Konjunkturrapport Mars 2013

Transkript

1 Konjunkturrapport Mars 2013

2 Givet den lite gråa tillvaro vi ser för den globala tillväxten så känns det viktigt att över några rader höja blicken en smula, bortom konjunkturcykeln. Sveriges samhällsliv måste präglas av innovations- och entreprenörsanda om vi även i framtiden vill skörda framgång. Det är genom att ständigt och nyfiket söka svaren på både stora och små utmaningar som nya produkter, system eller metoder ser dagens ljus. Vår strävan att bli allt mer effektiva i att bota sjukdomar, hushålla med eller på andra sätt bidra till ett bättre liv och en bättre värld är viktiga drivkrafter för en sådan utveckling. En god idé blir dock riktigt bra först när den satts på marknaden och blivit kommersialiserad. Sverige behöver en samlad näringspolitisk idé. Vi kommer inte kunna skapa jobb utan att samtidigt ha framgångsrika företag. Vi kommer inte kunna ha en välfärd utan att samtidigt bedriva en väl genomtänkt näringspolitik. Vi började med att ställa oss frågan: Vad ska Sverige leva av i framtiden? Hur Sveriges Ingenjörer tänker kring svaren finns att läsa i förbundets Näringspolitiska program. sverigesingenjorer.se Näringspolitiskt program Frågor? Kontakta Anna Sandgren, , anna.sandgren@sverigesingenjorer.se eller Alexander Gusterman, , alexander.gusterman@sverigesingenjorer.se Konjunkturrapport publicerad 03/2013

3 Trist tillväxt men pasteller för konsumenten. De största riskerna upplevs hanterbara av marknaden men huvudscenariot ter sig något mer urvattnat när den realekonomiska verkligheten igen är i fokus. Slutsatserna vilar tryggt på våra förtroendevaldas förankring i Sveriges kunskapsintensiva bolag > För inhemsk del förväntar sig Sveriges ingenjörer en fortsatt svag BNP-tillväxt för 2013 om än något starkare än Förväntningarna grundar sig på signaler om relativt stabila framtidsutsikter för den svenske konsumenten, med stöd av ett fortsatt lågt ränteläge, sunda reallöneökningar samt eventuella expansiva politiska initiativ i upptakten till kommande valrörelse. > I ett bredare perspektiv syns en svag utveckling i omvärlden i allmänhet och Europa i synnerhet. Förbundet anar dock en botten under året för att under andra halvan och in i 2014 gå mot något ljusnande tider. För industrin syns en platt utveckling inledningsvis, med pressad lönsamhet för de viktiga exportsektorerna. Mot slutet av 2013 beräknas den ljusnande framtidstron leda till ökad internationell aktivitet, främst i Kina och USA. De tillväxtnivåer världen såg före 2007 förväntas dock hålla sig bortom horisonten. > De främsta riskerna för korrektheten i förbundets bedömning är politiska misslyckanden kring USA s skuldtak, utmaningarna inom Euro-området och det svårbedömda läget i Kina. Sveriges Ingenjörer ser även viss risk i en långvarig förstärkning av den svenska kronan och dess effekter på den inhemska industrins internationella konkurrenskraft. Detta kan påverka arbetslösheten och framtidsutsikterna negativt. 3

4 Stabila framtidsutsikter för den svenske konsumenten Sveriges Ingenjörer ser inhemsk efterfrågan som den främsta motorn för svensk tillväxt under Här finns en avgörande skillnad mellan Sverige och en stor del av övriga Europa. Den svenska konsumenten har sett sina förutsättningar förbättras av reala löneökningar. Sverige har även haft en svag ökning i antal sysselsatta vilket ytterligar förstärker inkomstseffekten. Detta ska inte förväxlas med det faktum att arbetslösheten inte förbättrats. Det ökade utbudet av arbetskraft har nämligen inte möts av lika stark tillväxt i antalet arbeten. Slutligen råder ett lågt ränteläge som minskar bördan för alla som har bolån. Efter Riksbankens beslut i februari att lämna reporäntan orörd på 1.0 procent förväntar sig förbundet att den förblir på denna nivå året ut. Tillsammans ger dessa faktorer de svenska hushållen ekonomisk möjlighet att öka sin konsumtion och på så vis hålla BNP-utvecklingen under armarna. Illustrativt nog går restaurang-branschen också lysande, konjunkturen till trots. Korrigerat för effekterna av momssänkningen, växte branschens omsättning snabbare än på över tio år. Ett hot mot denna bild är paradoxalt nog hur hushållens egen uppfattning av tillvaron utvecklar sig framöver. För närvarande är sparkvoten förhållandevis hög vilket antyder viss försiktighet. Det finns även en tröghet på nybyggnadsmarknaden vilket slår hårt på byggbranschen. Sannolikt bottnar detta i ett mått av osäkerhet kring framtiden hos de presumtiva bostadsköparna. Det kan ligga i korten att svenskarnas framtidstro blir muntrare under året. Kanske hjälper den stundande valrörelsen och dess eventuella löften om en ljusare framtid? 4

