Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. 1 Samhällskunskap åk
|
|
- Ingeborg Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap ar Årskurs 6 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m Samhällskunskap åk
2 Samhällskunskap åk
3 ar delprov A1-2 och delprov B1-2, ämnesprov i samhällskunskap årskurs Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet, utarbetar på uppdrag av Skolverket de nationella proven i samhällskunskap. Projektledare: Arne Löfstedt arne.lofstedt@gu.se Provansvarig åk 6: Anders Hellqvist anders.hellqvist@gu.se Provkonstruktörer: Stefan Adler Petter Bergenstråhle Jasmine Bylund Anna Eliasson Anette Johansson Fredrik Kihlström Klara Loinder Lotten Norlin Ida Rudell Innehållsförteckning: Läsanvisning till bedömningshäftet... 4 Hur går bedömningen till?... 4 Delprovens utgångspunkter... 5 Sammanställning av nivåer och delkunskapskrav... 7 ar till delprov A ar till delprov A ar till delprov B ar till delprov B Elevexempel som inte uppnått belägg på E-nivå Resultatsammanställning Provbetyg Formulär för resultatsammanställning Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Box Göteborg Ansvarig på Skolverket: Mats Olsson Enheten för prov och bedömning mats.olsson@skolverket.se Samarbetspartners: Per-Åke Andersson, nationalekonomi Cyro Banega, sociologi Bodil Janesund, kulturgeografi Rutger Lindahl, statsvetenskap 3 Samhällskunskap åk
4 Läsanvisning till bedömningsanvisningarna för delprov A och delprov B Hur går bedömningen till? Arbetet med bedömning av elevernas lösningar av uppgifterna sker med hjälp av bedömningsanvisningarna. Till varje uppgift finns en bedömningsanvisning med ett antal rubriker. De ser olika ut beroende på uppgiftsformat. Öppna uppgifter: Uppgiftens formulering som eleven fått Bedömningsaspekter : o nivåbeskrivningar o elevexempel o kommentar till elevexemplet Alla elevexempel är autentiska. Elevexemplen är typexempel på varje nivå. Som extra hjälp finns på sidan ytterligare ett antal exempel som visar elevsvar som inte uppnått belägg på E-nivå. Uppgifter med strukturerade svarsformat (kryssa i, matchning med mera): Uppgiftens formulering som eleven fått Rätt svar o Om uppgiften också innehåller korta motiverande svar, så finns elevexempel på de nivåer som uppgiften avser att bedöma. I de olika uppgifternas bedömningsanvisningar används beskrivande begrepp, för att särskilja de olika nivåerna. Begreppen är ofta de samma som de begrepp som återfinns i Kommentarsmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap, utgivet av Skolverket. Uttrycket problematisera kan visas på olika sätt, till exempel genom perspektivbyten och att eleven belyser egna argument med motargument. Uttrycket konkretisering kan exempelvis innebära att eleven beskriver konsekvenser och parallella företeelser. Varje uppgift ger eleven möjlighet att visa/samla belägg på någon eller flera nivåer. Eleven kan i de olika uppgifterna visa belägg på E-nivå eller E- och C-nivå eller E-, C- och A-nivå. I elevhäftet uttrycks detta som: Uppgiften ger möjlighet för eleven att visa belägg på E-nivå. Uppgiften ger möjlighet för eleven att visa belägg på både E- och C-nivå. Uppgiften ger möjlighet för eleven att visa belägg på både E-, C- och A-nivå. Om en elev på en uppgift visat belägg på A-nivå så har eleven också visat belägg på E- och C-nivå. Summeringen av visade belägg på de olika nivåerna ger det provbetyg som eleven erhåller. Mer om detta kan du läsa på sidan Elevens resultat skrivs in i resultatsammanställningen som finns i slutet på elevhäftet delprov B2 och i slutet av detta häfte som kopieringsunderlag. På sidan 7 finns en sammanställning av vilka nivåer och delkunskapskrav som alla uppgifter i de båda delproven prövar. Samhällskunskap åk
5 Delprovens utgångspunkter Tillsammans provar delprov A och delprov B tre av de sex delkunskapskrav som hela kunskapskraven i samhällskunskap är uppbyggda av. Kunskapskraven uttrycks ofta i pluralis, det finns ett för nivå E, ett för C och ett för A. Inom dessa kunskapskrav återfinns ett antal delar, väl åtskilda. Vi kallar dessa för delkunskapskrav. Här nedan återfinns dessa aspekter/delkunskapskrav utan progressionsuttryck (d.v.s. utan de progressionsuttryck som särskiljer betygsnivåerna, de märks här ut med *): Delkunskapskrav 1: Eleven har * kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då * samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett * fungerande sätt. Delkunskapskrav 2: Eleven kan utifrån något givet exempel föra * resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka. Delkunskapskrav 3: Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv, och beskriver då * samband med * underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med * resonemang och * underbyggda argument. Delkunskapskrav 4: Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen. Delkunskapskrav 5: Eleven har * kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra * resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Delkunskapskrav 6: Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett * fungerande sätt och för * resonemang om informationens och källornas användbarhet. Ämnesprovet i samhällskunskap årskurs avser att pröva elevernas kunskaper inom delar av det centrala innehållet genom delkunskapskrav 1, 3 och 5. Inget enskilt ämnesprov kommer att pröva alla delkunskapskrav, men över tid avser ämnesprovet i samhällskunskap att pröva alla. 5 Samhällskunskap åk
