barn. 13 november Världens Barn ordnar Riksinsamling alle man ur huse! 9-10 maj 2005 FRIIs InsamlingsForum (skriv in i almanackan redan nu!) Brev Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, Swedish Fundraising Council Nr 2/04, juni. Årgång 10. Manusstopp till nr 3 är 15 september. Redaktion: Eva Bergström, Eva Nordenstam, Pernilla Norström Erik Zachrison och Marie von Zeipel. Ansv. utgivare: Therése Engström FRII, Box 2054, 103 12 Sthlm, Skeppsbron 28 Tel. 08-677 30 90, fax 08-677 30 91 e-post: info@frii.a.se Produktion: Eva Bergström Information AB Om du medverkar med text eller bild i FRII-Brevet ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får använda ditt material i elektronisk verstion av tidningen. Vi som arbetar i ideella organisationer drivs förstås av engagemang. Vi som arbetar i de insamlande organisationerna inser samtidigt att det behövs resurser i vårt arbete. Det är därför vi tycker att också insamlingsfrågorna är viktiga. Man kan se på dem med två delvis olika utgångspunkter. Den första är att vi gärna ökar på insamlingsresultaten. För att kunna åstadkomma det kan vi behöva allt från gemensamma marknadsundersökningar till ökade kunskaper om tekniska frågor. Överhuvudtaget behöver vi ett ökat kunskapsutbyte. Jag tror att det också är viktigt att följa och gemensamt påverka den politiska debatten i frågor som berör våra insamlingsvillkor. Ett exempel på det är frågan om avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer. Den andra utgångspunkten gäller förstås vilka krav människor kan och bör ställa på oss. Människor som ger oss stöd har förstås den yttersta viljeyttringen att tillgå de kan låta bli att ge. Det är inte det vi vill ska ske. Vi vill att människor ska kunna känna förtroende för att vi hanterar deras stöd på bästa sätt och med den inriktning de har tänkt sig. Jag tror att öppenhet är den viktigaste förutsättningen för människors förtroende. Med öppenheten följer förstås att man har och klarar av att hantera höga etiska krav på hur resurserna används. Just för öppenheten, de etiska kraven och slutligen människors förtroende för vad vi gör så är det vi själva som måste ta ett ökat ansvar. FRII:s roll i detta är uppenbar. Lennart Daléus ordförande Läs i detta nummer Hantering av minnesgåvor 4 Ger sjuka barn guldkant 5 Guldägg till Frälsningsarmén 6 Skratta för barnen 6 Ny organisation mot mutbrott 7 Oseriös klädinsamlare fortsätter 7 Notiser 9 Etiska riktlinjer 11 Allt om InsamlingsForum 12-19 Telefonensframtid i fundraising? 20 Porträttet 21 En FRII-profil försvinner 23 Träffa våra givare 24 Insänt 25 Svenska insamlare i världen 27 Ute med galor? 27 Aktuella kampanjer 28-29 Eriks notiser 30 Krönikan 32 2 FRII-Brev nr 2/04

FRIIs årsmöte Lennart Daléus blev vår nye ordförande Vi saxar ur FRIIs pressmeddelande: Insamlingsbranschens eget organ FRII Frivilligorganisationernas Insamlingsråd har på sitt årsmöte valt ny ordförande. Lennart Daléus, generalsekreterare i Greenpeace tar över ordförandeklubban och leder nu den organisation vars medlemmar står för två tredjedelar av all svensk insamling och fundraising. Ett 40-tal representanter för FRIIs medlemmar samlades 27 maj i Stockholm för FRIIs årsmöte. Stämningen var informell och god. Lena Tham, Världsnaturfonden WWF valdes att leda mötet. Britt Samuelson, avgående ordförande, presenterade det gångna årets verksamhet och kassören Roland Carlstein det ekonomiska utfallet. Mötet gav styrelsen ansvarsfrihet. Därefter vidtog valen. Kristina Kuylenstierna, AMREF, hade lett valberedningens arbete och föredrog de kriterier efter vilka man arbetat. Lennart Daléus, Greenpeace valdes till ordförande på två år. Ordinarie ledamöter blev Ann- Therese Enarsson, En Rökfri Generation, Therése Engström, Läkare Utan Gränser, Gustaf Thunqvist, Kooperation Utan Gränser och Inga Wall, Cancerfonden. Therése utsågs senare till vice ordförande och Inga till kassör. Till suppleanter valdes Jenny Anderberg, IM, Kjell Lidholm, Röda Korset och Annelie Norberg, Reumatikerförbundet. Ny sammankallande i valberedningen blev Maria Ros Jernberg, Kooperation Utan Gränser. Här är FRIIs nya styrelse Lennart Daléus, generalsekretererare på Greenpeace, ordförande Therése Engström, insamlingsansvarig på Läkare Utan Gränser, vice ordförande Inga Wall, ekonomiansvarig på Cancerfonden, kassör Tankar inför kommande arbetet Lennart Daléus presenterade några tankar inför arbetet i FRIIs styrelse under det kommande året. En engagerad diskussion följde som gav styrelsen många idéer om hur medlemmarna ser på branschens aktuella frågor såsom öppenhet, förtroende, kontroll av insamlingar och självreglering. Den sista punkten gällde styrelsens förslag till årsavgift 2004 samt höjda serviceavgifter från år 2005. Årsavgiften fastställdes till 3.000 kr per medlem. Flera alternativa förslag till serviceavgift kom upp på mötet varför mötet beslutade att styrelsen på nytt bereder frågan och återkommer till medlemmarna i höst på just den punkten. Tack till alla avgående Till sist avtackades Britt Samuelson av både vice ordföranden Claes Anckarman och av Erik Zachrison. Britt avtackade Claes, Roland Carlstein och Gerd Grip som nu alla lämnar styrelsen samt Kristina Kuylenstierna som gjort ett mångårigt fint arbete i valberedningen. Erik Zachrison Kjell Lidholm, Röda Korset, suppleant (foto saknas) Ann-Therese Enarsson, generalsekreterare på En Rökfri Generation, ordinarie ledamot Gustaf Thunqvist, insamlare på Kooperation Utan Gränser, ordinarie ledamot Annelie Norberg, insamlingsansvarig på Reumatikerförbundet, suppleant Jenny Anderbrg, insamlingsansvarig på Individuell Människohjälp, IM, suppleant Claes är vår nya kraft på FRII Claes Anckarman blir ny informationsoch utbildningssekreterare på FRII. Claes är nu insamlingschef på Svenska kyrkan och har tidigare suttit i FRIIs styrelse. Grattis! Hur känns det? Det känns roligt att gå in i något nytt. Ett utvecklande jobb i ett kul sammanhang. När jag satt i styrelsen kändes det väldigt splittrande att inte Claes är FRIIs nya medarbetare. Foto Jim Elfström/ IKON ha tiden att genomföra det vi pratade om utan hade fullt upp i mitt ordinarie jobb, som väntade med massor att göra. FRII har nu två anställda och båda har tidigare suttit i styrelsen, är det ett kriterium tror du? Nej, men kanske en fördel att man lärt känna många i styrelsen och kan FRIIs verksamhet. Hur länge har du arbetat på Svenska kyrkan? 25 år, men jag har gjort väldigt många olika saker. Men nu kände jag att jag ville lämna kyrkan och prova något nytt i en verksamhet som passar mig. Det finns en stor potential i FRII för jag tror att det i framtiden kommer att bli ännu viktigare med en stark branschorganisation. När vi blir fler på kansliet finns ju bättre möjligheter att utveckla FRII, fortsätter Claes. När börjar du? Jag börjar i slutet av september. VIktiga frågor att ta tag i Du bor i Uppsala, det blir långa resor? Jo, jag bor strax norr om Uppsala, men tågen går ofta och jag har inga småbarn längre. Naturligtvis har jag funderat över det, men tror att det kommer att gå bra. Det här är en så kul möjighet som jag vill ta! Vad längtar du efter att ta tag i? Jag vill att FRII ska vara en organisation där medlemmarna får mycket tillbaka. Utbildning och information är två sådana bra områden att ge mycket. Jag vill också arbeta för en juste insamlingsbransch, avslutar Claes vårt samtal. Eva Bergström FRII-Brev nr 2/04 3

