Konjunkturrapport Oktober 2013

Konjunkturrapport Oktober 2013

Givet den lite gråa tillvaro vi ser för den globala tillväxten så känns det viktigt att över några rader höja blicken en smula, bortom konjunkturcykeln. Sveriges samhällsliv måste präglas av innovations- entreprenörsanda om vi även i framtiden vill skörda framgång. Det är genom att ständigt nyfiket söka svaren på både stora små utmaningar som nya produkter, system eller metoder ser dagens ljus. Vår strävan att bli allt mer effektiva i att bota sjukdomar, hushålla med energi eller på andra sätt bidra till ett bättre liv en bättre värld är viktiga drivkrafter för en sådan utveckling. En god idé blir dock riktigt bra först när den satts på marknaden blivit kommersialiserad. Sverige behöver en samlad näringspolitisk idé. Vi kommer inte kunna skapa jobb utan att samtidigt ha framgångsrika företag. Vi kommer inte kunna ha en välfärd utan att samtidigt bedriva en väl genomtänkt näringspolitik. Vi började med att ställa oss frågan: Vad ska Sverige leva av i framtiden? Hur Sveriges Ingenjörer tänker kring svaren finns att läsa i förbundets Näringspolitiska program. sverigesingenjorer.se Näringspolitiskt program Vid frågor, kontakta: Alexander Gusterman, 08-613 81 34, alexander.gusterman@sverigesingenjorer.se eller Anna Sandgren, statistiker, 08-613 81 59, anna.sandgren@sverigesingenjorer.se Konjunkturrapport publicerad 10/2013

Konjunkturrapporten oktober 2013 Från Lutherskt exportunder till bekväm livsbejakare? Hushållen fortsätter konsumera Sverige ur krisen medan Europas dystra förutsättningar prägla industrin. Med hjälp av våra förtroendevalda belyser Sveriges Ingenjörer de ekonomiska förutsättningarna framöver. > För inhemsk del förväntar sig Sveriges Ingenjörer marginellt ökad tillväxt för 2013 en viss tempoökning för 2014. Löntagarna fortsätter vara motor tack vare fortsatt ökad disponibel inkomst, låga räntor samt acceptabla framtidsutsikter. > Den pressade tillvaron för svensk industri ser ut att fortsätta. Europa som tar emot 70 procent av svensk export har en fortsatt mager efterfrågan vilket präglar svenska företag. Vår förväntade ljusning i USA har realiserats Kina förefaller hantera sina utmaningar. Momentum bland övriga BRIC-länder har dock avtagit. Vi ser försiktig ljusning för världen under 2014 men små små steg. > De främsta riskerna för korrektheten i förbundets bedömningar förblir ett politiskt misslyckande kring det amerikanska skuldtaket, dåligt avvägda initiativ för att hantera hushållens skuldsättning det utmanande läget för flera utvecklingsekonomier. 3

