Nedskräpning i Borås

Nedskräpning i Borås Stråkanalys Projektgrupp B Choudhry Mahmood AF3Ma S093404@student.hb.se El-Baiaty Ziad AF3Ma S093246@student.hb.se Jonsson Carl Magnus AF3Ma S104234@student.hb.se Phu Li-Binh AF3Ma S104039@student.hb.se Rezaie Sina AF3Ma S093731@student.hb.se Salkovic Edvin AF3Ma S103746@student.hb.se Denna tekniska rapport bygger på ett obligatoriskt projektarbete omfattning 75 högskolepoäng Projektarbete i kvalitetsteknik Läsperiod 2/2012 Examinator: Roy Andersson Inlämningsdatum: 21 december 2012 1

Sammanfattning Detta projektarbete grundar sig på ett problem med nedskräpning i Borås innerstad. I uppgift av Borås Energi och Miljö i samarbete med bland andra Borås Stad har en stråkanalys med fokus på nedskräpningen ålagts där flera projektgrupper bestående utav studenter från Högskolan i Borås fått i uppgift att genomföra och ta fram en handlingsplan. Målet med handlingsplanen är att minska nedskräpningen i Borås med 50 procent fram till år 2020. Trots flera tidigare lösningar återstår problemet än idag. Stadsdelarna i Borås som projektgruppen tilldelats är: Göta Druvefors Kristineberg Fredriksborg och Hedvigsborg. Stråkanalyser enkätundersökningar och intervjuer med folk bosatta i respektive stadsdel har resulterat i flera förbättringssätt och lösningar av problematiken med nedskräpning. Frågorna vi har ställt oss själva och andra har bland annat varit: Vad tycker människor i området om miljön runt omkring? Vilka föremål och platser behöver extra uppmärksamhet? Vilka åtgärder finns att tillgå för att förbättra miljön och skapa ändrade beteenden när det gäller nedskräpningen? De förbättringar som anses vara av högsta prioritet är fler och synligare papperskorgar både vid busshållplatser och längs gångstråk mer frekvent städning av gator nya och förbättrade arbetssätt när det gäller att förebygga nedskräpning fler skräpplockardagar anordnade av skolor och mer och bättre information till invånare och skolelever. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 2

1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Avgränsningar... 4 1.3 Metod... 4 2. Företagsbeskrivning... 4 3. Teori...6 3.1 Sex sigma... 6 3.2 DMAIC... 6 3.3 Orsaksanalys... 7 3.3.1 5 Varför... 7 3.3.2 5 Slöserier... 7 3.4 De sju förbättringsverktygen... 7 3.5 Riskanalys... 8 4. Beteenden... 8 5. Tillvägagångssätt... 8 6. Resultat... 9 6.1 Göta...9 6.2 Druvefors... 9 6.2.1 Daltorpskolan... 10 6.2.2 Konserthallen... 11 6.3 Kristineberg och Fredriksborg... 11 6.4 Hedvigsborg... 11 6.5 SWOT-analys... 12 7. Fördelar och nackdelar... 13 8. Förbättringsförslag till Borås Energi & Miljö... 14 9. Diskussion... 15 10. Slutsats... 15 11. Referenslista... 15 Bilaga 1 - Gantt-schema... 18 Bilaga 2 - Områdeskarta samt skräpstråker... 18 Bilaga 3 - Bilder ifrån Druvefors... 19 Bilaga 5 - Enkätundersökningsformulär... 23 Bilaga 7 - Enkätundersökningsresultat och sammanställning 1(3)... 24 Bilaga 7 - Enkätundersökningsresultat och sammanställning 2(3)... 25 Bilaga 7 - Enkätundersökningsresultat och sammanställning 3(3)... 25 3

1. Inledning Borås Energi och Miljö har problem med nedskräpningen i Borås. Det slängs idag alldeles för mycket skräp på marken. Allt ifrån cigarettfimpar snus och tuggummin till plastförpackningar och glasflaskor slängs rätt ut i naturen och skapar en nedskräpad och otrivsam miljö att vistas i. Detta vill dock Borås Energi och Miljö se en ändring på. Tillsammans med Borås Stad Polisen i Borås Borås City AB Bostäder i Borås och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ska nedskräpningen ha minskat med 50 procent till år 2020. Vår projektroll innebär att vi ska analysera och komma med olika förslag till förbättringar för att minska nedskräpningen i Borås. Detta förutsätter att vi gör en litteraturstudie som sedan fortskrider i enkätundersökningar och intervjuer med bosatta och strövande inom berörda stadsdelar. Vi kommer att utgå ifrån DMAIC-modellen som är en del i förbättringsverktyget Sex sigma. 1.1 Syfte Syftet med detta arbete är att analysera nuläget i tilldelade stadsdelar identifiera de mest representativa nedskräpningsstråken och utifrån detta skapa en uppfattning utav folks beteenden och inställning till nedskräpning men också komma med förbättringsförslag för att minska nedskräpningen i Borås. 1.2 Avgränsningar Borås stad har begränsats och avgränsningen omfattar stadsdelarna Göta Druvefors Kristineberg Fredriksborg och Hedvigsborg. Se bilaga 2 för en karta över området. 1.3 Metod För att komma med förbättringsförslag valdes ett tillvägagångssätt där DMAIC-metodiken stod som grund för stråkanalysen. Denna metodik utgör ett skelett arbetet igenom. Den del i metodiken där measure (mätning) står för en del har det gjorts enkätundersökningar och intervjuer där svaren utgör en liten del av en population som är bosatta i stadsdelen samt elever på Daltorpskolan. 4