I slutet av maj sände SVT:s Uppdrag Granskning ett program om hur begravningsbyråerna hanterar minnesgåvor som betalas via dem och hur de mottagande organisationerna kontrollerar att de får de gåvor som är lämnade till dem. Det senare är ingen lätt uppgift visade det sig, då begravningsbyråerna har de mest varierande rutiner. Här nedan återfinns ett referat av TV-programmet samt en kommentar från Ursula Tengelin, Cancerfonden. Hur sker hanteringen av minnesgåvor? Minnesgåvor som försvinner och obefintlig kontroll stämmer det? Det försökte Uppdrag granskning ta reda i ett av sina program som sändes i slutet av maj. Vad händer med de pengar anhöriga skänker till olika fonder i samband med någons bortgång? Granskningen, som gällde ett par medicinska fonder och begravningsbyråer, avslöjar att det finns missförhållanden i båda leden. Cancerfonden fick stå med hundhuvudet för sina problem att redovisa gåvor som kommit in från begravningsbyråerna. Begravningsbyråerna, å andra sidan, visar prov på ett brett register av tveksamma arbetsmetoder och varierande upplägg för hanteringen av minnesgåvor. Handlar det om oärlighet eller bara rent oförstånd? Cancerfonden inleder inslaget med uttalandet att hela hanteringen bygger på förtroende i flera led. Begravningsbranschen verkar å sin sida stå för en gråzon, utom all kontroll. De flesta byråer tar enligt inslaget in egna minnesblad, väljer fond godtyckligt och tar ut avgifter för hanteringen. Begravningsbyråerna menar att metoderna är svåra att ändra och att det sett ut så här i alla tider. Fonderna kanske vill att vi ska använda deras blad? säger en. En annan begravningsbyrå menar att kunderna måste lita på dem att pengarna kommer dit de ska. Trots att det verkar råda en gemensam inställning till att pengarna inte ska hinna förräntas det vore oärligt väntar flera byråer i granskningen upp till ett halvår med att redovisa pengarna till fonderna. Hjärnfonden ställer krav Enligt Uppdrag Granskning sätter sju av tio byråer in klumpsummor utan att ange var pengarna kommer ifrån. Begravningsbyråerna anser dock att fonderna borde ha rutiner för detta, något Cancerfonden inte håller med om: Hur skulle vi kunna kontrollera det? Om vi inte får specifikation så får vi inte, säger Cancerfondens generalsekreterare. Hjärnfonden däremot ställer krav på begravningsbyråerna att de ska specificera pengarna. De för register över de minnesblad de skickar ut och följer upp om de har gett några pengar. Men för att det ska fungera krävs att begravningsbyrån använder fondens minnesblad, och inte sina egna. Fonderna verkar omedvetna om att begravningsbyråerna använder egna minnesblad. Pengarnas väg till Cancerfonden Fonderna vet inte vad begravningsbyråerna gör och begravningsbyråerna gör som de vill. Cancerfonden menar att de har kontroll över gåvorna som kommer in. Men när SVT följer pengarnas väg från två begravningsbyråer till Cancerfonden är bilden en annan. Det visar det sig att en av de granskade begravningsbyråerna inte har skickat pengar trots att minnesblad skrivits ut. De tror själva att pengarna kan ha satts in på annan fond, något som inte bekräftas. Den andra granskade begravningsbyrån, placerad i Visby, visar sig vara en god förebild för hela branschen med föredömlig hantering av minnesgåvor. De använder bara fondernas egna minneskort och tar inte ut någon avgift. De ser sig själva som ombud för flera fonder, något som de menar ökar kontrollen av pengarnas väg från givaren till fonden. Var brister förtroendet? Men Uppdrag granskning låter sig inte nöjas. Det slutliga testet består i att se om pengarna från den gotländska begravningsbyrån, som uppger sig vara Cancerfondens ombud, verkligen kommit fram. Glappet visar sig vara stort mellan begravningsbyråns redovisning och den summa Cancerfonden har registrerat. Efter att Cancerfondens ekonomichef gjort flera försök att spåra pengarna som trots att begravningsbyråns hela bokföring faxas över inte lyckas saknas fortfarande en ansenlig summa. Enligt Cancerfonden är det omöjligt att pengar försvinner. Så det initiala påståendet om att hanteringen kräver förtroende i alla led lämnar oss med en obesvarad fråga: var brister förtroendet? Pernilla Norström Cancerfonden kommenterar Alla gåvor är lika viktiga! Cancerfonden är huvudfinansiär av svensk cancerforskning och helt beroende av frivilliga gåvor. Självfallet är det viktigt att våra givare har fullt förtroende för vår verksamhet. Jag är den första att beklaga att den information som gavs i Uppdrag Granskning gav en förvirrad bild av hur Cancerfonden hanterar minnesgåvor. Det finns tre säkra vägar att ge en minnesgåva till Cancerfonden; via vårt 020-nummer, något av våra 90-konton eller vår hemsida. För minnesgåvor som förmedlas av begravningsbyråer skulle det vara en fördel att alla har samma rutiner som om gåvan skänks direkt till Cancerfonden. Vi skulle då undvika oklarheter i vem som skänkt en gåva, att beloppet sätts in på fel mottagare eller att pengarna blir liggande för länge. Svårigheten för oss och alla organisationer som har till syfte att samla in pengar är att ställa krav på givare och förmedlare. Därför har vi bett oberoende revisorer att gå igenom hur vi hanterar minnesgåvor. Inga pengar har försvunnit på Cancerfonden och vår strävan är att bli ännu starkare i kampen mot cancer. Ursula Tengelin, Generalsekreterare Cancerfonden PS Efter programmet visade det sig att de saknade pengarna hade betalats in till Cancerföreningen i Stockholm som har ett annat insamlingskonto än Cancerfonden. Detta faktum framkom inte i programmet. På SVT:s hemsida under programmet Uppdrag Granskning kan man läsa en utförlig beskrivnng av hur de gjorde sin undersökning som sedan programmet är baserat på. Se www.svt.se 4 FRII-Brev nr 2/04

Medlem under luppen Ger sjuka barn guldkant Sommaren 1999 var Claire Rosvall i Frankrike med sin familj. De hade hyrt ett hus och där på ett bord fanns en tidning med en artikel om en fransk organisation som jobbade med att förverkliga svårt sjuka barns önskningar. Det blev Min Stora Dag. Jag kände att det här vill jag göra. Jag skulle fylla 50 och har fyra friska barn och är lycklig. Mina återstående arbetsår ville jag ägna åt barn som har det svårt, berättar Claire. Hon åkte hem och började jobba för att förverkliga sin dröm och i maj 2000 var Min Stora Dag registrerad som stiftelse. Hittills har Stiftelsen MinStoraDag förverkligat 180 stora dagar. Det är sjuka barn på universitetssjukhusen som får önska sig något. Det kan handla om att träffa idoler, resa till nöjesparker som Disneyland i Frankrike eller Legoland i Danmark. Andra vill träffa delfinerna på Kolmården eller få en ny cykel. Först är det en läkare som väljer ut barnet som får ansöka om en Stor Dag och sen träffar någon från Stiftelsen familjen och planerar önskedrömmen. Claire har slutat på sitt gamla jobb som ekonomichef och jobbar heltid med stiftelsen. Hon har ett 40-tal volontärer till sin hjälp. I början var det mest hennes vänner som hjälpte till, men hon har även använt volontärbyrån på nätet för att hitta folk. Claires man och barn stöder henne också, och det har varit viktigt eftersom hon har gått ner rejält i lön från hennes gamla jobb och det är mycket arbete med att starta en verksamhet. Det är uteslutet att jag skulle sitta med en hög lön. Det är viktigt att hålla kostnaderna nere och att människor ser att bidraget de ger, till största delen går till projektet, säger Claire Eftersom Min Stora Dag inte har funnits så länge så är det svårt att svara på hur mycket de samlar in varje år. Förra året var rekord på tre miljoner. Men det berodde mycket på en stor gåva från en enskild persons födelsedagsfest. Runt 1,5 miljon hoppas Claire på i år. Av dessa pengar kommer ca hälften från andra stiftelser, 30 procent från allmänheten och 20 procent från företag. Vi håller på att lära oss mer om insamling och planerar att göra en kampanj till jul. Vår dröm är att bli mer kända bland allmänheten, för svenska folket är generöst. Tar kända namn till hjälp De har ändå fått mycket press och har pärmar fulla med klipp. Ett sjukt barn som får en önskan uppfylld är tacksamt att skriva om. Jag har hela tiden varit övertygad om att ett sånt här arbete behövs, och det har drivit mig. Den stora dagen kan bli ett avbrott för ett barn i en svår vardag, säger Claire. Martin Timell och Kajsa Bergqvist är stiftelsens ambassadörer och ansikte utåt. Prinsessan Madeleine är stiftelsens beskyddare. För barnen är det magiskt att få träffa en äkta prinsessa. Barn önskar ofta att träffa sina idoler och i fotodokumentationen från stora dagar syns kändisar av alla möjliga slag. Den 21 oktober 2003 hade Min Stora Dag Cafédag på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Kajsa Bergqvist var än en gång med oss och hälsade på barnen, hon gick runt och pratade med var och en och skrev över 300 autografer på ett par timmar! Claire Rosvall bildade Min Stora Dag och har i dag en hel vägg full med tackkort. Hennes erfarenhet är att artisterna gärna ställer upp men då gäller det att få tag på dem personligen. Deras agenter säger oftast nej till allt men jag är mycket envis. Jag tar inte nej som ett svar, säger Claire. Svår och tung uppgift Men att möta sjuka och ibland döende barn kan vara mycket svårt. Clarie har varit med om volontärer som har vänt i sjukhusdörren. Det har också hänt att barn har dött medan de har planerat deras stora dag, eller precis efteråt. Vi har en kontakt med en psykolog på Astrid Lindgrens barnsjukhus som har hjälpt oss med olika regler och rutiner, berättar Claire. Förutom de stora dagarna så gör de även mindre evenemang. Electric Banana Band har till exempel haft en konsert i en korridor på Huddinge sjukhus, ibland bjuder Min stora dag på saft och bullar på avdelningar och går på olika evenemang med flera barn. Målsättningen är att glädja så många svårt sjuka barn som möjligt och kunna öka antalet stora dagar. Jag tror på det här. Det är stort att engagera folk för de svaga i samhället. Det är verkligen att utöva medmänsklighet, säger Claire. Eva Nordenstam Fakta Stiftelsen Min Stora Dag hjälper till att förverkliga svårt sjuka barns önskedrömmar. Barnen är 3-18 år och bor i Sverige. Förutom stora dagar för ett enskilt barn så anordnas även kortare avbrott i sjukhusvistelsen för flera barn som t ex får gå på cirkus, konserter och liknande. Stiftelsen registrerades i maj 2000 på initiativ av Claire Rosvall. Insamlingskonto: 90 05 13-3 FRII-Brev nr 2/04 5