Ökande disponibla inkomster lyfter Sverige Svensk ekonomi har utmärkt sig som en av de starkare bland de avancerade ekonomierna Sveriges Ingenjörer ser ytterligare en försiktig tempoökning mot slutet av året. Detta trots att Sverige befinner sig i Europa, krisens epicentrum saknar exportrabatten som kommer med en svag Euro. Som Sveriges Ingenjörer visade i april-rapporten kan mycket av detta förklaras med förbättrade förutsättningar för svenska konsumenter. Sverige har sett ökade reallöner, lägre skatter, billig kredit samt fler mäniskor i arbete (hög arbetslöshet till trots). Från våra förtroendevalda noterar vi även att den negativa trenden i varselstatistiken är bruten. Många har helt enkelt fått förutsättningar att på ett ganska bekvämt sätt konsumera landet igenom en av de absolut djupaste kriserna i den moderna ekonomins historia. Under andra kvartalet bidrog vår konsumtion med 0,9 procentenheter till den totala tillväxten om 0,1 procent. Totalsiffran tyngs av bland annat minskad nettoexport. Hushållen förefaller dock vara lite oroliga för framtiden sparkvoten har förblivit något högre än vanligt. Det är ett minskat sparande framöver som kan få oss att öka tillväxttakten ytterligare en smula. Konjunkturinstitutets siffror för detaljhandeln antyder dock att sektorn under hösten närmar sig sitt historiska genomsnitt. Restauranger gick redan innan som tåget. Detta är att betrakta som en grön stämpel för hushållens ekonomiska sinnestillstånd, höga sparkvoter till trots. Även utlåningen till hushållen har ökat under den sista tiden. Få ser den nuvarande belåningen hos hushållen som akut problematisk. Dock anser riksbanken att situationen hindrar dem från att sänka räntan på så vis ge ytterligare skjuts åt ekonomin. Detta då man menar att det kan driva hushållsbelåningen bostadspriser till den grad att det utsätter ekonomin för oönskade risker. I praktiken innebär det att Riksbanken tar sig an effekterna av de strukturella byråkratiska problemen som hindrar svenskt nybyggande genom att sätta en räntenivå som straffar ekonomin i sin helhet. Därför har vi inte tidigare förväntat oss någon räntesänkning gör det häller inte framöver. Vi räknar i stället med en höjning av räntan i början av 2015. Detta förutsätter dock att Finansinspektionen fyller sin nya roll åtgärdar upplevda risker kring bostadslånen. Om detta inte sker finns risk för en 0,25 procentenhets höjning under första halvåret 2014. Detta skulle ytterligare förvärra effekter på industrin genom starkare krona sämre investeringsklimat. 4

Kanske tar svensk ekonomi ut en ny kurs Med uteblivna räntesänkningar agerar Riksbanken alltså utifrån konklusionen att ekonomisk aktivitet på det stora hela är tillfredsställande, industrins lidande till trots. Riksbanken accepterar då en förskjuten balans i Svensk ekonomi från att vara exportdriven till att vara mer beroende av inhemsk efterfrågan. En liknande dynamik syns i politiska strategier där fokus tenderar att främja hushållens disponibla inkomst i större utsträckning än förutsättningar för näringslivets framtida konkurrenskraft i en global kontext. Sveriges ingenjörer ser risker med att en sådan dynamik består under för lång tid. Detta då det riskerar att urholka Sveriges industriella fauna, något som är svårt korrigera i efterhand. En sådan utveckling skulle försvåra för svenskt ekonomi att tillgodogöra sig den snabbare tillväxttakt man kan förvänta sig av världens nyare marknader. Sveriges Ingenjörer ser även en risk associerad till retoriken kring bankreglering. Starkare banker är givetvis bättre men vägen dit kostar då det skapar negativ press på tillväxten. Det krävs därför lyhördhet för att inte skapa en situation där regleringen i sig blir accelerator för en framtida kris. Det debatteras kring effekterna för hushållen bolånen. Dock tenderar breda krav på minskad risk inom banksektorn att slå hårdast på företagskrediter relaterade produkter. Detta riskerar att göra tillvaron än mer ogästvänlig för näringslivet. 5

