Kursinformation med litteraturförteckning Skrivande och skriftbruk teorier och metoder 6 högskolepoäng Höstterminen 2011
Välkommen till Skrivande och skriftbruk teorier och metoder, 6 högskolepoäng! I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista. Informationen finns även på vår webbplats <www.nordiska.su.se> där du också hittar aktuellt schema för kursen. På sista sidan i kurshäftet finns också ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För att vara behörig för kursen krävs en examen från Språkkonsultprogrammet eller motsvarande. Kursens innehåll och uppläggning Kursen behandlar skrivande och skriftbruk i syfte att du ska kunna genomföra egna undersökningar. Olika teorier och metoder för undersökningar om skrivande diskuteras. Kursen fördjupar teman från tidigare delar av språkkonsultutbildningen som språkpsykologi, språksociologi, pedagogik och kommunikationsetnografi. Fokus ligger på skrivande i arbetslivet, men även skrivande i utbildning behandlas. Kursen är avsedd för språkkonsulter som vill fortbilda sig inom teorier och metoder för studier av skrivande och skriftbruk. Du läser tillsammans med Kull 16 som under höstterminen går på Språkkonsultprogrammet. Kursens lärandemål Vid kursens slut ska du kunna 1. tillämpa vetenskapliga metoder och teorier för att planera och genomföra undersökningar om skrivande på arbetsplatser 2. redogöra för huvuddragen inom skrivforskningens olika teoribildningar 3. omsätta teoretiska kunskaper i skrivpedagogiska insatser och diskussioner om språkkonsulters verksamhet. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade 2 (7)
innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet: http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=970. Kursen regleras av en kursplan Kursens mål och innehåll samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats. Även examinationsformer, betygskriterier och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen. Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra i slutet av kursen. Arbetsformer Föreläsningar och diskussioner. En mindre undersökning om skrivande ska genomföras. Närvaro Ej obligatorisk närvaro. Examination Forskningsuppgift som genomförs i grupp och redovisas skriftligt. Skriftlig individuell hemtentamen. Betygskriterier För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Lärandemål 2 och 3 graderas och avgör därmed kursens betyg. Som betyg på kursen sätts ett medelvärde av dessa lärandemåls omdömen. Betyg A Studenten redogör tydligt för huvuddragen inom skrivforskningens olika teoribildningar genom en syntes av relevant litteratur samt relevanta självständiga och vetenskapligt kritiska iakttagelser. språkkonsulters verksamhet på ett kreativt och relevant sätt, och kan självständigt peka ut väsentliga problem och möjligheter. 3 (7)
Betyg B Studenten redogör tydligt för huvuddragen inom skrivforskningens olika teoribildningar genom en syntes av relevant litteratur och egen hållning. språkkonsulters verksamhet på ett kreativt och relevant sätt. Betyg C Studenten redogör tydligt för huvuddragen inom skrivforskningens olika teoribildningar genom en presentation som integrerar relevant litteratur med egen hållning. språkkonsulters verksamhet på ett utvecklat och relevant sätt. Betyg D Studenten redogör översiktligt för huvuddragen inom skrivforskningens olika teoribildningar genom en presentation främst del för del som är förankrad i relevant litteratur. språkkonsulters verksamhet på ett relevant sätt. Betyg E Studenten redogör översiktligt för huvuddragen inom skrivforskningens olika teoribildningar genom en presentation främst del för del som anknyter till relevant litteratur. Studenten kan delvis omsätta teoretiska kunskaper i skrivpedagogiska insatser och diskussioner om språkkonsulters verksamhet. Betyg Fx Studenten visar inte att den kan tillämpa vetenskapliga metoder och teorier för att planera och genomföra Studentens redogörelse innehåller flera missuppfattningar eller luckor anknyter i liten utsträckning till relevant litteratur Studentens visar inte att den kan koppla ihop teoretiska kunskaper med skrivpedagogiska insatser och diskussioner om språkkonsulters verksamhet. 4 (7)
