Företagandet och kapitalförsörjningen

20 februari 2014 Reformagendan Förslag för ett företagsammare Sverige Företagandet och kapitalförsörjningen Hur näringslivet kan klara stramare bankregler Anders Bornefalk # 14

Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Minskad andel lånat kapital...5 4. Sparandet på låg nivå för många....8 5. Större problem bland unga...9 6. Betydelsen av ett eget sparande...11 7. Slutsatser och reformförslag...13 1. Förbättrad företagsobligationsmarknad...13 2. Sänkta marginal- och kapitalskatter...14 3. Friare placeringsregler....14 4. Bättre villkor för personaloptioner...15 Referenser...16 1

1. Sammanfattning Sverige har under lång tid haft problem med att det skapas få nya jobb i privat sektor. Företagandet har under många år också legat på en internationellt sett låg nivå, både sett till andelen företagare i befolkningen och nyföretagandets omfattning. Trots betydande förbättringar av företagsklimatet dröjer de nya jobben och företagandet har inte tagit fart. I denna rapport visas att ökade svårigheter att få tag på kapital kan utgöra en viktig förklaring till den svaga utvecklingen. Inte minst under finanskrisen ökade svårigheterna för mindre och nystartade företag att låna i bank. När nu det nya regelverket för bankerna har börjat implementeras är risken återigen att kapitalförsörjningen för de mindre och nystartade företagen blir lidande. För att minska risken för en sådan utveckling, som förstärks av att det egna sparandet är ojämnt fördelat, lägger Svenskt Näringsliv fram ett antal reformförslag. Det första är att företagsobligationsmarknaden förbättras. Även om mindre företag i flertalet fall saknar möjlighet att ge ut företagsobligationer kan utrymmet för de mindre och nystartade företagen att låna i bank öka om de större företagen i ökad utsträckning finansierar sig på marknaden. Det andra är att marginal- och kapitalskatterna sänks. Med sänkta skatter skulle fler få möjlighet att starta och driva företag, alternativt investera i andras företag. I rapporten visas att tillgång till ett eget sparande bland unga, också på en förhållandevis låg nivå, är förknippat med en ökad sannolikhet både för att starta företag och för att företaget ska överleva. Det tredje förslaget är att det införs friare placeringsregler i det privata pensionssparandet och i det så kallade investeringssparkontot. Det skulle minska snedvridningen på kapitalmarknaden, som består i att kapitalet styrs mot investeringar i stora och etablerade företag som redan har god tillgång till kapital. Det fjärde förslaget är att införa bättre villkor för personaloptioner. Detta skulle minska behovet av kapital vid start eller expansion av framför allt kunskapsintensiva företag eftersom det då inte skulle vara nödvändigt att betala lika hög lön för att locka över kvalificerad personal från etablerade företag. Med dessa reformer skulle Sverige kunna få ut mer av vårt i övrigt goda företagsklimat. Det skulle i sin tur öka möjligheterna att Sverige kan bryta med en lång period av svag jobbtillväxt i det privata näringslivet. 2

2. Inledning Sedan mitten av 1980-talet har mycket gjorts för att förbättra förutsättningarna för att få fram nya jobb. Avregleringar på bland annat finansmarknaden, medlemskapet i EU och det förbättrade stabiliseringspolitiska ramverket tillhör de viktigaste förändringarna. Under senare år har åtgärder genomförts för att öka arbetsutbudet, och det har också gjorts en del förbättringar i övrigt av företagsklimatet. Som ett resultat har Sveriges position i internationella konkurrenskraftsmätningar förbättrats. I IMD:s undersökning klättrade Sverige från plats 19 år 1997 till plats 4 år 2013. 1 I en sammanställning av ett stort antal index finner Vinnova (2013) att Sverige intar internationella topplaceringar när det gäller konkurrenskraft och välstånd (plats 3 av 30) samt innovation och kunskap (plats 1 av 26). Inom nyföretagande och entreprenörskap placerar sig Sverige däremot på plats 19 av 26. Den lägsta noteringen uppvisar Sverige i kategorin ägande av ett nytt företag. Som framgår av Diagram 1 ökade andelen av befolkningen som var egenföretagare eller kombinatörer, dvs. personer som driver företag vid sidan av en anställning, under perioden 2005 2010. Andelen som drev fåmansaktiebolag låg däremot kvar på samma nivå år 2010 som år 2005 med lite drygt 2 procent. Uppgången för de båda förstnämnda formerna av företagande, som ofta innebär ett företagande i mindre omfattning och med lägre ambitioner än i ett fåmansaktiebolag, tyder på ett ökat intresse för företagande. 2 Att det ökade intresset inte har lett till att fler tar steget till att starta ett fåmansaktiebolag tyder på att hindren för företagande fortfarande är betydande. 3 Företagandet har heller inte tagit fart sedan dess. Efter en mindre uppgång i nyföretagandet under 2011 sjönk det tillbaka till 2010 års nivå under 2012 och 2013. 4 Det finns flera möjliga förklaringar till varför företagandet inte har tagit fart. En är att företagsklimatet brister på områden som är speciellt viktiga för företagandet och företagens efterfrågan på arbetskraft exempelvis skattesystemet och arbetsmarknadens funktionssätt medan Sverige däremot är bra på områden som har visat sig vara mindre viktiga för företagandet. 5 En annan är att en relativt stor del av befolkningen bor i gamla bruksorter, där sysselsättningen i de etablerade industrierna faller och få nya företag växer fram. Förklaringen ligger här i en bristande företagarkultur och ett svagt lokalt företagsklimat, där företagande har låg status och där det finns få andra företagare att lära av. 6 1 Se www.imd.org/news/world-competitiveness-2013.cfm. 2 Att intresset för företagande har ökat stöds av Entreprenörskapsbarometern för 2012, som visar att andelen av befolkningen i åldern 18 70 år som helst vill vara företagare ökade från 27 till 32 procent mellan 2004 och 2012. 3 Effekten på företagandet av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen kan ha varit såväl positiv som negativ. Under en kris eller lågkonjunktur ökar ofta det nödvändighetsbaserade företagandet eftersom det är svårare att få en anställning, åtminstone om förutsättningarna avseende bland annat finansieringsmöjligheter och trygghetssystemens utformning är de rätta. Det möjlighetsbaserade företagandet kan däremot minska. 4 Se Tillväxtanalys (2014) samt www.tillvaxtanalys.se. Eftersom Entreprenörskapsdatabasen redovisas med en betydande eftersläpning saknas uppgifter för olika bolagsformer för de senaste åren. För att belysa utvecklingen under finanskrisen är emellertid tidsperioden 2005 2010 tillräcklig. 5 Ett område där Sverige utmärker sig positivt är företagens administrativa börda. Trots att Sverige redan ligger relativt bra till på detta område riktas mycket av arbetet med att förbättra företagsklimatet in på att åstadkomma ytterligare förenklingar. För vidare information, se Bornefalk (2010). 6 För vidare information, se Axelsson och Bornefalk (2011). 3