Världens humorkväll Skratta för barnen FRII-Brevets utsände deltog som publik under TV4 och Unicefs insamlingsprogram fredagen 28 maj. Jättekul. Det var precis det här vi har velat och det vi satsat på. Men inte riktigt vågat hoppas på. Är det inte underbart? sa en omtumlad och lycklig Véronique Lönnerblad, generalsekreterare på svenska Unicef, minuten efter att strålkastarna slocknat. Entrén på TV4 var fylld av förväntansfull publik i alla åldrar, men mest barn och ungdomar. Vi blev hälsade välkomna av en studiovärdinna som gav oss stränga order att le hela tiden, oavbrutet i tre timmar. Det var det absolut viktigaste, det näst viktigaste var att vi hade kissat. Så lotsades vi in genom en korridor till studion där vi blev anvisade platser. En produktionsledare sa glatt Ju mer ni ler desto mer pengar kommer in till Världens Barn eller var det världens barn han menade? Vid reklambranschens årliga stora tävling om Guldäggen var i år hela 13 ideella kampanjer nominerade. Guldet i klassen ideella organisationer gick till Frälsningsarmén för Papperskassen (se FRII-Brevet nr 3-4/03 sid 17). Prisutdelare var FRIIs generalsekreterare Erik Zachrison. Juryns motivering löd: En kampanj som har kraften att förvandlas från förpackningsdesign till printreklam till event till utomhusreklam för att slutligen bli ett rörligt media är en bragd värd att applådera. En bärkraftig idé skulle man ha sagt i Göteborg. I Guldäggsjuryn säger vi bravo! Så drog programmet igång med tre olika programledarpar, Martin Timell-Annika Andersson, Felix Herngren-Tilde de Paula, Claes Malmberg och Kristian Luuk. En stor del av programmet bestod av färdiginspelade reportage och inslag. Målsättningen var att så många som möjligt skulle ringa och anmäla sig som världsförälder och resultatet blev att drygt 23.200 personer ringde in och anmälde sig. Samtalen de ringde kostade 9:90, varav 8:50 gick till Unicef, vilket gör 197.200 kr. För att få fram ett insamlat värde räknade man hur mycket de 23.200 världsföräldrarna kommer att generera år ett och det blir 27,840.000:- (100:-/mån). Därtill kom enstaka gåvor så värdet av hela kvällen angavs till drygt 35 miljoner kronor. När vi så lämnade studion så fick vi också påpassligt nog blankett och penna för att bli världsföräldrar. Eva Bergström Guldägg till Frälsningsarmén I sitt spontana tacktal sa Jan Kempe, kampanjansvarig på Frälsningsarmén bland annat följande: Det viktigaste ägget är det som vi får möjlighet att dela ut till människor som inte har något på frukostbordet. Jag vill också tacka Frälsningsarméns ledning som börjat att förstå ett och annat om marknadsföring och dess olika parametrar och innehåll. Sillverägg gick till Cancerfonden för kampanjen Bröst och till Friends för utomhuskampanjen Hårda ord- Eva Bergström 6 FRII-Brev nr 2/04 De sex programledarna i livlig diskussion strax före sändningsstart. Nedan studion under sändning. Foton Eva Bergström Fakta Under förra årets Humorkväll ringde mer än en miljon samtal. Som mest noterades 1.100 samtal per sekund, vilket gav 8.500 Världsföräldrar. Programmet utsågs till världens näst mest effektiva TV-insamlig enligt studien Fund Raising TV Programmes Around The World av The World Information Tracking. Resumé ställde frågan om rätt bidrag vann. Lars Laxen Axelsson, vd Lowe Brindfors: Ja, det tycker jag. Frälsis är en värdig vinnare. De är extremt konsekventa i sin reklam. Prisutdelare var Erik Zachrison, FRII. Foton Ingvar Karmhed/SvD Enis Püpülek, reklambyrån Storåkers: Ja, Frälsningsarmén. Den kategorin brukar tycka så synd om sig själv. När de inte gör det ska det premieras. Nominerade kampanjer i kategorin ideella organisationer Organisation Kampanj Reklambyrå Frälsningsarmèn Papperskassen Forsman & Bodenfors Cancerfonden Bröst Calle&Olle AB Friends Hårda ord (Utomhus) Lowe Brindfors Friends Hårda ord (Tidskrift) Lowe Brindfors Friends Osynlig (Reklamfilm) Lowe Brindfors Cancer & Trafikskadefonden Rullstolen (Reklamfilm) Grand Annonsbyrå Situation Stockholm Midvinternattens köld är hård Lowe Brindfors Majblomman Läkeväxter ANR Hoppets stjärna Årets hetaste julklappar KING Unicef Magen Åkestam.Holst Unicef Landminor Åkestam.Holst Unicef Barnvagnar på stan Åkestam.Holst Stockholms Stadsmission Parkbänk, Soprum, Trapphus Sugarhill

Ny organisation mot mutbrott i Sverige Nu får svenska företag och myndigheter ännu större anledning att sköta sig. Den internationella organisationen Transparency International, som arbetar mot korruption och mutor, startar nu verksamhet i Sverige. Bo Karlström bygger upp den svenska avdelningen. Privat foto. Men vi kommer inte att jaga enskilda fall, det får journalisterna och rättsapparaten ägna sig åt, säger Bo Karlström, som är ordförande i arbetsgruppen som ansvarar för att bygga upp den svenska avdelningen. Transparency International kommer att arbeta med opinionsbildning och belysa bredare frågor kring korruption och mutor, inom såväl det privata som det offentliga näringslivet. Transparency Sweden kommer lanseras officiellt i mitten av september och en styrelse börjar ta form. Finansieringen av ett litet kansli söker man bland annat från ett par större företag. Om och när det blir fråga om bredare finansiering genom insamling kommer man att ansöka om 90-konto. Tidigare ett marginellt problem Reaktionerna på att vi ska etablera oss har varit mycket positiva, berättar Bo Karlström. Mutbrott har fått en annan prioritet i svenskt näringsliv och offentlig förvaltning och i dagens stora företag är det snarare regel än undantag att det sitter en person i ledningen som ansvarar för etikfrågor. Det här är dock inte en okontroversiell verksamhet, enligt Bo Karlström. Att sätta strålkastaren på företeelser i samhället som kan leda till korruption innebär oftast att någon eller några känner sig hotade. I Sverige har korruption tidigare betraktats som ett marginellt problem, men i och med de senaste årens mutskandaler, t ex inom statliga Systembolaget och Vin & Sprit och i Gotlandsbolaget, har det hamnat högre på agendan. Nu lägger svenska myndigheter mer resurser på kampen mot mutor. Företag på gränsen mellan offentlig och privat verksamhet med offentlig finansiering men som opererar i den privata marknaden är intressanta att titta på för Transparency menar Bo Karlström. Blandningen av roller kan leda till korruption. Systembolaget är ett exempel på hur dubbla roller leder till oklarheter. Deras uppdrag är dels att få folk att dricka så lite som möjligt, samtidigt som vinsten ska maximeras. Det ger oklara signaler och kan skapa en risk för någon form av korruption, säger Bo Karlström. Lagstiftning föråldrad och krånglig Svenska exportföretag, som arbetar i helt andra kulturer och miljöer, tvingas ofta till svåra avväganden när de vill skaffa sig kontrakt. Vem minns inte Boforsaffären i Indien? Den svenska avdelningen av Transparency International kan tänka sig att belysa och skapa diskussion kring dessa problem. Den svenska lagstiftningen mot korruption är föråldrad och krånglig. Många andra i-länder har bättre och modernare lagstiftning i dessa frågor än vi, säger Bo Karlström. I Norge är maxstraffet för mutor tio år i Sverige är det två. Att modernisera den svenska korruptionslagstiftningen, och inte minst dess tillämpning, kan kanske vara en fråga för Transparency Sweden att driva. Pernilla Norström Fakta Transparency International (TI) grundades 1993 av tysken Peter Eigen och har blivit en av världens viktigaste krafter mot internationell korruption. Idag bedrivs verksamheten i nästan nittio länder. En förutsättning för att åstadkomma varaktig förändring är att organisationen i respektive land ägs av de som påverkas direkt av korruptionen. Offentliga myndigheter får heller inte ha direkt inblandning i verksamheten. Av dessa anledningar finns TI inte i icke-demokratiska länder som t.ex. Kina och Saudiarabien. Transparency arbetar ofta som en påtryckargrupp. Den drev på i arbetet för OECDs riktlinjer för multinationella företag som antogs år 2000, och FN:s konvention om korruptionsbekämpning (2003). Bo Karlström har ett förflutet vid International Monetary Fund (IMF), där han arbetade i många år. Senare var han konsult för Världsbanken och rådgivare till Kenyas finansminister. För tio år sedan gjorde han en studie för Sida om korruption Korruptionens anatomi som nyligen givits ut i en ny version. Oseriös klädinsamlare fortsätter Det polisanmälda och hårt kritiserade företaget Svensk kläd- & textilinsamling som säljer begagnade kläder i Polen fortsätter sin marknadsföring. På sina utskick hävdar bolaget att de är bättre än Myrorna och Emmaus. Inga kläder säljes dyrt i Sverige i egna affärskedjor (typ Myrorna, UFF, Emmaus) sägs i de utskick som i början av maj delades ut i brevlådorna i Stockholmsområdet. Trots en rad polisanmälningar mot företaget som anses oseriöst och saknar 90-konto, händer inget. Det är skandal att ett ytterst oseriöst företag kan fortsätta att utnyttja de etablerade organisationernas goda rykte, säger Myrornas vd Johan Ojeqvist till tidningen Nya Dagen. Känner sig inte hotade Ofta rör det sig om personer som saknar arbetstillstånd och som kör oregistrerat. Men de känner sig uppenbarligen inte hotade. Erik Zachrison inspekterade deras bilar i höstas. Foto Pekka Pääkkö. Även Emmaus drabbas av de oseriösa insamlingarna. Det ringer många givare hit och är irriterade på det här, säger Mia Nybäck som är ordförande för Emmaus Stockholm. Det är jättetråkigt att de förstör för de organisationer vi har ett samarbete med och som behöver vår hjälp. Svensk kläd- & textilinsamling har funnit i olika skepnader i över 20 år, enligt en kartläggning Dagens Nyheter gjorde 2002. Organisationen ska i slutet av 1990- talet ha dragit in 250 ton kläder årligen, men sedan dess mångdubblat verksamheten. Man bedömer att det nu rör sig om 2.000-3.000 ton. Bakom verksamheten står en svensk affärsman som inte deklarerat några inkomster sedan 1993. Marie von Zeipel FRII-Brev nr 2/04 7