5 För industrin ser vi en platt utveckling i en komplicerad värld Det är den internationella kontexten som ligger till grund för Sveriges Ingenjörers antaganden om industrin. Här syns en tillväxt som sannolikt under flera år framöver kommer vara lägre än vad som var brukligt fram till Riskerna kring södra Europa, det Amerikanska skuldtaket samt risken för en hård landning i Kina känns mindre avgrundslika än tidigare. Problemen är inte lösta men konsensus förefaller vara att det ordnar sig, för att det måste. När fokus nu skiftat mot de realekonomiska förutsättningarna förefaller dessa dock vara något dystrare och mer komplicerade än vad många tidigare tänkte sig. Rapporten återkommer till detta längre fram. För industrin och dess bidrag till den a tillväxten ger detta anledning till viss försiktighet i bedömningarna. Sedan 2011 har lönsamheten i svensk industri varit under stigande press. Detta till följd av en svag global efterfrågan och ett stigande värde på kronan. Situationen för Sveriges Ingenjörers medlemmar och deras kollegor illustreras väl av förbundets förtroendevalda främst ute i den tekniska industrin. I varselsstatistiken nedan syns den negativa trenden under det senaste året tydligt. I grafen efter illustreras hur situationen ser ut för dessa bolag just idag. Den negativa trenden i frekvensen av svaret Dålig tycks ha bottnat. Det är dock tydligt att antalet förtroendevalda som ser situationen i bolaget som god har fortsatt minska. Detta signalerar att våra förtroendevalda upplever att bolagen börjar få fäste under fötterna, även om de ännu inte är över ån. 100% Konjunkturbarometern Har det förekommit varsel av personal pga arbetsbrist på ert företag under det senaste halvåret? 90% 80% 70% 60% 50% 40% Nej Ja 30% 20% 10% 0% :1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1* 2012:2* 2013:1* *Tjänstemän och arbetare 5

6 100% Konjunkturbarometern Vilken är din samlade bedömning av den ekonomiska situationen i dagsläget på det företag där du är förtroendevald? 90% 80% 70% 60% 50% 40% Mycket dålig Ganska dålig Ganska god Mycket god 30% 20% 10% 0% 2009* 2010:1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1 2012:2 2013:1 * Annan svarsskala Förbundet tror detta ger en god bild av verkligheten i stort. Förklaringen är en upplevd stabilisering. Kanske också förväntan på en möjlig och gradvis ökad tillväxttakt i global efterfrågan från och med andra halvåret Det syns emellertid inga tecken på någon förbättring i nuläget, vilket skulle krävas för att bolagen ska gå från tillfredsställande till god. Istället syns ansträngningar normala i en konjunkturbotten, vilka driver bolagen till tillfredställande från tidigare god. Dessa ansträngningar kan exempelvis vara lagernivåer som medvetet bantats ner till kritiska nivåer och nu kräver investeringar för att försäljningen ska kunna bibehållas. Oavsett om bolagen delar förbundets förklaring om varför det ser ut som det gör, antyder informationen från de förtroendevalda att de håller med om den huvudsakliga poängen. Andelen som förväntar sig en försämring av bolagets ekonomiska situation under det kommande halvåret har halverats. Nu ser 68 procent ett oförändrat läge. Det oförändrade läget kan dock vara på ekonomiskt utmanande nivåer. Detta överensstämmer med bilden av en botten följd av ett platt första halvår och en försiktig ökning i tillväxtakt en bit bort i tiden. 6