6 Diagram 1. Företagare som andel av befolkningen i åldern 16-74 år, procent. 5 4 3 2 1 0 Kombinatörer Egenföretagare Fåmansbolagsdelägare År 2005 År 2010 Källor: SCB (Entreprenörskapsdatabasen) samt egna beräkningar. I denna rapport behandlas en annan möjlig förklaring till att företagandet inte har tagit fart, nämligen svårigheter att ordna finansiering. Men att många får avslag på sin låneansökan eller misslyckas med att engagera externt ägarkapital är inte tillräckligt för att dra slutsatsen att finansieringsproblem hämmar företagandet i Sverige. Precis som andra tillgångar är kapital en knapp resurs som bör gå till de företag och aktiviteter där det gör störst nytta, dvs. där avvägningen mellan den förväntade avkastningen och upplevda risken är så gynnsam som möjligt. För att finansieringsproblem ska ha bidragit till att företagandet i Sverige inte har tagit fart trots de reformer som har genomförts måste problemen därför ha ökat. I rapporten studeras hur möjligheterna att finansiera företagande genom i första hand banklån och eget sparande har utvecklats. Beträffande det egna sparandet är frågeställningen hur stor andel av befolkningen som har ett tillräckligt stort eget sparande för att starta ett aktiebolag med egna medel. Eftersom unga i genomsnitt har sämre tillgång till kapital än äldre ägnas ett separat avsnitt åt ungas möjligheter att starta företag. I det avslutande kapitlet diskuteras vad som kan göras för att öka såväl tillgången på eget kapital som möjligheterna att låna i bank, men också åtgärder som kan minska behovet av kapital vid start eller expansion av företag. 4

3. Minskad andel lånat kapital Eftersom det saknas detaljerad officiell statistik över företagens lån i banker och andra kreditinstitut har det varit svårt att få en uppfattning om hur lånemöjligheterna för olika typer av företag förändrades under inte minst finanskrisen. När det har kommit klagomål från framför allt mindre och medelstora företag om att det har blivit svårare att låna i bank har svaret, både från banker och officiellt håll, ofta varit att de samlade krediterna till de icke-finansiella företagen har ökat. Att den samlade utlåningen ökar är emellertid ingen garanti för att inte exempelvis mindre och nystartade företag har fått det svårare att låna i bank. Tack vare en speciellt framtagen databas med unik statistik över hur svenska aktiebolag finansierade sin verksamhet under perioden 1998 2010 kan det nu visas att utlåningen till mindre och nystartade företag minskade under åtminstone delar av den studerade perioden. 7 I Bornefalk (2014) studeras aktiebolagens finansiering utifrån en rad olika aspekter och indelningar. Här görs en kortfattad redogörelse för resultaten för de fristående, dvs. ej koncernanknutna, aktiebolagen samt de aktiebolag som startades under perioden 1998-2010. Finansieringsstrukturens förändring mellan 1998 och 2010 framgår av Diagram 2. Diagrammet visar att andelen lån från banker och andra kreditinstitut minskade medan andelen eget kapital ökade för samtliga grupper. För de största företagen ökade andelen av finansieringen som kom från intressebolag kraftigt. 8 Minskningen av banklånens andel och ökningen av det egna kapitalet var avsevärt mindre för dessa företag jämfört med de mindre företagen. Att döma av den förhållandevis stora nedgången av övriga skulder för dessa företag verkar lån från intressebolag till stor del ha ersatt leverantörskrediter och andra typer av övriga skulder. 20 Diagram 2. Förändring av de fristående aktiebolagens kapitalstruktur 1998 2010 efter bokfört värde, procentenheter. 15 10 5 0-5 -10-15 Kreditinstitut Koncern/Intressebolag Övriga skulder Eget kapital Källor: Bisnode och egna beräkningar. <1Mkr 1-3Mkr 3-10Mkr 10-30Mkr >30Mkr 7 Statistiken har tagits fram av Per Weidenman på Bisnode och bygger på en rad olika källor, bland annat företagens årsredovisningar. 8 Intressebolag är företag som äger en mindre andel av aktierna i företaget. 5

