Vårdguiden en sida även för hälsa och friskvård?

KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ekonomi i ett IT-perspektiv, 4p Ht 2004 Kursledare: Monica Nyström Vårdguiden en sida även för hälsa och friskvård? En problemanalys av www.vardguiden.se Malin Allard Yan Feng Malena Holmberg Lauri Lehtinen Magnus Moland Projektarbete Problemanalys Steg 1 Handledare: Christina Granberg, Monica Nyström

Innehållsförteckning Inledning...1 1. Bakgrund... 2 1.1. Vårdguiden allmän information... 2 1.2. Organisatorisk omgivning... 3 1.3. Mål och syfte med vårdguiden... 3 1.4. Målgrupper... 4 1.5. Förklaringsmodell... 4 1.6. Antaganden... 4 1.7. Undersökningar/statistik rörande Vårdguiden:... 5 2. Problemavgränsning... 6 2.1. Problemavgränsning... 6 2.2. Problemanalys och diskussion... 7 2.3. Några förslag på olika lösningar...8 3. Metod...8 4. Restriktioner och krav på en lösning...8 4.1. Vilka krav/restriktioner finns för att information ska nå ut till hela befolkningen?...8 4.2. Vad krävs av interaktiva system?... 9 4.3. Vilka krav/restriktioner på en träningsdagbok?... 9 5. Referenser... 9

Inledning Vi studerar på programmet för Medicinsk Informatik och läser nu kursen Vårdens ekonomi och organisation i ett IT-perspektiv. Här har vi fått till uppgift att genomföra ett projektarbete. Mål för projektet: Ge en fördjupad inblick i någon del av hälso- och sjukvårdssystemet där man utvecklar sitt IT-stöd Att med praktiska projekt som bas tillämpa både teoretiska och metodiska kunskaper från denna och tidigare kurser på ett praktiskt projekt Att öva analys-, problemlösnings- och kommunikationsförmåga i ett praktiskt sammanhang. Vår grupp fick som uppgift att göra en avgränsad problemanalys av Vårdguiden, som är Stockholms läns landstings Internettjänst. Tjänsten syftar till att ge hela Stockholms befolkning information och hälso- och sjukvården. "De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet, måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom" (citat: Fysiolog Edward Stanley) 1

1. Bakgrund 1.1. Vårdguiden allmän information I mars 2001 bestämde landstingsstyrelsen att Vårdguiden ska vara landstingets kanal för all hälso- och sjukvårdsinformation i länet, dvs även information på telefon, tidning och i andra medier. Första versionen av Internetsidan Vårdguiden kom i december 2001, den nuvarande sidan blev klar i juni 2003. Vårdguiden finns som en telefontjänst sedan oktober 2001 med dels en upplysningstjänst med samma information som på Internet och dels en sjukvårdsupplysning med råd av sjuksköterskor. Tidningen Vårdguiden delades ut för första gången i maj 2002 och utkommer 4 gånger om året. Vårdguiden Tidning Telefon Internet Mina vårdkontakter 2

1.2. Organisatorisk omgivning SLL Landstingsråd Finasiering Styrgrupp Ansvarig utgivare Redaktionsråd Vårdguiden Styrning Teknisk support Nocom Innehåll Granskning av innehåll EU-direktiv Beställarkontor vård Specialister Personalen på vårdguiden fick ett uppdrag av den politiska styrgruppen att ta fram en webbplats med information om sjukdomar mm. Sedan dess var det mycket upp till de anställda på Vårdguiden att själva utforma innehållet. Den politiska styrgruppen sitter med och tittar på besluten. Kriterierna som avgjorde att det var företaget Nocom som vann upphandlingen gällande den tekniska supporten var bland annat att de kunde erbjuda säker drift och support av webbaserade tjänster med krav på mycket hög säkerhet och tillgänglighet. 1.3. Mål och syfte med vårdguiden Vårdguiden på Internet informerar om all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård, med syfte att stärka invånarna i deras roll som patient, vårdsökande eller närstående. Man strävar efter att det ska vara lätt för invånarna i Stockholms län att få information om vart de ska vända sig, sjukdomar och skador, förebyggande insatser och om avgifter, högkostnadsskydd, försäkringar och andra praktiska upplysningar, som tex råd om vad man själv kan göra. 3