2. Företagsbeskrivning Borås Energi & Miljö AB ägs av Borås Stad och arbetar med sophantering energiåtervinning och tillverkning av biogas. Det är ett företag som arbetar med ett stort nätverk från näringsliv samt forsknings- och utbildningsvärlden detta för att sammanföra kunskap och erfarenheter för att kunna lösa problem gemensamt. Tack vare nätverksbyggandet tillhör Borås Energi och Miljö idag eliten när det kommer till energi miljö och avfallshantering. De utnyttjar olika energiströmmar i samhället och omvandlar energin till olika nyttor för deras kunder. (Borås Energi och Miljö:s företagsfilm - Hämtat: 2012-11-29) 5

3. Teori 3.1 Sex sigma Kvalitetsverktyget Sex sigma är vad som kallas för en nollfelsfilosofi och tog sin början hos det amerikanska elektronikföretaget Motorola 1987. Sex sigma bygger på rent statistiskt bevisade resultat och är ett samlingsnamn på flertalet olika förbättrings- och kvalitetsverktyg. Idag är Sex sigma ett vida känt begrepp och kanske ett av de mest avancerade kvalitetsverktygen. Med nollfelsfilosofin och Sex sigma talas det om inga fel och en process ska vara så säker att ett fel aldrig inträffar. Nollfelsfilosofin är mer en tankegång och strategi än något som förekommer i praktiken. Eftersom spridning uppstår inom industriella processer så är det helt enkelt spridningar och variationer i produktionen man vill eliminera. När man talar om statistiska mätningar gällande Sex sigma får 34 fel inträffa per 1 miljon felmöjligheter vilket anses tillräckligt bra och godkänt. När man som företag organisation eller projektgrupp arbetar med Sex sigma är det viktigt att hålla ett strukturerat arbete och ha en specifik projektorganisation. Man har fokus på att mäta styra och minska variationen och man lägger stor vikt på bra ledarskap och resultat. (http://www.ilenio.se/sv/sixsigma/sixsigma. Hämtat 2012-11-28) 3.2 DMAIC Inom Sex sigma finns det en metodik i fem steg som används särskilt: DMAIC. Ett förbättringsarbete inom ett företag bör drivas som ett väl definierat projekt och bör i tur och ordning 6

följa dessa fem steg: Define Measure Analyze Improve och Control. De fem stegen sammanfattar ageranden på olika nivåer och i olika steg inom förbättringsprocessen. Define som är det första steget handlar om att definiera problemet och att begränsa det till den mån att ett mätbart mål kan uppnås inom en rimlig tidsgräns (oftast några månader). Här gäller det att samtliga projektmedlemmar har samma syn på problemet. Man föreslår sedan olika typer av förbättringar och genomför dessa. Measure innefattar datainsamling för projektet och förbereder denna för en analys på hög nivå. Väl framme vid Analyze så har en process kartlagts och kvaliteten på datan har verifierats som gör att själva analysen av processen kan påbörjas. Teamet startar vanligtvis med att identifiera de sätt där personer då har misslyckats agera utifrån som egentligen varit kraven för att lyckas. När det kommer till Improve syftas det på förbättring av själva processen. Denna ska också följas upp och likaså verifieras. I det sista steget Control skapar teamet flera kontroller vilket möjliggör för företaget att bibehålla och fördjupa eventuella förbättringar som uppkommit. Dessa fem steg utgör en klassisk Sex sigma-process och utgör en stor del i förbättringsarbetet. (http://epubl.ltu.se/1402-1617/2008/114/ltu-ex-08114-se.pdf Hämtat 2012-11-25) 3.3 Orsaksanalys 3.3.1 5 Varför Att ställa sig frågan varför ett problem uppstår är en grund i Lean. Man måste hitta grundorsaken till problem för att kunna lösa dem och för att kunna förbättra det arbete man gör. Allt som oftast lägger vi mer tid på att lösa det akuta problemet och sedan bygger vi en organisation kring detta. Att arbeta på det här sättet kostar mycket resurser som vi skulle kunna lägga på andra saker som skapar värde för kunden. (Bicheno J. Holweg M. Hillberg J. 2011 kap. 6 sid. 79) 3.3.2 5 Slöserier De 5S:en är en metod för att skapa ordning och reda i arbetsmiljön och är lika väsentlig ute i fabriken som på kontoret eftersom alla presterar och mår bättre i bra lokaler och miljö. Sortera: Allting på sin plats kasta alltonödig som inte behövs. Strukturera: Ställ allting på sitt ställe lättare att hitta saker o ting då. Städa: Renhållning av arbetsplatsen. Standardisera: Skapa rutiner och standarder och se till att alla följer det. Skapa vana: Alla måste följa 5S - viktigt med disciplin. (Bicheno J. Holweg M.Hillberg J. 2011 kap. 2 sid. 21) 7

