Brott, straff och normer 2



Relevanta dokument
Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Brott, straff och normer 3

UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA

Vad är en resonerande text

Integrationsutskottet

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. 1 Samhällskunskap åk

Segregation en fråga för hela staden

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Lathund olika typer av texter

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN

Fler i arbete ger ett tryggare Sverige! Norrtälje 5/4-17

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Bedömningsstödet, en beskrivning

Tummen upp! Religion ÅK 6

Arbetsmarknadsutskottet

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

Kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

K1) Minska polisinsatserna i våra förorter

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag!

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

4

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE:

Kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009.

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Sverige är väldigt vackert.

Människan och Teknik

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap Civics

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

Mina kompisar. Bättre vänner igen. Vänskap, är viktigare än pengar. Man ska säga, snälla saker Och fråga, om någon vill va med!

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Fortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet.

Uppväxtvillkor i Sofielund

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

VISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

Samhällskunskap Civics

Varför långtidsuppföljning?

Utveckla resonemang om musikupplevelser Här är några saker du ska tänka på när du resonerar:

Arbetsmarknadsutskottet

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

Hur skulle ni säga att en politiker beskriver begreppet utanförskap? Vilken bild målar de upp?

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Vad ska jag prata om?

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

Kvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Min individuella uppgift om hamnens Webbsida

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

DANS RÖRELSE TILL MUSIK

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Rädda Barnens arbete mot barnfattigdom, socioekonomisk utsatthet och strukturell diskriminering

Feriepraktik Enkät Ungdomar, period 2 Falköpings kommun. Standardrapport

Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

Lag och rätt. Vecka 34-38

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Den stora katastrofen

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Intervjusvar Bilaga 2

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar som används på föräldramöten från förskola till åk9 FÖRSKOLEKLASS - ÅK6

Transkript:

Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero på? Uppgiften avser att pröva elevens kunskap om orsaker till att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. Eleven visar det genom att resonera om och beskriva samband mellan olika faktorer som påverkar en individs livssituation. Uppgiften bedöms utifrån delkunskapskrav 2; Eleven kan föra * resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då * samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Bedömningsaspekter Progressionen i uppgiften består av: antal relevanta faktorer som tydligt förklarar varför ungdomar som växer upp i kraftigt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. i vilken utsträckning elevsvaret innehåller konkretiseringar som förtydligar sambanden mellan faktorerna och kriminalitet. i vilken utsträckning eleven problematiserar sitt svar genom perspektivbyten eller genom att vrida och vända på resonemanget. Svar som ej nått E-nivå Elevsvaret innehåller inget resonemang som förklarar varför ungdomar i kraftigt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. Elevsvar: Elevkod: P7GA02 Människor som är invandrare eller har invandrarbakgrund blir lättare misstänkta för dom kanske inte får lika lätt jobb som riktiga svenskar eller att dom inte kan språket, och dom vågar mer i sverige för dom får inte lika farligt straff som i sitt hemland vi är mycket mesigare med det i sverige. Eftersom dom inte kan språket så har dom inte lika lätt att få kontakt med svenska människor. Och dom har levt i en miljö med mycket vapen och krig dem kans. har flytt från sitt land för att överleva. Dem kanske inte har lika gott om pengar som dom i storstäderna så är de avundsjuka på de rika i storstäderna och eftersom de bor lite utanför storstäder så vågar som för att de kanske inte finns lika mycket folk som ser där. Kommentar Eleven beskriver inga relevanta faktorer som tydligt kan förklara varför ungdomar i segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. Det finns en antydan till att det har att göra 1