Utvecklingen mot en minskad skuldsättningsgrad, dvs. en ökad betydelse av eget kapital och en minskad betydelse av olika typer av skuldfinansiering, är till stor del ett resultat av en långsiktig anpassning till nya förhållanden. En viktig faktor är de nya skatteregler som infördes i samband med den stora skattereformen 1990/91, som bland annat minskade värdet av ränteavdragen. En annan viktig faktor är den minskning av inflationen som åstadkoms från mitten av 1990-talet som ett resultat av bland annat Riksbankens inflationsmål och sedermera självständighet. Den minskade inflationen innebar att skulderna inte inflaterades bort i samma utsträckning som tidigare, och gjorde därför skuldsättning mindre förmånlig. Som framgår av Bornefalk (2014) var förändringen av skuldsättningsgraden mer eller mindre kontinuerlig, åtminstone fram tills finanskrisens uppsegling under år 2007. I Diagram 3 visas andelen som hade banklån under startåret för de företag som startades under 1998 2010. 9 Andelen låg strax under 30 procent till och med år 2005. Därefter inleddes en nedgång som var markant från 2007 och framåt. Bland de aktiebolag som startades under 2008 2010 var det med andra ord en betydligt lägre andel som hade banklån under startåret jämfört med tidigare. För de aktiebolag som startades 2009 var andelen 22 procent och under 2010 var den så låg som 19 procent. I Bornefalk (2014) visas också att minskningen av andelen med banklån inte var lika stor för de något mer etablerade företagen, och dessutom inträffade senare. Den mer restriktiva utlåningen innebar inte bara att andelen av aktiebolagen som hade banklån under startåret sjönk, utan också att det blev svårare för de nystartade aktiebolagen att kvalificera sig för banklån under de närmast följande levnadsåren. 35 Diagram 3. Andel av de nystartade aktiebolagen som hade banklån under startåret, procent. 30 25 20 15 10 5 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Bisnode. Medan den utveckling som avspeglar sig i Diagram 2 i första hand var ett resultat av institutionella förändringar med långsiktiga effekter på kapitalstrukturen, var minskningen av andelen av de nystartade företagen som hade banklån från 2007 och framåt snarare en konsekvens av finanskrisen, som bröt ut under 2007. När riskerna ökade prioriterade bankerna fortsatt utlåning till företag som redan hade lån medan det blev svårare för nystartade företag och företag som inte haft lån tidigare att få låna. I forskningslitteraturen beskrivs detta som att företagen utsätts för kreditransonering, vilket kan inträffa bland annat under tider av ökad osäkerhet. 10 För att få låna pengar under 9 Värdet för 2010 är baserat på de knappt 7 000 företag som aktiverades 2010 och dessutom hunnit inkluderas i den databas som används här. Bland de företag som aktiverades under det andra halvåret är det många som saknas i databasen. De företag som startades under första halvåret 2010 är därmed överrepresenterade. 10 Se Stiglitz och Weiss (1981). 6