7 100% Konjunkturbarometern Hur tror du den ekonomiska situationen för företaget ser ut det kommande halvåret jämfört med hur det ser ut idag? 90% 80% 70% 60% 50% 40% Mycket dålig Ganska dålig Ganska god Mycket god 30% 20% 10% 0% :1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1 2012:2 2013:1 De negativa faktorerna förblir många och ibland förstärker de effekterna av varandra. Tydligt observerbart är det låga kapacitetsutnyttjandet för industrin. Detta höjer enhetskostnaderna i produktionen och pressar lönsamheten. Tillväxt i efterfrågan förväntas inte helt häva denna dynamik förrän tidigast 2014 då konjunkturen kan få hjälp av bolagens egen lageruppbyggnad. Vidare är det sannolikt att svensk export även framöver kommer påverkas av ogynnsamma valutaeffekter. Kronkursens relativa styrka sänker konkurrenskraften gentemot utländska bolag med en mer fördelaktig växelkurs. Den negativa prisutvecklingen på svensk export uppskattas till -4,4 procent under de första tio månaderna Lönsamheten pressas i nuläget och sannolikt framöver således både från intäktssidan och utgiftssidan. Förbundets bedömning är att lönsamhetspressen kommer avta under andra halvan av Den starka kronan bidrar givetvis även till att minska kostnadstrycket för importberoende verksamhet och konsumtion, om än i mindre utsträckning än den negativa effekten på exporten. På längre sikt finns potential för att de omfattande effektiviseringar som genomförts under de magra åren, nu och tidigare, kan bidra till en långsiktigt förbättrad konkurrenssituation för många svenska företag. Det är en rimlig bedömning att detta främst gäller de större bolagen. De har större resurser att lägga på effektivisering, förhandlingskraft att förlänga betalningstider samt lägga ut lagerhållning på sina mindre underleverantörer. Vidare har de riktigt stora bolagen sett sina kreditkostnader krympa då den finansiella oron lagt sig och de finansiella systemens överlikviditet söker sig till avkastning. Riskpremierna för mindre och mer osäkra verksamheter har dock förblivit relativt höga. Till viss del har dessa aktörer istället blivit utestängda av de konventionella kreditgivarna. Dynamiken kan illustreras av de större bankernas stabila och låga kreditförluster till bolagssektorn samtidigt som antalet bolagskonkurser steg med elva 7

8 procent under Detta antyder att en stor grupp mindre firmor inte får lån över huvud taget och därför inte kan brygga dalen i konjunkturcykeln men heller inte dyker upp som kreditförluster hos bankerna. Framöver bör den sänkta bolagsskatten påverka lönsamheten positivt för svenska verksamheter. Den bör över tid, om än endast på marginalen, även inverka positivt på investeringstakten och därmed på inhemsk efterfrågan. Detta bör i sin tur främja kapacitetsutnyttjandet, lönsamheten och tillväxten i den svenska industrin. Men igen, endast på längre sikt. 8