6 De tre delkunskapskraven som prövas ser ut på följande sätt när progressionsuttrycken är med. Betyget E Betyget C Betyget A Delkunskapskrav 1 Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Delkunskapskrav 1 Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Delkunskapskrav 1 Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett väl fungerande sätt.. Delkunskapskrav 3 Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument. Delkunskapskrav 3 Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument. Delkunskapskrav 3 Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv, och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument Delkunskapskrav 5 Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang Delkunskapskrav 5 Eleven har goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra utvecklade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang Delkunskapskrav 5 Eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. I resultatsammanställningen är uppgifterna i delprov A och B uppdelade på dessa delkunskapskrav. På nästa sida följer en redovisning av vilka delkunskapskrav uppgifterna är avsedda att pröva och vilka nivåer elevsvaren kan nå. För att beskriva nivåerna på uppgifterna används i bedömningsanvisningarna och i tabellen nedan inte de figurer som finns i elevhäftet utan de beskrivs på följande sätt: Uppgiften kan nå E-nivå: 1,0,0 E- och C-nivå: 1,1,0 E-, C- och A-nivå: 1,1,1 Samhällskunskap åk
7 Sammanställning av nivåer och delkunskapskrav Uppgiften prövar på nivå Uppgiften prövar delkunskapskrav Delprov A E-nivå C-nivå A-nivå Dkk 1 Dkk 3 Dkk 5 A X A X A X A X A X A X A X A X A X A X A X A X A X A X A X Uppgiften prövar på nivå Uppgiften prövar delkunskapskrav Delprov B E-nivå C-nivå A-nivå Dkk 1 Dkk 3 Dkk 5 B X B X B X B X B X B X B X B X B X B X B X B X B X B X B X Huvuddelen av de följande sidorna utgörs av bedömningsanvisningarna för de enskilda uppgifterna. Resultatsammanställningen och hur provbetyget tas fram finns på sidan Läs dessa sidor före elevvaren bedöms. På sidan finns exempel på ytterligare elevsvar som inte uppnått belägg på E-nivå. Resultatsammanställningen för delprov A och delprov B finns också i slutet på elevhäftet för delprov B2, där läraren kan föra in respektive elevs resultat. 7 Samhällskunskap åk
8 Delprov A1 Uppgift A1 I berättelsen nedan får du reda på vad som hände mannen som rånade affären. Några ord saknas. Sätt in följande ord på rätt plats i berättelsen. rättegång dom åtalad häktad Rätt svar: Mannen som försökte stjäla varor i butiken greps av polisen. Det är troligt att han kommer att få ett straff. Efter att han blev gripen fick han sitta häktad vilket betyder att han fick sitta inlåst medan polisen fortsatte sin utredning. När utredningen var färdig blev mannen åtalad. Under en rättegång gick man igenom polisens utredning av brottet som mannen hade gjort. Till slut bestämdes vilket straff mannen skulle få, detta kallas att han fick en dom. häktad åtalad rättegång dom Genom begreppsanvändning ska eleven visa förståelse för samband inom rättsliga strukturer. Eleven ska välja ut och använda ett antal givna ämnesspecifika begrepp. Progressionen i uppgiften består av hur väl eleven kan använda rättsliga begrepp i en given kontext. Antalet korrekta svar visar dels hur väl eleven kan använda dessa begrepp och dels förståelse för de samband som finns vilket här betyder att de också blir mer komplexa. Maxbelägg: 1,1,0 Uppgiften bedöms genom att räkna samman antalet korrekta svar och belägg utfaller enligt tabellen nedan. Om en elev skrivit två ord på samma rad räknas detta svar inte med i sammanräkningen. Antal rätt Belägg 2-3 1,0,0 4 1,1,0 Samhällskunskap åk
9 Uppgift A2 Mannen som begick rånet fick ett kortare fängelsestraff. Hur kan händelsen påverka hans liv när han kommer ut ur fängelset? Motivera ditt svar! Uppgiften avser att pröva elevens förmåga att undersöka en samhällsfråga och beskriva samband mellan en kriminell handling som leder till fängelse som påföljd och hur det kan påverka personens fortsatta liv. Bedömningsaspekter Progressionen i uppgiften består av: i vilken utsträckning eleven beskriver samband mellan hur händelsen och det avtjänade fängelsestraffet kan påverka mannens fortsatta liv i vilken utsträckning eleven konkretiserar sambanden Maxbelägg: 1,1,0 0,0,0 Svar saknas eller svaret uttrycker inte samband mellan hur händelsen och det avtjänade fängelsestraffet kan påverka mannens fortsatta liv eller elevsvaret beskriver samband som inte kan anses rimliga i sammanhanget. När han blev friad Var han säkert rädd men nog så blev han lugn och blev som vanliga personer. Eleven resonerar om hur mannen kände sig när han blev fri men anger inte hur hans liv påverkats. Elevsvar som enbart innehåller uttryck som Polisen kommer kolla upp honom eller Mannen kommer att bli bevakad av polisen bedöms inte som korrekt eftersom det inte är förenligt med svensk lagstiftning. (Brottsbalken (1962:700) 1 Kap.) 1,0,0 Svaret innehåller en eller flera rimliga konsekvenser för mannens fortsatta liv som har koppling till händelsen/fängelsestraffet. Svaret innehåller få eller otydliga konkretiseringar. Exempel på godtagbara följder: Mannen får svårigheter med att hitta arbete och/eller bostad Mannen kan utveckla en aversion mot samhället, återgå till kriminalitet Mannens mentala hälsa berörs: ångest, dåligt samvete, depression, han får leva med vad han gjort Mannen uttrycker en vilja till bättring, lär av sitt straff Olika former av omvärldsreaktioner gentemot mannen; människor får svårt att lita på honom, ryktesspridning 1,1,0 Elevsvaret innehåller en eller flera rimliga konsekvenser för mannens fortsatta liv som har koppling till händelsen/fängelsestraffet. Eleven förtydligar sambanden med konkretiseringar. Det kan bli svårare att få jobb om han har suttit i fängelse. Eleven har angett en rimlig konsekvens av det avtjänade fängelsestraffet. Elevsvaret innehåller ingen efterföljande konkretisering till det angivna sambandet. Den mannen kommer ha med sin hemska berättelse med i livet. Även med på tankarna och alla hanns dokument. Som jag har hört så när man ska söka på jobb, är det svårt att få för man kommer inte lita på personen. Som har varit i fängelse för att ha gjort något dumt. Eleven beskriver en rimlig konsekvens för mannens fortsatta liv med koppling till händelsen och fängelsestraffet genom att visa att mannen kommer att få svårt att få arbete i framtiden. Eleven konkretiserar konsekvensen genom att uttrycka alla hans dokument vilket indikerar att eleven har kunskap om att mannen kommer att registreras i brottsregistret och att detta kan utgöra ett hinder vid framtida arbetsansökningar. 9 Samhällskunskap åk