Låg underliggande efterfrågan letar sig upp för värdekedjan pressar svenska bolag Den främsta utmaningen för industrin i Sverige globalt fortsätter dock vara låg internationell efterfrågan. I ett sådant läge faller det sig naturligt att bolagen drar sig för att investera i den egna verksamheten. Det begränsar den investeringsdrivna efterfrågan som är avgörande för den avancerade svenska industrisektorn. Vidare påverkar kronans relativa styrka de svenska företagens konkurrensmöjligheter. Under andra kvartalet pressade nettoexporten BNP-tillväxten med -0,7 procentenheter Till följd av den fortsatt låga efterfrågan förblir industrins resursutnyttjande lågt. I grafen nedan ser vi dock ett slut på den negativa trenden i varselstatistiken. Kanske upplever bolagen att botten är nådd. Man befinner sig på så pass låga nivåer att det är svårt att fortsätta skära i verksamheten om man ska kunna ta till vara på en kommande blygsam uppgång som många verkar tro är på gång. 100% Har det förekommit varsel av personal pga arbetsbrist på ert företag under det senaste halvåret? 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010:1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1* 2012:2* 2013:1* 2013:2* Ja Nej *Tjänstemän arbetare Konjunkturella förutsättningar är ofta tydligast inom råvaruintensiva sektorer. Det ser vi även nu på de svenska skog-, papper- stålindustrierna. Svag global efterfrågan strukturell överkapacitet har reflekterats i låga priser för stålproduktionen. Detta illustreras tydligt i de svar vi fått in från stålindustrin där 30 procent antyder att produktionen inom företaget har för låg beläggning. Svag inhemsk byggmarkand fortsätter även att pressa efterfrågan på sågade trävaror. För närvarande får man nästan lika mycket för en stock som man får när man sågat den till brädor. Tryckpappersindustrin utkämpar dessutom sin strukturella kamp mot minskade tidsskriftsupplagor etc. 6

Detta låga kapacitetsutnyttjande gäller till varierande utsträckning för stor del av industrin fortsätter pressa lönsamheten i Sverige globalt. Industrin har svårt att föra vidare den ökade enhetskostnaden genom prishöjningar. Sveriges Ingenjörer är mer pessimistiska i förväntan om en vändning. I rapporten från mars nämnde vi slutet på 2014 som eventuell vändpunkt för lönsamhetsutvecklingen. Nu tror vi snarare att vi får vänta till tidigast 2015. Detta lite pressade läge reflekteras i våra förtroendevaldas bedömning av dagens ekonomiska läge för de bolag inom vilka de verkar. Vi ser att antalet som anser att läget är gott har fortsatt att minska antalet som upplever det som dåligt fortsätter att öka. 100% Vilken är din samlade bedömning av den ekonomiska situationen i dagsläget på det företag där du är förtroendevald? 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009* 2010:1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1 2012:2 2013:1 3013:2 God Tillfredställande Dålig Vet ej * Annan svarsskala: Mycket god, god, dålig, mycket dålig Det finns dock anledning att tro att den negativa trenden kommer ha stannat upp vid nästa undersökning om ett halvår. I Kina lanserade man under sommaren något som kallats ett mini-stimulans paket som sannolikt bidragit till stålprisets kanske tillfälliga uppgång under september. Man kan även se hur fraktraterna, alltså kostnaden att skeppa varor över världshaven har återhämtat sig förhållandevis kraftigt under hösten. Just fraktrater var tidigare en tydlig konjunkturbarometer. Sannolikt har en del av dess prediktiva värde försvunnit till följd av egna obalanser inom shipping-sektorn. Dock förblir det en grön knopp i vår analys. Vidare kommer signaler på att Europas tillväxt under 2014 kan bli platt istället för fallande. 7

Kanske är det detta som reflekteras i de förtroendevaldas framtidsutsikter. Trenden förblir positiv vilket ger stöd för tankar kring en stabilisering mot slutet av året. 100% Hur tror du den ekonomiska situationen för företaget ser ut det kommande halvåret jämfört med hur det ser ut idag? 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010:1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1 2012:2 2013:1 2013:2 Bättre Oförändrad Sämre Vet ej Dock begränsas uppsidan av globala utmaningar, särskilt på vår europeiska huvudmarknad. Till skillnad från Tyskland så har vi inte en valutarabbat som tillåter nettoexporten att göra nya landvinningar. Därför behövs något annat. Där av Sveriges Ingenjörers oro kring ett konsumtionsorienterat Sverige. Vi kan behöva nya initiativ för att säkra vår konkurrenskraft. 8