3.4 De sju förbättringsverktygen Förbättringsverktygen är utvecklade att från en början analysera olika kvalitetsproblem. Dessa förbättringsverktyg är: Datainsamling Paretodiagram Uppdelning Styrdiagram Histodiagram Ishikawadiagram Sambandsdiagram När det gäller datainsamling är detta ett grundläggande steg när man arbetar med just kvalitetsförbättringar det vill säga faktaunderlag. Detta eftersom hela filosofin bygger på att man ska basera beslut på fakta istället för på subjektivt tänkande. När man skall samla in relevant information genom exempelvis enkätundersökningar måste man ha klart för sig vad problemet är vilken typ av fakta det behövs för att belysa problemet och vilka metoder som skall användas för att analysera problemet. (http://www.lio.se/verksamheter/halso--och- vardutvecklingscentrum/enheten-for-verksamhetsutveckling/mallar-och-verktyg/forbattringskunskap/de-7- forbattringsverktygen. Hämtat 2012-11-20) 3.5 Riskanalys För att kunna genomföra ett strategiskt genomtänkt projekt måste man se över de positivt påverkande faktorerna såväl som de negativt påverkande. Det gäller att veta vilka styrkor och svagheter man har som enhet. När man jobbar med olika verktyg är det viktigt att veta hur dessa används för att kunna få ut den bästa möjliga informationen. Kvalitetsverktyg används för att uppnå bättre resultat samt som en försäkran på att det man gör är rätt men även att fel kan upptäckas i tid och lösas. Vi har därför tagit hjälp av planeringshjälpmedlet SWOT-analys. SWOT är en akronym och kommer ifrån de engelska orden Strengths Weaknesses Opportunities och Threats. Enligt SWOT-filosofin är styrkor samt svagheter internt relaterade och möjligheter samt hot externt relaterade. Det typiska SWOT-tänket är relativt logiskt eftersom styrkor samt möjligheter är något positivt och hjälpfullt medan hot samt svagheter är något negativt som man vill upptäcka tidigt i processen och helst eliminera. (Nilsson 2009 kap. 8) 4. Beteenden Idag är nedskräpning ett omfattande problem som påverkar miljön och vi kan ställa oss frågan varför vi har beteendet - att skräpa ner runt omkring oss. Vi människor har en tendens att ta efter andras beteenden även om vi är medvetna om att det påverkar miljön eftersom vi redan i ung ålder lär oss att värna om naturen. En anledning till beteendet brukar vara att människan ofta tänker att hennes egna handlingar inte räcker till för att ta vara på miljön och då istället väljer att inte anstränga sig. 8

Det är också vanligt att vi människor går i tankar såsom Varför kan inte jag slänga mitt skräp på marken när alla andra har gjort det?. På så sätt tar vi till oss andras beteende eftersom andra människor runt om är viktiga för oss som samhällsmedlemmar. Människan använder sig utav sin omgivning och andra personer som en jämförelsegrund för sina egna handlingar (Nilsson 2009). Skräp föder skräp vi människor anser det vara mer okej att skräpa ner på en viss plats om där redan är nedskräpat. På så sätt påverkas vi av andras beteenden. Likväl så ökar också chansen till att vi inte skräpar ner om det inte sedan innan är nedskräpat. 5. Tillvägagångssätt I en del av det första steget Define blev vi tilldelade ett område i södra Borås där vi utförde vår stråkanalys och vårt förbättringsarbete. Överblicken på vår del av staden var viktig likaså för att kunna planera projektet. Här använde vi verktyget riskanalys. I det andra steget Measure samlade vi ihop nödvändig data för att skapa en utgångspunkt som var viktigt för att se hur läget var innan några förbättringar kunde genomföras. Det är här viktigt att vara medveten om vad som påverkar vårt resultat och veta vad som faktiskt är värt att mäta. Undersökningen gick till på följande sätt att vi med enkäter intervjuade 30 slumpmässigt utvalda personer i varje område Druvefors Hedvigsborg Kristineberg och Fredriksborg. (se bilaga 5) I delen Analyze försökte vi finna samband mellan faktorer. Målet här har varit att finna vilka faktorer som påverkar mängden skräp som slängs på gator och torg och bland buskar och träd. När dessa faktorer funnits kunde vi styra processen för bästa resultat (i vårt fall: minskad nedskräpning). Improvement handlar om då man kontinuerligt förbättrar processen och den ska inte bara genomföras utan också följas upp och bekräftas. I förbättringsdelen tar Borås Energi och Miljö vid när de väl implementerar handlingsplanen som är framtagen. Den avslutande delen Control ska medföra till upprätthållelse utav det förhoppningsvis uppnådda målet och att detta då står sig permanent. Uppföljning och fördjupning av målet förekommer också. I den här biten är vår projektgrupp än så länge inte delaktiga utan det är här som Borås Energi och Miljö:s arbete tar vid. 6. Resultat 6.1 Göta Problem Göta ligger nära centrala Borås och i området finns butiker och restauranger. Enligt en kort intervju med en fastighetsskötare antydda han på att ju närmare centrum desto smutsigare är ett område samt att återvinningsstationer brukar vara smutsigare än andra områden. Detta var även synligt då busshållplatserna är nedskräpade med fimpar snus och papper samt att det saknas papperskorgar 9