10 Uppgift A3 Klass 6C har vunnit pengar i en tävling. De skall nu tillsammans bestämma vad de skall göra med pengarna. Klassen vill fatta ett demokratiskt beslut. Resonera om hur de kan göra för att komma fram till ett demokratiskt beslut! Det kan finnas olika sätt. Uppgiften avser att pröva elevens kunskaper om hur demokratiska beslutsprocesser fungerar genom att resonera om hur ett demokratiskt beslut kan fattas i ett elevnära sammanhang. Bedömningsaspekter Progressionen i uppgiften består av: i vilken utsträckning eleven i resonemanget visar vad som kännetecknar ett demokratiskt beslut i vilken utsträckning eleven använder konkretiseringar för att förtydliga sitt resonemang Maxbelägg: 1,1,1 0,0,0 Svar saknas eller svaret ger inget exempel på vad som kännetecknar ett demokratiskt beslut. Om jag skulle ha fått bästemt så skulle alla få seja vad de ville åka. Sen när alla har sagt så lottar man. Och om det blir t.ex Gröna Lund så skulle det ha åkt dit. Eleven berör en demokratisk princip, alla får säga vad de ville åka, men beskriver sedan att lottning skulle utgöra beslutsgrund för val av resmål. Lottning är visserligen ett tillvägagångssätt vid beslutsfattande men fungerar inte som exempel på en demokratisk beslutsprocess, om det inte framgår på ett tydligt sätt att klassen röstat om att beslut ska fattas genom lottning. 1,0,0 Svaret visar på minst en faktor som är viktig för att ett beslut ska vara demokratiskt. Svaret innehåller inga konkretiseringar. De kommer med förslag och sedan får eleverna rösta och marioteten vinner. Eleven beskriver här alternativet att rösta och att majoriteten vinner vilket är två exempel på en demokratisk beslutsprocess. Eleven använder sig inte av någon konkretisering. 1,1,0 Svaret visar på minst två faktorer som är viktiga för att ett beslut ska vara demokratiskt. Svaret innehåller någon konkretisering som förtydligar resonemanget. Alla kan kanske skriva på en lapp vad de vill göra. Sen skriver fröken upp alla på tavlan. Därefter röstar det på alla förslag genom handuppreckning. Men det ska vara rimliga förslag förstås. Elevens svar innehåller två faktorer som är viktiga i ett demokratiskt förfarande, att alla får ge förslag och att man röstar. Eleven konkretiserar genom att ge exempel på hur beslut kan tas, handuppräckning. Samhällskunskap åk
11 1,1,1 Svaret visar på minst tre faktorer som är viktiga för att ett beslut ska vara demokratiskt. Svaret innehåller flera konkretiseringar som förtydligar resonemanget. Jag tycker att dom som vill får ge förslag på vad dom ska göra med pengarna. Läraren skriver upp elevernas förslag på tavlan. Sen tycker jag att alla elever ska hålla för ögonen och rösta med hand uppräckning. Om alla elever håller för ögonen förhindrar man att man röstar beroende på vad sina kompisar tycker och läraren skriver upp på tavlan hur många som röstade på varje grej. Den grejen som fick mest röster t.ex. Bio då måste man ta upp filmer och bestäma på samma sätt vilken film klassen vill se. Om klassen har ett jämt antal för man rösta om. Elevens svar innehåller flera faktorer som är viktiga för att ett beslut skall vara demokratiskt, alla får ge förslag, man röstar, omröstningen skall vara hemlig. Eleven konkretiserar genom att beskriva processen med praktiska exempel, läraren skriver upp förslag på tavlan, handuppräckning när eleverna blundar, att omröstningen får göras om ifall det blir lika. Uppgift A4 Nedan ser du åtta affischer med olika typer av information. Välj bland begreppen nedan. Skriv begreppets bokstav under rätt affisch! A= Reklam B = Nyhet C= Samhällsinformation D = Politisk reklam Rätt svar: Ett fullständigt korrekt svar ser ut enligt följande: 1. B 2. D 3. A 4. C 5. A 6. C 7. D 8. B Genom begreppsanvändning ska eleven visa förståelse för samband inom en medial struktur. Eleven ska välja ut och använda ett antal givna ämnesspecifika begrepp på ett fungerande sätt. Progressionen i uppgiften består av hur väl eleven kan använda mediala begrepp i en given kontext. Antalet korrekta svar visar dels hur väl eleven kan använda dessa begrepp och dels förståelse för de samband som finns, vilket här betyder att de blir mer komplexa. Maxbelägg: 1,1,0 Uppgiften bedöms genom att räkna samman antalet korrekta svar och belägg utfaller enligt tabellen nedan. Enstaka elever har i utprövningarna skrivit ut hela ordet eller begynnelsebokstaven i respektive informationstyp under varje affisch; N för nyhet, R för reklam osv. Om det då tydligt framgår vilken typ av information som avses skal bedömas enligt anvisning. Om en elev däremot skriver fler än en bokstav eller fler än ett ord under ett exempel räknas svaret inte med i sammanräkningen. Antal rätt Belägg 4-7 1,0,0 8 1,1,0 11 Samhällskunskap åk