USA överaskar på uppsidan medan de knakar i fogarna hos BRIC-länderna. Och Europa som sagt, en sköldpadda på rygg I USA har vi sett en något starkare återhämtning än vad vi väntade oss i mars. En drivande faktor har varit en bostadsmarknad i rätt riktning. Här finns det dock vissa frågetecken kring uthålligheten då en del av det nya köptrycket kommer från institutionella investerare som köper på sig bostadsportföljer. Som världens största ekonomi är goda nyheter givetvis välkommet. Vi ser heller inte den nuvarande statliga nedstängningen som något större hot. Bank of America estimerar att nedstängningen, om den fortgår i två veckor kan komma att kapa 0,5 procentenheter av tillväxten för fjärde kvartalet. Det är dock med viss olust vi följer debaclet kring det amerikanska skuldtaket. Drar man det till sin spets skulle det innebära missade betalningar på statsskulden. Marknadseffekterna vid detta skulle skapa en kännbar buckla på den reala tillväxtkurvan. Oddsen för detta ser vi inte oss själva som bästa bedömare av. Europa är dock vår främsta exportmarknad. Siffror från SCB säger ca 72 procent för 2012. Detta är sannolikt en överskattning då en del av detta skeppas vidare från t ex Rotterdam, ut i världen. Sveriges Ingenjörer ser en sannolik botten för Europa med recession under 2013 platt utveckling under 2014. I augustis framåtblickande inköpschefsindex visade endast Frankrike Grekland kontrakterande utveckling. En glimma av hopp. Det saknas dock fortfarande underliggande efterfrågan på den Europeiska kontinenten. Denna låga efterfrågan bidrar till att skapa den överkapacitet som vi belyste tidigare. Det innebär dystra förutsättningar för den höga arbetslösheten i Europa. Kelly Services, ett av världens större bemanningsföretag menar att världen idag har 15 miljoner färre arbetstillfällen än innan krisen. Det i sin tur dämparefterfrågan på färdiga produkter där sluter vi cirkeln. Europa, vår huvudmarknad har dragit på sig för mycket skuld låtit industrin falla i internationell konkurrenskraft. Det är alltså en lång väg att gå för många länder kanske når Europa aldrig fram till den position vi hade innan 2008. Det kommer fortsätta synas på svensk industri. sekonomierna står även de inför utmaningar. Givetvis är dämpad konsumtion i väst ett bekymmer. Men även Kina, världens tillväxtmotor lider av strukturell överkapacitet. Dels till följd av vad som händer hos oss men främst till följd av interna obalanser. Man talar ofta om Kinas skuggbankmarknad. Företag, institutioner lokala politiska strukturer i Kina har kunnat låna till att finansiera betydligt mer än sitt behov. Det har då fallit sig naturligt att man lånar pengarna vidare till en något högre ränta. Det har lett till en okontrollerad kreditexpansion. Det har skapat förutsättningar för en investeringstakt utöver vad som efterfrågas i den reala ekonomin. Officiella siffror från Kina visar t ex att tillverkningen av aluminiumoxid stål går på 72 procent respektive 67 procent av produktionskapacitet. Denna överkapacitet pressar givetvis lönsamhet finansiell hälsa inom företagen. 9