eller att de som finns är placerade för långt ifrån busshållplatserna. Vid S:t Michelsgatan finns det en återvinningsstation där många upplever att mycket skräp hamnar på marken. Trots att miljöbudskapet är tydligt i Göta med tanke på källsortering precis utanför lägenheterna upplevs området ändå väldigt nedskräpat. Skräpstråket börjar från Varbergsvägen in mot S:t Michelsgatan då till större del av gatan saknar papperskorgar. Ett av de större problemen finner vi utanför lägenheterna precis vid ingång till svalen och där det då saknas papperskorg finner vi mer fimpar burkar papper flaskor i jämförelse med de svalar som har papperskorg utanför huset. Det var en tydlig skillnad på S:t Michelsgatan 2A till 2D som har papperskorg utanför svalarna medan det på 4A till 4C saknas. (se bilaga 2 och 4) Lösning Större delen av Göta upplevs rent och städat förutom busshållplatserna där det alltid finns skräp på grund av otydligt placering av papperskorg. Ett annat problem är skräp i buskarna utanför restauranger och tuggummi på marken utanför butiker. Ett förslag till skräp i buskarna är att be restaurang ägare att ta mer hänsyn till nedskräpning utanför restaurangen och städa. Inne i bostadsområde är rent och fint på gatorna. Det är framförallt huvudgatan S:t Michelsgatan som behöver mer papperskorgar utanför lägenheterna. 6.2 Druvefors Problem De största problemen i Druvefors är bristen på papperskorgar där det på vissa platser är väldigt ojämnt fördelat. Busshållplatserna gav oss en obehaglig känsla då det var väldigt skräpigt just där samt mycket cigarettfimpar överallt. En sådan miljö leder i sin tur till en naturlig reaktion bland de boende som säger att det är okej att skräpa ner vid sådana platser. Vissa busshållplatser hade inte någon papperskorg alls. Några hade papperskorg dock dåligt utplacerade och med det menas att de antingen ligger bakom själva busshållplatsen eller är riktade åt fel håll. Mellan köpcentret och Daltorpskolan var det väldigt få papperskorgar och nedskräpningen där var väl påtaglig. (se bilaga 2 och 3) Lösning Alternativ lösning på dessa problem i Druvefors är att informera de boende om miljön med hjälp av ett samarbete med hyresvärden. Där man inom de olika områdena ser till att de boende blir informerade om hur viktigt det är med en ren och trivsam miljö. I vissa fall kan rädsla påverka en individs beslutstagande och i det fallet kan man då göra reklam om att nedskräpning kan resultera i ohyra såsom råttor väglöss och andra insekter. Man bör sätta upp fler papperskorgar och placera dessa jämnt i de olika områdena. De boende skall 10

absolut inte behöva uppleva att det är för långt avstånd till närmsta papperskorg då de är ute och går för detta resulterar i de flesta fall att skräp hamnar på marken. Enligt våra observationer bör vissa papperskorgar genast bytas inte minst för att det ska bli mer attraktivt för folk att slänga skräpet just där. De papperskorgar med lock är väldigt smutsiga vilket leder till att folk hellre lägger skräpet bredvid papperskorgen än i eftersom man inte vill lyfta på ett skitet lock. Ett annat problem som tidigare nämnts är fulla papperskorgar vilket man kan lösa genom att t.ex. tömma dem oftare. Det skulle också vara viktigt med ett samarbete med Västtrafik så att det sätts upp fler papperskorgar vid vissa busshållplatser samt i miljöer där det skulle kunna vara mer praktiskt för de boende att slänga sitt skräp. För det är bättre att det slängs i en papperskorg än direkt på marken. (se bilaga 7(3) för analys av människors beteende i Druvefors) 6.2.1 Daltorpskolan Det finns ett stort nedskräpningsproblem i Åhaga mellan köpcentret och skolan där busshållplatser och gator är kraftigt nedskräpade. Här genomfördes precis som på alla andra platser en enkätundersökning och tydliga resultat erhölls på bakomliggande orsaker till problemen. (se bilaga 2) Den ena anledningen till nedskräpningen är Daltorpskolan som ligger precis vid köpcentret. Enligt vår undersökning ansåg de personer från 30 år och uppåt som deltog att skolans ungdomar var problemet. Något som Åhågaborna irriterade sig på var att ungdomarna från skolan brukar gå till höghusen för att röka och sedan där slänga sina cigarettfimpar på marken. Detta på grund av rökförbud inom vissa delar av skolans område. (se bilaga 4) För att kika närmare på om detta stämde valde vi att kontakta Daltorpskolan för att få kunna komma dit och göra en enkätundersökning för de cirka 110 eleverna som går i årskurs 7-9. Dock kunde vi konstatera efter många försök i frågan om att få komma dit att Daltorpskolan inte är intresserade av att låta några som helst enkäter nå deras elever. De ansåg att det inte fanns tid för att göra en undersökning som skulle tagit runt 15 minuter att genomföra per klass. (se bilaga 6) Vi kontaktade samtliga fyra rektorer på skolan utan egentlig framgång. Vi anser att detta samarbete är väldigt viktigt att skapa om man ska lösa problemet vid skolan. Därför råder vi både Borås kommun samt Borås Energi och Miljö att försöka informera skolan men även att försöka skapa det samarbete som vi var villiga att sätta ett frö för. Lyckas man med det kan avgörande information gällande nedskräpning nås fram direkt till eleverna själva efter skolan så tydligt är egentligen den största bidragande nedskräpningsfaktorn. 6.2.1.1 Diskussion om Daltorpskolan Forskning säger att barn och ungdomar lär sig av vuxnas beteenden. Något som lätt smittar av sig och ofta ligger i ungdomars undermedvetna är t.ex. att om man röker en cigarett och har sett att 11