med att invandrare inte lika lätt får jobb och att de inte kan språket men kopplingen till kriminalitet är inte tillräckligt tydlig. Eleven menar också att Sverige har mildare straff vilket alltså skulle vara en faktor som gör att invandrare begår fler brott, detta är antaganden. Eleven visar kunskaper om att boendesegregationen beror på ekonomiska förutsättningar men kopplingen mellan ekonomiska förutsättningar och kriminalitet är otydligt beskrivet. Eleven lyckas inte att i sitt resonemang beskriva sambandet mellan segregationen, ekonomiska resurser och kriminalitet. Elevkod: P7LSB10 Dom som är invandrare eller har föräldrar som kommer från ett annat land har en annan kultur och brukar vara lite fattigare än andra svenskar. Dom har ett handikap så att säga med sociala saker. När man kommer från ett annat land till sverige så är det en annan kultur och andra regler. Invandrare och svenskar brukar skilja sig åt och bo i grupper som t.ex. Hjälbo och Rannebergen, i Hjälbo bor det mer invandrare och i Rannebergen bor svenskar. Jag tror att om invandrare och svenskar skulle umgås mera tillsammans och inte vara så fördomsfulla så skulle det finnas mindre kriminalitet. Det kan bero på att dom inte har något att göra eller att dom försöker vara med i gänget som man blir utstött ifrån bara för att man är högre skattad. Jag tycker att bara för att man har föräldrar som tjänar mera så ska man inte bli utstött från andra. Kommentar Eleven beskriver inga relevanta faktorer som tydligt förklarar varför ungdomar i starkt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. Eleven menar att det på något sätt kan vara kulturellt betingat vilket inte kan räknas som en korrekt förklaring. Eleven skriver att människor med invandrarbakgrund brukar vara fattigare än andra svenskar men detta förklaras inte vidare. Det finns en vag antydan om att ungdomar i förorten har mindre att göra och därför hamnar i kriminalitet. Detta kan ha validitet, men är för vagt och för otydligt beskrivet. Belägg på E-nivå Elevsvaret innehåller en relevant faktor som förklarar varför ungdomar som växer upp i kraftigt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. Elevsvaret innehåller ingen konkretisering som förtydligar sambandet mellan någon/några faktorer och kriminalitet. Elevsvaret innehåller ingen problematisering. Elevsvar Brott, straff och normer / Elevsvar 6 Det kan bero på att de som har kommit från Irak, iran, palestina där det varit mycket krig så de kommer till Sverige och tror att man gör likadant här också. De har inte lärt sig hur man beter sig hur man gör i Sverige osv De tror att de kan göra så som de vill i Sverige för dom gjorde så i de andra länderna. De som bor i de rika områden de får alla de vill ha. För det är rika bor vid havet. Med stora villor och har fina miljöer osv. Den de som bor kanske i förorten, rosengård, hammarkullen 2

osv. De lever inte i fina hus som de rika de får inte allt de vill ha så de kanske tjuvar och gör brott för de gör så de bor inte vid havet. De personerna som bor vid förorten blir ju också kompisar med invandrare så de lär sig göra dumheter av sina kompisar också. Alla som kommer från de andra länderna alla flyttar just bara till förorten så bor de mest invandrare. Eleven inleder med att beskriva ett samband mellan att vara invandrare och risk att oftare hamna i kriminalitet som bygger på fördomar och generaliseringar om hur invandrare som kommer från krigshärjade områden beter sig vilket inte räknas som en relevant faktor. Eleven visar på kunskaper om vad boendesegregation är och om de skilda ekonomiska förutsättningar som personer som bor vid havet och de som bor i förorten har. Elevsvaret kan förstås som att bo vid havet är synonymt med en högre socioekonomisk boendemiljö. Eleven beskriver en faktor dvs. personers olika ekonomiska förutsättningar som kan förklara risker att hamna i kriminalitet. Svaret innehåller en del konkretiseringar, ex. hus vid havet och namn på förorter, men de förtydligar inte resonemanget. Belägg på C-nivå Elevsvaret innehåller minst två relevanta faktorer som förklarar varför ungdomar som växer upp i kraftigt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. Elevsvaret innehåller någon konkretisering som förtydligar sambandet mellan någon/några faktorer och kriminalitet. Elevsvaret innehåller ingen problematisering. Elevsvar P7GA07 De bor i områden där det redan är mycket kriminalitet till exempel. Du är invandrare och kommer till ett bostadsområde där du inte känner någon. Om du är ungdom så kanske du börjar umgås med andra invandrare som bor där. Dom kanske är kriminella och då är det lätt att du också blir det. Eller att du inte känner att du kommer in i samhälet och gör revolt. En del invandrare säger att det beror på Sveriges slappa straff. Att om man snor nått i deras hemland kan man bli av med handen, och de känner att svenska fängelsen är rena lyxen. De (i segregerade områden) kan känna att de inte riktigt kommer in i samhället. Deras föräldrar kanske inte har något jobb och då känner de inte att det är någon mening att kämpa i skolan och få bra betyg om man ändå inte får nått jobb. Och likså om det redan är mycket kriminalitet där de växer upp är det lätt att hamna där också. Ungdommarna umgås bara med varandra och skapar olika kompisgäng. Det kan ju också vara så att om någon vill visa sig coolare och bättre än någon annan gör de det genom att begå brott. Eleven visar två relevanta faktorer som påverkar personers livssituation och kriminalitet. Eleven visar i första stycket att människor med invandrarbakgrund i stor utsträckning hamnar i segregerade områden. Vidare uttrycker eleven att ungdomar påverkas av de 3