Kina har därför initierat ett program där 1400 bolag inom 19 industrier pressas att minska sina produktionsvolymer för att minska överkapaciteten. Detta är nödvändigt på sikt men utmanade i närtid. Utöver sina interna reala finansiella bekymmer har utvecklingsekonomierna under sensommaren även drabbats hårt av finansiell turbulens som vuxit fram i väst. Risktoleransen på marknader försvann under sommaren. En del kan förklaras med Federal Reserves retorik kring att minska sin marknadsstödjande verksamhet. sekonomierna upplevs som mer riskfyllda. MSCI Emerging Markets vägda aktieindex för utvecklingsekonomierna har i skrivande stund fallit med 5.5 procent under året, trots en återhämtning under hösten. Både Dow Jones OMX30 ligger runt 16 procent upp. Strukturella problem i dessa ekonomier som tidigare maskerats av tillgängligheten av kapital kommer nu till ytan. De fallande valutorna skapar för visso en attraktiv exportdynamik som dock hjälper måttligt när vi i väst inte har någon underliggande efterfrågan. Deras svaga valutor fördyrar då endast nödvändig import så som energi, vilket effektivt driver upp inflation räntor vilket än mer påverkar den inhemska situationen negativt. Och igen, en negativ spiral där vägen ut inte är uppenbar. Indien illustrerar problematiken tydligast. Ett problem här är de finansiella marknaderna deras binära sätt att fungera. Aktörerna försöker placera sig i slutet av händelsekedjan för att vara först på plats tjäna på andras färd. Därför blir inte marknaden dynamiskt eller realistiskt utifrån en ekonomi som rör sig lite upp lite ner med en trend i rätt riktning. Denna marknadsdrivna ryckighet har negativa konsekvenser för den reala ekonomin, den vi lever i. Räntemiljön, en grundförutsättning som kanske får för lite uppmärksamhet? Under de senaste 30 åren har vi i globalt hänseende sett fallande räntor. Det innebär att kraven på en idé dess intjäningsförmåga har fallit då den är billigare att finansiera kunder kan lånefinansiera sina inköp. Detta ökar mängden krediter samhället upplever sig mer förmöget. Det skapar även en miljö med en fundamental kraft för ökande tillgångsvärden. Tillgångsvärden har helt enkelt en inverterad relation till räntan. När räntan faller stiger tillgångsvärden. Nu har vi under en tid landat vid noll så det finns bara ett håll att gå. Det innebär ett paradigmskifte. Det introducerar en dämpande kraft, något som jobbar för högre kostnader fallande värden. Detta trendskifte innebär inte en symmetrisk utveckling fast åt andra hållet. Det blir trögare i uppförsbackar. Världen har nu så pass mycket mer skulder som ska betalas. Vår räntekänslighet har ökat vi står inför en tid där vi på ett eller annat sätt måste beta av på vår skuldbörda. Det kommer ta tid. 10

Enkät till förtroendevalda I följande tabeller redovisas resultatet från enkäten till förtroendevalda i september 2013. Enkäten skickades till samtliga ordföranden med e-postadress på företag inom privat arbetsmarknadssektor (592 st). Svarsfrekvensen för undersökningen blev 68 procent. De tillfrågade ombads göra en bedömning av stämning konjunkturläge, dvs de behövde inte samla in specifika fakta för att svara på enkäten. Resultatet från enkäten redovisas totalt samt uppdelat på industri- respektive tjänsteområdet. Avtalsområden med tio eller fler svarande akademikerföreningar redovisas separat. De tillfrågade representerar föreningar av mycket olika storlek med avseende på antal medlemmar. I sammanställningen har ingen hänsyn tagits till föreningens storlek.. 11

Vilken är din samlade bedömning av den ekonomiska situationen i dagsläget på det företag där du är förtroendevald? God 25% 26% 21% 8% 25% 25% 14% 13% 5% 19% 36% 55% Tillfredställande 50% 50% 51% 75% 45% 58% 47% 33% 40% 59% 55% 45% Dålig 25% 23% 28% 17% 27% 17% 39% 54% 55% 22% 9% 0% Vet ej 0% 0% 0% 0% 2% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal 401 137 238 12 55 36 36 24 20 116 11 11 Hur tror du den ekonomiska situationen för företaget ser ut det kommande halvåret jämfört med hur det ser ut idag? Bättre 22% 24% 19% 25% 18% 42% 25% 21% 30% 18% 0% 9% Oförändrad 68% 67% 69% 67% 65% 50% 72% 63% 65% 73% 82% 82% Sämre 7% 6% 8% 8% 11% 8% 0% 17% 0% 7% 9% 9% Vet ej 3% 3% 3% 0% 5% 0% 3% 0% 5% 2% 9% 0% Antal 399 135 238 12 55 36 36 24 20 116 11 11 12