föräldrar eller annan vuxen fimpa cigaretten på marken och låter den ligga där kommer man förmodligen själv göra likadant. En av gruppens lösningar är att kommunen eller Borås Energi och Miljö 1-2 gånger per år besöker skolorna och fritidsgårdarna runt om i Borås och informerar. Besöken skall vara lärorika där eleverna och ungdomar ska få en uppfattning om miljön och hur nedskräpning påverkar samhället. Med hjälp av detta tror vi att man på lång sikt framförallt kan skapa förståelse kring miljön och att vi alla måste värna om den. Om Borås Energi och Miljö skall lyckas minska nedskräpningen med 50 procent måste man ändra den nya generationens beteende. Detta skulle kunna göras på olika sätt men effektivast hade varit i skolor och fritidsgårdar där man kan nå en större skara ungdomar på en och samma gång. 6.2.2 Konserthallen Den andra anledningen till nedskräpning i området är konserthallen som ligger i centrum där det skräpas ner väldigt mycket i samband med konserter och andra aktiviteter. Man borde försöka få kontakt med ansvariga vakter som jobbar där för att se om de på något sätt kan förhindra att det skräpas ner. Eftersom det idag finns en svensk lag som omfattar böter vid nedskräpning kan man diskutera fallet vid konserthallen med polisen i Borås så att de kan vara närvarande då man har olika aktiviteter och vet att nedskräpning i högsta grad kommer att förekomma. (se bilaga 2) 6.3 Kristineberg och Fredriksborg Problem Kristineberg och Fredriksborg är två av Borås många stadsdelar. Här precis som i många andra delar av Borås är nedskräpning ett faktum. Kristineberg och Fredriksborg är två lugna områden som består av både villor radhus samt lägenheter med närhet till naturen. I områdena återfinns någon enstaka återvinningsstation som just under stråkanalysen ansågs överfylld och verkade därmed inte ha tömts på ett tag. Vid områdenas samtliga busshållplatser återfanns inga papperskorgar överhuvudtaget men runt omkring busshållplatserna ansågs det dock vara nyligen städat. Med enkätundersökningar tillfrågades flera av de boende i området. Många upplever problemet med nedskräpning väl påtagligt just i och runt omkring busshållplatserna speciellt under helger och lov. När det kommer till allmänna papperskorgar på gatorna återfinns heller inte detta utan det vanliga är papperskorgar för hundbajspåsar. Här vill vi människor sällan slänga vårt skräp utan slänger det då istället oftast på marken. (se bilaga 2) 12

Lösning Kristineberg och Fredriksborg hade i sin helhet relativt rena gator och majoriteten av de som deltog i vår enkätundersökning var väldigt miljömedvetna. Det var ganska lugna områden med villor och radhus där var och en egentligen städar och sköter om sin egen tomt. Precis som på andra besökta platser var det busshållplatserna som bidrog till mest nedskräpning i områdena. Då vi var ute och vandrade samt pratade med folk så fick vi antydan om att det var hållplatsen vid Daltorpskolan som var en stor faktor till nedskräpning i området. Vi besökte självklart platsen och kunde inte annat än instämma. Det vi även noterat var att det även här saknades papperskorgar på många ställen vid busshållplatserna. Man måste först och främst börja med sig själv och sitt eget beteende. Finns det en papperskorg i närheten så är det självklart att man kastar sitt skräp där men finns det inte så är det inte alltid att man är villig att gå 100 meter till närmsta papperskorg. I skolan är det vanligt med elever som dricker läsk har med sig godispåsar m.m. Finns det ingen papperskorg på busshållplatsen när de står och väntar på bussen så hamnar skräpet gärna på marken vilket är ett vanligt beteende bland ungdomar. Vill man undvika detta så är lösningen att skaffa fler och mer lättillgängliga papperskorgar vid samtliga busshållplatser. När vi talade med personer som ansvarade för renhållningen av Borås gator i Kristineberg fick vi höra att det var Västtrafik som var ansvariga för busshållplatserna. Det förekommer alltså inget samarbete mellan Borås Energi och Miljö och Västtrafik. Att införa ett sådant samarbete där Västtrafik sätter ut fler papperskorgar vid busshållplatserna tror vi skulle leda till att folk slutade slänga skräpet på marken. (se bilaga 7(1) för analys av människors beteende i Fredriksborg och Kristineberg) 6.4 Hedvigsborg Problem I sydvästra delen av Borås ligger Hedvigsborg som till största del består av lägenheter och villor men i stadsdelen finns även en restaurang och en frisörsalong. Under besöket i Hedvigsborg noterade vi att det på samtliga gator i stadsdelen saknades papperskorgar men trots det fann vi inget skräp på marken. Enligt enkätundersökningen bland folk som bor i området upplevs nedskräpningen inte som ett stort problem. Flera av de deltagande i undersökningen upplever att busshållplatserna ofta är nedskräpande där man ofta kan hitta tomburkar flaskor och väldigt mycket cigarettfimpar. Man har även kunnat konstatera att det skräpas ner mest under helger. Man påpekade även att det på Hedvigsborgsgatan fanns stora problem med hundägare som inte plockar upp hundbajset efter sin hund. Längs Ullvensgatan vid korsningen med Tursgatan med närhet till naturen finns en återvinningsstation vilket är ett område som många har pekat ut som ett ställe där man hittar mycket skräp på marken. Allt från papper till ölburkar flaskor och möbler 13

