foto: dynamedia.se - Gold of Lapland
INNEHÅLL Vad är riskanalys? Varför ska man göra riskanalyser? Skellefteå Krafts Rutin för riskanalys Vad säger lagen om riskanalyser? Gör riskanalys så tidigt som möjligt i planeringsarbetet! Våra metoder för riskanalys Riskanalysmetod ASA Riskanalysprocessen Genomföra riskanalysen Planering av riskanalys Informationsinsamling Indelning arbetsmoment Protokoll för riskanalys Tips för att skriva åtgärdsförslag Åtgärder enligt åtgärdstrappan Riskvärdering med riskmantris Stöd i konsekvens och sannolikhetsbedömningen Checklista för möjliga skadehändelser Sammanfattning Beslut - vem har ansvaret? Viktigt! 4 4 5 6 7 8 8 10 11 12 12 12 13 14 14 15 16 17 18 18 18
Vad är riskanalys? Riskanalys är en systematisk identifiering av risker i tekniska system, arbetsuppgifter, konstruktioner m.m. Vanligen används särskilda, etablerade metoder för riskanalysering. I begreppet riskanalys ingår att uppskatta riskens allvarlighetsgrad genom att värdera: 1. Sannolikheten för att något ska hända samt 2. Konsekvensen av denna händelse. Begreppet risk är alltså i riskanalyssammanhang den sammanvägda summan av sannolikheten och konsekvensen. Varför ska man göra riskanalyser? För att minska: Risken för olycksfall Risken för arbetsrelaterade sjukdomar Risken för driftrelaterade miljöskador Risken för miljöolyckor Risken för produktionsstörningar. För att öka: Förtroendet hos myndigheter, försäkringsbolag, grannar, aktieägare, anställda och andra berörda. 4
Skellefteå Krafts "Rutin för riskanalys" Syfte Att klargöra hur riskanalyser genomförs, dokumenteras och följs upp. Omfattning Rutinen gäller alla medarbetare inom Skellefteå Kraft. Ansvar Chefer ansvarar för att riskanalyser genomförs i tillräcklig omfattning. Övriga anställda ansvarar för att vid uppmaning medverka i riskanalyser. Allmänt Riskabla arbetsmoment, såväl rutinmässiga som tillfälliga, skall riskanalyseras med avseende på arbetsmiljö och miljö. Vid nymontage, reparationsarbete samt rivningar som bedöms riskfyllda skall riskanalys vara utförd innan arbetet påbörjas. Detta gäller oberoende av om arbetet görs av egen personal eller entreprenör. I det senare fallet bör det redan i upphandlingen ställas krav på att entreprenören gör riskanalysen och redovisar den för beställaren. Vid behov skall Skellefteå Krafts personal medverka vid entreprenörfirmors riskanalyser. 5
Vad säger lagen om riskanalyser? Systematiskt arbetsmiljöarbete 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Förordningen om verksamhetsutövares Egenkontroll Verksamhetsutövaren har skyldighet att fortlöpande och systematiskt undersöka vilka risker som finns och kan uppstå samt deras konsekvenser för människors hälsa och miljö. 1. 2. 3. Identifiera (befintlig/förändrad verksamhet, ny kunskap) Värdera Dokumentera 6
Gör riskanalys så tidigt som möjligt i planeringsarbetet! Kostnad för förändringar Möjlighet att förändra Förstudie Projekt Drift Tid Ju tidigare i planeringen man gör riskanalys desto större möjlighet har man att förändra och hålla nere kostnaderna. 7
Våra metoder för riskanalys Riskanalyser utförs med olika metoder beroende på vad som ska bedömas: ASA-metoden skall i normala fall användas för arbetsmoment. Capella skall i normala fall användas vid riskbedömning av anläggningar. I vissa fall kan även riskanalysmetoden What If användas. What If -metoden bör användas vid riskanalys av materialflöden m.m. Riskanalysmetod ASA, Arbetssäkerhetsanalys Tre dokument som behövs i samband med riskanalysen: 1. 2. 3. Blankett för riskanalys (kan med fördel ifyllas direkt i datorn). Riskmatris. Checklista för möjliga skadehändelser. Utförande av riskanalys Riskanalysen bör genomföras i en grupp med minimum tre deltagare, varav en ska vara skyddsombud. En av deltagarna utses till analysledare - ansvarig för att riskanalysen utförs och dokumenteras på ett bra sätt. Tips: Bra att besiktiga gällande arbetsplats före själva analysen med gruppen och vid behov fotografera. Varje deltagare bör ha egen checklista och riskmatris. 8
