Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10)
Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar Hälsobarometern 5 Färre nya sjukfall det första kvartalet 7 Reaktion på stress vanligast 8 Bristsituation/utmattning allt mer sällsynt 9 Tema: Därför blir högavlönade kvinnor långtidssjuka Ansvarig utgivare Alecta Kommunikation 103 73 Stockholm Besök Regeringsgatan 107 Telefon 08-441 60 00 (vxl) Mejl info@alecta.se Tjänstepensionsföretaget Alecta hanterar huvuddelen av tjänstepensionen ITP på uppdrag av Svenskt Näringsliv och PTK. Vi förvaltar cirka 350 miljarder kronor och ger service till 27 000 kundföretag och 1,6 miljoner försäkrade. Tack vare våra kostnadseffektiva lösningar kan dessa företag trygga ekonomin för sina anställda så länge de lever. Genom sjukförsäkringen Hälsobarometern som ingår i ITP kan vi även 2005, öka 2005-05-25 kundföretagens kunskap om sambandet mellan hälsa och lönsamhet. 2 (10)
Om Hälsobarometern Hälsobarometern visar statistik för sjukfall längre än 90 dagar för privatanställda tjänstemän som har tjänstepensionen ITP. Hälsobarometern baseras på Alectas samlade statistik över sjukskrivningar bland 650 000 privatanställda tjänstemän försäkrade inom ITP-planen. Alecta publicerar Hälsobarometern varje kvartal sedan år 2000. Syftet är att sprida kunskap om vad det höga antalet långtidssjukskrivningar innebär för hela samhället. Hälsobarometern innehåller statistik från 1998 till 2004. Tema: Fanny, sjukskriven personalchef vid 31 år I mitten av maj presenterade Alecta en forskningsrapport som beskrev skälen till att karriärkvinnor sjukskrivs. I Hälsobarometerns tema beskriver vi situationen för en av de drabbade kvinnorna. Fanny är ett fingerat namn men hennes berättelse är verklig. I forskningsrapporten beskrivs 15 andra kvinnor vars situation liknar Fannys. Vi har sammanfattat djupintervjun med Fanny för att ge en inblick i vilka problem som unga kvinnor i karriären stöter på och hur de kan drabbas. Fanny berättar bland annat om drivkraften att jobba hårt och problemen att säga nej till sin chef. Om Alecta och tjänstepensionen ITP Tjänstepensionsföretaget Alecta hanterar huvuddelen av tjänstepensionen ITP på uppdrag av Svenskt Näringsliv och PTK. Alecta förvaltar drygt 330 miljarder kronor och ger service till 27 000 kundföretag och 1,6 miljoner försäkrade. Alectas lösningar innebär att dessa företag kan trygga ekonomin för sina anställda så länge de lever. Att Alecta driver hälsofrågor har sin grund i sjukförsäkringen som ingår i tjänstepensionen ITP. Den djupa kunskapen inom tjänstepensionen ITP gör att Alecta kan öka företagens kunskap om sambandet mellan hälsa och lönsamhet. Mer information om Alecta och vårt arbete med hälsa finns på alecta.se. 3 (10)
Kommentar Hälsobarometern första kvartalet 2005 Att den psykiska ohälsan bland kvinnor ökar mer än hos männen har vi vetat en längre tid. Alecta har också tidigare undersökt i vilken situation de kvinnor som drabbas hårdast befinner sig. Undersökningarna har visat att det är främst bland högavlönade unga kvinnor som den psykiska ohälsan breder ut sig. För att få reda på mer om dessa kvinnor genomförde vi 2002 en enkät där högavlönade kvinnor ur vårt kollektiv fick beskriva sin situation. Resultatet av enkäten presenterades den 1 juli 2002. Det visade sig då att nästan alla kvinnorna hade höga krav på sig själva. Tre av fyra berättade om höga krav från chefer. En tredjedel av kvinnorna svarade då att de fått sämre sömnvanor under året. En fjärdedel av kvinnorna upplevde ett försämrat minne under samma period. En femtedel svarade att deras koncentration försämrats. Karriärkvinnornas situation har vi med andra ord kunnat ana. Men vad är det då som gör att de sjukskrivs? För att få svar på den frågan krävdes fördjupad forskning. Vi har därför finansierat ett forskningsprojekt som genomförts av Hélène Sandmark och Monica Renstig, knutna till Karolinska