Vårdguiden vill vara en vägvisare dels till hälso- och sjukvård i Stockholms län, dels till andra webbsidor med kompletterande information. Ett mål är även att sprida Vårdguiden vidare till andra landsting i Sverige. För att få djupare inblick och större förståelse för Vårdguiden kontaktade vi några av de ansvariga för en intervju. Vi frågade bland annat om det fanns ytterligare mål/syften med Vårdguiden som vi inte kunde läsa oss till på sidan. Svaret på detta var att det primära syftet med Vårdguiden är att underlätta för patienterna, dvs. hela befolkningen. Man tror även att Vårdguiden kommer avlasta vården så att vårdgivarna får mer tid över till patienten och mindre tid går åt till administrativa uppgifter. Det är befintlig personal som tar hand om de nya tjänsterna som uppkommit genom mina vårdkontakter. Vårdguiden ska vara ett komplement för patienterna, det är ett ytterligare medium för kontakt. Idag finns inga synliga tecken på att pengar sparas, eftersom det är svårt att mäta hur det skulle ha varit om Vårdguiden inte fanns. 1.4. Målgrupper Vårdguiden riktar sig till samtliga medborgare i Stockholms län och vänder sig både till dem som bor i länet och till dem som arbetar inom vården. Vårdguiden riktar sig alltså till en bred grupp människor, bland målgrupperna finner man sjuka, friska, funktionshindrade, barn, ungdomar, äldre, män och kvinnor samt anhöriga. 1.5. Förklaringsmodell Vårdguiden behövs eftersom det idag är svårt för länets invånare att hitta rätt i vården. Det kan vara svårt att veta vilken mottagning som är bäst att vända sig till. Antalet telefonsamtal för att få sådan information ökar hela tiden. I Temos undersökning 2004 fann man att en av tre personer ringer vårdcentral eller husläkare i första hand. Här kom man även fram till att de som sällan använder vården (kontakt 0-1 ggr under förra året) i större utsträckning ringer vårdcentralen för information än de som ofta använder sig av vården. 1.6. Antaganden För att en person ska kunna använda Vårdguiden på Internet krävs: Tillgång till dator och Internet Ganska stor kunskap om hur man interagerar med en Internetsida Om man ska använda tjänsten Mina vårdkontakter måste man skaffa sig ett personligt konto samt vara villig att logga in med sina personuppgifter Att det finns ett behov eller att folk ska uppskatta att genom datorn och Internet kunna ställa frågor, boka tider mm 4

1.7. Undersökningar/statistik rörande Vårdguiden: Det totala antalet besökare på www.vardguiden.se mellan januari och juli 2004 var 804 510. Antalet besök per dag under samma period var genomsnittligt ca 3 800. Personerna som var inne på sidan besökte i genomsnitt ca 10 sidor per besök och stannade i ungefär 10 min. Följande resultat fick man fram efter en webbenkät om Vårdguiden på Internet (500 deltog, 82% var kvinnor, 18% män): Anledningen de flesta som besöker vårdguiden har är att söka adress eller telefonnummer till vårdmottagning (55%). På andra plats kommer att söka information om sjukdomar (48%). 78% finner den information de har sökt och ungefär hälften av dessa hittade även annat av intresse. Det var 18% som inte hittade det de sökte. Ca 54% använde sökfunktionen för att hitta det man sökte och 65% letade runt på sidan (man fick ange båda alternativen). 84% ansåg att sidans övergripande intryck var bra eller mycket bra, 70% tyckte att användarvänligheten och lättheten att hitta var bra eller mycket bra. 81% tyckte innehållet var bra eller mycket bra. Hela 90% tyckte att trovärdigheten var bra eller mycket bra. 95% kommer absolut eller troligen använda Vårdguiden igen. Det som önskades var bland annat förbättringar på sök vård-delen, med tex en bättre och lättare sökfunktion. Uppmärksamhetsmätning, Stockholms läns landsting, kampanjuppföljning Vårdguiden-tidningen: I juni 2004 genomfördes telefonintervjuer med 600 slumpvis utvalda invånare i Stockholm län. Målgruppen var invånare mellan 18-75 år. Ansvarig för undersökningen var Nordiska Undersökningsgruppen. Syftet med undersökningen var bland annat att ta reda på andelen av befolkningen som har uppmärksammat tidningen Vårdguiden, andelen som har tagit del av innehållet i tidningen samt andelen som uppmärksammat avsändaren. Slutsatser ifrån undersökningen: 70% av de tillfrågade kände till Vårdguiden, en ökning med 15% sen 2002. Av dessa svarade 13% att de känner till Vårdguiden tack vare tidningen, 2002 var motsvarande siffra 30%. Detta kan tyda på att folk blivit medvetna om Vårdguidens andra former, tex Vårdguiden på Internet. 48 respektive 43% hade uppmärksammat att SLL var utgivare av tidningen samt kopplat ihop varumärket vårdguiden och SLL. Det är enbart 30% av de tillfrågade som säger att de bläddrat eller läst i tidningen. Detta är en liten minskning från föregående år. Det är enbart 5% som svarar att de varit i kontakt med Vårdguiden på Internet. Denna siffra har i stort sett inte förändrats sedan 2002. 5