8 FRII-Brev nr 2/04 (annons)

Oseriös nu utan 90-konto Cancer- och barnhjälpen förlorade sitt 90- konto efter att grova bedrägerimisstankar skakat organisationen. Svensk Kassaservice larmade SFI, Stiftelsen för Insamlingskontroll, om att organisationens ordförande Joanis Tsarapatsanis och hans flickvän tog ut stora summor pengar för att betala sina egna löner. Granskningen visade att bara 15% av de insamlade pengarna går till ändamålet medan 85% går till omkostnader. Det finns ingen chans att Canceroch barnhjälpen får tillbaka sitt 90-konto, så länge nuvarande styrelse sitter, säger kanslichef Kim Österberg på SFI som tog beslutet att dra in 90-kontot. För att ha ett 90-konto krävs att styrelsen är kunnig i ekonomi. Den sittande styrelsen har bevisat att den uppenbarligen inte är det. Polisen har gjort husrannsakan hos vd:n som nu är misstänkt för bokföringsbrott. Under tiden beslutade SFI att spärra Cancer- och barnhjälpens 90-konto, vilket betyder att ingen kan ta ut eller sätta in pengar på kontot. Hämtar ej ut brev Senare fick SFI samtal från personer som berättat att de har fått fakturor från Cancer- och barnhjälpen med SFI:s logotyp i form av en kvalitetsstämpel fast med ett annat kontonummer. Vi ville självklart ha bevis på detta, förklarar Kim Österberg. Så fakturorna sändes till oss och vi såg att det var sant. Joanis Tsarapatsanis skyllde ifrån sig på tryckeriet men Kim Österberg menar att det är styrelsens ansvar att kolla att det blir rätt. Samtidigt sa telefonisterna på organisationen till privatpersoner att de hade ett 90-konto, men att de som ville skänka pengar var tvungna att sätta in pengarna på ett annat konto. Måttet var rågat för Kim Österberg och hon och SFI:s ordförande Ulla Wadell skickade ett rekommenderat brev till Joanis Tsarapatsanis där de skrev att de dragit in Cancer- och barnhjälpens 90-konto permanent. Brevet skickades iväg den första april och är ännu inte uthämtat på posten, säger Kim Österberg. Hon vet inte om organisationen fortfarande använder SFI:s logotyp på sina faktu- ror, eftersom det inte har kommit in några fler samtal. Men hon hoppas att folk blir mer observanta och inte betalar till organisationer som saknar 90-konto. Rima Hussein Marie von Zeipel Momsförslag kommer Moms på bingolotter och ideella second handbutiker? Efter mycket debatt och kritik i frågan finslipar nu finansdepartementet en promemoria om EU-anpassning av momsen. Planerna är att den ska presenteras och gå ut på remiss under sommaren. En proposition kan väntas tidigast nästa vår och om riksdagen säger ja kan reglerna införas allra tidigast i juni-juli 2005, säger kansliråd Inga-Lill Askersjö vid finansdepartementet. Kommer intäkter av försäljning från bl.a second-hand butiker att undantas, vilket är fallet i Danmark? Jag kan inte kommentera det. De ideella föreningarna i Sverige har i stor utsträckning varit momsbefriade. Det gäller verksamhet, t.ex. second-handbutiker eller annan försäljning, som föreningarna har för att finansiera sina ideella aktiviteter. Gräns vid 90.000 kr per år Det har motiverats med deras viktiga roll i samhället. Men så ser det inte ut i övriga EU. I utredningen Mervärdesskatt i EGrättsligt perspektiv. som blev klar under hösten 2002 föreslogs att skillnaden mellan nuvarande lagstiftning och EU:s sjätte mervärdesdirektiv ska bort. I förlängningen innebär det att föreningar med omsättning på 90.000 kronor per år ska betala moms på den verksamhet som de bedriver för att finansiera sina ideella aktiviteter. Kritikstormen från föreningssverige lät inte vänta på sig. Cirka 6 miljoner arbetstimmar utförs frivilligt. En moms på 25 procent blir ytterligare en börda när det gäller att få folk att ställa upp ideellt, menade frivilligorganisationer, idrottsrörelse, folkbildningsförbund och religiösa organisationer. Exempelvis skulle moms hårt drabba försäljningen i Röda Korsets och Myrornas second-handbutiker och priset på en Bingolott skulle öka med närmare fem kronor om moms infördes. Marie von Zeipel Ny ordförande i Amnesty Christine Pamp är ingen nykomling i Svenska Amnesty. Förra gången hon var ordförande var mellan 1993 och 1996. Därefter har hon varit fortsatt aktiv i bland annat demokratiutredningen inom Svenska Amnesty. Hon betonar att det inte är jättebra med återanvändning. En återväxt med naturliga efterföljare är alltid att föredra. Men just nu saknas det och styrelsen genomgår ett generationsskifte, säger Christine Pamp. När hon tillfrågades om hon var intresserad av uppdraget igen bestämde hon sig för att tacka ja. Men den här gången har hon en annan målsättning med sitt ordförandeskap. Nu vill hon satsa på att bygga ett bra team av styrelsen en utmaning när man bara träffas sex gånger om året och är utspridda över hela landet, säger hon. Fungera ihop med hästar Jag kommer att prioritera tydlighet i roller och ansvarsfördelning. Den här gången vill jag lägga krutet på att agera mer internt, eftersom jag tror att behovet just nu är mindre av en extern ordförande. Det utåtriktade arbetet vet jag att organisationen klarar utmärkt ändå. Mellan uppdragen som ordförande för Svenska Amnesty har Christine Pamp hunnit driva flera egna företag, som hon nu sålt av då det blev i mesta laget. Nu satsar hon istället på egen firma inom webbdesign. Men även det stora hästintresset får sin beskärda del och hon leder utbildningar inom hästhantering. Det är en form av ledarskapskurser, där hästägaren får lära sig att fungera ihop med sina hästar. Ofta är det ju hästen man fokuserar på när det är problem. Men jag gör tvärtom, berättar hon. Det gäller att hitta tillbaka till de gamla hästkarlarnas sätt att hantera hästar. I dag ser vi hästar som lyxig fritidssysselsättning eller så drillas hästarna efter militäriska förtecken i ridskolorna. Då skapas lätt missförstånd i kommunikationen mellan människa och häst. Pernilla Norström FRII-Brev nr 2/04 9

Positiv trend för SOS- Barnbyar Det har varit en fantastiskt rolig tid. Både omsättning och antalet givare ökar för SOS- Barnbyar. Vi har 52.000 faddrar idag och växer med 8.000 om året, varav en majoritet är autogirogivare. Det konstaterar en nöjd Elisabet Andersson, som i år 4-årsjubilerar som chef för SOS- Barnbyar. Hennes tidigare erfarenhet från näringslivet och bankvärlden har varit nyttiga erfarenheter att ha med sig i bagaget. Hon har satsat hårt på att höja kompetensen på alla nivåer. Det gäller allt från ledarskap till marknadsaktiviteter. Min käpphäst är att insamlingsbranschen och den ideella sektorn ska ha högsta kompetens inte minst när det gäller ekonomiska rutiner. Effektivare insamling! Har du nytta av - effektivare insamling? - effektivare kommunikation med medlemmarna? - möjligheten att hantera samtliga medlemsaktiviteter i samma system? - ett system som kan växa med organisationen? Då har du nytta av Melos! Att 70 procent av de nya faddrarna rekryteras via nätet, är hon mycket nöjd med. Det är det samlade resultatet av TV-reklam, annonskampanjer och bannerannonsering som bidragit till den positiva uppgången. Marie von Zeipel Premie Invest stäms av KO Premie Invest AB stäms av konsumentombudsmannen, KO, eftersom företaget har lockat kunder att köpa premieobligationer på kredit. Premie Invest samarbetade en tid med bland annat Barnens rätt i samhället, BRIS. Men vi hoppade av för ett halvår sedan, eftersom företaget verkade oetiskt, säger BRIS presschef Gunnar Sandelin. KO anser också att Premie Invest har angivit felaktig ränta och för låg kostnad för krediten. I det paket från företaget, som KO tar till domstolen, kostade två premieobligationer 4.800 kronor. KO menar att vem som Med en kärna av funktioner för medlemshantering, debitering, avisering, betalningsfunktioner samt tilläggsmoduler för bl.a. insamling, värvning, kurser, prenumerationer och försäljning anpassar vi vårt medlemshanteringssystem Melos efter just din organisation. Datarutin en stabil och pålitlig IT-partner sedan 40 år www.datarutin.se helst kunnat köpa två premieobligationer kontant hos en bank för mindre än halva det priset inklusive många av de erbjudna tjänsterna. Enligt ett beslut från finansinspektionen ska Premie Invest upphöra med kreditverksamhet och handel med obligationer. Premie Invest kommer att överklaga Finansinspektionens beslut till länsrätten, enligt ett pressmeddelande från företaget. Rima Hussein Årets Initiativpris till Amelie Amelie Silfverstolpe, har tilldelats årets Initiativpris för sin idé att starta Volontärbyrån som förmedlar kontakt mellan volontärer och frivilligorganisationer. Priset delades ut på den årliga stipendiegalan Vardagens hjältar på Grand Hotel i Stockholm som arrangeras av Stiftelsen för Respekt. Sedan starten 2002 har Volontärbyrån förmedlat mer än 2.300 volontärer till över 250 frivilligorganisationer runt om i Sverige. Jag är mycket stolt och glad att få pris, säger Amelie Silfverstolpe. Eva Bergström Krambjörn gav 6 miljoner IKEA har samlat in sex miljoner kronor till Unicef-projekt i Angola och Uganda genom försäljning av mjuknallen Brum på IKEA-varuhus världen över. 20 kronor av varje såld björn har gått till Unicef. I Angola används bidraget till att stödja både gatubarn och barn som inte går i skolan. I det krigsdrabbade norra Uganda, används stödet till lekbaserade program för ungdomar som ligger i riskzonen att drabbas av hiv/aids. Vi är tacksamma för IKEA:s stöd till utsatta barn och deras rätt att leka och lära, säger Rudolf Deutekom, Unicef. IKEA har stött olika Unicefinsatser under de senaste tio åren, bland annat med 10 miljoner till vaccinationer och skydd av utsatta barn i norra Indien. Marie von Zeipel Permission marketing i Sverige Webbplatsen Jatack som lanserats under våren går ut på att människor själva väljer vilken reklam de vill ha via e-post, så kallad permission marketing. I Danmark har tjänsten funnits i tre år och har 686 00 användare. I Sverige är målet en miljon användare inom ett halvår. Mer info på www.jatack.se. Eva Bergström Cancer- och allergifonden vann i domstol Efter fyra års tvistande i olika domstolar har 10-årsjubilerande Cancer- och allergifonden, som ger pengar till forskning om miljörelaterade sjukdomar, fått rätt. Skönt, men ett vansinnigt slöseri med skattepengar, kommenterar Sören Gyvall, organisationens ordförande. Upprinnelsen till tvisten var en ombildning från förening till stiftelse som ägde rum år 2000. Fondkapitalet på 10 miljoner kronor överfördes till stiftelsen, men länsstyrelsen ansåg att det inte hade skett. Ärendet prövades i länsrätten där stiftelsen friades. Beslutet överklagades till kammarrätten som återigen gav Cancer- och allergifonden rätt. Marie von Zeipel 10 FRII-Brev nr 2/04