Betyg F Studenten visar inte att den kan tillämpa vetenskapliga metoder och teorier för att planera Studentens redogörelse innehåller många missuppfattningar eller luckor anknyter inte till relevant litteratur. Studenten visar inte att den kan omsätta teoretiska kunskaper i skrivpedagogiska insatser och diskussioner om språkkonsulters verksamhet Kurslitteratur Atkinson, Dwight & Connor, Ulla. 2008. Multilingual writing development. I: Bazerman, C (red.), Handbook of research on writing. History, society, school, indvidual, text. S. 515 532. (17 sid.) Bani-Shoraka, Helena & Jansson, Gunilla. 2007. Bilingual practices in the process of initiating and resolving lexical problems in students collaborative writing sessions. I: International Journal of Bilingualism 11(2). S.157 185. (30 sid.) Berge, Kjell Lars. 2006. Perspektiv på skriftkultur. I: Matre, S (red.): Utfordringar for skriveopplaering og skriveforskning i dag. Trondheim: Tapir. S. 57 76. (20 sid.) Blåsjö, Mona. 2004. Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm: Almqvist & Wiksell. S. 10 25, 29 36 (22 sid.) Blåsjö, Mona. 2010. Skrivteori och skrivforskning. En forskningsöversikt. 2:a utökade upplagan. MINS 56. Stockholm: Stockholms universitet. (Ca 70 sid.) Brown, Robert L & Herndl, Carl G. 1986. An ethnographic study of corporate writing. I: Couture, B (red), Functional approaches to writing: research perspectives. London: Pinter. S. 11-26. Doheny-Farina, Stephen & Odell, Lee. 1985. Etnographic research on writing. Assumptions and methodology. I: Odell, L & Goswami, D (red.), Writing in nonacademic settings. Guilford Press, New York & London. S. 503 532. (30 sid.) Dysthe, Olga; Hertzberg, Frøydis; Hoel, Torlaug Løkensgard. 2002. Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 9 10 och 12. (Ca 42 sid.) Evensen, Lars Sigfried. 1999. Elevtekster i dobbel dialog. Om mottakere, sjanger og respons i pedagogiske skrivprosesser. I: Linell P. m.fl. (red), Samtal och språkanvändning i professionerna. S. 49 64. (15 sid.) Flower, Linda & Hayes, John R. 1981: A cognitive process theory of writing. I: College Composition & Communication 32. S. 365 387. (22 sid.) [tillgänglig via www.jstor.org] Gunnarsson, Britt-Louise. 2009. Professional discourse. London/New York: Continuum International Publishing Group. S. 145 238.(93 sid.) Hertzberg, Frøydis. 2001. Tusenbenets vakre dans - eller forholdet mellom formkunnskap og sjangerbeherskelse. I: Rhetorica Scandinavica 18. S: 92 105. http://www.uio.no/studier/emner/uv/ils/ndid4020/h06/undervisningsmateriale/rhetorica%2 c.doc (13 sid.) Hyland, Ken. 2009. Teaching and researching writing. 2. ed. Harlow: Longman. Ca 200 sid. Ivanic, Roz. 2004. Discourses of writing and learning to write. I: Language and Education 18 (3). S. 220 245. (25 sid) Johansson, Catrin. 2005. "Man har svårt att uttrycka nyanser" när engelskan är koncernspråk. 5 (7)
I: Språk på tvärs. ASLA 18. Uppsala: ASLA. S. 187 199. (12 sid.) Johansson, Roger, Johansson, Victoria och Wengelin, Åsa. 2008. Se upp och vinn tid! I: Språktidningen nr 1. Karlsson, Anna-Malin. 2008. Forskare, pedagog eller konsult? Reflektioner kring tillämpad och praxisorienterad språkforskning. I: Språkinlärning, språkdidaktik och teknologi. ASLA 21. Uppsala: ASLA. S. 101 114. (13 sid.) Macken-Horarik, Mary; Devereux, Linda; Trimingham-Jack, Christine & Wilson, Kate. 2006. Negotiating the territory of tertiary literacies. A case study of teacher education. Linguistics and Education. 17. S. 240-257. Russell, David R. 2009. Use of activity theory in written communication research. I: A. Sannino, H. Daniels & K.D. Gutierrez (red.), Learning and expanding with activity theory. S. 40-52. (12 s.) Skolverket. 2007. Skriftspråklighet inom yrkesutbildning och arbetsliv. En kunskapsöversikt. S. 8 12, 16 42, 72 76. (35 sid.) Sullivan, Kirk; Lindgren, Eva och Mellenius, Ingmarie. 2008. Att studera skrivande med hjälp av loggning. I: Domeij, R (red.), Tekniken bakom språket. Språkrådets skrifter 9. Norstedts Akademiska Förlag. S. 189 205 (17 sid.) Vatn, Gunhild Åm. 2007. Et møte mellom forskningsbasert og erfaringsbasert tekstkompetanse. I: Matre, S m.fl. (red), Skrive for nåtid og framtid. Band I. Skriving i arbeidsliv og skole. Trondheim: Tapir Akademisk Forlag. S. 91 106. (15 sid.) En språkkonsultuppsats om skrivande som inte ingått i tidigare kursläsning. Ca 25 sidor. Ca 725 sid. 6 (7)
Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 7 (7)