Eic Sandstöm Diekt telefon 044-781 46 29 E-post:eic.sandstom@fuuboda.se 2003-10-20 Till Folkbildningsådet Sammanfattande edovisning av ådslag/konfeens om Folkbildningens famsyn 1. Fakta om seminaiet/ådslaget Tema/Rubik: De behov som våa folkhögskolo ska möta och hu de finansiella stödsystemen påveka våa möjlighete att möta dessa behov. Gemensamt fö de folkhögskolo som va samlade ä att vi i betydande utstäckning vände oss till pesone med funktionshinde med vå veksamhet. En del i abetet va att unde mötet identifiea poblemen i anslutning till detta tema och att foma en abetsgupp som vill jobba vidae fö att hitta lösninga till poblemen. Datum 030507 Plats Ågesta Fasta Stand Samabetspatnes Dalaö fhsk, Fellingsbo fhsk, Fosa fhsk, Fuuboda fhsk, Hänösands fhsk, Ädelfos fhsk, Östelen fhsk, Valjeviken, Mo Gåd och SUFO/HAREC Deltagae och Medvekande Inge Fällstöm, Kenneth Dougge (Dalaö) Leif Rosenbeg (Fellingsbo) Gunna Hjelm (Fosa) Eic Sandstöm, Bet Runesson, Jögen Lennatsson (Fuuboda) Kicki Gädin Jansson, Kistian Holmgen (Hänösand) Hans Smedbeg, Laz Johansson, Michael Kalsson (Mo Gåd) Kestin Olofsson (SUFO/HAREC) Lisbeth Johnsson, Bosse Johansson, Magnus Johansson (Valjeviken) Ole Busse, Pelle Nodin, Rolf Axelsson (Ädelfos) Jan Pedesen (Östelen) Hu fick ni tag på Famsynsfågonas mateial och hu ha ni spidit mateialet bland deltagana? Mateialet ha spidits digitalt via nätet. Skolona ha dessutom diskuteat fågona inom den egna pesonalen fö att öka föanking och delaktighet. Besöksadess: Fuubodavägen 113 Tfn växel: 044-781 46 00 Postgio: 51 44 99- Postadess: 296 86 Åhus Fax: 044-781 46 01 Bankgio: 605-77 15 E-post: info@fuuboda.se www.fuuboda.se Og.n 838200-5281
2. Famsynsfågo Vilka fågo u temaaffischena valde ni? 1. Vilka behov ä det vi ska möta? 2. Vilka motiv finns fö samhällsstöd till folkbildningen å 2010? Vafö just dessa? Dessa fågo ä i hög gad aktuella u flea aspekte. Behovet av att kunna påveka sin livssituation och aktivt deltaga i samhällslivet ä stot. Folkhögskolona kan ge vektyg fö detta men baa om samhället stötta med nödvändiga ekonomiska esuse. Många deltagae ha behov av omfattande ehabiliteingsstöd och pesonlig assistans samtidigt som man studea. Utan detta stöd delta man inte på lika villko i folkbildningen. Folkbildning måste vaa en ättighet fö alla. De ekonomiska stödsystemen ä komplexa och i ådslaget famgick flea komplikatione som visa på att folkhögskolonas ekonomiska esuse sina: S-anslaget ha successivt tappats av och det ä svåt att finna altenativa lösninga. En del fhsk ha sett att det finns penga att hämta inom handikappomådet och öt sig i iktning ditåt. Det allmänna anslaget och s-anslaget va vät ett visst kontal i elation till löneutvecklingen och sen ha bidaget ha uholkats i jämföelse med kostnadsökningana. Nä det gälle att definiea vem som ska ha exta esuse (vem som ä handikappad) vaiea det kaftigt mellan fhsk. Ha handikappbegeppet missbukats? SISUS hade inledningsvis baa stödesuse fö öelsehinde men släppte sedan igenom lösae definitione. Numea ha man ej diagnosiniktat stöd. De senaste åen ha stingensen ökat fån SISUS i vad de vill betala fö. Det ä svåt fö genealiste på centala ogan att på ett pa timma sätta sig in i veksamheten och komma med föbättingsföslag. Vi måste se till att vi ä viktiga esuse fö dessa genealiste och få möjlighet att ge konket dagsaktuell lokal kunskap. Våa fhsk ö sig i samma iktning som musikfolkhögskolona gjode fö någa å sedan då