sådana förhållanden är det i allmänhet nödvändigt att kunna visa upp en god historik eller att satsa tillräckligt mycket egna pengar i företaget. För nystartade företag som inte har någon historik att visa upp och där ägaren inte har tillräckligt stora egna medel är det svårt att uppfylla dessa kriterier. Den registerbaserade undersökningen omfattar inte lån som ägaren har tagit i eget namn för att finansiera företaget, exempelvis med bostaden som säkerhet. I en intervjuundersökning publicerad i Jakobsson och Herin (2012) kan banklån avse såväl individens som företagets lån. Det blir därmed möjligt att undersöka om banklån verkligen har minskat i betydelse eller om det snarare är så att det i ökad utsträckning har blivit företagaren själv och inte företaget som tar upp banklånet. Intervjuundersökningen ger också en inblick i omfattningen av andra finansieringsformer, exempelvis riskkapitalbolag och olika typer av offentlig finansiering. 11 Undersökningen visar att personligt sparande var den vanligaste finansieringsformen för såväl de nystartade som de etablerade företagen när de startades, men andelen som använde personligt sparande vid företagsstarten var högre bland de nystartade företagen. Det var också en lägre andel av de nystartade företagen som finansierades med banklån jämfört med hur det var när de etablerade företagen startades. Även om personliga lån skulle ha blivit vanligare har med andra ord andelen företag där banklån används som en del av finansieringen totalt sett ändå minskat. Den minskade betydelsen av banklån framgår också av Diagram 4, som visar den viktigaste finansieringsformen för dem som angett mer än ett alternativ. Bland de etablerade företagen var det 43 procent som hade banklån som den viktigaste finansierings källan när de startade företaget jämfört med 29 procent bland de ny startade företagen. I stället hade personligt sparande blivit betydligt vanligare som viktigaste finansieringskälla också när annan finansiering fanns. Bankerna hade med andra ord blivit betydligt försiktigare med utlåning även när det fanns annan finansiering. I de fall där det fanns annan finansiering verkar också externa delägare, exempelvis affärsänglar, dvs. privatpersoner som satsar eget kapital och kunnande, ha kommit att spela en något större roll, liksom lån från familj, vänner och bekanta. Diagram 4. Viktigaste finansieringsformen vid start av företaget bland dem som angett mer än ett alternativ, procent. Nystartade företag Etablerade företag Personligt sparande 28 38 Nya delägare bland familj, vänner och 1 1 Nya externa delägare (bl. a. affärsänglar) 4 2 Riskkapitalbolag 0 1 ALMI, starta eget bidrag, annan 8 9 Lån från familj, vänner och bekanta 6 4 29 Banklån 43 4 Annat 4 9 Tveksam, vet ej 9 0 10 20 30 40 50 Källa: Sifo (2012). 11 Intervjuerna genomfördes i november 2011 och omfattade 1 009 personer som drev nystartade företag med 1 49 anställda och 1 003 personer som drev etablerade företag med 1 49 anställda, se SIFO (2012). 91 procent av de nystartade företagen var aktiebolag jämfört med 84 procent av de etablerade företagen. Resultaten från undersökningen har också använts i Jakobsson och Herin (2012). 7

4. Sparandet på låg nivå för många Personer med ett eget sparande har lättare att få fram de pengar som krävs för att starta ett företag. Den förhållandevis låga nivån på företagandet i Sverige skulle därför kunna bero på ett lågt sparande. Fram tills relativt nyligen har brister i statistiken gjort det svårt att jämföra olika länder ur ett förmögenhetsperspektiv. Tack vare förbättringar både när det gäller datainsamling och metod är det numera möjligt att få fram en förhållandevis bra bild. Den mest heltäckande statistiken presenteras i Global Wealth Databook, som ges ut av Credit Suisse. Enligt undersökningen låg Sverige bra till när det gäller genomsnittlig förmögenhet. 12 Det var bara tre av de 14 undersökta rika länderna, Norge, Frankrike och Australien, som hade en större nettoförmögenhet per vuxen än Sverige. När det gäller medianen, som ger en mer rättvisande bild av den genomsnittliga individens förmögenhet, låg Sverige däremot sist. Sverige utmärkte sig också i ett annat avseende när det gäller förmögenhetsfördelningen, och det är att gruppen som hade en förmögenhet motsvarande 100 000 USD eller mer var förhållandevis liten. Som framgår av Diagram 5 nådde 33 procent av den vuxna befolkningen upp till en förmögenhet på den nivån, vilket var lägst bland de rika länderna. Andelen med en förmögenhet mellan 10 000 USD och 100 000 USD var däremot högst med nära 46 procent. 13 Att det var förhållandevis få i Sverige som hade en förmögenhet på 100 000 USD eller mer innebär att det var förhållandevis få som hade ett tillräckligt stort eget sparande för att både kunna skaffa bostad, ha en buffert vid exempelvis arbetslöshet eller sjukdom och dessutom ha ett tillräckligt stort kapital för att kunna starta ett genomsnittligt aktiebolag. 14 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Diagram 5. Andel av den vuxna befolkningen som hade en förmögenhet inom intervallet 10 000 100 000 USD resp. över 100 000 USD, 2011, procent. Sverige Spanien USA Nya Zeeland Danmark Nederländerna 10 000-100 000 > 100 000 Tyskland Finland Norge Kanada Frankrike Irland Schweiz Singapore Storbritannien Japan Italien Australien Källa: Uppskattningar gjorda av Credit Suisse (2011, Tabell 3-1). 12 Förmögenheten omfattar finansiell och icke-finansiell förmögenhet med avdrag för skulder. Se vidare Credit Suisse (2011, Tabell 2-4 och 3-1). 13 Andelen av den vuxna befolkningen som hade en förmögenhet under 1 000 USD var däremot liten i Sverige. I Sverige gällde det för 1,4 procent av de vuxna jämfört med 13,9 procent i USA. 14 Enligt Bornefalk (2014) behövdes det mellan 150 000 och 200 000 kronor för att starta ett genomsnittligt aktiebolag år 2010. 8