Bokrescension Etiska riktlinjer Affärsförutsättningar i en global ekonomi Frågan om företagens sociala ansvar eller samhällsansvar, är föremål för en intensiv debatt. Den är pådriven av företag med världsomspännande verksamhet, men också av den otillräcklighet som regeringar i flera länder visar när det gäller att hantera miljöaspekter och mänskliga rättigheter. Mycket av debatten rör sig om riktlinjer för företags uppförande, eller koder, och vikten av att visa globalt ansvar. I boken sammanställs ett flertal av de väsentliga dokument som åberopas. Författarna har begränsat sig till riktlinjer och koder som avser etiska aspekter såsom mänskliga rättigheter, arbetsrätten och sociala förhållanden. Ambitionen har varit att göra tidigare svåråtkomlig dokumentation tillgänglig och därmed bidra till att debatten om företags samhällsansvar får en saklig grund. Den rikafloran av miljöprogram ingår inte. Sida har finansierat projektet. I en starkt globaliserad och komplicerad marknad där varumärket och de värden företag förknippas med utgör allt viktigare konkurrensfaktorer, är trenden tydlig. Företagsamhetens förmåga att hantera omvärldens informella kravbild, alltså frågor utöver lönsamhet och de formella kraven, är av stor betydelse för den affärsmässiga framgången, till och med för överlevnad. Den samhällsdebatt som förs såväl nationellt som internationellt kring företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) handlar i hög grad om dessa frågor. CSR beskrivs som ett ansvar utöver kraven i nationell lagstiftning vad avser frågor om mänskliga rättigheter, miljö och sociala rättigheter. Det finns som framgår av boken en rikhaltig flora av riktlinjer, koder och internationella konventioner inom dessa områden. Ett antal företag har formellt anslutit sig till såväl nationella som internationella initiativ på detta område som t ex FN:s Global Compact. I mars 2002 lanserade regeringen projektidén Globalt Ansvar. Representanter för näringslivet, fackföreningarna och ickestatliga organisationer bjöds in till en diskussion om vad företag kan och bör göra för att ta på sig ett utökat socialt ansvar i en globaliserad värld. Företagen uppmanas stödja och sträva efter att följa OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compacts nio principer. Nio företag hade vid bokens publicering anslutit sig. De synsätt och rekommendationer som finns hos ett antal svenska samhällsaktörer redovisas också bl.a LO, Svenskt Näringsliv, TCO, Svenska kyrkan, Rädda Barnen, Amnesty, ECPAT och Fair Trade Center. Boken är lättillgänglig och ger en bra översikt om man vill få en uppfattning om vad olika aktörer har gjort inom detta område. Det har dock hänt mycket sedan boken skrevs och den som vill aktualisera sig kan besöka t ex Förtroendekommissionens hemsida eller Globalt Ansvar. AnnMari Naeve Vi-skogen Etiska riktlinjer Åke Magnusson och Göran Norén Ekerlids Förlag oktober 2003 FRII-Brev nr 2/04 11

InsamlingsForum När goda människor möter goda ändamål då uppstår fundraising Solen sken, luften var sval, folk strömmade in i receptionen på Wijk Conference Center. Totalt kom närmare 220 personer att passera under de två dagarna, återigen ett rekord. Nytt för året var att sponsorerna var ovanligt många 19 st och de deltog också med ovanligt många personer. Flest var de från Stroede som anmält sex personer. Däremot lyste de små ensamkonsulterna med sin frånvaro, endast Jan Malmén var med från den kategorin. Har det månne blivit för dyrt för de små företagen? Konferensen inleddes med en video där vi fick möta ett par olika givare som förklarade varför de engagerat sig för den eller den organisationen. Och ordförande Britt Samuelson slog återigen fast att det är viktigt att komma ihåg vad givarna tycker! Fler aktörer kommer till Sverige Generalsekreterare Erik Zachrison betonade att vi befinner oss i en tillväxtbransch med fler och fler aktörer. Idag har FRII 77 medlemmar och SFI kontrollerar över 450 90- konton. Fler aktörer startar i Sverige och fler kommer hit från utlandet. Vi vet att bl.a. Care och World Vision tittar på Sverige som ett intressant land för etablering. Men vi har också medias och våra givares ögon på oss i mycket större omfattning, därför är det oerhört viktigt att hålla etiken högt och att respektera lagar, regler och rekommendationer, sa Erik. Vi ska vara tydliga och transparenta och våra årsredovisningar ska vara sådana att Gerd Givare förstår den utan problem. Vi måste bli bättre på att samarbeta med varandra och dra in givarna i arbetet, då kommer vi att bli starkare, sa Erik vidare. Citatet i rubriken hade Erik lånat av Veera Rao, ALERT, India. Det var sista året för radarparet Britt Samuelson och Erik Zachrison som nu avslutar ett mer än 10-årigt samarbete. Gränslösa insamlingstrender Per Stenbeck, som var intitiativtagare till både InsamlingsForum och FRII, pratade om Fundraising-trender i en gränslös värld. Idag är han International Fundraising Director i Unicef baserad i Genève, med globalt ansvar för insamling från privata sektorn. Per pratade om hur informationssamhället som startade runt 1950, inneburit fem viktiga steg; demokratirevolutionen, marknadsekonomins genombrott, fragmentariseringen/globaliseringen, ekonomisk blockbildning och informationsteknologin. Det har inte bara medfört globala effekter utan också effekter för ideella organisationer. Det har skett en explosionsartad tillväxt (femdubbling på några få år), ökad konkurrens, ökad professionalism och i kölvattnet risk för kommersialisering. Per betonade att det är oerhört viktigt att vi ser skillnaden mellan insamling och kommersiell marknadsföring, för den dag då givaren känner sig behandlad som en kund, då är vi riktigt illa ute! Per gick så igenom de tolv insamlingstrender han ser idag: 1. Förändrade lojaliteter lojal med saken inte med organisationen. 2. Autogiro viktigt att behålla de vi har. 3. CRM CMR (läs Donor Managed Relationships). 4. Krav på feedback och engagemang. 5. Back to basics redan i bibeln skrevs om insamling. 6. Testamenten. 7. CSR (Corporate Social Relations). Företagen är på g. 8. Nya medier (SMS, MMS, Internet, TV). 9. Insamling över nationsgränser. 10. Alla är vi fundraisers alla i organisationen ska känna ansvar och vara intresserade. 11. Insamling och opinionsbildning. Jämför ett varuhus; bjud in alla gratis, få dem sedan att handla. 12. Nätverkets betydelse! Avslutningsvis gav Per oss tre gyllene regler för insamling 1. Var redo 2. Var djärv 3. Var passionerad Inte minst det sistnämnda är något Per alltid är! 12 FRII-Brev nr 2/04

Hur rekrytera sin styrelse? Elisabet Andersson, generalsekreterare för SOS-Barnbyar pratade om den viktiga frågan hur vi rekryterar vår styrelse. Vill vi ha en kompetent och ifrågasättande styrelse eller en jasägande där ledamöterna tackade ja till uppdraget för att de blev smickrade? Elisabets svar var givetvis den kompetenta styrelsen, som ibland kan vara nog så besvärlig och krävande och ställer högre krav på henne som generalsekreterare och hennes medarbetare. Intresserade fick söka SOS-Barnbyar testade därför att låta intresserade själva söka uppdraget som styrelseledamot. Man vände sig till ett rekryteringsföretag som tog hand om de över 100 sökande som blev resultatet av annonser- Så skulle vi då få framgångsreceptet på TV-galor av Anna Hägg Sjöquist, generalsekreterare för Plan Sverige. Organisationen som klev in i de svenska vardagsrummen genom TV4:s ruta för sju år sedan. Vår målsättning var att bli stora och starka snabbt, att nå barnfamiljer och att bygga förtroende. Därför valde vi TV och det blev TV4 eftersom vi inte hade några förutsättningar att få med oss Radiohjälpen. Vi bedömde då, och gör fortfarande, att det finns utrymme att jobba med barnfamiljer, men även med andra grupper. För TV-galorna har Plan klara målsättningar 1. Att värva faddrar 2. Att visa engagemang och delaktighet 3. Att skapa Plan som en trovärdig organisation 4. Att visa hur Plan fungerar 5. Att nå rätt målgrupp 6. Att ha barn- och ungdomsfokus ingen. Ur dessa, alla mycket kvalificerade och kompetenta gallrade headhuntern fram ett mindre gäng som SOS-Barnbyar träffade. Resultatet blev tre mycket kompetenta och mycket engagerade styrelseledamöter som nu bl.a. är bollplank åt Elisabet. Carl von Essen, generalsekr. på Mentor invände att det kanske inte är fullt så lätt när vi har dagslånga styrelsemöten, då blir de bortskrämda igen! Påpassligt nog hade Svenska Dagbladet en notis på detta tema den 6 maj, där Erik Zachrison poängterade vikten av kompetenta styrelseledamöter och personal i de ideella organisationerna. Se även FRII-Brevet nr 2/03 sid 9. Recept på TV-galor Första året hade Plan hjälp av det holländska produktionsbolaget Endemol, som gjort Plangalor där, men året därpå ville Plan Sverige ha mer kontroll och startade ett eget produktionsbolag. Vi tror att framgången ligger i att vi först bildar opinion, sen samlar in. Alla artister som medverkar är personligt engagerade för barn och ungdom och många av dem är faddrar i Plan. Från början hade vi med internationella artister, men det har vi gått ifrån och har bara svenska för att få en starkare identifikation. Halva programtiden reportage Programledarna som är desamma år från år är båda faddrar som sett mycket av Plans arbete. Den ena kommer från underhållning, den andra från nyhetssidan, vilket vi tror är ren bra mix. Dessutom är nästan all produktionspersonal och övriga medverkande faddrar, det skapar ett stort engagemang. Minst hälften av den totala programtiden ska vara reportage för att öka kunskapen, skapa opinion och engagemang. Vi åker också tillbaka till samma plats flera år senare och följer upp och visar att pengarna kommit fram. Till skillnad från reportagen har vi 30-sekunders spotar som uppmanar till att bli faddrar. InsamlingsForum Britta Andersson, Astma- och Allergiförbundet Grattis, jag hör att du är nyvald ordförande i Astma-Allergifonden (som är en av förbundets tre insamlingsfonder). Innebär din närvaro där att ni kommer att höja insamlingstemperaturen? Ja det planerar vi. Astma-Allergifonden har legat lågt under Barnallergiåret (2003) till förmån för vår Barnallergifond. Men nu har vi bildat ett insamlingsråd tillsammans med vår Blomsterfond, för att bli effektivare i insamlingsarbetet. Insamlingsresultatet under Barnallergiåret blev inte så bra som vi hoppats men vi lyckades bra med att lyfta in barnallergi på dagordningen. Så nu tar vi nya tag, avslutar Britta vår pratstund. Sen är det också viktigt att organisationen personligen finns med i rutan. Humor även om det är allvarliga frågor måste man få skratta. Och artisterna är där för att säkerställa tittarsiffrorna. Vi har ett enda budskap: Bli fadder. Vi tar inte emot gåvor i programmet. Dagen efter har vi ett program som heter Efter faddergalan vars syfte är att stärka tveksamma och förstärka känslan hos faddrar att de gör rätt. Vi har också en hemsida som hör till galan, men köper begränsat reklamutrymme i samband med galan. Vi är mycket restriktiva med tryckt reklam däremot använder vi radio. Vid senaste galan noterades 19.500 samtal och kvar idag är 13.000 faddrar berättade Anna Hägg Sjöquist. Kostnaderna för insamling, information och administration ligger på 13,7%. Om TV-produktionen räknas in (artisterna får inte betalt) är kostnaderna 18,2%. Därutöver producerar Plan rena nyhetsinslag vilka vi ibland kan se i TV4s nyheter. Man har också gjort en dokumentär om HIV/Aids i Uganda tillsammans med Henning Mankell som tidigare fått uppdraget att skriva en bok på ämnet. TV-programmet hade två syften; 1. opinionsbildning 2. lansera boken. FRII-Brev nr 2/04 13

