Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:



Relevanta dokument
Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Klimatcertifiering för mat 2012:1. Regler och verifieringskrav för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel och blommor

Klimatcertifiering för mat 2010:3

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Datainsamling för djurgård

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

Klimatcertifiering för mat 2012:2. Regler och verifieringskrav för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel och blommor.

Klimatcertifiering för mat 2010:2. Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Statens energimyndighets författningssamling

Dagordning

Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7.

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

IP sigill kyckling. Standard för kvalitetssäkrad kycklingproduktion. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

IP SIGILL SPANNMÅL & OLJEVÄXTER

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

spannmål & oljeväxter

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson

Energieffektivisering i växtodling

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Kort introduktion till

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Tvärvillkor växtnäring

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Energihushållning i växtodling

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Rapporteringsformulär Energistatistik

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Information från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Förändringar i IP SIGILL Nöt, tillvalsregler för klimatcertifiering

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten

Klimatcertifiering för mat 2010:2. Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Energianvändning i jordbruket 2018

Jonas Möller Nielsen. ä ö

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Miljöledning i staten 2016

Miljömål och handlingsplan

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN

Jordbrukets klimatpåverkan

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Klimatrapport Kämpasten. Kontaktinformation: Jens Johansson

CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERAD BUTIK

Strategi för energieffektivisering

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Miljöutredning för vår förening

Sökande Person/organisationsnummer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Transkript:

Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning i företaget Ny formulering Rubrik: 1K Energianvändning i företaget och köldmedia Uppfylls regeln Ja Nej Ej rel. 1.1 K En energikartläggning och en plan ska upprättas för hur mängden direkt energi som används per producerad enhet kan effektiviseras. En energikartläggning ska upprättas för den certifierade produktionsanläggningen. : : Företaget ska a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel och bränslen. för företagets verksamhet. Hushållsel eller privata transporter ska inte ingå i kartläggningen. Energianvändning i inlejda tjänster ska inkluderas medan legokörningar i annan verksamhet ska räknas bort. Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande b) kunna uppvisa en treårig daterad plan* för hur energianvändningen per producerad enhet kan effektiviseras. c) revidera kartläggningen vart femte år. d) kunna visa upp en förbättrad effektivitet i energianvändningen inom tre år efter inträde i certifieringen, där 10 % är ett riktvärde. Undantag från detta kan medges om omfattande energiåtgärder genomfördes strax innan energikartläggningen utfördes eller om yttre faktorer inträffat, som inte varit möjliga att påverka (t.ex. ökat uppvärmnings- eller a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, biobränsle, som t ex halm, flis, pellets samt ev. andra drivmedel och bränslen. Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande REKOMMENDATION: b) genomföra en kartläggning av den indirekta energianvändningen, såsom exempelvis produktion av inköpta fodermedel och mineralgödsel.

torkbehov på grund av väderleken etc.). 1.2 K Nyckeltal för använd mängd energi ska finnas. Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: a) använd mängd direkt energi i relation till gårdens areal för växtodlingen (kwh per hektar) b) använd mängd energi i relation till mängd borttorkat vatten för spannmål och ev torkat foder (kwh per kg borttorkat vatten) c) använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kwh per djurenhet) d) drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar). Nyckeltal för årlig använd mängd energi ska finnas. Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) c) använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kwh per djurplats eller djurenhet) d) drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar). 1.3K Mängden använd fossil energi inom företaget ska minskas. a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta fossila bränslen på gården med förnybara bränslen. I kartläggningen ska man visa att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, utgödsling, torkning m.m. b) kunna uppvisa dokumentation över detta. 1.4 K Den el som används av företaget ska till 100 % komma från förnybara energikällor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande. : a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast 1 januari 2013 b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande och varaktighet för avtalet. Mängden använd fossil energi inom företaget ska minskas. a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta fossila bränslen med förnybara bränslen. I kartläggningen ska man visa att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, utgödsling, torkning m.m. b) kunna uppvisa dokumentation över detta. c) vart femte år ska kartläggningen uppdateras Den el som används av företaget ska till 100 % komma från förnybara energikällor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande. a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast ett år efter inträde i certifieringen. b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande och varaktighet för avtalet.