man la ut deas säskilda stöd på samtliga folkhögskolo. Risken ä att det bli likadant med säskilda stöd fö pesone med funktionshinde. De som satsa på pesone med de säskilda behov komme inte att kunna göa det i samma omfattning som tidigae Vad kom ni fam till? Nedan pesenteas ett antal sammanfattade citat som åtekom i en elle annan tappning unde dagen och som få anses va uttyck fö gemensamma poblem och hinde fö att möta de identifieade behoven. Ett av de stösta bekymen ä inackodeingskostnaden. Föut va det landstingen som tog beslut, numea ä det födelat på en mängd handläggae i Sveiges alla kommune och hela bidagssystemet ä så osäket att man avstå fån att abeta med vissa guppe. Det ä skämmande att det skilje så mycket i bedömningen mellan kommune och kommundelsnämnde, FK etc. Vi famla oss fam i kontaktena med kommunena och landsting och det finns en osäkehet i dialogen med både dessa och SISUS. Regelveket gö att olika stadsdelsnämnde hantea samma fågo på olika sätt. Det ä angeläget att SISUS espektive FBR ha stuktueat egelsystemen i elation till Fösäkingskassa, Länsabetsnämnd, Kommun och Landstingsföbund osv. 2
Ytteligae två fågo som ä poblematiska Sena beslut om föstäkningsbidag, assistansesättning, intenatbidag till kotae kuse etc. Detta sammantaget bli kontapoduktivt, vi bli fö fösiktiga och kan inte ge den kvalitet vi bode kunna göa. Den ekonomiska situationen spela in alldeles fö mycket nä vi välje eleve. Sänkt bidag fö assistansesättning. I dagens egelvek esätte SISUS den assistans som inte gå att odna på annat håll. Vi kan lösa det på annat håll men det medfö ett gigantiskt meabete. Effekten bli att skolona plocka ut eleve dä man se en famgång i att ta ut assistansesättning. Resusåtgången ä sto fö eleve med omfattande funktionshinde vilket medfö många fågetecken om möjlighet att ta emot vissa eleve. Det ä svåt med den komplexitet som det innebä. Systemet fö insatse fö pesone med funktionshinde gå mot allt me edovisning. Vi ha det viktiga utvecklingsabetet med pojekt. Men nä pojekten ta slut finns inga medel till fotsättning, vi ä tvungna att hitta nya pojekt fö att fotsätta utvecklingsabetet. Vi behöve bilda något geneellt nätvek som inte ä diagnosiniktat och dä vi kan dela ett kaftfullt opinionsbildande abete. Det opinionsbildande abetet fö pesone med funktionshinde ligge i pincip nee. Vi säge ofta att vi vill individanpassa veksamheten men det ä svåt nä esusena hela tiden minska. Ska vi behöva sitta och fösvaa oss mot myndighete? Tycke inte det. Tidigae abetat med hjänskadade. Det ä svåt med avgänsninga mellan folkbildning och ehabiliteing. Men vi måste tänka helhet som folkbildae. Både i famtidspespektiv men också fö de enskilda deltagana. Vi måste få esuse fö att tänka in denna helhet. Vi behöve en gundkompetens på folkhögskolan men vet inte vilka esuse vi ha att behålla pesonal. Det finns också anda infastuktuella behov. Det ä svåt att få betalt fö de insatse som bedöms som nödvändiga. Det gjodes även en poblemskiss utifån dagens diskussione SISUS Gänsdagning mellan myndighete och utbildning och våd FBR Inackodeing Kommun Landsting FK 3