InsamlingsForum Att brännmärka en ko Brandraising while fundraising kan man verkligen bygga sitt varumärke samtidigt som man samlar in? Maria började sitt anförande med att gå igenom vad ett varumärke är att ordet brand kommer från brännmärka djur och att även vi i ideella organisationer måste prata varumärke eftersom vi själva är varumärken, vare sig vi vill eller inte. Det är ju omgivningen som bestämmer det, om de upplever oss som ett varumärke så är vi det. Men vi är inte vilka varumärken som helst utan passionsvarumärken och vi berättar sanna historier och pratar med människors hjärtan. Passionsvarumärke med själ och hjärta Varumärket är dock inte ett marknadsföringsverktyg utan beskriver organisationens själ och hjärta. Gemensamt för starka varumärken är en övertygande idé, ett klart och tydligt syfte samt värderingar och en central strategi. Att få fram något som är unikt för ens egen organisation är livsviktigt, för ingen bryr sig då alla säger sig vara öppna, ärliga, Behövs en ny grund? Ursula Tengelin, generalsekreterare på Cancerfonden ledde en diskussion om det eventuella behovet av en bred branschorganisation för de ideella organisationerna. FRII företräder ju de organisationer som ägnar sig åt insamling i dessa frågor, men det finns ju en lång rad andra viktiga frågor som är gemensamma för den ideella branschen. Och vem är det då som företräder oss i det oklara rättsläge som råder på många områden. En fråga är t.ex varför vi inte är med i tillväxtsamtalen som regeringen tagit initiativet till. Kanske borde vi ha en spegel till Svenskt Näringsliv som kan bli kallat i liknande situationer? I England finns det t.ex. en paraplyorganisation som även den har ett paraply över sig, men så finns det också Foto Ulla Montan/ Cancerfonden oändligt många ideella organisationer där. Är det i så fall FRII som ska och kan ta initiativet? Secondhand bildar branschförening Johan Oljeqvist, vd på Myrorna sa att de engagerade och pålitliga. Istället måste vi visa vår passion och det unika hos oss! En kanadensisk studie slår fast att det som stimulerar givandet är altruism, effektivitet, förtroende och modern (kreativa, progressiva). Således är det sådana värderingar vi måste kommunicera när vi samlar in pengar. Människor minns den som är först, men aldrig tvåan. Kan ni inte bli nummer ett i en kategori så skapa en annan där ni kan bli nummer ett! Vidare rekommenderade hon oss att se till att vår organisation har en bra strapline en kort fras som hänger ihop med logotypen och som framhäver det unika. Var konsekventa i allt! Det gäller även val av insamlingsmetod, som måste stämma överens med er själ. Etsa er fast i hjärna och hjärta hos era givare, avslutade Maria Ros Jernberg. inom secondhand-branschen kommit fram till att de måste organisera sig och är också på väg att göra det nu i dagarna. En stor fråga är väckt Diskussionen böljade fram och tillbaka men nånstans kunde man höra en enighet om behovet, men frågan hur avgränsningar ska se ut, vem som ska ta initiativet, vilken roll denna organisation ska ha fanns det lika många åsikter om som deltagare. Det konstaterades att det är en stor fråga som har väckts och att diskussionen bör gå vidare i många olika forum för att mogna. Men vem som ska hålla i taktpinnen för debatten är ännu oklart. Har du idéer, synpunkter, frågor i detta ämne så skriv till FRII! E-post info@frii.a.se. Det hänger på procenten Kim Österberg, SFI, pratade i en workshop om SFIs arbete och inställning till hur pengar samlas in och till vilken kostnad. Hon gick också igenom SFIs övriga regler, t.ex den att insamlingsbössor alltid ska vara plomberade och öppnas av minst två personer. Hon berättade att de fick många propåer från organisationer om att det inte längre fungerar att samla in med bara 15% i tillåtna kostnader och att önskemålet från bl.a. FRII var 30%. Beslutet blev dock som bekant 25% för Sverige, även om Europa ligger på 30% i snitt och USA är uppe i 40%. Pekka Haapasaari, Patmos foundation for World Missions, Finland Patmos Foundation, som arbetar med mission i 25 länder, är en av de största insamlingsorganisationerna i Finland och samlar in ca 50 miljoner SKr. Vi fick kännedom om InsamlingsForum genom samarbetsgruppen som håller på att förbereda starten av ett finskt FRII. Det kommer att heta VaLa som står för ansvarig givande och det bildas i slutet av maj. Det har varit mycket givande och inspirerande att vara här. Jag har fått många idéer att ta med mig hem och mött många kolleger som kämpar med samma saker jag själv gör. Hela forumet har varit väl planerat med många intressanta och inspirerande föreläsare, säger Pekka. 14 FRII-Brev nr 2/04

Staffan Hellgren Från piedestal till skandal Staffan Hellgren fd direktor vid Stockholms Stadsmission berättade om vad som händer och hur det känns när mediedrevet går och rubriken är hans egna ord. Det gäller SVTs program om Stadsmissionen i december 2003 och i mars 2004, se FRII-Brevet nr 3-4/03 och nr 1/04. Staffan började med att säga att man inte ska gå i försvar utan bara berätta allt som det är, vilket han poängterade inte alltid är så lätt. Han menade att det som hänt i Stadsmissionen inte rörde sig om några o- egentligheter utan att kritiken endast beror på olika bedömningsgrunder. Han redogjorde så för avtalet som gällde mellan honom och Stadsmissionen 62.000:-/mån i lön som direktor, Två dgr/mån som han fick ägna åt arbete i sin egen konsultfirma, Möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder*, Fick hyra en av Stadsmissionens lägenheter utan besittningsskydd. Därutöver hade organisationen sålt en bostadsrätt till en anställds dotter för värderat pris. Vad är det som händer och vad gör man när mediedrevet går? Flera av åhörarna liksom Staffan är övertygade om att Janne Josefson som gör programmet Uppdrag Granskning i SvT aldrig är intresserad av sanningen utan är bara ute för att bevisa sin tes. I sådana lägen är det givetvis oerhört svårt att få en rättvis bild visad i rutan. Staffan berättade hur de klippt sönder samtal, lagt på musik för att förstärka den känsla de vill ha och välja de bilder som passar deras ändamål. Bland annat berättade han om hur styrelseledamoten Tove Lifvendahl hade fått en och samma fråga Staffan Hellgren är en engagerande talare. minst tjugo gånger som hon hela tiden besvarade på samma sätt och när hon till slut inte orkade svara utan bara satt tyst, klippte de in just den sekvensen. I TV fick vi betraktare se hur Tove Lifvendahl såg ut att inte kunna eller vilja besvara frågan. När drevet väl kommit igång ringer telefonerna oavbrutet, Stadsmissionen kände sig jagade i flera veckor av TV-teamet som bland annat var otrevligt mot personalen. Externa reaktioner är t.ex hatbrev på mailen, nerringda per telefon, bidragsgivare vill tas bort** andra vill ge mer! Vad gjorde vi? Försökte besvara alla mail och telefonsamtal (otroligt mycket negativ energi som öses ut), informera alla viktiga nyckelpersoner, företag och stiftelser. Vi gick ut med pressmeddelande i förväg med det vi visste och försöker ligga steget före, berättade Staffan Hellgren. Vad hände då internt? Hela organisationen kom i gungning, stolthet vändes till skam, allt projicerades på direktorn och styrelsen, tog in en pr-byrå som gav oss rådet att lägga locket på, internrevision gjordes som ledde till nya policys. intensivt arbete med att återskapa förtroende, InsamlingsForum Målet att hitta vägen mot framtiden igen När något sådant här händer skakas vår existens om, det väcker rädsla, ångest mm. Då är det viktigt att få hjälp i det här krisarbetet som är en långdragen process. Målet är att hitta tillbaka till grundidén och att hitta vägen mot framtiden igen. Därefter utbröt en livlig diskussion där bl.a. Elisabet Anderson sa att det känns väldigt konstigt att efterträdaren bara får 40.000:- i månadslön och att styrelsen lägger in egna pengar. Det känns som att gå 10-15 år tillbaka i tiden. Helt emot grundkursen Kaj Sundström från Rädda Barnen poängterade att det helt är mot grundkursen i pr att hålla tyst, men total öppenhet gäller inte alltid heller. Per Stenbeck tror att katapultstolen utlöses lättare i ideella organisationer än i näringslivet, dvs det är högre risk för en gs att få gå än för en vd. Han rekommenderade fler att göra som Greenpeace; att följa aktiebolagsreglerna och öppet redovisa gs lön, styrelsearvoden och total lönesumma. De uppgifterna ska alla ha tillgång till, t.ex. i växeln. Johan Oljeqvist, vd på Myrorna, sa att det är många i näringslivet som vägrar att prata med Uppdrag Granskning eller Kalla Fakta. Eller så ställer de krav på direktsändning, just för att missledande klippning inte ska kunna göras. Eva Bergström Noter * Avtalet innebar att Stadsmissionen betalade en pensionsförsäkring så att Staffan Hellgren skulle kunna gå i pension vid 60 års ålder med 70% av direktorslönen i fem år. **Av gåvoregistrets 90.000 individer ville 200 bli borttagna efter det första TVprogrammet. FRII-Brev nr 2/04 15