Institutet. Sandmark och Renstig identifierade fem faktorer som leder till att karriärkvinnor får allvarliga stressreaktioner. De jobbar för mycket Innan de blev sjuka har 33 procent av de studerade kvinnorna jobbat regelbundet mer än 50 timmar per vecka. Motsvarande andel för kontrollgruppen är 17 procent. De strävar efter perfektion i jobbet och hemmet Nästan en tredjedel av de studerade kvinnorna uppger sig vara mycket noggranna och vill utföra ett perfekt arbete. Motsvarande andel för kontrollgruppen är 18 procent. Dessutom strävar 55 procent av de studerade, mot 39 procent av kontrollerna efter ett välskött hem. Internationalisering ger nya chefsstilar Forskarna noterar en ökning av antalet utländska köp av svenska företag. Det innebär att fler får utländska chefer som anammar en annan ledarstil. Kvinnorna i studien har ha haft problem att anpassa sig till dessa ledarstilar. Bristande jämställdhet i hemmet I hem där kvinnorna har huvudansvaret för hushåll och barnens skötsel är risken högre att bli sjuk i stressrelaterade sjukdomar. Kvinnor som upplever svårigheter att förena familj och yrkesarbete löper sex gånger högre risk att bli sjuka. De är inlåsta i det nuvarande arbetet 40 procent av de sjukskrivna karriärkvinnorna anger att de skulle kunna arbeta om de fick andra arbetsuppgifter. Nästan en tredjedel av dem kan jobba om de byter arbetsgivare och drygt en tredjedel om de fick arbeta färre timmar. Kvinnorna byter således inte jobb när de upplever problem med arbetsuppgifter, tempo eller chefen. Jämställdheten i ledande befattningar drabbas Det krävs ett lyhört ledarskap för att fånga talang, kompetens och att motivera medarbetare. Samtidigt som är det viktigt att sätta tydliga gränser för de medarbetare som själva inte kan. Sandmarks och Renstigs rapport visar tydligt på ett slöseri med resurser. Många kvinnor som är måna om sin karriär blir sjukskrivna istället för att vara en tillgång för företaget. Det finns en diskussion om svårigheten att nå jämställdhet i näringslivet, att få in kvinnor på ledande poster i företagen. Efter att ha tagit del av rapporten inser jag att kvinnors väg till ledande positioner är betydligt svårare än mäns. Paul Larsson chef Hälsa och Välfärd Alecta Minibarometer Antal nyanmälda sjukfall 15,3 % Antal nyanmälda sjukfall psykisk ohälsa 17,5 % 4 (10)
Färre nya sjukfall det första kvartalet Antalet nyanmälda sjukfall* under det första kvartalet 2005 minskar jämfört med samma period förra året. Det visar Alectas Hälsobarometer för första kvartalet 2005. Även den psykiskt relaterade ohälsan minskar under samma period. Sedan 2002 har antalet nyanmälda sjukfall som varar längre än 90 dagar minskat stadigt. Under första kvartalet 2005 hade 3 720 sjukfall nyanmälts. Det är en minskning med 15,3 procent jämfört med samma period förra året då 4 392 nya sjukfall anmäldes. Den psykiska ohälsan i form av diagnoserna reaktion på stress, depression och utbrändhet visar på samma utveckling. Den psykiska ohälsan har minskat f rån 1 583 nyanmälda sjukfall det första kvartalet 2004 till 1 306 nyanmälda sjukfall det första kvartalet 2005. Därmed har dessa tre diagnoser minskat med 17,5 procent. Andelen nyanmälda sjukfall med någon av diagnoserna reaktion på stress, depression och utbrändhet utgör 35 procent, vilket kan jämföras med 36 procent första kvartalet 2004. * Hälsobarometern mäter antalet nyanmälda sjukfall som varar i minst 90 dagar bland tjänstepensionsföretaget Alectas 650 000 privatanställda tjänstemän. Antal nyanmälda sjukfall det första kvartalet 5000 Antal +27 % +5 % -8% 4000 +41 % +7 % -15 % 3000 2000 1000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Reaktion på svår stress, depression och utbrändhet Övriga diagnoser År 5 (10)