På frågan angående vilka delar som ger mest utbyte så säger de flesta att det är telefonbilagan, detta antyder kanske att man inte når målgrupperna som tänkt? På frågan hur intresserad är du av att läsa om i nästa nummer fick alternativet hur man sköter om sig för att må bra i kropp och själ bäst betyg, tätt följt av ämnet egenvård. Detta visar på att det finns ett intresse av hälsoämnet. Hälsa och motion var även det tredje populäraste svarsalternativ på frågan vad vill du läsa om i nästa nr. På delad femte plats kom ämnet kosthållning. 2. Problemavgränsning 2.1. Problemavgränsning På Vårdguidens hemsida står det: Vårdguiden är Stockholms läns landstings vägvisare till länets hälso- och sjukvård. Det här fick oss att fundera och diskutera innebörden i ordet hälsovård i hälso- och sjukvård. För oss är hälsa detsamma som välbefinnande. Det vill säga att förebygga sjukdomar, men även förändra personers livsstil mot en hälsosammare inställning t ex med kostråd och träningsinformation. Vi ville veta vilken definitionen av hälsovård var och slog upp det i Nationalencyklopedin: Hälsovård: åtgärder som främjar ett gott hälsotillstånd och förebygger sjukdomar Hälso- och sjukvård: den verksamhet som landstingen och de kommuner som inte tillhör landsting ansvarar för i syfte att medicinskt förebygga. Vi upptäckte i de egna diskussionerna och under intervjuer med personal på Vårdguiden att man kan ha lite olika perspektiv på egenvård respektive friskvård och hittade en definition i Nationalencyklopedin: Friskvård: samlingsbenämning på sådana åtgärder som stimulerar individen till egna aktiva insatser i hälsobefrämjande syfte. Egenvård: de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga sjukdomar och skador. Vi hade också diskussioner om vem det var som var ansvarig för hälsodelen i hälsooch sjukvård, varvid vi hittade ett utdrag ur hälso- och sjukvårdslagen: Varje landsting ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god hälsooch sjukvård åt alla som är bosatta inom landstingets ansvarsområde. Även i övrigt ska landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen. (SFS (1982:763) Hälso- och sjukvårdslag) Det här spåret ledde oss vidare in på temat att undersöka hur Vårdguiden på Internet når ut till den friska delen av befolkningen och det resulterade i vår problemavgränsning. Idag riktar sig Vårdguiden först och främst till de som har en sjukdom samt anhöriga, detta eftersom innehållet till stor del består av sjukdomsfakta, behandlingsinformation med mera. Det finns delar av Vårdguiden på Internet som vänder sig till de friska, bland annat har sidan olika teman med en hel del matnyttigt för hela 6

Stockholms befolkning. Förutom dessa teman finns även råd om egenvård under sjukdomsbeskrivningarna. Vi har gjort en undersökning på de övriga landstingens hemsidor för att se vad man erbjuder där. Ingen sida var lika utvecklad, innehållsrik och samlad som Vårdguiden, men det fanns lite olika varianter på delar av det man kan finna på Vårdguiden på Internet: - Landstinget i Värmland erbjuder möjlighet för patienterna att avboka tid, förnya recept och kontakta sin egen vårdcentral och mottagning via Internet. Här finns även sidor om friskvård. - Landstinget Kronoberg erbjuder avbokning av tider och förnyelse av recept, men kan inte garantera säkerheten och sekretessen då information skickas över Internet. Här finner man även Hälsoboken som ger information om friskvård och egenvård. - Landstinget i Jönköpings län uppmärksammar friskvården under hälsoveckor. - Landstinget i Östergötland erbjuder avbokning, förnyelse av recept och viss bokning av tider på mottagningarnas egna hemsidor. - Landstinget i Södermanland håller på med en satsning som låter lik Mina vårdkontakter i Stockholms landstings Vårdguiden. Här kommer webbtjänster som gör det möjligt att kontakta vårdcentralen dygnet runt via landstingens webbplats tas fram. Övriga landsting har olika utförlig information om hur sjukvården i respektive län fungerar, information om vårdgivare i landstinget samt eventuell övrig information om hälso- och sjukvård. 2.2. Problemanalys och diskussion Vi tror att det finns möjlighet att bättre nå ut till den friska delen av befolkningen. Vi tycker att det kan vara ett bra tillfälle att använda sig av ett ändå så pass välkänt medium som Vårdguiden är att nå ut med friskvårdsrelaterad information till invånare i Stockholms län. Vi tycker att det är synd att den delen som idag vänder sig till hela befolkningen i form av olika teman, både i tidningen och framförallt på Internet inte är så synlig. Kanske vore det en bra idé att de här delarna kunde få en mer framträdande och större roll på sidan? Egenvården är mycket bra, men vi saknar renodlad friskvård. Vi efterlyser tips om hur man bibehåller en bra hälsa utan att relatera det till en sjukdom. Ett av vårdguidens mål är att bidra till att åstadkomma den avlastningen som dagens sjukvård behöver. Därför kan det tänkas ligga i Vårdguidens intresse att hjälpa den friska delen av befolkningen att fortsätta vara frisk, vilket kanske delvis kan uppnås genom att ha mer friskvård på Vårdguidens hemsida. Idag finns det mängder av kommersiella friskvårdssajter. Vi tror att en ickekommersiell sida behövs, bland annat för att öka trovärdigheten för det som står på sidan. Enligt Vårdguidens webbenkät tycker 90% att trovärdigheten på Vårdguiden 7