hamnar då oftast direkt på marken och det här stället upplevs av många som en samlingsplats för ungdomar. (se bilaga 2 och 4) Lösning Efter besöket på Hedvigsberg har vi kunnat skapa oss en djupare förståelse för bakomliggande orsaker till nedskräpningsproblematiken i området. Vi har här nyttjat 5 varför och 5S med stöd av de sju förbättringsverktygen för att hitta rotorsaken samt för att skapa en analys av problemet. Verktygen har tillämpas i följande frågor: Varför är det smutsigare omkring hållplatserna? Varför blir det mer nedskräpat kring återvinningsstationer och restauranger? Hur ser folkflödet på gatorna ut och har man placerat papperskorgar på lämpliga platser? Ett alternativ till förbättring av dessa problem som upptäcktes under enkätundersökningen är att kontakta fastighetsägare och diskutera problemet med dem. Man skall kunna sätta lite krav på sina hyresgäster där man samtidigt informerar dem och ger dem möjligheten till att tänka ur ett miljövänligt perspektiv. Villaområden är däremot inget man ser som något större problem eftersom de boende där ansvarar för sin egen tomt och där är det oftast väldigt rent. Samtliga hållplatser i Hedvigsborg som saknar papperskorg är ett problem som bör åtgärdas med att kontakta Västtrafik och undersöka om det finns en möjlighet att sätta ut fler papperskorgar. Ett annat förslag är att placera ut fler återvinningsstationer i Hedvigsborgområdet helst då vid huvudgatorna så att man kan slänga sitt skräp på väg ut från Hedvigsborg. (se bilaga 7(2) för analys av människors beteende i Hedvigsborg) 6.5 SWOT-analys Styrkor Styrkorna vi hade med oss i genomförandet av arbetet var vår tidigare studiekompetens där vi läst flera kurser inom kvalitet gjort flera projektarbeten och även kurser inom datakunskap. Vi jobbade hela tiden efter Gantt-schemat (se bilaga 1) där vi följde allt enligt planering. Vi jobbade mycket med Excel där vi förde statistik över resultaten vi fick. Vi blev avgränsade till ett område lagom stort för de resurser vi hade vilket detta underlättade arbetet för vår projektgrupp om sex personer. Svagheter Vi bestämde tidigt inom gruppen att vi skulle dela upp undersökningarna eftersom det var flera olika platser som skulle besökas. Vi ville använda så mycket som möjligt av övrig tid till att kontakta personer och företag rapportskrivning föra noggrann data samt skapa bra enkäter som kunde ge oss bra svar. Eftersom vi jobbade två personer på varje plats blir det lätt att kvaliteten i undersökningarna blir lidande beroende på hur aktiv varje person i gruppen är. Detta kunde i förhand ses som en liten svaghet då vi alla är olika och har därmed olika förutsättningar. Det enda 14

möjliga var att utföra en stickprovsundersökning och för att det skall bli så bra som möjligt måste antalet deltaganden vara ungefär lika många tillfrågade på varje plats som besökts. Möjligheter Det fanns möjligheter för oss som individer men också för Borås Energi och Miljö. Vi fick möjligheten att jobba ute i Borås få en möjlighet att lära känna invånarna men främst av allt fick vi chansen till att vara med i ett viktigt projekt som ligger till grund för en fortsatt vacker stad och natur. Möjligheten för Borås Energi och Miljö var att förhoppningsvis lösa sitt problem med nedskräpning av gator med vår hjälp som för deras del inte bara hade varit en miljöanseenlig utan också ekonomisk framgång. Just det här stadiet i SWOT-analysen handlar om att finna en ny teknisk lösning eller uppfinning på ett problem. Den här lösningen kan Borås Energi och Miljö ta med sig i sitt fortskridande arbete mot ett renare Borås. Hot De hot vi stötte på under arbetets gång var parter som inte var villiga att samarbeta med oss. Det finns ett område vid Daltorpskolan där nedskräpning på skolområdet är en den största anledningen till att det skräpas ner i hela området. Vi fick möjligheten att tala med några elever från skolan som tyckte att vi skulle besöka dem och dela med oss av informationen om ett renare Borås. Vi skapade en anpassad enkät för endast skolan och vi kontaktade skolan vid ett flertal tillfällen om att få komma dit och kunna ta det av elevernas tänk gällande miljöfrågor med hjälp av vår enkätundersökning. Tyvärr lyckades vi aldrig eftersom skolan inte visade något som helst intresse av samarbeta med oss. 7. Fördelar och nackdelar I projektarbetet som genomförts och som ligger till grund för den här rapporten kan vi finna både fördelar och nackdelar. Nedskräpning orsakar på många ställen i Sverige men också i världen väldigt stora problem. Att få vara en viktig del i ett förbättringsuppdrag att halvera nedskräpningen till år 2020 är därför på många sätt ett stort hedersuppdrag. Det är viktigt att man under arbetets gång har tydliga ramar och att lämplig teori ligger till grund för problematiken. I vårt fall användes kvalitetsverktyget Sex sigma och metodiken DMAIC vilket gav en tydlig struktur till arbetet. En annan fördel med arbetet är att när arbetet är så här komplext och omfattar ett så pass stort område var det viktigt att vi besatte varje gruppmedlem med varsin roll och tydligt ansvar. Lika viktigt var det med en duktig projektledare som var gruppens förbindelse med Borås Energi och Miljö. På den vägen sköttes feedback och vi uppdaterades med information samt när vi behövde mer information under arbetets gång gällande processerna. Flera olika uppgifter skulle diskuteras och lösas för att sedan redovisa vad gruppen kommit fram till vilket då kunde följas upp på ett smidigt sätt. 15

