Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt Prioritera rätt ekologiska produkter Britta Florén, SIK Institutet för livsmedel och bioteknik, bf@sik.se 10 april, 2013
ÖVERGRIPANDE MÅL Göra det lättare att välja rätt!
LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen 25 % av växthusgaserna 20 % av energiförbrukningen Viktiga parametrar är: Svinn och biprodukter Bekämpningsmedel Markanvändning Vattenanvändning
MATENS KLIMATPÅVERKAN BEROR PÅ VAD och HUR MYCKET vi äter
MATENS KLIMATPÅVERKAN BEROR PÅ Exempel på klimatpåverkan från produktionen av livsmedlet (klimatryggsäcken)
LCA (Livscykelanalys) skapar helhetssyn
Miljöpåverkan Ex kylskåp, bilar, glödlampor, schampoo Råvarutillverkning Ex livsmedel Industri/handel Brukande Restprodukt hantering
Växthusgaser från jordbruket stora skillnader jämfört med övriga sektorer Lustgas, N2O kväve i gödsel och mark Metan, CH4 - idisslare och stallgödsel CO2 fossilt och grönt
Carbon footprint, växthusgaser & CO 2 -ekvivalenter Utsläpp som bidrar till miljöeffekt Utsläppens styrka till miljöeffekten Totalt bidrag till miljöeffekt Koldioxid 1x Metan x25 Klimatpåverkan CO 2 -ekv. Lustgas x298
Klimatpåverkan (mellan)mjölk
Syftet med att undersöka klimatpåverkan från skolmåltiderna Tydliggöra vikten av råvaruval i menyer Ökad kunskap om olika råvarors klimatpåverkan Måltidsfokus + tillbehör sallad, bröd, margarin och mjölk
Förutsättningar för valda måltider Vanliga typiska skolmåltider Ett axplock men ska ge en bredd av olika sorters råvaror Möjlighet att förändra måltid genom utbyte av en eller ett fåtal ingredienser Uppfylla de krav som ställs på innehåll av protein/kolhydrater/fett Tillgänglighet på LCA-data Små ingredienser har utelämnats (kryddor)
Köttfärssås och spaghetti exempel på presentation av måltidsdata Livsmedelsråvara Mängder per skolportion (g) Modelleras med klimatdata för följande livsmedel Spaghetti Köttfärssås Ketchup Summa 293 85 185 23 Svenska data. Räknat som gammeldags idealmakaroner. Nötfärs (70g), svenska data från rikstäckande studie av köttproduktion publicerad 2005. Tomatpuré (7g), från Italien baserad på italienska tomater inklusive transport till Sverige. Krossad tomat (40g), från Italien baserad på italienska tomater inklusive transport till Sverige. Lök (20g), svenska data Rapsolja (7g), svenska data Chilisås (7g), räknad som tomatpuré. Vatten (30g), europeiska data. Vetemjöl (4g), svenska data Buljong och kryddor är ej inkluderat. Ketchup tillverkad i Sverige med italiensk tomatråvara och svensk sockerråvara
kg CO2e/portion Klimatpåverkan måltidslösningar 3 2,5 2 1,5 standardrätt alternativ rätt 1 0,5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 1 köttfärssås/linssås med spaghetti & ketchup 2 stekt falukorv med vit sås & pasta/potatis 3 hamburgare/fiskburgare med dressing, bröd & klyftpotatis 4 kebabgryta fläskkött/het böngryta med ris 5 indisk kycklinggryta med ris/matkorn 6 stekt sejrygg/sillflundra med potatismos 7 kött & grönsakssoppa/motot & linssoppa, mjuk ostsmörgås 8 moussaka/havslasagne