InsamlingsForum Unicef blev årets insamlare FRII utsåg Svenska Unicef till Årets insamlingsorganisation för år 2003. Priset delades ut av FRIIs Therese Engström under InsamlingsForums middag och togs emot av insamlingschef Per Westberg. Motiveringen lyder så här: Svenska Unicef har under senare år lanserat flera innovationer i insamlingsarbetet. Organisationen har medvetet arbetat med att stärka sitt varumärke bland annat genom uppmärksammade annonskampanjer. Med Humorgalan i TV4 i maj 2003 använde Unicef TV-formatet på ett annorlunda sätt och myntade begreppet Världsförälder. Unicef står i dag för nyskapande och framgångsrik insamling. Under middagen och nästa dag gick en insamlingsbössa runt till förmån för Unicef. Resultatet blev 2.012 kr. Det var en glad och stolt Per Westberg som tog emot diplom, blommor och vandringspriset insamlingsbössan av FRIIs Therése Engström. Träffa sina stora givare Kristina Sparreljungs workshop handlade om hur man tar hand om stora givare och hon berättade om hur de själva på Hjärt- Lungfonden alldeles nyss gjort. De bjöd in tolv av sina bästa givare tillsammans med två forskare och personal från Hjärt-Lungfonden till en lunchträff. Hälf- ten, dvs sex, av de inbjudna kom, trots en väldigt hög medelålder på de inbjudna. Två damer som kom var över 90 år och efter träffen har de blivit kompisar, berättar Kristina. Testamentsfrågan togs upp naturligt Hon berättar vidare att hela träffen var mycket välregisserad, inte bara vem som skulle säga vad, utan också vem som skulle ta hand om och sitta med vilka gäster. På ett naturligt sätt togs även samtalet om testamenten upp, genom att berätta om en dam som sålit sitt fritidshus, betalat reavinstskatt och sedan skänkt återstoden till Hjärt-Lungfonden. Istället för att skänka huset direkt och fonden hade kunnat sälja huset utan att behöva betala någon skatt alls. Det visade sig att bara två av gästerna visste attt Hjärt-Lungfonden är gåvoskattebefriade. En viktigt information som flera tog fasta på. Två veckor efter träffen ringdes gästerna upp, vilket tog en hel eftermiddag. Samtliga berättade att de nu har eller är på väg att testamentera till Hjärt-Lungfonden. Ett mycket lyckat resultat, men som alltid krävs det arbete för att det ska bli något. Kristina berättade att hon lägger ner 10-20% av sin arbetstid på att vårda de stora givarna. Samarbete med företag Maria Walander-Dalayman, som vi en gång lärde känna som projektledare för Världens Barn, har idag ett eget företag som hjälper organisationer och företag att hitta goda samarbeten. Hon betonade att det gäller att hitta kopplingar som känns relevanta, som t.ex skepppet Vasa och brödet Wasa och Ramlösa och vattenprojekt genom Röda Korset. Men man måste alltid ställa sig frågorna vill det här företaget något bra med oss? och vill vi samarbeta med dem? Under sin Master Class på onsdagen i Rädda Barnens lokaler berättade Maria att sponsring, som är att hänföra till associationsmarknadsföring, omsatte år 2002 2,8 miljarder kronor i Sverige. Det var en ökning med 5%. Tillsammans med eventmarknaden som omsätter 1,8 miljarder utgör det 10% av den totala marknadskommunikationen i Sverige. Sponsringen fördelar sig ungefär så här Idrott 60% Kultur 15% Socialt/humanitärt 5-10% TV/radio 3-4% Festivaler 2-3% Miljö 2-3% Forskning/utbildning 2-3% Övrigt 1-2% Maria betonade att statistiken är bristfällig och Erik Zachrison uppmanar alla att rapportera in sina samarbeten till IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik och att besvara frågeformulär som kommer. I takt med att fler och fler organisationer söker samarbeten har företagen skaffat sig policies och i bland agenter. Sponsringen har också lyfts från att vara ett individbeslut till varumärkesstrategi. När man går in i ett samarbete är det otroligt viktigt att båda parter har förväntningarna klara för sig och att organisationen gör en riskanalys på lång sikt. 16 FRII-Brev nr 2/04

InsamlingsForum Tack! Vid årets InsamlingsForum deltog rekordmånga sponsorer/leverantörer totalt 19 stycken. FRII vill tacka följande företag för deras generösa och värdefulla stöd: Bobergs Tryckeri Brakeley City Mail Sweden AB Datarutin AB DirektMedia Bonnier DM AB DMM-Direkt Malmén Media Edita Print & Distribution JMS Media System Lottericentralen AB MySoft AB Nordic Fundraising AB OrgConsult AB Posten Sverige AB Research International AB Sensus studieförbund Sergel Kredittjänster AB Stim Computing AS Stroede Customer Development Talk Production AB FRII-Brev nr 2/04 17

InsamlingsForum Peter Frykehag, Cancerfonden Peter arbetar som projektledare för insamling på Cancerfonden sen i januari. Han hade då egen verksamhet efter att tidigare ha arbetat på reklambyrå med bl.a. Cancerfonden. Det är jätteroligt och spännande att jobba på en organisation, det ger mig såväl extra energi som motivation. De här dagarna har varit mycket bra och inspirerande, säger Peter och rusar iväg till den väntande bilen. Jesper Tottie, Riksförbundet FUB Jag valde spår ett, trots att jag är här för första gången, för jag tycker att styrelsens funktion, etik och moral är de grundläggande frågorna. Det andra är mer detaljer som alltid löser sig eller man kan anlita hjälp till. Det är ju jag som måste få styrelsen att förstå insamling. Sanna Jansson, Reumatikerförbundet Spännande. InsamlingsForum får en att börja vilja jobba mer och vidareutveckla sin egen kunskap om insamling. Det ger en nya krafter. Jag tar till mig det jag vill jobba vidare med själv och nästa år vill jag vara här igen. Hjälp för effektivare insamling Mattias Carlsson från Lutherhjälpen pratade om hur kommunikationsplattformen kan bidra till effektivare insamling. Han satte det viktiga samspelet mellan kommunikation och insamling i fokus och vi fick en intressant inblick i det förändringsarbete Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission nu är mitt uppe i. Behovet av en ny kommunikationsplattform uppstod när man insåg att Svenska kyrkans mission idag har ett annat arbetssätt än tidigare. Visserligen arbetar man med samma frågor som tidigare, men över hela världen. Behövs verkligen två organisationer, Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen, som arbetar med internationella frågor och hur ska arbetet egentligen bedrivas? Vilket är huvudvarumärket och undervarumärket, och hur ska de kommuniceras? Kommunicerade olika bilder För att besvara dessa frågor började man med att titta på var man stod idag. Det stod snart klart att det snarare skulle handla om att förädla verksamheten och göra den mer tydlig, än att försöka förändra den. Men ett problem upptäcktes snabbt att man kommunicerade olika bilder av organisationen utåt. Vi insåg att den allmänna bilden av Lutherhjälpen inte alls stämde överens med vår egen bild, säger Mattias Carlsson. Mycket har hänt i organisationen och andra frågor än tidigare bedöms idag som viktiga. Men, det nya hade inte kommunicerats. Så hur skulle man komma till rätta med den oklara bilden? Internt drog informatörer och insamlare åt olika håll och trycksakerna gav olika versioner av vad Lutherhjälpen är och gör. Med utgångspunkt i att allt vi gör kommunicerar, förstod vi att vi behövde en gemensam bild för att bli starkare. Det kan låta bra på pappret, men är svårt att genomföra i praktiken, säger Mattias Carlsson. För att förankra förändringsarbetet internt lyfte man fram fördelarna med att kommunicera tydligare. Grundidén för oss var att göra kommunikationen enklare, bli tydligare med vad vi gör och vad vi vill, och förstås skilja ut oss från andra organisationer, säger Mattias Carlsson. Nytt helhetstänk Arbetet påbörjades med hjälp av byggstenar i form av en kommunikativ plattform, en grafisk manual, gemensam planering, en mediamodell, profilmöten och diverse givarvänliga fokusprojekt. Lutherhjälpen valde att anamma ett helhetstänk som var nytt för organisationen. Genom sina runt 8.000 ombud har temat för tre år framåt allas rätt till mat kommunicerats i den årliga fasteaktionen. Nu valde man att dessutom koppla FNs milleniemål till sitt påverkansarbete och skrev debattartiklar på temat mat och hungerfrågor. Även andra aktiviteter och event knöts till fasteaktionen, till exempel Livsloppet, ett samarbete med Löfbergs Lila kring rättvisemärkt kaffe. Vi lärde oss att det kan vara lönt att behålla ett koncept i flera år. Att inte ändra i en kampanj varje år utan istället koppla på 18 FRII-Brev nr 2/04 moment och belysa konceptet på nya sätt. Vi får komma ihåg att vi själva tröttnar snabbare än våra givare. Resultatet har varit tydligt i Lutherhjälpen och Svenska kyrkan mission. Samordningen har blivit bättre, liksom planeringen. Bilden av organisationerna är mer samstämmig och håller vad den lovar och i media märks det tydligare vad man faktiskt gör och arbetar för. Slutligen, säger Mattias Carlsson, får vi komma ihåg att det här är en lång process och det tar tid innan vi ser de stora konsekvenserna av förändringsarbetet. Pernilla Norström