9 Tilltagande internationell aktivitet i Kina och USA från slutet av 2013 EU utgör kring 25 procent av global BNP. Enligt SCB mottar Europa kring 70 procent av svensk export. Det utsatta läget för fler av de större Europeiska länderna påverkar då givetvis den underliggande efterfrågan, för världen i allmänhet och för Sverige i synnerhet. USA och Kanada står för nästan lika mycket av global BNP. Det betyder att politisk oro som hotar sätta USA i samma båt som Europa skulle betyda att nästan halva världen, i ekonomiska termer, slutar växa. Detta skedde under sommaren 2011 då det politiska debaclet kring USA:s skuldtak effektivt bucklade tillväxtkurvan. Politiska risker är således synnerligen reella. Marknaderna väntar sig dock nu mera inga Alexanderhugg som ska lösa de stora frågorna på ett bräde. Istället förefaller det som att man inser problemens komplexitet och utgår från att politiker tar sitt ansvar och löser dem över tid. Kina är fortfarande betydligt mindre och utgjorde 2011 bara omkring 10 procent av global BNP. Styrkan ligger emellertid inte i deras nuvarande ekonomiska storlek utan i deras tillväxt. Trots sin ringa storlek har landet under de tio åren fram till 2011 stått för 22 procent av världens tillväxt. Västeuropa stod för 13 procent. Därför blev man under andra halvan av 2012 orolig när man såg indikatorer på att landet skulle bromsa in kraftigt. Analysen här är komplicerad då informationen ofta ifrågasätts. En accepterad indikator är PMI-indexet producerat av HSBC som har stor verksamhet i landet. Detta, tillsammans med omdömen från de större analyshusen har under januari och februari antytt att det fruktade dyket uteblir. Istället finns ett konsensus på knappt 8 procent BNP-tillväxt för 2012 och drygt 8 procent för 2013.Helt acceptabla siffror ur den ekonomiska världens perspektiv, även om det är lägre än tidigare år. En gemensam kris-strategi för USA, Japan, Storbritannien och Schweiz har varit att låta penningpolitiken arbeta för den reala ekonomin. Det har skapat press nedåt på de egna valutorna. Endast Schweiz har dock öppet kommunicerat att ansträngningarna faktiskt har som främsta syfte att bibehålla ett önskvärt värde på den egna valutan och på så sätt främja landets konkurrenskraft. Det är värt att nämna att Europeiska Centralbanken sannolikt inte har haft samma starka effekt på det monetära systemet. Deras initiativ har tenderat mer åt att ersätta frusna men befintliga finansieringskanaler. Eurons låga nivåer är snarare en följd av dyster ekonomisk fundamenta i regionen. 9

10 Det finns en del som tyder på en återhämtning av euron. Det drivs i stort av minskad finansiell oro samt stark export ur i norra Europa, särskilt Tyskland. Ekonomierna i norr har i praktiken subventionerats av den fallande Euron. Tyskland har exempelvis lyckats penetrera asiatiska marknader där man tidigare har haft svårt att etablera ett fotavtryck. Enligt siffror från Deutsche Bank har det rullande tremånaderssnittet för tysk bilexport till Kina stigit från 300 miljoner Eur 2009 till 1800 miljoner Eur i andra halvan Detta skulle inte ha skett om man behållit D-marken. En återhämtning av Euron sänker givetvis priset på svenska varor för européerna. Den tyska exporten klarar även sannolikt en starkare valuta. Det riskerar dock att slå hårt mot de fortsatt svaga exportindustrierna i södra Europa och skapa en mindre förlåtande miljö för nationernas realekonomiska framsteg. Detta är ett tydligt exempel på de globala obalanser vi ser och de tunga konsekvenserna om man snubblar på linan. 10

11 Enkät till förtroendevalda I följande tabeller redovisas resultatet från enkäten till förtroendevalda i februari Enkäten skickades till samtliga ordföranden med e-postadress på företag inom privat arbetsmarknadssektor (558 st). Svarsfrekvensen för undersökningen blev 68 procent. De tillfrågade ombads göra en bedömning av stämning och konjunkturläge, det vill säga de behövde inte samla in specifika fakta för att svara på enkäten. Resultatet från enkäten redovisas totalt samt uppdelat på industri- respektive tjänsteområdet. Avtalsområden med tio eller fler svarande akademikerföreningar redovisas separat. De tillfrågade representerar föreningar av mycket olika storlek med avseende på antal medlemmar. I sammanställningen har ingen hänsyn tagits till föreningens storlek. 11

12 Vilken är din samlade bedömning av den ekonomiska situationen i dagsläget på det företag där du är förtroendevald? IT God 27% 30% 21% 18% 22% 28% 16% 28% 5% 20% 30% Tillfredställande 51% 51% 53% 73% 58% 59% 54% 50% 48% 52% 70% Dålig 21% 19% 24% 9% 18% 13% 30% 22% 48% 27% 0% Vet ej 1% 0% 1% 0% 2% 0% 0% 0% 0% 1% 0% Antal Hur tror du den ekonomiska situationen för företaget ser ut det kommande halvåret jämfört med hur det ser ut idag? IT Bättre 21% 22% 21% 27% 18% 16% 30% 11% 29% 25% 10% Oförändrad 68% 64% 68% 64% 69% 75% 57% 83% 67% 65% 90% Sämre 10% 12% 10% 9% 11% 3% 14% 6% 5% 9% 0% Vet ej 2% 3% 1% 0% 2% 6% 0% 0% 0% 1% 0% Antal Hur är arbetsbördan för de anställda i dagsläget? Tjänstemän IT För stor 50% 43% 56% 18% 78% 19% 41% 72% 33% 51% 70% Lagom 47% 50% 43% 73% 20% 66% 54% 28% 67% 48% 30% För liten 3% 6% 1% 9% 2% 13% 5% 0% 0% 1% 0% Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 1% 0% 0% 0% 3% 0% 0% 0% 0% 0% Antal