5. Större problem bland unga I den ovan redovisade förmögenhetsstudien görs ingen uppdelning utifrån ålder. Generellt sett ökar emellertid förmögenheten med åldern, vilket innebär att unga ofta har sämre förutsättningar för att starta företag än äldre. 15 Intresset bland unga för att starta företag är däremot stort. Enligt 2012 års Entreprenörskapsbarometer kunde 68 procent av personer i åldern 18 30 år tänka sig att starta företag jämfört med 52 procent i åldern 31 55 år och 24 procent i åldern 56 70 år. Det var också en större andel bland de unga som hellre ville driva företag än att vara anställda jämfört med de äldre grupperna. Samtidigt var andelen företagare betydligt lägre bland unga. Bara 4 procent av de sysselsatta i åldern 18 30 år var företagare år 2012, jämfört med 10 respektive 17 procent i de båda äldre grupperna. Att det är färre unga som driver företag beror, förutom på den sämre tillgången till kapital, på att det är färre unga som har hunnit bygga upp det kunnande, de kontaktnät och de resurser i övrigt som behövs för, alternativt underlättar, ett framgångsrikt företagande. Det kan också vara svårare för unga att få banklån, både för att de oftare saknar ett eget kapital som kan användas som säkerhet och för att de oftare saknar en historik hos banken, som därför har svårare att bedöma deras kreditvärdighet. I de fall bankerna ransonerar kreditgivningen löper med andra ord unga generellt sett större risk att drabbas än äldre. Ytterligare ett skäl till varför unga skulle ha svårare att få tag på startkapital är att de ofta har stora bolån, speciellt i förhållande till sin inkomst. År 2009 var hushållens skuldkvot, dvs. den totala lånebördan i relation till disponibla inkomster, 250 procent i åldern 26 35 år. Det var dubbelt så högt som i hushåll bestående av personer över 65. Bland nya låntagare i åldern 26 35 år var skuldkvoten nära 500 procent år 2011, jämfört med lite drygt 300 procent i åldern över 65. 16 Att belåningsgraden är hög hos de unga hushållen gör också att unga ofta saknar möjlighet att låna till företagande med bostaden som säkerhet. I Diagram 6 redovisas andelen företagare bland unga, uppdelat på kombinatörer, egenföretagare och fåmansbolagsdelägare. Nivåerna ligger betydligt lägre än dem för hela befolkningen, vilket framgår av en jämförelse med Diagram 1. Andelen fåmansbolagsdelägare var bara omkring en tredjedel jämfört med i befolkningen som helhet. För övriga kategorier var skillnaderna mindre. Av diagrammet framgår också att andelen fåmansbolagsdelägare minskade mellan 2005 och 2010, från 0,75 till 0,66 procent. Att unga löpte större risk att drabbas av kreditransonering under finanskrisen är sannolikt en viktig förklaring till nedgången, liksom de förhållandevis små egna tillgångarna. Med tanke på finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen hade en bättre finansieringssituation sannolikt lett till ett ökat företagande bland unga eftersom företagande kan vara ett sätt att komma in på arbetsmarknaden när det är svårt att få en anställning. Finansieringsproblemen bland unga har därför sannolikt bidragit till den höga ungdomsarbetslösheten. 15 Enligt Andersson m.fl. (2002) svarade personer i åldern 25 44 år för 15,4 procent av hushållens samlade nettoförmögenhet år 1999, medan de i åldern 45 64 år svarade för 46,2 procent och de över 65 för 37,1 procent. Enligt SCB (2005) hade kvinnor i åldern 25 29 år i genomsnitt en förmögenhet på 49 500 kr år 2003, medan kvinnor i åldern 30 39 år i genomsnitt hade 179 800 kr. Motsvarande belopp för män var 83 300 respektive 244 300 kr. 16 Se Hansen och Wallin Fredholm (2013). 9

Diagram 6. Företagare som andel av befolkningen i åldern 16-34 år, procent. 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kombinatörer Egenföretagare Fåmansbolagsdelägare Källor: SCB (Entreprenörskapsdatabasen) samt egna beräkningar. År 2005 År 2010 Bland personer i åldern 65 74 år ökade i stället andelen fåmansbolagsdelägare från 0,66 procent till lite drygt 1 procent. Också andelen kombinatörer och egenföretagare ökade markant bland de äldre. Ökade drivkrafter att jobba längre, med bland annat ett dubblerat jobbskatteavdrag för äldre, förklarar mycket av uppgången av företagandet bland äldre. Eftersom äldre i allmänhet också har ett större eget sparande och bättre möjligheter att låna i bank var det många som hade möjlighet att svara på de ökade drivkrafterna till arbete genom att starta företag, också i den mer kapitalkrävande formen fåmansaktiebolag. 3,0 Diagram 7. Företagare som andel av befolkningen i åldern 65-74 år, procent. 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kombinatörer Egenföretagare Fåmansbolagsdelägare Källor: SCB (Entreprenörskapsdatabasen) samt egna beräkningar. År 2005 År 2010 10