12 Uppgift A5 Resonera och förklara vad det kan finnas för orsaker till att barn mår dåligt! Uppgiften avser att pröva elevens förmåga att analysera en samhällsfråga genom att beskriva möjliga orsaker till att barn kan må dåligt. Eleven visar detta genom att beskriva samband med underbyggda resonemang. Bedömningsaspekter Progressionen i uppgiften består av: i vilken utsträckning eleven beskriver relevanta orsaker som förklarar varför barn kan må dåligt i vilken utsträckning eleven förtydligar sambanden genom konkretiseringar Maxbelägg: 1,1,1 0,0,0 Svar saknas eller svaret innehåller ingen relevant orsak till varför barn kan må dåligt. 1,0,0 Svaret anger någon relevant orsak till varför barn kan må dåligt. Svaret kan innehålla konkretiseringar. Utprövningar visar att elever ibland anger pubertet som orsak. Idetta sammanhang anses detta som en godtagbar orsak. 1,1,0 Svaret innehåller minst två relevanta orsaker till varför barn kan må dåligt. Svaret innehåller någon konkretisering som förtydligar resonemanget. Nån har sagt nåt taskit Svaret relaterar till en situation av alltför tillfällig karaktär. De har svårigheter, de blir mobbade och tänker på det hela tiden. Eleven anger en relevant orsak till varför barn mår dåligt dvs. mobbning. Eleven förtydligar också något genom att nämna att mobbning kan uppta stor del av barnets tankar tänker på det hela tiden. Man kan bli mobbad av folk i sin skola man kan ha de svårt hemma. Man kan vara fattig och inte få ha några märkeskläder på sig. Man kan va allmänt opopulär och inte ha några vänner. Osv. Eleven anger tre relevanta orsaker till att barn kan må dåligt, mobbning, svårt hemma och ekonomiska förutsättningar. Eleven förtydligar även delar av sitt resonemang genom en konkretisering, exempelvis att en konsekvens av att vara fattig kan vara att man inte får ha några märkeskläder på sig och att det kan bidra till att man mår dåligt. 1,1,1 Svaret innehåller minst tre relevanta orsaker till varför barn kan må dåligt. Svaret innehåller flera konkretiseringar som förtydligar resonemanget. Det kan finnas många orsaker att barn mår dåligt, tex att föräldrar skiljer sig eller bråkar mycket, Att man har det jobbigt i skolan eller hemma. Ens mamma kanske dricker lite mycket eller att ens pappa är agresiv. Man kan också må dåligt för att en kompis inte har det bra, man blir orolig för hen och tar för mycket ansvar. Man kan må dåligt för att man har flyttat, en kompis har flyttat och för att man är rädd att man inte ska bli accepterad. Jag vet inte, men jag tror att det vanligaste är att man är rädd. Rädd för att gå till skolan, rädd för att det är fel på en. Om man tillexempel blir mobbad och mobbarna säger att det är fel på en hela tiden, börjar man tillslut tro det. Elevsvaret innehåller flera relevanta orsaker som förklarar varför barn kan må dåligt, exempelvis skilsmässa, hemförhållanden, jobbigt i skolan, oro för kompisar, rädsla för att inte bli accepterad. Eleven förtydligar resonemanget genom att ge flera konkretiseringar. Exempelvis när eleven beskriver vad som kan åsyftas med att ha det jobbigt hemma ens mamma kanske dricker lite för mycket eller att ens pappa är agresiv. Genom att ange att det kan röra sig om föräldrar med alkoholberoende eller aggressivt beteende, förtydligas elevens resonemang. Även för att en kompis inte har det bra utvecklas genom konkretiseringen man blir orolig för hen och tar för mycket ansvar. Samhällskunskap åk
13 Uppgift A6 Para ihop brottet med rätt beskrivning! Skriv bokstaven för brottets beskrivning framför rätt brott nedan. Rätt svar: D E A F B C Rån Misshandel Snatteri Olaga hot Mened Häleri Genom begreppsanvändning ska eleven visa förståelse för samband inom en rättslig struktur. Eleven ska välja ut och använda ett antal givna ämnesspecifika begrepp på ett fungerande sätt. Progressionen i uppgiften består av hur väl eleven kan använda rättsliga begrepp i en given kontext. Antalet korrekta svar visar dels hur väl eleven kan använda dessa begrepp och dels förståelse för de samband som finns, vilket här betyder att de blir mer komplexa. Maxbelägg: 1,1,1 Uppgiften bedöms genom att räkna samman antalet korrekta svar och belägg utfaller enligt tabellen nedan. Om eleven har skrivit mer än en bokstav framför en beskrivning räknas svaret inte med i sammanräkningen. Antal rätt Belägg 1-2 1,0, ,1,0 6 1,1,1 13 Samhällskunskap åk
14 Uppgift A7 Jon tycker inte att det behövs några lagar i samhället. Han tycker det är onödigt och att det ställer till det för människorna. Men lagar behövs av många olika anledningar. Skriv ett brev till Jon och berätta för honom varför det behövs lagar för så många olika saker i samhället! Förklara och motivera så att du övertygar Jon! Uppgiften prövar elevens förmåga att beskriva samband inom den rättsliga strukturen. Sambanden beskrivs i form av olika anledningar till att lagar behövs i samhället. Bedömningsaspekter Progressionen i uppgiften består av i vilken utsträckning eleven beskriver olika relevanta anledningar till att lagar behövs i samhället eller beskriver olika konsekvenser av att lagar inte finns med vilken precision eleven använder relevanta begrepp Maxbelägg 1,1,1 I utprövningar har följande olika godtagbara anledningar framkommit i elevsvaren: Skydda människor Skydda miljö Skydda egendom Skydda djur Ge information om vad som är rätt och fel Reglera trafiken Reglera avtal/tvister 0,0,0 Svar saknas eller svaret innehåller ingen relevant anledning till att det finns lagar i samhället. Att det är bra. Och det blir inget problem. Assa jag menar utan samhället så skulle det vara kaus där ut. Fattar du vad jag menar det är bra att vi har samhället så sluta tänka att det inte behövs något samhället. Okej Jon Hej då. Eleven beskriver ingen relevant anledning till att lagar behövs i samhället. Elevsvaret visar bristande begreppsförståelse då lagar och samhälle förväxlas. 1,0,0 Svaret innehåller en relevant anledning till varför lagar behövs i samhället eller svaret innehåller en relevant konsekvens av att lagar inte finns. Svaret kan innehålla relevanta begrepp men det är inget krav. Om begrepp förekommer används de ofta med låg precision. Annars skulle det bli kaus. För då kan man bara råna en bank utan att det händer nått. Eller skada och döda mäniskor utan några straff. Hela samhället kommer att bli ett stort kaus. Vi behöver lagar för att dom ska fölgas och att samhället blir organiseratt. Elevsvaret innehåller en relevant anledning genom att eleven beskriver att olika brott skulle förekomma utan rättsliga följder. Eleven använder några relevanta begrepp såsom straff och samhälle. 