9
10 Figuren visar fördelningen av uppgifter genom riskanalysprocessen.
Figuren visar hur en riskanalys ska genomföras. 11
Planering av riskanalys Var, när och tidsbehov Deltagare, vilka och hur många. Viktigt att rätt deltagare är med - ex. chef, skyddsombud, operatör. Omfattning - avgränsning. Vad ingår i analysen - vad ingår ej. Detta utförs i normala fall av den som utsetts till analysledare. Informationsinsamling Exempel kan vara Säkerhetsdatablad Befintliga instruktioner och manualer Foton Avvikelse- eller tillbudsrapporter inom aktuellt arbetsmoment Tidigare genomförda riskanalyser. Naturligtvis samlas allmän kunskap och åsikter upp innan analysen. Indelning arbetsmoment Lista upp arbetets olika moment, exempel: (avser ASA-analys) 1. 2. 3. 4. Förberedelse, hämta verktyg Montera arbetsutrustning Genomföra arbetet, kan vara flera moment Avsluta arbetet, städning m.m. 12
Protokoll för riskanalys Riskanalysen ska skrivas på särskild mall för protokoll. Denna finns i Verksamhetshandboken. 13
Tips för att skriva åtgärdsförslag Det är viktigt att föreslagna åtgärder är faktiska åtgärder som genomförs och inte t.ex. att vara försiktig. Gruppens primära uppgift är i första hand att identifiera och bedöma risker samt att föreslå möjliga lösningar. Ägna ej för mycket tid åt att lösa problemen, då hinner ni aldrig slutföre er riskanalys. Åtgärder enligt åtgärdstrappan*: a) Eliminering - förändra en konstruktion för att eliminera faran, t.ex. införa mekaniska lyftanordningar för att eliminera faror som orsakas av manuell hantering. b) Utbyte - använda ett mindre farligt material eller minska systemets energi, t.ex. minska kraften, strömmen, trycket, temperaturen etc. c) Teknisk styrning - ventilationssystem, skydd på maskiner, reglering, ljuddämpning etc. d) Skyltar, varningar och/eller administrativ styrning - skyltar med säkerhetsvarningar, utmärkning av farliga områden, belysta eller självlysande skyltar, markering av gångvägar, varningssirener eller varningsljus, larm, säkerhetsrutiner, verktygsinspektioner, tillträdeskontroll, arbetssäkerhetssystem, ID-brickor/-märkning och arbetstillstånd etc. e) Personlig skyddutrustning - skyddsglasögon, hörselskydd, ansiktsskydd, säkerhetssele, andningsskydd och handskar. 14 * Enligt OHSAS 18001
Riskvärdering med riskmantris Sannolikhet (att något inträffar) Konsekvens Konsekvens Sannolikhet 5 Mycket allvarlig 5 Mycket sannolikt 4 Allvarlig 4 Sannolikt 3 Betydande 3 Viss sannolikhet 2 Måttlig 2 Liten sannolikhet 1 Försumbar 1 Osannolik Riskklass Klass 1 Ingen eller acceptabel risk. Klass 2 Viss risk, bör åtgärdas på sikt. Åtgärder kan utföras ex. vid driftstopp. Klass 3 Allvarlig risk, måste åtgärdas snarast. Eventuellt måste operationen/planen ändras helt. 15
Stöd i konsekvens och sannolikhetsbedömningen 5 4 3 2 1 5 4 3 2 1 Konsekvensbedömning Exempel arbetsmiljö Exempel yttre miljö Mycket allvarlig Flera dödsfall och/eller ett stort antal allvarliga skador. Perm. skador, stor utbredning. Svår eller omöjlig sanering. Allvarlig Invaliditet/dödsfall. Perm. skador, liten utbredning. Svår eller omöjlig sanering. Betydande Måttlig Försumbar Sannolikhetsbedömning Mycket sannolikt Sannolikt Viss sannolikhet Allvarlig skada/flera skadade. Mindre skada/enstaka berörda. Ingen