Antalet nyanmälda sjukfall varierar med säsongerna. Det går att utläsa från diagrammet nedan som visar antalet nyanmälda sjukfall per kvartal, från det första kvartalet 2003 till det första kvartalet 2005. Historiskt sett rapporteras de flesta fallen alltid in under de första och de fjärde kvartalen varje år. Den första minskningen under ett kvartal jämfört med samma kvartal året innan inträffade under det andra kvartalet 2003. Antal nyanmälda sjukfall de åtta senaste kvartalen Antal 5000 +12 % 4000-12 % +7 % -17 % -7 % +5 % +5 % 3000 2000 1000 0 2003:2 2003:3 2003:4 2004:1 2004:2 2004:3 2004:4 2005:1 Reaktion på svår stress, depression och utbrändhet Övriga diagnoser År 6 (10)
Reaktion på stress vanligast Bland de nyanmälda sjukfallen finns vissa diagnoser som är vanligare än andra, dessa listas i diagrammet nedan. Under första kvartalet 1999 2005 visar dessa diagnoser på förändringar. Diagnosen reaktion på stress har ökat sin andel över tiden och står idag för en femtedel av alla nyanmälda diagnoser 2005, jämfört med 8 procent 1999. Diagnosen ryggvärk uppvisar en liten topp första kvartalet 1998 men ligger i övrigt kvar på en relativt konstant nivå mellan 5 och 7 procent. Diagnosen depression ökade något fram till 2001 och stabiliseras därefter till att omfatta drygt var tionde nyanmält sjukfall. Diagnosen bristsituation/utmattning ökade under 2002. Under första kvartalet 2003 stod diagnosen för 6 procent av alla nyanmälda sjukfall men har nu fallit från 4 procent till mindre än 0,5 procent. Även nack-, skulder- och armvärk har minskat från en andel på 4-5 procent av alla nyanmälda sjukfall till 1 procent under första kvartalet 2005. De vanligaste diagnoserna första kvartalet 1999 2005 (i procent) Diagnos År 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Reaktion på svår stress 8 8 14 17 19 20 21 Depression 7 9 12 11 10 12 12 Ryggvärk 8 7 5 7 7 7 5 Utbrändhet 5 4 3 4 3 3 3 Generell muskelvärk 0 8 6 3 2 4 3 Sjukdomskänsla och trötthet 2 1 2 2 2 2 2 Ångest 3 2 2 3 2 3 1 Nack-, skulder-, armvärk 5 5 4 4 4 2 1 Bristsituation/utmattning 0 0 0 4 6 0 0 ( ) Inga observationer (0) Mindre än 0,5 procent 7 (10)
Bristsituation/utmattning allt mer sällsynt Tabellen nedan visar de vanligaste diagnosernas andel av antalet nya sjukfall fördelat på olika åldersgrupper. Tabellen är en ögonblicksbild för första kvartalet 2005 och visare att reaktion på stress, den vanligaste diagnosen, är störst bland de yngre åldersgrupperna (yngre än 45 år). Det går att dra en liknande slutsats om diagnosen depression men mönstret är inte lika uttalat. De övriga diagnoserna är relativt konstanta över åldersgrupperna. Andelen för den tidigare relativt vanliga diagnosen bristsituation/utmattning är nu mindre än 0,5 procent av de nyanmälda sjukfallen i samtliga åldersgrupper förutom gruppen 35 till 44 år. De vanligaste diagnoserna per åldersgrupp första kvartalet 2005 (i procent) Diagnos Åldersgrupp <35 år 35 44 45 54 55 59 >59 år Totalt Reaktion på svår stress 25 28 20 14 8 20 Depression 15 13 12 10 7 12 Ryggvärk 6 7 6 6 7 7 Utbrändhet 4 3 4 3 2 3 Generell muskelvärk 5 5 6 3 3 4 Sjukdomskänsla och trötthet 5 4 1 0 0 2 Ångest 2 3 3 3 3 3 Nack-, skulder-, armvärk 1 1 2 2 2 2 Bristsituation/utmattning 0 1 0 0 0 0 (0) Mindre än 0,5 procent 8 (10)
Tema: Därför blir högavlönade kvinnor långtidssjuka I en nyligen publicerad rapport om högavlönade kvinnor ur Alectas försäkringsbestånd konstateras flera faktorer bakom deras sjukskrivningar. Kvinnorna som studerats arbetar mycket och strävar efter perfektionism i såväl arbetet som hemmet. De har svårt att säga nej till nya krav på jobbet. Risken för kvinnorna att bli sjukskrivna ökar också när de har huvudansvar för hemmet. Här beskriver vi situationen för en av kvinnorna, vi kan kalla henne för Fanny. Sjukskrivningarna i Sverige ökar stadigt och av dessa står långtidssjukskrivningarna (mer än 90 dagar) för den största kostnaden. Sjukskrivningarna går allt längre ner i åldrarna och sedan 1997 har ökningstakten bland Alectas försäkrade kvinnor varit högre för yngre och högavlönade kvinnor än för de äldre som inte tjänar lika mycket. 