kg CO2ekv/portion 3 2,5 2 1,5 1 mjölk bröd och margarin sallad ketchup köttfärssås/linssås spaghetti 0,5 0 Spaghetti & köttfärssås Spaghetti & linssås
kg CO2ekv/portion 3 2,5 2 1,5 1 mjölk bröd och margarin sallad vitsås falukorv potatis/pasta 0,5 0 Falukorv, pasta & vitsås Falukorv, potatis & vitsås
kg CO2ekv/portion 3 2,5 2 1,5 1 mjölk bröd och margarin sallad dressing, tomat & lök hamburgare/fiskburgare hamburgerbröd & klyftpotatis 0,5 0 Hamburgare, bröd, klyftpotatis & dressing Fiskburgare, bröd, klyftpotatis & dressing
kg CO2ekv/portion 3 2,5 2 1,5 1 mjölk bröd och margarin sallad kebabgryta/het böngryta ris 0,5 0 Kebabgryta fläskkött, ris Het böngryta, ris
kg CO2ekv/portion 3 2,5 2 1,5 1 mjölk bröd och margarin sallad indisk kycklinggryta ris/matkorn 0,5 0 Indisk kycklinggryta m ris Indisk kycklinggryta m matkorn
kg CO2ekv/portion 3 2,5 2 1,5 1 mjölk bröd och margarin sallad stekt sejrygg/sillflundra potatismos 0,5 0 Stekt sejrygg m potatismos Stekt sillflundra m potatismos
kg CO2ekv/portion 3 2,5 2 1,5 1 ost mjölk mjukt bröd & margarin sallad kött & linser soppa övrigt 0,5 0 Kött & grönsakssoppa, mjuk ostsmörgås Morotssoppa m linser, mjuk ostsmörgås
kg CO2ekv/portion 3 2,5 2 1,5 1 mjölk bröd och margarin sallad kött/fisk-del moussaka/havslasagne moussaka/havslasagne övrigt 0,5 0 Moussaka med ketchup Havslasagne
kg CO2e/portion 0,3 Klimatpåverkan 1 portion kolhydratsdel 0,25 0,2 0,15 0,1 Klimatpåverkan från transport Klimatpåverkan 0,05 0 Potatis 210 g Matkorn 80g Pasta 75g Ris 80 g (transporterat till SE)
Slutsatser Minska mängden animaliska råvaror om möjligt (foder och metan från idisslande djur) Nötkött slår särskilt igenom ur miljösynpunkt Vegetariska proteinalternativ (linser, röda bönor, kikärtor) är bra klimatval Minska användning av ris till förmån för potatis, pasta och matgryn. Mjölkens klimatpåverkan är inte försumbar ur ett måltidsperspektiv
kg kött med ben per person 90 Konsumtionen av kött per capita, 1990 och 2010 totalt: +43% 80 70 60 50 40 30 Övrigt Fågel Gris Nöt 20 10 0 1990 2010 Källa, Jordbruksverket (SJV)
Lathund för råvaruvalval ur klimatsynpunkt Vilken funktion ska livsmedlen uppfylla? Måltid eller frukost/mellanmål? Källa för protein eller kolhydrat? Rätt mängder! Lyfta upp gröna val och varna för röda
Livsmedel g/portion Lunch/middag Kolhydratkällor Ris 60 Potatis 175 Pasta italiensk 70 Pasta svensk 70 Matgryn 60 Pitabröd/Hamburgerbröd 70-90 Couscous 70 Proteinkällor Nötkött 100 Färs (50/50) 100 Köttbullar (ca 40% nöt 30% fläsk) 100 Kyckling 150 Fläskkött 100 Korv (ca 15% nöt 45% fläsk) 100 Lamm 100 Kalkon 150 Linser torkade 60 Kikärter torkade 70 Bönor (adzuki beans) 60
Gröna och Röda listan
Miljöargument för ekologiska val?
Ekologiska val med mervärden Eller med vilka produkter uppnår enklast en stor miljönytta? Miljönytta Pris Volym Tillgång
Hur går vi vidare på hemmaplan? Med bättre kunskap kan vi göra aktiva genomtänkta val Ändra lite åt gången Kommunicera varför Sätt miljömål och följ upp men kräver koll på nuläget
Klimatberäkna era inköpta livsmedel!
Översiktliga klimatberäkningar
Det finns stor förbättringspotential i att minska matens miljöpåverkan:
Tack! Britta Florén, bf@sik.se