6. Betydelsen av ett eget sparande Att tillgången till eget sparande påverkar ungas möjligheter att starta och driva företag bekräftas av en studie utförd av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Svenskt Näringsliv. 17 Studien bygger på registerdata från SCB:s Entreprenörskapsdatabas och undersöker kopplingen mellan ungas förmögenheter och övergång till företagande. Som framgår av tabellen var den genomsnittliga förmögenheten större bland dem som gick över till företagande år 2005 jämfört med övriga. Störst var den bland de personer i åldern 25 34 år som blev fåmansbolagsdelägare. Skillnaden var däremot relativt liten mellan dem som blev egna företagare år 2005 och dem som inte gick över till företagande det året. Andelen som blev fåmansbolagsdelägare av samtliga som gick över till företagande var närmare dubbelt så hög i den något äldre gruppen, 13,8 jämfört med 7,7 procent. Att den genomsnittliga förmögenheten ökar med åldern är sannolikt en viktig förklaring till det. Tabell 1. Förmögenhet år 2004 hos unga som övergått till företagande 2005. Medelvärden i kr. Ålder Egen företagare Fåmansaktie-bolagsdelägare Kombinatör Övriga 16 24 år 52 369 104 125 116 276 43 887 Antal 2 088 424 2 966 949 627 25 34 år 95 078 251 987 121 841 70 351 Antal 5 839 2 671 10 789 997 896 Anmärkning: Individerna i de tre företagarkategorierna var registrerade som företagare 2005 men inte 2004. I gruppen övriga finns de som inte blev företagare år 2005. En del av dessa var företagare 2004, och en del också år 2005. Källa: Andersson och Andersson (2012). I studien undersöks också kopplingen mellan storleken på förmögenheten året innan företaget startas och hur framgångsrikt företagandet sedan blir. När graden av framgång mäts i termer av överlevnad är sambandet positivt ju större förmögenheten är, desto större är sannolikheten att företaget överlever. Den initiala förmögenheten verkar däremot inte påverka om de företag som överlever blir snabbväxande eller inte. Det kan finnas åtminstone två tänkbara förklaringar till det. Den ena är att kvarhållna vinstmedel spelar en dominerande roll för finansieringen av snabbväxande företag, och att en initial förmögenhet sällan räcker för att finansiera en snabb och långsiktig uppbyggnad av företaget. Den andra är att de som lyckas driva fram snabbväxande företag i genomsnitt är mer entreprenöriella än andra och därför också har lättare att skaffa extern finansiering än andra, även om deras kapitalbehov är större. Eftersom graden av entreprenöriell förmåga inte låter sig mätas går det inte att kontrollera för detta i analysen. 18 17 Se Andersson och Andersson (2014) samt Oreland (2014). 18 I studien kontrolleras annars för ett stort antal faktorer, exempelvis kön, utbildningsnivå och föräldrars och andra anhörigas erfarenheter av företagande. 11

Att den initiala förmögenheten inte är avgörande för om överlevande företag blir snabbväxande betyder inte att storleken på ungas tillgångar saknar betydelse för hur många snabbväxande företag som kommer fram. Som analysen visade ledde en egen förmögenhet både till en ökad sannolikhet för att personen skulle starta företag och för att företaget skulle överleva. Det kan därför fortfarande vara så att många unga med en betydande entreprenöriell förmåga men små egna tillgångar tvingas avstå från att starta företag på grund av svårigheter att få tag i kapital. Om tillgången till kapital vore större bland unga skulle fler entreprenöriella talanger ha möjlighet att starta företag. Det skulle då också kunna komma fram fler snabbväxande företag, med en snabbare jobbtillväxt som följd. Att andelen fåmansbolagsdelägare bland unga sjönk mellan 2005 och 2010 tyder på att Sverige gick miste om fler potentiella snabbväxande företag under den perioden jämfört med under mer normala konjunkturförhållanden. 12

7. Slutsatser och reformförslag Ökade svårigheter att låna i bank för speciellt mindre och nystartade företag har bidragit till att företagandet har utvecklats svagt under senare år. Sämst har utvecklingen varit bland unga, som också är de som har lägst eget sparande och därmed sämst möjligheter att skjuta till eget kapital. Bland personer över 65, som både har större förmögenheter och lättare att låna i bank, har företagandet i stället ökat relativt kraftigt. Flera faktorer ligger bakom de ökade svårigheterna att låna i bank, bland annat finanskrisen, bankernas eget arbete för att minska kreditrisker och stramare finansiella regleringar. När bankernas nya regelverk, Basel III, nu har börjat implementeras riskerar de mindre och nystartade företagen återigen att drabbas eftersom utlåning till sådana företag betraktas som mer riskfylld. Minskningen av nyföretagandet under 2012 och 2013 skulle åtminstone till en del kunna ha med detta att göra, även om det är för tidigt att avgöra. 19 Mot bakgrund av att Sverige dels har en skev förmögenhetsfördelning, dels har små nettoförmögenheter inom hushållssektorn, är de ökade svårigheterna att låna i bank ett problem för nyföretagandet och därmed också för möjligheterna att få fram fler snabbväxande företag. Eftersom snabbväxande företag svarar för en stor andel av de nya jobben riskerar det också att påverka sysselsättningsutvecklingen negativt. Utvecklingen har inte bara inneburit ett hinder för ett ökat företagande, utan också att möjligheterna till företagande har blivit mindre jämnt fördelade. Detta kan i sin tur ha försvårat möjligheterna att ordna sysselsättning på egen hand, inte minst för unga och i orter med hög arbetslöshet. För att minska finansieringsproblemen och därmed förbättra möjligheterna till företagande för fler grupper är åtgärder som ökar sysselsättningen och förbättrar möjligheterna att bygga upp ett eget sparande viktiga. Det handlar med andra ord om åtgärder för att förbättra utbildning och integration samt om sänkta inkomst- och kapitalskatter. Det är åtgärder som verkar på lång sikt, och till viss del redan har genomförts. Men det finns också möjligheter att underlätta finansieringen på kortare sikt. 1. Förbättrad företagsobligationsmarknad Om de större företagen i ökad utsträckning finansierar sig på marknaden i stället för i bank kan låneutrymmet för mindre och nystartade företag öka. Även om företagsobligationsmarknaden i första hand riktar sig till de större företagen kan förbättringar därför vara ett sätt att underlätta finansieringen för mindre och nystartade företag. Från att investment grade -marknaden, dvs. den del av marknaden som riktar sig till stora företag med goda kreditbetyg, tidigare var närmast helt dominerande har det nu också börjat växa fram en high yield -marknad, där riskerna är större men räntan också betydligt högre. 20 Eftersom marknaden fortfarande är outvecklad med bristande transparens och likviditet finns det emellertid stora möjligheter till förbättringar. En är att arbeta för att genomlysningen ska bli lika bra som på stats- 19 Under 2012 minskade nyföretagandet med sex procent jämfört med 2011. Fram till och med kvartal 3 2013, som är det senaste kvartal det finns statistik för, låg nyföretagandet kvar på ungefär samma nivå som år 2012. Se Tillväxtanalys (2014) samt www.tillvaxtanalys.se. 20 Att denna del av marknaden kallas high yield beror på att dessa obligationer ger en betydligt högre ränta än de så kallade investment grade -obligationerna, dvs. obligationer utgivna av stora företag med goda kreditbetyg. 13