1,1,0 Svaret innehåller minst två olika relevanta anledningar till varför lagar behövs i samhället eller svaret innehåller minst två olika konsekvenser av att lagar inte finns. I svaret förekommer relevanta begrepp förhållandevis regelbundet, de används oftast med precision. Om vi inte skulle ha det skulle man t.ex. gå runt och mörda folk, stjäla och förstöra. Samhället skulle bli osäkert och människor skulle inte våga göra vissa saker som vi gör idag. Det skulle bli tråkigt och samhället skulle bli mer och mer osocialt. Eleven beskriver två relevanta anledningar till varför lagar behövs, risk för att brottsligheten skulle öka samt att samhället skulle bli mer osäkert vilket skulle begränsa människor. Eleven använder några begrepp såsom; stjäla, samhället och osocialt med precision. 1,1,1 Svaret innehåller minst tre olika relevanta anledningar till varför lagar behövs i samhället eller en anledning utvecklas i flera led eller svaret innehåller minst tre olika konsekvenser av att lagar inte finns. I svaret förekommer relevanta begrepp och de används med god precision. Samhällskunskap åk annars så kommer folk kanske börja stjäla saker, börja kränka/vara elaka mot folk. Därför finns det lagar, som ser till så att detta negativa inte händer. Utan lagar hade ingenting fungerat, affärer skulle gå i konkurs för folk snattar allt, folk skulle må dåligt för andra personer var elaka mot dem. Så därför har vi lagar. Jag tycker det är super bra med lagar, för då händer inte allt detta. Svaret innehåller två förklaringar till vad som skulle kunna hända om det inte finns lagar, stölderna skulle öka och människor skulle börja vara mer elaka mot varandra. Eleven utvecklar dessa förklaringar i flera led affärer skulle gå i konkurs och människor skulle må dåligt. Eleven använder begrepp med god precision, i det här svaret stjäla, konkurs, lagar, kränka. 14
15 Delprov A2 Uppgift A8 Vilka är de två vanligaste inkomsterna för de flesta familjer? Kryssa för de två alternativ som är rätt! X Lotterivinster Lön Loppmarknad Lån Ärva pengar Sälja saker X Bidrag Hyra ut något Progressionen i uppgiften består av att fler korrekta svar visar på större förståelse för de samband som finns vilket här också betyder att de blir mer komplexa. Maxbelägg: 1,1,0 Uppgiften bedöms genom att räkna samman antalet korrekta svar och belägg utfaller enligt tabellen nedan. Om eleven kryssat för fler än två alternativ utfaller inga belägg. Antal rätt Belägg 1 1,0,0 2 1,1,0 Uppgift A9 Här ser du två familjer. Familjen A har det gott ställt. De har råd att köpa både det de behöver och det som de vill ha. Familjen B har det svårare ekonomiskt. Oftast har de råd att köpa det de behöver, men har sällan råd att köpa något extra. Vilka orsaker kan det finnas till deras olika förhållanden? Resonera kring detta! Uppgiften prövar förmågan att beskriva samband inom ekonomiska strukturer när det gäller familjers olika ekonomiska förutsättningar. Bedömningsaspekter Progressionen i uppgiften består av: i vilken utsträckning eleven beskriver samband i form av relevanta orsaker som förklarar de skilda ekonomiska förutsättningarna mellan de två familjerna i vilken utsträckning eleven använder relevanta begrepp Maxbelägg:1,1,1 0,0,0 Svar saknas eller svaret innehåller inga relevanta orsaker som förklarar de skilda ekonomiska förutsättningarna mellan de två familjerna. Det är bra att familjen A har det bra ställt för att de kan köpa saker dom behöver. Familjen B har det lite bättre för de kan köpa något extra om dom vill. Svaret innehåller inte någon förklaring till varför familjerna har olika ekonomiska förutsättningar utan återberättar det som finns i frågeställningen. 15 Samhällskunskap åk
16 1,0,0 Svaret innehåller en relevant orsak som förklarar de olika ekonomiska förutsättningarna mellan de två familjerna. Svaret kan innehålla några relevanta begrepp, de används ibland med låg precision. Familj A kanske har en bättre inkomst än familj B och kan då köpa mer grejer. Elevsvaret innehåller en orsak, inkomst, som förklarar skillnaderna mellan familjernas ekonomi. Svaret innehåller ett relevant begrepp, inkomst. 1,1,0 Svaret innehåller några relevanta orsaker som förklarar varför familjerna har olika ekonomiska förutsättningar eller svaret innehåller någon orsak som utvecklas i flera led. Svaret innehåller några relevanta begrepp som ofta används med precision. Familjen A har föreldrar som får mycket lön och jobbar hel tid. Familjen A har inte några stora lån längre så de kan köpa de dem vill. Familjen B. Mamman är arbetslös och pappan har ingen bra lön, större lån som de måste betala samt skatt då har det inte mycket pengar kvar till att köpa nöjes saker. Elevsvaret innehåller några olika relevanta orsaker till varför familjerna har olika ekonomier, löneskillnader, olika stora lån, samt om man är arbetslös. Eleven använder flera relevanta begrepp såsom lön, heltid, lån, arbetslös. 1,1,1 Svaret innehåller några relevanta orsaker som förklarar varför familjerna har olika ekonomiska förutsättningar och svaret innehåller någon orsak som utvecklas i flera led. Svaret innehåller relevanta begrepp som används med god precision. Familj A kan ha bättre mer välbetalda jobb som leder till att de blir rikare. De kan också ha rika släktingar som dött och gett dem sina pengar i arv. Familj B kan ha en lägre utbildning vilket ger dem mindre inkomst. Deras jobb kan vara viktiga men dåligt betalda. De kan också bo i ett dyrare hus vilket gjort dem fattiga eftersom man måste betala tillbaka pengar när man lånat och ränta. Familj B kan också ha förlitat sig till fel person när det gäller pengar, eller bara ha börjat sina liv med lite pengar. Elevsvaret innehåller flera relevanta orsaker som förklarar de ekonomiska förutsättningarna, olika arbeten ger olika mycket i lön, det finns ett samband mellan utbildning och lön, olika boendekostnader, att extern rådgivning kan påverka ekonomin samt ev. arv. Eleven utvecklar sambanden om utbildning och huskostnader i flera led. Eleven använder flera relevanta begrepp såsom arv, utbildning, inkomst, dyrare, fattiga. Samhällskunskap åk