1.6 (Ny regel) Baserat på energikartlägggningen ska du upprätta en femårig plan över hur energianvändningen kan effektiviseras och visa att åtgärder i planen genomförs. : Företaget ska kunna uppvisa en plan som innehåller konkreta förslag till energieffektivisering för t ex gödsling, dieselanv., torkning, transporter och uppvärmning/kylning. Planen kan även innehålla förslag till ändrade rutiner och beteenden, t ex trimma och underhålla ventilation, belysning och transportplanering. Utfallet av de planerade aktiviterna ska följas upp i samband med revision och åtgärder som ingår i planen ska ha genomförts. Planen ska förnyas i femårsintervall. 1.7 (Ny regel) Anläggningar som innehåller mer än 10 kg syntetiskt köldmedium ska klara följande: Vid kyllagring får läckagen/utsläppen av syntetiska köldmedier under en 3-årsperiod inte överstiga 3 % årligen som ett medelvärde. Anläggningar som innehåller mer än 10 kg köldmedium ska dessutom visa upp följande dokument: Att årlig kontroll av läckage har utförts Total installerad Sammanlagd påfylld

Sammanlagd omhändertagen Dokumentation av typ av köldmedia i kylanläggningar på gården 1.8 (Ny regel) Vid nyinvestering ska producenten kunna visa att man informerat sig om vilka alternativ som finns på marknaden som inte innehåller syntetiska köldmedier. Dokumentation som visar systemalternativ vid nyinvestering 2.1 K En plan för att utbilda samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas. a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast 31 dec 2012. Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell och handledarledd praktik varvas med teori b) uppdatera utbildningen vart femte år c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av transportföretag. Då företag anlitas, t.ex. maskinsstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt En plan för att utbilda samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas. a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast ett år efter inträde i certifieringen Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell och handledarledd praktik varvas med teori b) uppdatera utbildningen vart femte år c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av transportföretag. Då företag anlitas, t.ex. maskinstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt

3.2 K Nyckeltal för hela gårdens kväveutnyttjande ska finnas. Nyckeltalen ska följas upp över en femårsperiod. a) uppvisa dokumentation på förbättringsarbete som innebär att man har identifierat åtgärder för att minska mängden överskottskväve b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg N per hektar (tillfört bortfört) samt som procentuell utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100). c) sammanställa nyckeltal för den senaste femårsperioden, med start vid inträde i certifieringen. 3.3 K Nyckeltal för företagets växtodling som reglerar tillförsel av nytt kväve (N) per ton skördad produkt ska årligen tas fram. Med nytt kväve avses kväve från mineralgödsel och/eller kväve fixerat av kvävefixerande grödor. skrav a) kunna uppvisa daterad dokumentation på nyckeltal för nytt kväve för olika grödor uttryckt i kg nytt kväve per ton skördad produkt b) följa upp n.. Uppföljning ska göras minst vart femte år c) kunna uppvisa dok. 3.4 K Nyttjandegraden för kväve skiftesvis eller på grödnivå ska dokumenteras varje år, med förslag på åtgärder för att höja nyttjandegraden sett över Utifrån kvävebalansen ska du ta fram nyckeltal för den certifierade enhetens kväveutnyttjande i syfte att visa upp ett planerat förbättringsarbete för att effektivisera kväveanvändningen på gården. a) uppvisa dokumentation på förbättringsarbete som innebär att man har identifierat åtgärder för att minska mängden överskottskväve b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg N per hektar (tillfört bortfört) samt som procentuell utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100). c) sammanställa nyckeltal för den senaste femårsperioden, med start vid inträde i certifieringen. d) nyckeltalen ska följas upp som ett medelvärde över en femårsperiod e) Om nyckeltalen inte visar på förbättring ska detta analyseras och en åtgärdsplan tas fram. Nyckeltal för företagets växtodling som reglerar tillförsel av nytt kväve (N) per ton skördad produkt ska årligen tas fram. Med nytt kväve avses kväve från mineralgödsel och/eller kväve fixerat av kvävefixerande grödor. skrav a) kunna uppvisa daterad dokumentation på nyckeltal för nytt kväve för olika grödor uttryckt i kg nytt kväve per ton skördad produkt För ytterligare vägledning se stödmaterial. Regeln stryks helt.

ett treårsperspektiv. a) kunna uppvisa dokumentation på nyttjandegraden för kväve skiftesvis eller på grödnivå. Nyttjandegraden ska beräknas som bortförseln av kväve med skördeprodukter i procent av total kvävetillförsel. I beräkningen av kvävetillförsel ska inkluderas mineralgödsel, stallgödsel och andra organiska gödselmedel, utsäde, kvävedeposition och kvävefixering b) kunna uppvisa ett daterat åtgärdsförslag c) genomföra åtgärderna inom tre år 4.3 K Stallgödsel ska analyseras på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve varje år under tre år. a) låta analysera stallgödsel med avseende på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve för dimensionering av optimal giva. Analyser görs varje år under tre år. Om analyserna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanteringssystem eller annan väsentlig förändring i produktionen. b) ta proverna under omrörning i samband med spridning c) kunna uppvisa daterade analyser. Undantag från denna regel medges för fastgödsel och djupströbädd. Inget undantag medges för fjäderfägödsel. 4.5 K Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan ska väljas.* Företaget ska för den certifierade produktionen: a) från och med 1 juli 2011 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer Stallgödsel ska analyseras på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve varje år under tre år. a) låta analysera stallgödsel med avseende på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve för dimensionering av optimal giva. Analyser görs varje år under tre år. Om analyserna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanteringssystem eller annan väsentlig förändring i produktionen. Se stödmaterial för definition av stabila värden. b) ta proverna under omrörning i samband med spridning c) kunna uppvisa daterade analyser. Undantag från denna regel medges för fastgödsel och djupströbädd. Inget undantag medges för fjäderfägödsel. Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan ska väljas.* Företaget ska för den certifierade produktionen: a) från och med 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer

utsläpp än 4 kg CO2- ekvivalenter per kg N. Det mineralgödsel som köpts in innan denna tidpunkt omfattas inte av denna regel. b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N. b) kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls och en hänvisning till en öppet redovisad beräkningsmodell av utsläppen från leverantören. utsläpp än 3,6 kg CO2- ekvivalenter per kg N. Det mineralgödsel som köpts in innan denna tidpunkt omfattas inte av denna regel. b) kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls och en hänvisning till en öppet redovisad beräkningsmodell av utsläppen från leverantören. 5.1 K I vallar ska baljväxter ingå med minst 10 viktprocent av fröblandningen i insådd. I vallar ska baljväxter ingå med minst 10 viktprocent av fröblandningen i insådd. Undantag kan medges för vallar på mulljordar. 6.2 K Ny regel: Ingen etablering av nyodling på mulljordsmark. 7.3 VK Nyckeltal för använd energi ska finnas. a) ta fram nyckeltal för mängd använd energi i relation till producerad mängd gröda och per kvadratmeter produktionsyta. För krukväxter används enbart nyckeltalet i relation till yta, inte till producerad mängd b) kunna uppvisa daterad dokumentation över nyckeltal. Täljare: kwh tillförd elenergi samt kwh bränslen, omräknade enligt tabell 5 i anvisning. Nämnare: Mängd gröda, t. ex. ton gurka eller antal krukor, samt m2 växthusyta i produktion. 7.4 VK En plan ska upprättas över hur energianvändningen kan effektiviseras. a) baserat på energikartläggningen upprätta Nyckeltal för använd energi ska finnas. a) ta fram nyckeltal för mängd använd energi i relation till kvadratmeter produktionsyta, kwh/m2 samt per producerad enhet, kwh/kg eller kwh per st (för krukväxter) b) kunna uppvisa daterad dokumentation över nyckeltal. Se stödmaterial för närmare anvisningar. Energianvändningen ska effektiviseras. a) baserat på energikartläggningen upprätta en

7.8 (Ny regel) en treårig plan över hur energianvändningen per producerad enhet kan effektiviseras b) kunna uppvisa en förbättrad effektivitet i energianvändningen inom tre år efter inträde i certifieringen. Med förbättring avses en minskning av energianvändningen per producerad enhet, där 10 % under treårsperioden efter inträdet är ett inriktningsvärde. Undantag från detta kan medges om omfattande energiåtgärder genomfördes strax innan energikartläggningen utfördes eller om yttre faktorer inträffat, som inte varit möjliga att påverka (till exempel ökat uppvärmningseller torkbehov på grund av väderleken etc.). Planen ska innehålla konkreta förslag till energieffektivisering för t.ex. fältarbeten, gödsling, dieselanvändning, torkning, transporter och uppvärmning. femårig plan över hur energianvändningen per producerad enhet kan effektiviseras. Planen ska innehålla konkreta förslag till energieffektivisering för t.ex. fältarbeten, gödsling, dieselanvändning, torkning, transporter och uppvärmning b) kunna uppvisa att åtgärder för att förbättra effektivitet i energianvändningen genomförts Undantag från detta kan medges om omfattande energiåtgärder genomfördes strax innan energikartläggningen utfördes eller om yttre faktorer inträffat, som inte varit möjliga att påverka (till exempel ökat uppvärmnings- eller torkbehov på grund av väderleken etc.).. Anläggningar som innehåller mer än 10 kg syntetiskt köldmedium ska klara följande: Vid kyllagring får läckagen/utsläppen av syntetiska köldmedier under en 3-årsperiod inte överstiga 3 % årligen som ett medelvärde. Anläggningar som innehåller mer än 10 kg köldmedium ska dessutom visa upp följande dokument: Att årlig kontroll av läckage har utförts Total installerad

Sammanlagd påfylld Sammanlagd omhändertagen Dokumentation av typ av köldmedia i kylanläggningar på gården Dokument enligt ovan finns redovisade 7.9 VK Vid nyinvestering ska producenten kunna visa att man informerat sig om vilka alternativ som finns på marknaden som inte innehåller syntetiska köldmedier. Dokumentation som visar systemalternativ vid nyinvestering