på Internet är bra eller mycket bra. Detta tycker vi är ett ypperligt tillfälle att nå ut med friskvårdsinformation via en sida som redan har mycket hög trovärdighet. Vi tror att mervärdet på sidan kan ökas om friskvårds- och hälsorelaterat material läggs till. Vi har även haft tankar på att detta kanske till och med skulle kunna bidra till att förändra den ganska negativa känslan många idag förknippar med hälso- och sjukvårdsbegreppet. Vi tolkar även hälso- och sjukvårdslagen som en bra anledning för att erbjuda befolkningen goda möjligheter till friskvård och inte vänta tills befolkningen blivit sjuk. Vi tror att om man varit inne på sidan redan innan man behöver söka information om vård, sjukdomar mm, så kommer det underlätta att man känner till hur sidan är uppbyggd och vet hur den fungerar när man väl behöver söka vård mm. Det kan även finnas fördelar med att redan ha skaffat sig ett konto till Mina vårdkontakter. 2.3. Några förslag på olika lösningar Friskvårdsinformation Friskvårdsupplysning fråga hälsoexperten/dietisten/sjukgymnasten Träningsdagbok tex som uppföljning i samband med recept på motion Chat med hälsoexpert Självdiagnostik tex är jag i farozonen för övervikt? Interaktiva tjänster tex en sluta röka-tjänst 3. Metod En stor del av informationen har vi hittat på Internet, då speciellt på www.vardgiden.se. Vi har även intervjuat tre personer som arbetar med olika delar av Vårdguiden. Här fick vi också ett antal kompendier med olika undersökningar och statistik över Vårdguiden. Utifrån detta samt med kurslitteraturen i bakhuvudet har vi genomfört detta projektarbete. 4. Restriktioner och krav på en lösning 4.1. Vilka krav/restriktioner finns för att information ska nå ut till hela befolkningen? Att direkt på hemsidan kunna se att den riktar sig till alla, tex både sjuka och friska Lättillgänglig information för alla Inte kommersiellt styrd Innehållet ska granskas för att öka trovärdigheten 8

Alla måste känna till sidan (förslag: olika strategier för marknadsföring) Information till alla olika målgrupper på alla nivåer Följa lagar och regler 4.2. Vad krävs av interaktiva system? Interaktion måste finnas Säkerhet Lätt att använda, även med liten datorvana (bra grafisk design) Feedback att få svar inom rimlig tid Tydligt Att systemet fungerar som det ser ut att fungera Användarmedverkan i utvecklingen Tillgänglighet Stöd för kontinuerligt lärande Ska fungera med samtliga webbläsare 4.3. Vilka krav/restriktioner på en träningsdagbok? Personlig/riktad Skräddarsydd med avseende på t ex ålder, vikt, kondition, ambition Motiverande Rolig att använda Möjligt att få sammanställningar/statistik Möjlighet att skicka utdrag till t ex läkare, hälsoupplysningen Möjlighet att få in puls mm från träningspassen Analys av träningen, puls mm Ska implementeras på samma plattform som Vårdguiden Man ska kunna använda samma konto som Mina vårdkontakter 5. Referenser Böcker: Nilsson, E., Norén-Winsell E., Djärv, S. ( 1999). Administration och arbetsledning i vård och omsorg. Studentlitteratur. ISBN: 91-44-00717-5 Schein, E. (1988). Organizational Psychology. Prentice-Hall. ISBN: 0-13- 641192-4 Sidor på Internet Vårdguiden: www.vardguiden.se Nocom: www.nocom.se Landstinget i Södermanland: http://www.landstinget.sormland.se Landstinget i Östergötland: http://www.lio.se Landstinget i Jönköpingslän: http://www.lj.se 9

Landstinget i Kronoberg: http://www.ltkronoberg.se Landstinget i Värmland: http://www.liv.se Stockholms läns landsting: www.sll.se Nationalencyklopedin: www.ne.se Kompendier från Vårdguiden: Uppmärksamhetsmätning, Stockholms läns landsting Kampanjuppföljning. Vårdguiden tidning 2:04, juni 2004. Deras egen statistik Webbenkät, sammanställning av webbenkät av Vårdguiden på Internet. Beställarkontor vård 10