och bostadsobligationsmarknaden. 21 Trots det ökade intresset för företagsobligationer låg dessas andel av den totala obligationsmarknaden på mellan 6 och 8 procent under perioden 2002 2011. Under perioden 1997 2001 ökade den däremot från 4 till nära 11 procent. En annan möjlighet är att Riksbanken justerar ned kraven på vilka obligationer som ska få användas som säkerhet för bankernas upplåning i Riksbanken, samt att Finansinspektionen gör samma sak när det gäller vilka obligationer bankerna ska kunna använda för att uppfylla sina likviditetskrav. I bägge fallen skulle möjligheterna att ge ut företagsobligationer öka, om än inte för de mindre företagen. 2. Sänkta marginal- och kapitalskatter Det sänkta skattetrycket har inneburit att fler har möjlighet att bygga upp ett eget sparande. Avskaffandet av förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten har dessutom inneburit att sparande inte missgynnas i lika hög utsträckning som tidigare. Men mer behöver göras, speciellt när det gäller marginalskatter och kapitalbeskattning. 22 Enligt Nykvist (2008) påverkar brist på kapital företagandet i Sverige negativt, och det i större utsträckning än i exempelvis USA. Hon finner det också möjligt att sänkta kapitalskatter kan leda till att fler får möjlighet att starta och driva företag. 23 Enligt SCB (2014) är nivån på de förmögenheter som leder till ett ökat företagande bland unga relativt låg. Redan en förmögenhet på 50 000 kr leder till en markant större sannolikhet, både för att bli företagare och för att företagandet ska bestå. Det gäller med andra ord att inrätta systemen på ett sådant sätt att fler kommer upp i förmögenheter på åtminstone den nivån. Även om det kanske inte räcker för att starta ett fåmansaktiebolag kan den vara en inkörsport till andra former av företagande som på sikt leder till att ett fåmansaktiebolag kan startas. 3. Friare placeringsregler En stor andel av hushållens sparande är otillgängligt för investeringar i egna eller andras mindre företag. Detta gäller i synnerhet olika former av pensionssparande, som dels är låst i tiden, dels är inriktat mot investeringar i företag som i flertalet fall redan har god tillgång till både nationella och internationella kapitalmarknader. Den som behöver ett startkapital men har merparten av sparandet låst i en privat pensionsförsäkring har i dag ingen möjlighet att komma åt dessa pengar innan de börjar betalas ut i form av pension. Att sparandet kanaliseras till företag som redan har god tillgång till kapital gäller också det så kallade investeringssparkontot, där aktieinvesteringar är begränsade till noterade bolag. 24 Friare placeringsregler för investeringssparkontot och det privata pensionssparandet, och kanske också i PPM-systemet, skulle kunna öka tillgången till kapital för investeringar i mindre och nystartade företag. 21 Se Barr (2011). 22 Se Henrekson och Sanandaji (2012) för en genomgång av sambandet mellan kapitalskatter och företagande. Enligt Carroll m.fl. (2012) ligger de maximala nivåerna för skatt på utdelning och kapitalvinster i omvärlden på i genomsnitt omkring 17 procent jämfört med Sveriges 30 procent. För längre innehav är beskattningen i åtskilliga fall betydligt lägre. Också marginalskatterna ligger på en internationellt sett hög nivå, och det redan från förhållandevis låga inkomstnivåer. 23 Se vidare i Oreland (2014) för en genomgång av forskningslitteratur om betydelsen av förmögenhet för benägenheten att starta företag. 24 Se Henrekson (2013) om hur investeringssparkontot missgynnar nyföretagandet. 14