3. Anda fågeställninga Vilka anda fågeställninga/omåden behandlades på ådslaget/konfeensen? Vafö just dessa? Mötet konstateade att det fanns ett behov av en abetsgupp som abetade vidae med fågona. Till abetsguppen valdes: Pelle Nodin, Ädelfos fhsk Gunna Hjelm, Fosa fhsk Jögen Lennatsson, Fuuboda fhsk Inge Fällstöm, Dalaö fhsk Kicki Gädin Jansson, Hänösand fhsk Pobleminventeing - Regle - Föslag B u k a o g Möte med SISUS och FBR Hösten 2003 Avappoteing till skolona N y t t u p p d a g? 4. Omväldens påvekan Gö utifån et eget ådslag en sammanfattning i punktfom av de ytte faktoe som ni to komme att påveka villko/föutsättninga fö folkbildningsabetet i famtiden. Samhällets syn på ätten till folkbildning fö pesone med funktionshinde. Vilka ekonomiska stödsystem som samhället ä villiga att ställa till föfogande fö att möjliggöa fö pesone med funktionshinde att studea. Tydligheten i de ekonomiska stödsystemen. Definition och distinktion avseende vem som ä behov av exta esuse och vilka folkhögskolo som kan tillhandahålla dessa esuse. Tydligheten i kanale mellan beslutande myndighete och folkhögskolo. Den samlade kompetensen fö beslutfattae. Hu uppätthålle man den nä beslutsfattandet ä spitt på så många handläggae? 5. Viktiga famtidsfågo fö folkbildningen De nuvaande syftena med statens bidagsgivning lades fast genom 1991 ås iksdagsbeslut och kompletteades i egeingens poposition 1998: - Syftet med statsbidag till folkbildningen ä att stödja en veksamhet som gö det möjligt fö människo att påveka sin livssituation och att skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom t ex politiskt, fackligt elle kultuellt abete. - Veksamhete som syfta till att utjämna utbildningsklyfto och höja utbildningsnivån i samhället skall pioiteas. 4
- Pesone som ä utbildningsmässigt, socialt elle kultuellt missgynnade skall säskilt pioiteas. Invandae och deltagae med funktionshinde utgö säskilt viktiga målguppe. - Statsbidaget skall bida till att stäka och utveckla demokatin. - Statsbidaget skall bida till att bedda kultuintesset i samhället, till ökad delaktighet i kultulivet, till kultuupplevelse samt till eget skapande. - Abetslösa tillföes som en pioitead gupp. Besvaa utifån et eget ådslag vilka nya famtidsuppgifte som ni se som de viktigaste fö folkbildningsabetet? Ska något befintligt abetsomåde tas bot? Hu to ni dessa uppgifte föhålle sig till de motiv som staten kan ha fö bidag till folkbildningen? Bö statens motiv ändas på någon punkt? De fya fösta famtidsfågona hänge näa samman och famstå samtliga som utomodentligt viktiga fö våa folkhögskolo samt fö folkbildningsabetet i stot. De samtal som föts unde dagen ha handlat om att ge möjlighet även fö pesone med funktionshinde att påveka sin livssituation, i högsta gad en demokatifåga. Vi ha inte diskuteat om något befintligt abetsomåde ska tas bot utan fokuseat våa samtal på möjlighetena att genomföa folkbildning i enlighet med de intentione som finns i iksdagsbeslut och poposition. Vi ha dävid kunnat konstatea att staten inte äknat med vilka konsekvense spidning av kompetens mellan olika beslutande ogan samt ekonomiska neddagninga fått fö effekte på möjlighetena att genomföa folkbildning fö utsatta guppe. 6. Råd infö det fotsatta famsynsabetet Vilka åd vill ni ge till FBR fö att det fotsatta famsynsabetet ska bli famgångsikt? Pioiteinga/utmaninga/måsten! Som famgå av ovanstående edovisning avse vi att med en abetsgupp beabeta fågona ytteligae. Bl a i samtal med FBR. Det ä vå to att samtliga handläggae på inblandade myndighete och ogan ha folkbildningens bästa fö ögonen och att det finns en vilja att göa folkbildningen tillgänglig fö alla. I det gemensamma abetet kan vi finna kanale och vektyg fö detta. Hälsninga Eic Sandstöm Seketeae vid ådslaget 5