17 Uppgift A10 Ida, som har ett välbetalt jobb och tjänar kr i månaden, vill köpa en motorcykel som kostar kronor. Resonera om Idas möjligheter att göra det! Uppgiften prövar kunskaper om privata ekonomiska strukturer genom att eleven beskriver samband. Detta gör eleven genom att beskriva vilka möjligheter Ida har att köpa motorcykeln. Bedömningsaspekter Progressionen i uppgiften består av: i vilken utsträckning eleven beskriver Idas möjligheter att köpa motorcykeln i vilken utsträckning eleven visar bredd i sina beskrivningar genom att visa förståelse för flera delar i den privatekonomiska strukturen i vilken utsträckning eleven använder relevanta begrepp Maxbelägg: 1,1,1 0,0,0 Svar saknas eller svaret innehåller inte någon rimlig beskrivning av Idas möjligheter att köpa motorcykeln. Det bra med det är att då får hon det hon vill köpa och det är ju bra. det dåliga med det är att hon kommer ha mindre pengar efteråt som kunde gått till något annat. En annan dålig grej med den är att den kanske är av dålig kvalite och då är det för sent att lämna tillbaka den. En bra grej e att hon kanske senare tänker: Gud vad bra att jag köpte motorcyckeln. Eleven beskriver inte vilka möjligheter Ida har att köpa motorcykeln utan beskriver vad som kan hända efter ett köp. 1,0,0 Svaret innehåller en relevant beskrivning av Idas möjligheter att köpa motorcykeln. Svaret visar en begränsad bredd när det gäller förståelse för de olika delarna i den privatekonomiska strukturen. Svaret kan innehålla några relevanta begrepp, de används ibland med låg precision. Hon kan spara eller ta ett lån Eleven nämner två relevanta möjligheter att kunna köpa motorcykeln dvs. att spara eller att låna pengar. Eleven visar begränsad bredd i sin förståelse då han/hon inte tar hänsyn till Idas ekonomi i sin helhet eller visar förståelse för konsekvenser av att låna pengar. Eleven använder begreppen spara och låna. 1,1,0 Svaret innehåller en relevant beskrivning av Idas möjligheter att köpa motorcykeln. Svaret innehåller en relativt stor bredd som visar på förståelse för de olika delarna i den privatekonomiska strukturen. Svaret innehåller några relevanta begrepp som ofta används med precision. Ida kan inte köpa motorcykeln på bara en månad, eftersom hon måste betala skatt och räkningar. Men om Ida inte festar så mycket under några månader och sparar de pengar hon får över efter att hon betalat mat och kläder, skatt och räkningar, så kanske hon har råd att köpa motorcykeln. Eleven ger en relevant beskrivning av hur Ida kan göra för att köpa motorcykeln dvs. att spara pengar. Eleven visar på relativ bredd i sin förståelse för den ekonomiska strukturen genom att beskriva hur Idas ekonomi kan se ut, som mat och kläder. Eleven använder relevanta begrepp som skatt, räkningar, spara och dessa används med precision. 17 Samhällskunskap åk
18 1,1,1 Svaret innehåller en relevanr beskrivning av Idas möjligheter att köpa motorcykeln. Svaret visar en stor bredd i förståelsen för de olika delarna i den privata ekonomiska strukturen. Svaret innehåller relevanta begrepp som används med god precision. Jag tror inte att Ida har möjlighet att köpa motorcyklen i alla fall inte med hennes ena lön. Först och främst drar dem av 30 % av hennes lön till skatten. Alltså tar dem 9600 kr. Hon har då kr kvar. Med dem ska hon betala hyra, räkningar, utgift om hon har lånat från banken och mat. Om hon har familj ska hon försörja den. Hon måste ha pengar till andra saker som t.ex. kläder eller så kanske behöver hon köpa en ny möbel till hemmet. Om hon kör bil kostar bensinen tar hon bussen eller tåget kostar biljetten eller så går eller cyklar hon helt enkelt till jobbet. Om hon nu ska köpa motorcyklen får hon spara ett tag eller så får hon göra ett lån från banken. Eleven ger två rimliga beskrivningar av hur Ida kan göra för att ha möjlighet att köpa motorcykeln dvs. hon kan spara pengar eller låna pengar från banken. Eleven breddar sitt resonemang och visar förståelse för den privatekonomiska strukturen genom att förklara vad Idas pengar ska räcka till, exempelvis boendekostnader, mat, kläder och transporter. Eleven använder relevanta begrepp som lön, räkningar, utgift, försörja. Dessa används med god precision. Uppgift A11 I rutan nedan finns begrepp som på olika sätt kan höra ihop med demokrati både i och utanför skolan. inflytande elevråd medbestämmande val representant rösta majoritet klassråd Resonera om hur elever har möjlighet att påverka olika saker i skolan. Du kan använda dig av begreppen i rutan. Uppgiften prövar förmågan att resonera om hur demokratiska värden och principer kan ge eleverna möjlighet att påverka olika delar av verksamheten i skolan. Eleven har fått ett antal begrepp, dessa är tänkta som en stödstruktur. Det är inget krav att begreppen ska återfinnas i elevens resonemang. Bedömningsaspekter Progressionen i uppgiften består av: i vilken utsträckning eleven resonerar om hur demokratiska värden och principer praktiskt kan omsättas för att möjliggöra påverkan i skolan i vilken utsträckning eleven använder konkretiseringar för att förtydliga sitt resonemang Maxbelägg: 1,1,1 0,0,0 Svar saknas eller svaret visar inga exempel på demokratiska påverkansmöjligheter för eleverna. I klassen röstar vi vem som ska vara elevråd. Klassen valde en person som heter Simon och Emilia. Efter några dagar hade de klassråd. Simon var ordförand och Emilia var sekreterare. De berätta vad de gjorde i elevrådet. Eleven använder begrepp från rutan men förklarar inte på vilket sätt elevråd kan påverka. Samhällskunskap åk