13 Hur är arbetsbördan för de anställda i dagsläget? Arbetare IT För stor 11% 6% 15% 9% 29% 0% 3% 24% 19% 7% 20% Lagom 29% 12% 37% 9% 29% 8% 6% 41% 33% 41% 20% För liten 11% 0% 19% 0% 7% 0% 0% 6% 33% 24% 0% Vet ej 9% 5% 11% 9% 11% 0% 6% 18% 10% 10% 10% Yrkesgruppen finns ej på företaget 40% 77% 19% 73% 24% 92% 86% 12% 5% 18% 50% Antal Hur har antalet anställda under andra halvåret 2012 förändrats? Tjänstemän IT Ökat 31% 32% 28% 27% 31% 41% 22% 0% 19% 33% 44% Oförändrat 37% 32% 41% 55% 36% 44% 19% 39% 48% 42% 0% Minskat 31% 35% 31% 18% 33% 16% 59% 61% 33% 25% 56% Vet ej 1% 2% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal

14 Hur har antalet anställda under andra halvåret 2012 förändrats? Arbetare IT Ökat 9% 6% 9% 25% 16% 0% 0% 0% 5% 8% 0% Oförändrat 23% 9% 30% 13% 28% 7% 6% 44% 29% 30% 25% Minskat 23% 5% 35% 0% 21% 0% 3% 50% 52% 38% 0% Vet ej 8% 5% 9% 0% 12% 0% 6% 0% 10% 9% 13% Yrkesgruppen finns ej på företaget 37% 75% 17% 63% 23% 93% 84% 6% 5% 16% 63% Antal Har det förekommit varsel av personal pga arbetsbrist på ert företag under andra halvåret 2012? Tjänstemän IT Ja 26% 34% 24% 9% 20% 22% 57% 28% 24% 24% 50% Nej 74% 66% 76% 91% 80% 78% 43% 72% 76% 76% 50% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal Har det förekommit varsel av personal pga arbetsbrist på ert företag under andra halvåret 2012? Arbetare IT Ja 14% 5% 21% 0% 11% 0% 3% 18% 30% 24% 0% Nej 45% 17% 60% 27% 67% 7% 9% 71% 65% 57% 40% Yrkesgruppen finns ej på företaget 41% 79% 19% 73% 22% 93% 89% 12% 5% 19% 60% Antal

15 Har det förekommit uppsägning av personal pga arbetsbrist på ert företag under andra halvåret 2012? Tjänstemän IT Ja 25% 35% 22% 0% 24% 22% 54% 33% 19% 21% 20% Nej 75% 65% 78% 100% 76% 78% 46% 67% 81% 79% 80% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal Har det förekommit uppsägning av personal pga arbetsbrist på ert företag under andra halvåret 2012? Arbetare IT Ja 13% 5% 19% 0% 13% 0% 3% 25% 29% 19% 0% Nej 48% 17% 63% 27% 64% 7% 9% 69% 67% 62% 50% Yrkesgruppen finns ej på företaget 40% 78% 18% 73% 22% 93% 88% 6% 5% 19% 50% Antal Har ni förnärvarande ett gällande krisavtal med arbetsgivaren? IT Ja arbetstidsförkortning 3% 0% 5% 0% 2% 0% 0% 0% 10% 6% 0% Ja lönesänkning 1% 0% 1% 0% 2% 0% 0% 0% 0% 1% 0% Ja både arbetstidsförkortning och lönesänkning 1% 0% 2% 0% 0% 0% 0% 0% 15% 1% 0% Nej 93% 98% 89% 100% 96% 97% 97% 100% 60% 86% 100% Nej, men troligtvis kommer arbetsgivaren vilja teckna ett sådant avtal inom en snar framtid 3% 2% 4% 0% 0% 3% 3% 0% 15% 5% 0% Antal

16 Sveriges Ingenjörer Box 1419, Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48 Tel , Fax ,