2004 var den totala andelen långtidssjukskrivna kvinnor 64 procent vilket innebär att antalet långtidssjukskrivna kvinnor var dubbelt så stort som antalet män. Monica Renstig, civilekonom, Women s Business Research Insitute och Hélène Sandmark, med dr Institution för Folkhälsovetenskap, avd för yrkesmedicin vid Karolinska Institutet har tagit fram en forskningsrapport. Rapporten är baserad på djupintervjuer med 16 långtidssjukskrivna kvinnor och en enkät till 300 kvinnor, alla tagna från Alectas register. Alecta har finansierat rapporten. Syftet är att hitta faktorer som är av betydelse för långtidssjukskrivning bland kvinnliga tjänstemän i den privata sektorn. Kvinnorna som intervjuats är mellan 30 och 55 år, bor i en storstad och har en inkomst över 25 000 kronor i månaden. De har alla varit långtidssjukskrivna i minst 3 månader för diagnoser som värk, depression, utmattningsdepression eller andra stressrelaterade sjukdomar. Intervjuerna har gjorts under 2003 och 2004. Rapporten pekar på ett antal olika mönster hos de kvinnor som intervjuats. Bland annat upplever flertalet av dem som intervjuats att de arbetat för mycket, mellan 60 och 80 timmar i veckan under en längre tid. Periodvis har de även utfört sina kollegors arbetsuppgifter. Ytterligare ett mönster som kommit fram i undersökningen är att många av kvinnorna inte har kunnat säga nej. Forskarna kopplar samman detta med kvinnornas behov av att vara en duktig flicka. En av de intervjuade kvinnorna är Fanny, 31 år. Fanny lever ensam efter ett avslutat längre förhållande, har en kandidatexamen från personalvetarlinjen. Vid sjukskrivningen arbetade hon som personalchef. Fanny var vid intervjutillfället sjukskriven på heltid sedan 4 månader. Första anställningen var som rekryteringsassistent på ett amerikanskt konsultbolag. Fanny tyckte att det var ett drömjobb och trivdes bra. Under sin anställning arbetade hon drygt 80 timmar i veckan och jobbet tog upp större delen av tiden. Hon var sällan hemma och hade inte mycket tid över till fritid. Efter cirka två år blev hon, innan hon fyllt 30, erbjuden ett jobb som personalspecialist på ett annat amerikanskt företag. Fanny avancerade i snabb takt. Utan något egentligt stöd eller ledning från sin chef servade hon till slut fem olika bolag. Efter en tid började företaget gå sämre och genomgick ett antal omorganisationer som följdes av uppsägningar. Fanny sade slutligen upp sig men stannade trots det kvar en månad längre än uppsägningstiden efter som hon inte orkade säga ifrån. Idag är Fanny sjukskriven till 25 procent och arbetar 75 procent på en annan avdelning än tidigare. Utan samtalsstöd och ett bra stöd från sin nuvarande arbetsgivare säger Fanny att hon inte skulle ha kommit tillbaka till arbetslivet. 9 (10)
Författarna av undersökningen pekar på ett antal olika anledningar till att Fanny slutligen blev långtidssjukskriven. Flera av faktorerna har varit gemensamma för andra kvinnor i studien: Hon har arbetat extremt många timmar i högt tempo, har svårt att säga nej och är ofta en duktig flicka. Ytterligare faktorer är att hon arbetat i ett internationellt företag med utomnordiska ägare. Hennes chefer har varit bidragande till situationen och hon har inte fått nödvändigt stöd. Hon har deltagit i flera omorganisationer och då hon haft arbetsledande funktioner varit tvungen att själv säga upp flera anställda. Hon har levt för arbetet och har tidvis haft ett dåligt socialt nät. En förutsättning för att Fanny ska kunna gå vidare är att hon byter arbetsplats, enligt rapporten. Kanske bör hon även byta yrke. Fannys situation pekar också på vikten av att läkare och patient är överens om den behandling som ska ges. Annars har den ingen effekt. Det måste finnas utrymme för patienten att ta eget ansvar för sitt tillfrisknande konstaterar rapportförfattarna. Ta gärna del av rapporterna på alecta.se. 10 (10)