19 1,0,0 Svaret beskriver någon möjlighet att påverka. Svaret innehåller någon enkel konkretisering som inte nödvändigtvis förtydligar påverkansmöjligheterna. I skolan finns det klassråd och då kan eleverna säga vad dom vill ha eller vad som ska förbättras och sen går två representanter från varje klass till ett elevråd och säger det eleverna i klassen har sagt. Eleven använder klassråd och elevråd som exempel på påverkansmöjligheter och konkretiserar resonemanget på ett sätt som inte förtydligar klassrådets och elevrådets funktion. 1,1,0 Svaret beskriver några möjligheter att påverka. Svaret innehåller någon konkretisering som förtydligar resonemanget. I skolan så måste varje klass ha representanter och elevråd och klassråd. I varje klassråd eller elevråd så ska man ha en ordförare och sekreterare. Så ska man ha ett val om skolan om vad som behövs. Efter man har valt det man vill ha så ska man rösta det som tycker att man vill ha det och de som tycker att man inte vill ha det. När man har röstat så vinner dom som har flest röster och det betyder att majoriteten som vinner. Eleven använder klassråd och elevråd som exempel på instanser för att påverka. Elevsvaret innehåller en konkretisering som förtydligar röstningsförfarandet, det förslag som får flest röster vinner. 1,1,1 Svaret beskriver några möjligheter att påverka. Svaret innehåller flera konkretiseringar som förtydligar resonemanget. I en skola finns det oftast ett elevråd. Då brukar man ha en från varje klass som är elevrådrepresentant. Representanten tar då med förslag från klassen och berättar för de som är med i elevrådet. På så sätt får alla klasser och elever vara med och bestäma vad som ska hända i skolan. Man kan också ha klassråd i klassen och på så sätt får man med information till elevrådet. På klassrådet bruckar man ha en ordförande som bestämer dagordningen och ger folk ordet. Sen har man en sekreterare som skriver ner punkterna från klassrådet. Om man t.ex. ska se en film i klassen kan man rösta, då är det majoriteten som bestämer. När elevrådsrepresentanten har varit på elevrådet kan den läsa upp ett protokoll. Elevsvaret ger exempel på två möjligheter till påverkan, klassråd och elevråd. I resonemanget finns flera konkretiseringar som förtydligar hur den formella strukturen ser ut för elevråd resp. klassråd. 19 Samhällskunskap åk
20 Uppgift A12 För att man ska kunna säga att ett samhälle är demokratiskt ställs det vissa krav, dessa krav kan kallas principer. Här ser du sex exempel på sådana principer: 1. allmän rösträtt 2. regelbundna, allmänna och fria val 3. yttrandefrihet 4. tryckfrihet, mötesfrihet och organisationsfrihet 5. rättssäkerhet 6. majoritetsbeslut Välj en av principerna ovan och förklara vad den innebär. Förklara varför den princip du valde är viktig för ett demokratiskt samhälle! Uppgiften prövar kunskaper om vad demokrati är genom resonemang om demokratiska värden och principer. Bedömningsaspekter Progressionen i uppgiften består av att resonemangets kvalitet ökar, detta visas genom: hur väl eleven förklarar innebörden av en demokratisk princip i vilken utsträckning eleven förklarar varför vald princip är viktig i ett demokratiskt samhälle Maxbelägg: 1,1,1 0,0,0 Elevsvar saknas eller svaret innehåller ingen förklaring till vald princip 1. Alla har rätt att tycka vad de vill. Eleven har valt princip nr. 1 allmän rösträtt. Svaret innehåller inte någon förklaring till vad allmän rösträtt innebär, utan förklarar istället yttrandefrihet. 1,0,0 Eleven har valt en princip och svaret innehåller en förklaring av principen eller svaret innehåller någon enkel förklaring till varför den valda principen är viktig för demokratin. 1. Ettan betyder att alla får rösta som de vill och att en röst från tex kungen är lika mycket värd som en röst från en vanlig Svensson. Eleven förklarar den allmänna rösträtten genom att konkretisera och visa att allas röster är lika värda. 1,1,0 Eleven har valt en princip och svaret innehåller en förklaring av principen och innehåller någon enkel förklaring till varför den valda principen är viktig för demokratin. 1. Det menas med att alla, både kvinnor och män, som vill rösta ska kunna göra det och att även om man är invandrare, mörk, killes, tjock, arbetslös m.m Jag tycker det är jätteviktigt att ha allmän rösträtt annars vet man inte vad alla vill. Det ska vara rättvist och att deras röst också Eleven förklarar den allmänna rösträtten genom att ange att alla oavsett kön, hudfärg, utseende etc. ska få rösta. Eleven förklarar på ett enkelt sätt också varför den allmänna rösträtten är viktig för demokratin genom att beskriva att om alla får rösta är det rättvist Det kallas demokrati.. Samhällskunskap åk
Samhällskunskap Civics
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov A1 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merSamhällskunskap Civics
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov A2 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merSamhällskunskap Civics
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov B1 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merBeskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Läs merSamhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap ar Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30 1 Samhällskunskap
Läs merIndivider och gemenskaper
Samhällskunskap åk 4-6 - Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer Sexualitet, könsroller och jämställdhet Social skyddsnätt Samerna och övriga minoriteter i Sverige Individer och gemenskaper
Läs merSamhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap ar Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30 1 Samhällskunskap
Läs merUpptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Läs merBrott, straff och normer 2
Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero
Läs merSamhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merSamhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Lärarinformation Årskurs 6 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30
Läs merSyntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?
Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs? - använda argument som är [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda () - använda begrepp
Läs merSamhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Lärarinformation Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30
Läs merSamhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merSamhällskunskap Civics
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov B2 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merKommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap
Kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap Skolverket Stockholm 2012 www.skolverket.se ISBN: 978-91-87115-70-7 Innehåll 1. Inledning... 4 Vad materialet är och inte är...4 Materialets disposition...5
Läs merSveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9
SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 REFLEKTERA OCH VÄRDERA Hur du kan reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Hur du kan reflektera över mänskliga rättigheter
Läs merKommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap
Kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap Skolverket Stockholm 2012 www.skolverket.se ISBN: 978-91-87115-70-7 Innehåll 1. Inledning... 4 Vad materialet är och inte är...4 Materialets disposition...5
Läs merVad är en resonerande text
Vi resonerar! Vad är en resonerande text Vad är en resonerande text I en resonerande text ska du fundera och diskutera med dig själv. Du ska utgå från ett ämne och sedan försöka se på det från olika perspektiv.
Läs merLag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik
Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merRöda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4
Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merTummen upp! Religion ÅK 6
TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven
Läs merTummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.
Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion
Läs merDe mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9
Diktatorn De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9 Syfte Eleverna funderar på och formulerar i bild och text vilka mänskliga
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merLag och rätt. Ett arbetsområde i samhällskunskap
Lag och rätt Ett arbetsområde i samhällskunskap Mål och syfte Varför finns det lagar? Varför straffar vi brottslingar? Varför begår människor brott? Hur påverkas förövaren, brottsoffret och samhället av
Läs merDemokratin i Sverige och valet 2018
Demokratin i Sverige och valet 2018 Ett lektionsmaterial av Göran Svanelid Komplement till Upptäck Samhälle kapitel 5 Politik sid 64 83 Upptäck Samhälle Lärarwebb (47-12810-5) 2018 Göran Svanelid och Liber
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merUppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?
Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?
Läs merArbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Läs merArbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merInternationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie
Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merArbetsområde: Häng dom jävlarna!
Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-8 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à en timme Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merSamhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:
Samhällskunskap LAG & RÄTT Namn: Grupp: Innehållsförteckning Planering 2 Arbetsuppgifter 5 Begreppsförklaring 14 Från brott till rättegång 16 Påföljder 17 Domstol 18 Grundlagarna 19 Planering v. 14 17
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merBETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Läs merEn serie om demokratibegreppet
AV-nummer: 101659tv 1 5 Programlängd: 5 x 10 min. En serie om demokratibegreppet Inledning Om serien Vem bestämmer? Vem bestämmer? är en fiktiv dokusåpa som på ett humoristiskt sätt vrider och vänder på
Läs merLag och Rätt åk 7, samhällskunskap
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld
Läs mer'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'
1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merArbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs merGunnar Hyltegren Vad är eftersträvansvärt/möjligt?
Vad är eftersträvansvärt/möjligt? Tänk på: Att det läraren som beslutar om betyget Att betyget inte går att överklaga Att betyget inte är en förhandlingsfråga Att man inte ringer upp en domare i tingsrätten
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merBoken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte
Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde
Läs merPedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning
Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,
Läs merSamhällskunsk ap 4-6 grundbok
1 Samhällskunsk ap 4-6 grundbok Michael Engström Capensis förlag ab 2 Språkgranskning Elin Herrmann Värdefulla synpunkter på innehållet Oskar Anderzén, Jonas Cederquist, Maria Engstrand, Elin Herrmann
Läs merLag och Rätt 7D och C
Lag och Rätt 7D och C HT 2016 Information om lärare Lärare E-post Kontrosadress och kontorstider Anders Lennmor Anders.lennmor@stockholm.se Lila arbetslaget, 08:00-16:00 Allmän information Beskrivning
Läs merArbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merFeriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter
Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning
Läs merLag och rätt. Normer, regler och lagar.
Lag och rätt Normer, regler och lagar. Sverige en är rättsstat Rättssäkerhet: Innebär bl. a. att en människa inte kan dömas till något utan att ha genomgått en rättegång. Den anklagade är alltså oskyldig
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merPedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning
Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,
Läs merTexter från filmen Prata Pengar
Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merSamhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt
Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt Samhällskunskap åk 9 Skolval, Politiska ideologier och samhällsekonomi
Läs merHistoria. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merLärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merVARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE:
VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 5. Varför behövs det regler? Kan eleven framföra sina åsikter? Kan eleven förklara varför regler behövs? Kan eleven se vad konsekvenserna skulle bli om det inte
Läs meranalysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella
SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merI do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.
I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merBättre webb för barn och unga!
Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merGenom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur
SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
Läs merAtt ha. God man. eller. Förvaltare
Att ha God man eller Förvaltare 1 Om ordet hen I texten finns ordet hen. Det är ett ganska nytt ord i svenskan. Det används om personer i stället för hon eller han. Om könet på en person är okänt kan man
Läs merHANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merUPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA
UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA Uppgiftsformulering rätt svar 8a Förklara varför tavlan inte kan användas som källa. 8b Vilken av följande slutsatser kan du dra med kläderna som enda
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merArbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk
Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: 6-8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merVärderingsövning -Var går gränsen?
OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs merFörslag den 25 september Samhällskunskap
Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs merBedömningsstödet, en beskrivning
Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merÖvning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se
VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka
Läs merFår man säga vad man vill på nätet?
Får man säga vad man vill på nätet? Lektionen berör dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merDEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL
DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra
Läs mer