Att ge är inget vanemässigt beslut I huvudet på givaren På årets Insamlingsforum presenterade konsulten och forskaren Camilla Carlell både intressanta och inspirerande idéer kring insamling. Som doktor i företagsekonomi applicerade hon skickligt delar av sin värld på den ideella sektorns verksamhet. Såväl konsumenter som våra givare ställs ju inför att identifiera problem, söka information, utvärdera och göra val. Konsumenten eller givaren kan ses som en problemlösare när ett beslut ska fattas, enligt Camilla Carlell. Oftast fungerar det vanemässiga beslutsfattandet bra, när beslutet inte kräver fullt så mycket engagemang. Men när det handlar om större beslut krävs mer omfattande problemlösning. För givarens del är det möjligt att man vet att man vill ge men inte till vem. Vi behöver tid, information och klara alternativ för att kunna bestämma oss. I era insamlingsbrev kommunicerar ni som om beslutet att ge är ett vanemässigt beslutsfattande för mottagaren, trots att det inte är det. Det är trångt i brevlådorna nu för tiden och det gäller att möta kunden där kunden är mottaglig, säger Camilla Carlell. En minut av din tid Våra åtaganden och välfärdsproblem får ofta gå före face-to-face-representanternas vädjan om att få en minut av din tid, hur ont det än gör i samvetet. Men hur fattar man ett investeringsbeslut mitt i lunchrusningen? På påståendet från en av åhörarna att face-to-face ändå fungerar kontrar Camilla med att människor har svårt att säga nej. Easy come, easy go, säger hon. Men målet är ju att få lojala kunder, att få dem att fatta beslut som håller över tid och ger återköp. Liksom konsumenten försöker givaren hitta information om olika alternativ för att lösa sitt problem. Utöver givarbreven kan det vara svårt att hitta information om vad organisationer egentligen sysslar med. Det gäller att överbrygga informationsglappet, att undvika att prata med kunden när kunden inte är intresserad, eller omvänt, att kunden försöker prata med oss utan att vi ger någon respons. Rätt information skapar engagemang Informationshungern ökar ju mer engagerad man blir. Men att bara få in pengar utan att givaren känner engagemang innebär att den dag någon annan stjäl engagemanget får jag inte längre några pengar, säger Camilla Carlell. Men vilken typ av information behöver vi egentligen ge givarna inför deras beslutsfattande? Ideella organisationer fokuserar ofta på problem som trots att de fysiskt befinner sig långt från givarens egen värld, emotionellt målas upp som något som måste lösas nu med en gång. Det avgörande är att sätta sig in i givarens perspektiv och behov. Att göra produkter jämförbara och överblickbara. Konsumenter utvärderar efter funktionella kriterier där måste organisationer lära sig bena upp och bryta ner, göra det abstrakta mer gripbart. Annars blir det för svårt att fatta beslut, menar Camilla Carlell. Ska jag lösa fattigdomen med min gåva, liksom. Lika viktigt är det upplevelseorienterade, vad vi vill att givarna ska uppleva när de väljer oss som leverantör? En tumregel är att konsumenter lik- som givare blir uttröttade av komplexa beslut. De vill inte anstränga sig varje gång de väljer, därför är det viktigt att InsamlingsForum försöka närma sig det vanemässiga beslutsfattandet. För att kundens förväntningar ska infrias krävs tydliga erbjudanden vad ger jag pengar till? Ur en kommunikativ synvinkel måste det göras begripligt. Missnöje med en organisation får lätt återverkningar på hela branschen. Det är ett problem att alla sluter sig så snart något ofördelaktigt lyfts fram i media. Varför inte våga stå upp och säga så här arbetar vi istället? Det är inte bra när alla organisationer flyter samman till ett. Snabbt beslut kan påverka lojaliteten En åhörare påpekar att de snabba beslut om att ge som fattas på gatan vid face-to-face för det mesta baseras på något man gått och tänkt på länge. Camilla Carlell ser dock en fara i processen. Man har fattat beslut om att stötta någon, och den man först träffar på väljer man. Det betyder att den som kommer först får effekten av det arbete någon annan redan lagt ned. Det kan både påverka lojaliteten och beständigheten i engagemanget. Någon annan menar att face-to-face är den ideella sektorns sätt att nå ut på gatorna vi kan ju inte shoppa bistånd i Konsum. Det gäller att möta människorna när de är mottagliga, då de har avsatt tid. Vi måste kanske hitta andra arenor för detta, skapa forum på arbetsplatser, i skolor och på sjukhus för att nå ut och undvika de illojala strökunderna, avslutar Camilla Carlell. Pernilla Norström se även artikel sid 24. Reportage och foton från InsamlingsForum, sid 12-19, Eva Bergström om inte annat anges FRII-Brev nr 2/04 19

Nära 25% av svenskarna har nixat sig Har telefonen någon framtid i fundraising? Vi hör att NIX-registret växer lavinartat. I oktober 2003 hade 200.000 hushåll anslutit sig och bara ett halvår senare var antalet 380.000 st. Det är ungefär 10% av samtliga hushåll i Sverige. TM-branschen är helt klart oroad, och den oron bör kanske även gälla insamlingsorganisationer som många gånger arbetar med telefonen som verktyg. I Norge har 30% av hushållen tackat nej till att bli uppringda och en trolig förklaring är att de ideella organisationerna där har varit mycket mer aktiva per telefon än i Sverige. Flera av de största TM-bolagen är renodlade fundraisingföretag och har flera hundra anställda. Hemligt telefonnummer ett problem FRII-Brevet tog kontakt med branschföreningen Sveriges CallCenterförening (SCCF) för att höra hur framtiden kan arta sig. Vi fick prata med deras vice ordförande Lena Tapper, som också är vd för SITEL Nordic, som har nära 20 års erfarenhet av att kontakta personer via telefon och är ett av Nordens största Contact Center. Vår första fråga till Lena Tapper, är varför så många anmäler sig till NIX-registret? Jag tror att ett stort problem är att nästan alla har ringt från hemligt telefonnummer och idag när de flesta har nummerpresentatörer blir folk oroliga när de ser att någon ringt från ett hemligt eller dolt nummer. Förr visste ju inte folk om att någon ringt när de inte var hemma. Tysta samtal ett annat problem Media har också jobbat hårt för att göra alla medvetna om att NIX-registret finns. En del av irritationen kan också bero på att inte alla företag som använder automatisk uppringning predictive dialling har kunskap att kalibrera sina system rätt, vilket leder till att många får ett samtal och när de svarar finns ingen där. Det oroar givetvis en del, men inte så många. På SITEL Nordic har vi sedan den 1 april ett telefonnummer som syns och av cirka 200.000 ringda samtal har bara 27 personer ringt tillbaka, berättar Lena. Men vad ska/kan vi göra som vill använda telefonen i vårt arbete? SCCF arbetar för att få högre kvalitet i arbetet. Det innebär bl.a att ivra för att Lena Tapper, vd för SITEL Nordic och vice ordförande i Svenska CallCenterföreningen tar aktiv del i det dagliga arbetet. Foto SITEL. alla skaffar sig en policy för uppringning och att man givetvis ska följa de lagar och regler som finns. SCCF där de flesta större Call Centerföretag är medlemmar (idag 20 medlemmar som täcker 50-60% av den totala omsättningen), har antagit etiska riktlinjer som alla medlemmar förbundit sig att följa, säger Lena Tapper. Men räcker det? Vore det inte bra att skicka brev först så att folk kan tacka nej i förväg? Nej, det tror vi helt enkelt faller av kostnadsskäl. Det är inte bara kostnaden för att skicka ut brevet, utan också att ta hand om svaren och uppdatera registren hela tiden, svarar Lena. Bra att slippa ringa i onödan Det är givetvis ett hot mot hela branschen om en stor andel av befolkningen anmäler sig till NIX-registret, men samtidigt är det ju bra, så att vi inte lägger tid och pengar på att ringa människor som inte vill veta av oss, fortsätter Lena. Har du några råd vad ideella organisationer ska tänka på vid upphandling av telemarketingtjänster, för att öka trovärdigheten så att inte alla anmäler sig till NIX? Ja, det är givetvis att arbeta med företag som är med i branschorganisationen, eftersom de dels förbundit sig att följa de etiska riktlinjerna, dels för att vi som organisation hela tiden arbetar för att förbättra umgänget med mottagarna av samtalen. Och jag måste säga att jag tycker att det är anmärkningsvärt att stora etablerade organisationer arbetar med TM-företag som inte är med i den branschförening som finns, SCCF, avslutar Lena Tapper. Eva Bergström Debattmöte för branschen Den tredje juni höll telemarketingbranschen och deras kunder ett debattmöte på Berns i Stockholm för att diskutera det aktuella läget. I förhandsmaterialet sades att Ett par av målen är att vi tillsammans ska vara både självkritiska och se vad som har skapat den situation vi befinner oss i samt titta framåt och se hur vi kommer vidare, dvs vilka åtgärder som bör vidtas. Vad som framkom under mötet, som inte nämns i artikeln här intill var att majoriteten ansåg att de som köper tjänsterna bör betala för kvalitet. Anledningen är att ett lågt pris ofta innebär att de anställda endast har provision vilket leder till en hårdsäljande miljö, vilket ger dålig kvalitet i samtalen, med missnöjda uppringda personer som följd. Erik Zachrison deltog i panelen på debatten som representant för insamlingsbranschen. Erik är också oroad över allt fler nixar sig. Under debatten framkom det också att många callcenters lever under hård press, då de inte tjänar några pengar. Eva Bergström Utvecklingen för Nix-registret År Antal NIX-anslutna 2000 dec 10.000 start 1 dec 2000 2001 77.000 2003 177.000 2004 maj 393.000 källa SWEDMA Fakta Mer info finns på www.sccf.se, www.nix.nu Observera att medlemmar, givare som organisationen redan har inte behöver plockas bort även om de nixat sig. De anses nämligen redan ha en relation/kundförhållande med sin org. Detta gäller tex de viktiga uppgraderingskampanjerna för autogiro. Nix adresserat som funnits i många fler år har bara 56.000 adresser som undanbett sig reklam. Det ligger ganska stilla där. 20 FRII-Brev nr 2/04