eller obetydlig skada. Exempel Långvariga skador. Viss utbredning. Enkel sanering. Övergående skador. Liten utbredning. Liten sanering. Inga egentliga skador. Liten utbredning. Ingen sanering. Kommer helt säkert att inträffa, ex. dagligen, 1 ggr/vecka. Kommer troligen inträffa, ex. 1 ggr/månad-1 ggr/år. Finns risk för att det inträffar, ex. 1 ggr/1-10 år. Liten sannolikhet Mycket osannolikt att det inträffar, ex. 1 ggr/10-100 år. Osannolik Nästan omöjligt, ex. 1 ggr/100-1000 år. 16
Checklista för möjliga skadehändelser (ex. avser ASA-analys) Typ av risk Fysiska risker Akuta Fysiska risker Långsiktiga Mänskliga faktorer Övrigt Exempel Ras, fallande föremål Snubbling, ojämt underlag, fall på befintlig nivå Halkning, ex. olja, is etc. Fall till lägre nivå Klämning Sträckning - ex. tunga lyft Skada av slag/stöt, utstående delar Kollision/krock Skärskada Elskada Explosion Frätande ämnen, frätskada Förgiftning Brännskada, ex. ånga, het yta Brandrisk, heta arbeten Drunkningsrisk, vatten, begravd under jordmassor Kvävning, syrebrist Stänk/materialutkast som kan ge ex. ögonskador Felaktig, dålig eller bländande belysning Klimat/exponering av köld eller värme Dålig ergonomi, risk för belastningsskador på sikt Exponering kemikalier, risk för eksem, hudskada, allergi Exponering luftföroreningar, lungskada, arbestos, KOL etc. Hörselskada, bullerexponering Exponering vibrationer, hand/arm eller helkropp Dålig, svag eller flimrande belysning, dålig synergonomi Stress, ex. momentet skapar stress, alt. stress skapar risker Mänsklig felhantering, p.g.a. ex. trötthet, monotoni etc. Särskilt risk till ett medvetet risktagande, ex. ta genvägar Våld och hot, kränkande behandling Kommunikation, brist på kommunikation, dålig mobiltäckning Ensamarbete, behov av särskilda åtgärder Svårt med räddning, oåtkomligt, stora avstånd etc. Aktuellt med särskilt hälsokontroll före - efter Aktuellt med särskild utbildning 17
Sammanfattning I rapportens sammanfattning ska de allvarligaste riskerna kortfattat beskrivas. Ska visa de viktigaste resultaten av analysen För mindre risker kan hänvisning ske till dokumentet i sin helhet. Riskerna och åtgärdsförslagen skrivs in i ENIA och skickas till berörd chef för beslut om slutliga åtgärder. (I enklare fall kan riskerna hanteras utan att skrivas in i ENIA. Viktigt är dock att dokumentera åtgärderna.) Beslut - vem har ansvaret? Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och ansvarar därmed för att besluta om nödvändiga åtgärder. Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel upplysa om risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det som genomförts. Skyddsombudet är med vid planering och genomförande av arbetet, till exempel vid undersökning av arbetsförhållandena (ex. riskanalyser), planering av åtgärder och uppföljningar. Viktigt! Man hittar aldrig alla risker, hur noggrann man än har varit. Hittar man 75% av riskerna är det bra. Resultatet beror på gruppens kunskap, noggrannhet, fantasi och engagemang. Ansträng er för att hitta lagom nivå vad gäller noggrannhet och bedömningar. Träning ger färdighet. Kom ihåg att den viktigaste riskbedömningen, är den varje enskild person gör i sin vardag. 18
If you think risk management is expensive, try an accident... 19