Vidare har det också varit viktigt med enkätundersökningar och intervjuer i olika former vilket ger arbetet trovärdighet och en uppfattning om vad de som mest påverkas av nedskräpningen faktiskt tycker. Likaså har det varit viktigt att vi som projektgrupp vandrat runt i stadsdelarna för att själva skaffa oss en uppfattning om nedskräpningens omfattning och vart de värsta nedskräpningsstråken ligger. När det gäller nackdelar med arbetet har det varit svårt att få den noggrannhet som vi varit ute efter från början. Detta på grund av områdets storlek. Det blir också svårt att bedöma nedskräpningsmängden sett utifrån stråkanalysen under så få dagar. Många områden har varit relativt städade under just stråktillfällena. Självklart har det funnits områden som varit mer eller mindre nedskräpade men beroende på när dessa städats och när vi varit på plats så har vi ju dragit en slutsats utifrån vår blick. Det har därmed varit svårt med att ge en trolig och rättvis bedömning. Även årstiden har spelat in som en nackdel för arbetet och stråkanalysen. Generellt sett så skräpas det ner mer under sommarhalvåret mycket på grund av att det då rör sig fler människor utomhus än på hösten och vintern. Utomhus blir på så sätt ett vanligt tillhåll för oss människor under den här perioden. En annan nackdel är att vid enkätundersökningar och intervjuer handlar det oftast bara om ett stickprov och på så sätt har det varit svårt att göra en ordentlig bedömning utifrån de få personer vi intervjuat utan för detta skulle det krävas mer data. Den största nackdelen under arbetets gång har varit Daltorpskolans totala avsaknad av engagemang i sina elevers ansvar sett till miljön. Detta har gjort att vi inte har fått en inblick i hur skolelever ser på nedskräpning hur de hanterar sitt skräp eller vad de har för tankar angående miljön. Det är med deras tankar och idéer vi kan minska eller kanske till och med förhindra nedskräpningen särskilt i och omkring skolans område. Det är viktigt att man också i skolan informerar eleverna om nedskräpningens påverkan och kostnader. 8. Förbättringsförslag till Borås Energi & Miljö Det som vår projektgrupp vill framföra till Borås Energi & Miljö är resultatet utav intervjuer och enkätundersökningar som gjordes i stadsdelar i Borås. Meningen med dessa intervjuer och enkätundersökningar var att kunna få en överblick över hur folk i dessa områden ser på nedskräpning vilken miljöhänsyn de tar vilka idéer de har samt olika förbättringar som kan göras. 16

Vår enkätundersökning bestod utav 10 frågor som vi ställde till de bosatta i områdena och frågorna gav oss sedan svar som kunde ge oss en helhetsbild utav hur de boendes idéer och tankar går kring nedskräpning i områdena. De förbättringsförslag vi vill framföra är sammanfattningsvis: Fler papperskorgar Fräschare papperskorgar (så att folk faktiskt vill slänga skräpet där) Bättre utformning på papperskorgar Mer synlig och tydlig färg på papperskorgar (t.ex. orange gul) Mer regelbunden städning Skapa ett samarbete med Västtrafik (gemensamt ansvar för papperskorgar och renhållning vid busshållplatser) Få tillåtelse att plocka upp Metro-tidningar Fler skräpplockardagar för skolorna runt om i Borås Informationsförbättringar gör människor medvetna om nedskräpningens påverkan på miljön konsekvenser och kostnader. Speciellt den yngre generationen. Förbättrade öppettider på återvinningscentraler Karta över samtliga återvinningscentraler Nedskräpnings-polis hårdare tag! (se bilaga 2 för skräpstråk i de olika besökta områdena) 9. Diskussion I de delar av Borås som stråkanalysen omfattar valde vi att komma upp med en lösning för respektive stadsdel. Detta för att få en tydligare lösning till respektive problemområde. Vi valde därför att hålla en diskussion tillhörande varje område som vi valde att kalla just lösning där vi kom fram till konkreta förbättringsförslag och diskuterade tankar kom upp med egna tolkningar samt diskuterade lösningar på problemen utifrån teorin. Vi kommer därför här inte diskutera vidare kring nedskräpningsproblematiken och lösningar på den. Vi anser inte att något stråk bör prioriteras högre än något annat dock är det viktigt att ställa sig frågan i vilka områden det rör sig flest människor. Här bör man kanske lägga fokus till en början då det är där det kommer göra störst skillnad till en början. 10. Slutsats Nedskräpningsproblematiken är relaterat till folkflödet och populära samlingsplatser. Gatorna med många förbipasserande och folkrika gator är generellt sätt mer nedskräpade än lugna områden med färre utomstående människor. I och med utförandet av undersökningen har skräpstråk identifierats och analyserats och dessa sträcker sig ifrån Stora Tvärgränden in till Kellgrensgatan vid Daltorpskolan och Druvefors torg till 17

busshållplatsen Trandsögatan. I Hedvigsborg berörs Tursgatan vid återvinningsstationen och i Göta gäller S:t Michelsgatan - vid återvinningsstationen och kiosken mitt emot. De förbättringsförslag som vi anser vara av största vikt är fler och synligare papperskorgar både vid busshållplatser och längs gångstråk mer frekvent städning av gator nya och förbättrade arbetssätt när det gäller att förebygga nedskräpning fler skräpplockardagar anordnade av skolor och mer och bättre information till invånare och skolelever. 11. Referenslista Bergman B. Klefsjö B. (2007). Kvalitet - från behov till användning. Pozkal: Studentlitteratur Bicheno J. Holweg M. & Hillberg J. (2011) Ny verktygslåda för Lean - Filosofi transformation metoder och verktyg. Göteborg: Revere Nilsson P. (2009) Ekonomi för småföretagare. Stockholm: Redaktionen Borås Energi och Miljö:s företagsfilm http://www.borasenergimiljo.se/vanstermeny/omforetaget/omborasenergiochmiljoab.4.6d83c43411 0a12a0dbc8000724.html Chris Von Borgstede. (2008) Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv Psykologi GU http://www.stockholmresilience.org/download/18.6b38234911d6cedb125800028431/kan+normer+ attityder+p%c3%a5verka+december+sei++2008.pdf DMAIC-metodiken http://epubl.ltu.se/1402-1617/2008/114/ltu-ex-08114-se.pdf De 7 förbättringsverktygen http://www.lio.se/verksamheter/halso--och-vardutvecklingscentrum/enheten-forverksamhetsutveckling/mallar-och-verktyg/forbattringskunskap/de-7-forbattringsverktygen/ Entreprenörcentrum SWOT-analys Västerbotten. http://www.entreprenorcentrum.se/vasterbotten/default.asp? path=32008320133241532534&pageid=49244 Ilenio.se - Vad är Sex sigma? http://www.ilenio.se/sv/sixsigma/sixsigma Sjukvårdstolkning Psykologi och psykiatri som vetenskap. http://www.folkbildning.net/webb-konferenser/fov1-000b47a6/m6_1.htm 18