Hur är arbetsbördan för de anställda i dagsläget? Tjänstemän För stor 52% 41% 62% 42% 67% 19% 33% 71% 50% 57% 80% 9% Lagom 42% 49% 34% 58% 31% 67% 50% 25% 50% 37% 20% 82% För liten 5% 7% 3% 0% 2% 11% 11% 0% 0% 5% 0% 0% Vet ej 2% 3% 1% 0% 0% 3% 6% 4% 0% 1% 0% 9% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal 401 138 237 12 55 36 36 24 20 116 10 11 Arbetare För stor 16% 7% 21% 8% 24% 3% 3% 42% 20% 18% 9% 0% Lagom 31% 15% 37% 25% 35% 7% 12% 42% 35% 37% 45% 73% För liten 7% 0% 10% 0% 5% 0% 0% 0% 30% 13% 0% 0% Vet ej 12% 4% 16% 0% 18% 0% 0% 8% 10% 19% 9% 18% Yrkesgruppen finns ej på företaget 35% 74% 15% 67% 18% 90% 85% 8% 5% 14% 36% 9% Antal 379 122 232 12 55 29 34 24 20 112 11 11 13

Hur har antalet anställda under första halvåret 2013 förändrats? Tjänstemän Ökat 28% 28% 27% 25% 37% 53% 17% 8% 20% 27% 44% 18% Oförändrat 37% 34% 38% 33% 33% 33% 28% 29% 55% 39% 22% 64% Minskat 32% 33% 33% 42% 30% 11% 47% 58% 25% 33% 33% 18% Vet ej 3% 4% 1% 0% 0% 3% 8% 4% 0% 1% 0% 0% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal 395 138 231 12 54 36 36 24 20 112 9 11 Arbetare Ökat 12% 5% 15% 0% 23% 0% 7% 0% 0% 18% 0% 27% Oförändrat 29% 12% 37% 17% 31% 12% 7% 35% 60% 34% 38% 36% Minskat 16% 4% 22% 8% 15% 0% 3% 57% 20% 21% 13% 27% Vet ej 12% 9% 13% 8% 15% 0% 3% 4% 15% 14% 13% 0% Yrkesgruppen finns ej på företaget 32% 71% 13% 67% 15% 88% 80% 4% 5% 13% 38% 9% Antal 354 110 219 12 52 26 30 23 20 106 8 11 14

Har det förekommit varsel av personal pga arbetsbrist på ert företag under första halvåret 2013? Tjänstemän Ja 22% 28% 18% 42% 11% 28% 31% 42% 10% 20% 20% 18% Nej 78% 72% 82% 58% 89% 72% 69% 58% 90% 80% 80% 82% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal 398 137 235 12 54 36 35 24 20 115 10 11 Arbetare Ja 11% 6% 15% 0% 9% 0% 3% 33% 5% 16% 10% 9% Nej 53% 22% 69% 33% 70% 10% 14% 58% 89% 69% 50% 82% Yrkesgruppen finns ej på företaget 36% 73% 16% 67% 20% 90% 83% 8% 5% 15% 40% 9% Antal 381 125 231 12 54 30 35 24 19 112 10 11 15

Har det förekommit uppsägning av personal pga arbetsbrist på ert företag under första halvåret 2013? Tjänstemän Ja 26% 34% 23% 42% 15% 28% 42% 50% 5% 26% 20% 9% Nej 74% 66% 77% 58% 85% 72% 58% 50% 95% 74% 80% 91% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal 398 137 235 12 54 36 36 24 20 115 10 11 Arbetare Ja 13% 7% 17% 0% 9% 4% 3% 39% 15% 20% 10% 0% Nej 52% 20% 66% 33% 70% 7% 14% 52% 80% 66% 50% 91% Yrkesgruppen finns ej på företaget 35% 72% 16% 67% 21% 89% 83% 9% 5% 14% 40% 9% Antal 376 122 229 12 53 28 35 23 20 111 10 11 16

Sveriges Ingenjörer Box 1419, 111 84 Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48 Tel 08 613 80 00, Fax 08 769 71 02, info@sverigesingenjorer.se www.sverigesingenjorer.se