4. Bättre villkor för personaloptioner De ökade finansieringsproblemen riskerar att minska innovationsförmågan hos i första hand nystartade och unga högteknologiska företag. Ett sätt att minska finansieringsbehovet vore att förbättra möjligheterna att erbjuda personaloptioner på fördelaktiga skattemässiga villkor. Eftersom många innovativa företag misslyckas kan det innebära en betydande risk att lämna en anställning i ett etablerat, ofta större, företag. För att attrahera arbetskraft av detta slag kan företag därför behöva locka med en betydligt högre lön än personen redan har, vilket ökar finansieringsbehovet. Eftersom såväl tillgången på eget kapital som möjligheterna att låna till denna typ av verksamhet är begränsade, åtminstone för mindre och nystartade företag, hindrar finansieringsproblem ofta dessa företag att utvecklas. 25 Bättre villkor för personaloptioner skulle med andra ord minska finansieringsproblemen genom att företaget inte längre behöver erbjuda en lika hög lön. 25 Svårigheterna att få låna beror, förutom på den höga risken, till stor del på att tillgångarna tenderar att vara av immateriell karaktär. Johansson och Lööf (2010) visar att kontinuiteten i FoU-satsningar påverkar hur hög avkastning sådana aktiviteter ger. En avbruten finansiering riskerar därför att leda till betydande negativa konsekvenser. Det är inte minst av detta skäl en stor fördel att kunna finansiera sådana satsningar med ägarkapital, eget eller externt. Se också Brown med flera (2013). Enligt SCB (2012) är det framför allt de mindre företagen som har svårigheter att finansiera innovativ verksamhet med banklån. 15

Referenser Andersson, Björn, Lennart Berg och Anders Klevmarken, Inkomst och förmögenhetsfördelning för dagens och morgondagens äldre, Bilagedel B till SOU 2002:29, Fritzes, april 2002. Andersson, Fredrik W. och Jan Andersson, Ungas övergång till företagande, manuskript, SCB, 2014. Axelsson, Sten och Anders Bornefalk, Genuint sårbara kommuner Företagandet, arbetsmarknaden och beroendet av enskilda större företag, Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv, Rapport 0112, november 2011. Barr, Daniel, Den svenska företagsobligationsmarknaden en förstudie, september 2009. http://www.ackordscentralen.se/sites/default/files/forstudie_foretagsobl_20111102.pdf Bornefalk, Anders, Från lånat till eget kapital, en ESO-rapport om företagandets finansiering, kommande rapport, 2014. Bornefalk, Anders, Danmark visar vägen Om politik för ökat entreprenörskap, Svenskt Näringsliv, 2010. Brown, James R., Gustav Martinsson och Bruce C. Petersen, Law, Stock Markets, and Innovation, Journal of Finance, vol. 68, nr 4, 2013. Carroll, Robert, Brandon Pizzola, Erik Hultman och Martin Segerström, Corporate Dividend and Capital Gains Taxation: A Comparison of Sweden to Other Member Nations of the OECD and EU, and BRIC Countries, Svenskt Näringsliv och Ernst & Young, oktober 2012. Credit Suisse, Global Wealth Databook 2011, oktober 2011. Hansen, Sten och Maria Wallin Fredholm, PM 2 Analys av spridningen av hushållens skuldsättning, Finansinspektionen, 2013. Henrekson, Magnus, Nyföretagandet missgynnas, Dagens Industri, 18 januari 2013. Henrekson, Magnus, och Tino Sanandaji, Kapitalskatter och företagande: Expertrapport till Företagsskattekommittén, juni 2012. Jakobsson, Ulf och Jan Herin, Nya företags försörjning av riskkapital, rapport till projektet Företagsamt ägande, juni 2012. Johansson, Börje och Hans Lööf, Innovation Strategy and Firm Performance: What is the Long-run Impact of Persistent R&D?, CESIS Electronic Working Paper Series, Paper No. 240, september 2010 Nykvist, Jenny, Entrepreneurship and Liquidity Constraints: Evidence from Sweden, The Scandinavian Journal of Economics, vol.110, nr 1, s. 23 43, 2008. Oreland, Carl, Företagande bland unga och betydelsen av egen förmögenhet, manuskript, Svenskt Näringsliv, 2014. Sifo, Riskkapitalets betydelse för småföretagens tillväxt, 31 januari 2012. SCB, Innovationsverksamhet i svenska företag, 2008 2010, 2012. SCB, Ungdomars ekonomiska välfärd inkomster, sysselsättning och förmögenhet, 2005. Stiglitz, Joseph E. och Andrew Weiss, Credit Rationing in Markets with Imperfect Information, American Economic Review, vol. 71, s. 393 410, 1981. Tillväxtanalys, Nyföretagandet i Sverige 2012, Statistik 2014:01, 2014. Tillväxtverket, Entreprenörskapsbarometern 2012, mars 2013. Vinnova, Det innovativa Sverige Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext, oktober 2013. 16

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014