19

Bilaga 1 - Gantt-schema Bilaga 2 - Områdeskarta samt skräpstråker Blå markering: Stråk där analys utfördes. Röd markering: Nedskräpning och tydliga problem. 20

21

Bilaga 3 - Bilder ifrån Druvefors Saknas papperskorg vid busshållplatsen. Vägen mot Daltorpskolan är nedskräpad och det finns även skräp i buskarna precis utanför skolan. Bilden har tagits från hitta.se Utanför ett hus på Kellgrensgatan 22

23

Askkoppen är felplacerad 24

Bilaga 4- Bilder ifrån Göta och Hedvigsborg Göta Busshållplatsen saknar papperskorg och skräp hamnar på marken Finns mycket fimpar snus och tuggummin på marken utanför butiken. 25

Bilden har tagits från hitta.se Hedvigsborg Bilden har tagits från hitta.se Återvinningsstationen som ligger precis vid ett skogsområde orsakar nedskräpning i naturen. Bilaga 5 - Enkätundersökningsformulär 26

Bilaga 6 - Enkätundersökningsformulär till Daltorpskolan 1(2) 27

NedskräpningiBorås Man Kvinna Ja Nej Omja: Hur oftar öke r eller sn usar du?: Var slän ge r dud in fimp/ snu s?: 1 2 3 4 5 Var för?: Ja Nej Var för?: Svar : Ja Nej Bilaga 6 - Enkätundersökningsformulär till Daltorpskolan 2(2) 28

1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 Svar : Svar : 12345678910 29

Bilaga 7 - Enkätundersökningsresultat och sammanställning 1(3) Statistisk data över Kristineberg och Fredriksborg Det deltog totalt 33 personer i stickprovsundersökningen i Kristineberg och Fredriksborg i åldrarna 10-65 år. Det intressanta med tabellen är att endast 5 av 33 personer tycker att busshållplatserna är rena. Det var väldigt mycket nedskräpning från Daltorpskolan där papperskorgar kastades och slogs sönder av elever vilket leder till att väldigt mycket skräp hamnar på gatorna runt om skolans område. Noterbart: I denna undersökning ställdes frågan Hur stor miljöhänsyn tar du enligt dig själv på skala 1-10. Siffran 10 betyder väldigt stor miljöhänsyn. 90 procent av de deltagande i undersökningen satte sig själva på siffran 8 vilket vi anser vara är bra. Dock måste det tas till åtgärder vid skolan om man skall lösa problemet med nedskräpningen från eleverna och skolan är det största problemet i just detta område. 30

Bilaga 7 - Enkätundersökningsresultat och sammanställning 2(3) Statistisk data över Hedvigsborg Det deltog totalt 27 personer under stickprovsundersökningen i Hedvigsborg. I diagrammet kan vi se att de som reser mest kollektivt är personer i åldrarna 0-20 år. Vi kan även dra slutsatsen att av dessa 27 deltagande tyckte endast 3 stycken att busshållplatserna var tillräckligt rena. De övriga 24 tyckte att det borde städas mer runt busshållplatserna i området och även papperskorgar borde sättas upp på mer lättillgängliga platser så att man kunde slänga cigarettfimpar/snus samt övrigt skräp då man stod och väntade på bussen. Området i övrigt städades tillräckligt ofta enligt de boende men man påpekade också att de dagarna som det var som mest nedskräpat ute på gatorna var under helger och lov. Noterbart: 70 procent av de deltagande i undersökningen satte sig själva på siffran 7 vilket får anses vara godkänt sett ur ett miljöperspektiv. 31

Bilaga 7 - Enkätundersökningsresultat och sammanställning 3(3) Statistisk data över Druvefors Personerna som deltog i undersökningen i Druvefors tyckte att man skulle informera mer om miljön genom att t.ex. markera tydligt ha nyare samt fräschare papperskorgar men även dela ut information till de boende i området. Ur tabellen nedan kan vi se att majoriteten av de deltagande tyckte att busshållplatserna ser väldigt ofräscha ut. Endast 3 av de 25 deltagande i undersökningen tyckte att busshållplatserna såg tillräckligt rena ut. 32

Noterbart: 80 procent av de deltagande i undersökningen satte sig själva på siffran 5 vilket vi anser är ganska lågt. Detta kan självklart förbättras med mer och tydligare information från t.ex. Borås Energi och Miljö till de boende i området. Men även ändrar förbättringar kan göras som t.ex. fler papperskorgar som är uppsatta på mer lättillgängliga platser. 33