personer man träffar och umgås med. I andra stycket visar eleven att personer kan känna att de inte är en del av samhället och att det kan leda till kriminalitet. Eleven konkretiserar sitt resonemang genom att utveckla vad som kan leda till kriminalitet i flera led, exempelvis arbetslösa föräldrar och att det kan leda till en känsla av utanförskap vilket i sin tur kan leda till att man inte känner mening med att satsa på skolan. Dessutom tillägger eleven att om bostadsområdet redan är kriminellt belastat är det större risk att hamna i kriminalitet. Belägg på A-nivå Elevsvaret innehåller minst två relevanta faktorer som förklarar varför ungdomar som växer upp i kraftigt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet, varav minst ett förklaras i flera led. Elevsvaret innehåller minst två konkretiseringar som förtydligar resonemanget. Eleven problematiserar sitt svar genom att byta perspektiv eller genom att vrida och vända på innehållet i resonemanget. Elevsvar Elevkod: P7 Elevsvar 4 Istället för att se statistisk siffrorna om brott som invandrare gör som ett varningstecken på att varning varning, alla invandrare är dumma och kriminella och begår brott! kan man se det som ett mönster som man måste göra någonting åt. Att det är så många invandrare som begår brott nu är ingen slump och det betyder inte heller att det är onda på något sett. Visst det beror på person till person. Klart att det finns idiotinvandrare, men det finns också många idiotsvenskar. Svenskarna borde inte kasta ut invandrare, de borde hjälpa dem. Det finns stora klyftor i samhället och vilken invandrarkilletonåring skulle inte blir frustrerad när han står arbetslös och ser hur en jämngammal kille kör förbi i porche? Då kanske den kriminella världen lockar, farlig ja, men bra betalt till viss del. Miljonprogramsbyggen tycker nog de flesta se väldigt tråkiga ut. Uppstaplade höga betong klumpar utan utsikt. De var till för de som jobbade inom industrin från början, Idag bor det fortfarande många industrifamiljer där och de som kanske har svårt med ekonomin. Klyftor mellan industriförortera och andra ställen som kanske klassas som finare är enorma. De som bor i ett segregerat område växer upp och går i skolan med samma människor. Många källor tyder också på att utbildningskvaliten i sådana förorter är relativt låg. Jag tror att många känner att deras framtid kommer bli hopplös. Det är nog en känsla som delas av både svenska och invandrare i såna områden. Ur hopplöshet och frustration växer nog kriminalitet fram. Eleven beskriver flera faktorer som förklarar varför ungdomar som växer upp i segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet, dvs. klyftor i samhället och arbetslöshet. Idag bor det fortfarande många industrifamiljer där och de som kanske har svårt med ekonomin, Ur hopplöshet och frustration växer nog kriminalitet fram. 4

Eleven använder sig av flera konkretiseringar för att förtydliga sitt resonemang, ex: Miljonprogramsbyggen tycker nog de flesta se väldigt tråkiga ut. Uppstaplade höga betong klumpar utan utsikt. De var till för de som jobbade inom industrin från början Eleven utvecklar resonemanget i flera led genom att beskriva att det finns en problematik i samhället med klyftor mellan människor som skapar en känsla av hopplöshet och frustration som i sin tur bidrar till kriminalitet. Istället för att se statistisk siffrorna om brott som invandrare gör som ett varningstecken på att varning varning, alla invandrare är dumma och kriminella och begår brott! kan man se det som ett mönster som man måste göra någonting åt. Att det är så många invandrare som begår brott nu är ingen slump och det betyder inte heller att det är onda på något sett Det finns stora klyftor i samhället och vilken invandrarkilletonåring skulle inte blir frustrerad när han står arbetslös och ser hur en jämngammal kille kör förbi i porche? Då kanske den kriminella världen lockar, farlig ja, men bra betalt till viss del. Ovanstående textutdrag är också exempel på ett problematiserande i och med att eleven genomgående visar en förståelse för att det inte är personens etniska bakgrund i sig som leder till en ökad kriminalitet utan att det snarare handlar om individens socioekonomiska bakgrund och uppväxtmiljö. 5