KOL påverkar hela kroppen och hela livet



Relevanta dokument
KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Fakta om KOL. Pressinformation Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Sjukdomen KOL 5. Symtom och diagnos 6. Hur ställs diagnosen? 5. Sluta röka! 6. Försämringsepisoder se upp för infektioner! 6

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö november Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

Våga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet

Att leva med KOL. Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012

Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

KOL Min behandlingsplan

Information till dig som har kranskärlssjukdom

KOL och rökavvänjning

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd :24

Ultibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ehälsa i Hemmet - Vård av kroniskt sjuka

KOL för allmänheten. Senast uppdaterad:

Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Om du har KOL. Och undrar.

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box STOCKHOLM

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Palliativ vård Professor Peter Strang

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

CF-QUEST: Cystic Fibrosis QUality of life Evaluative Selfadministered Test (v1:2, Svensk version)

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Om KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

Symptom. Stamcellsforskning

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden

Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen

Att vara närstående vid livets slut

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

KOL-rapport om svensk forskning kring lungsjukdomen KOL

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Undervisningskompendium i KOL för kommunernas vårdpersonal. Eva Edfeldt, leg sjukgymnast Mari Bergenholtz Liljendahl, astma-/kol-samordnare

Introduktion till Äldre

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

en rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen

Palliativ vård vid olika diagnoser

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Vad vinner du på att sluta röka?

Multipel Skleros Multipel skleros

God palliativ vård state of the art

Hur bra kan du må? Tematräffar stresshantering: träff 1. hjart-lung.se. Tillhör:...

Lunginflammation och vaccinering

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Trötthet hos patienter i livets slutskede

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Vad vinner du på att sluta röka?

När skall KOL misstänkas?

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Alfa 1-antitrypsinbrist

Dina levnadsvanor din hälsa

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

P A T I E N T D A G B O K M P N

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

Patientinformation. Syrgasbehandling i hemmet. Linde: Living healthcare

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Kan motion orsaka hälsa?

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Egenvård vid hjärtsvikt

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

Nya nationella riktlinjer för KOL

HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Transkript:

KOL påverkar hela kroppen och hela livet Att inte kunna gå uppför en trappa utan att behöva stanna och hämta andan flera gånger. Att tvingas ställa in sociala aktiviteter på grund av att andningsfunktionen försämrats. Att inte orka gå och handla, tvätta, gå ut med hunden eller leka med barnbarnen. Att behöva sjukskriva sig ofta eller tvingas till förtidspension. Och i värsta fall drabbas av en för tidig död. Det är några av konsekvenserna för de ca 700 000 svenskar som har KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom). Följder som många skulle slippa om primärvården var organiserad att upptäcka sjukdomen på ett mycket tidigare stadium än vad som sker idag. KOL är en lömsk sjukdom. Den smyger sig på, utvecklas sakta och symtomen kan till en början lätt förväxlas med förkylning, ålderstecken eller försämrad kondition etc. Bara ca 16 % som har KOL beräknas ha fått en korrekt läkardiagnos 1 och när de väl får sin diagnos har de ofta bara hälften av lungfunktionen kvar. Sjukdomen betecknas då som medelsvår och påverkar livskvaliteten märkbart. Nio av tio som utvecklar KOL är rökare. Sjukdomen försämrar långsamt lungornas och luftvägarnas funktioner och består egentligen två lungsjukdomar. Bronkit-bronkiolit, dvs inflammerade och kroniskt trånga stora och små luftrör, och emfysem som innebär att lungornas elasticitet försämras. Kroppens celler får för lite syre till sin ämnesomsättning och att man blir lättare andfådd eftersom lungorna inte hinner med att ge blodet det syre som behövs. KOL betraktas inte längre som en isolerad lungsjukdom utan som en systemsjukdom som påverkar stora delar av kroppen och kan orsaka undernäring, hjärtsvikt, benskörhet, muskelsvaghet, problem med blodcirkulation och såväl undervikt som övervikt. Vilket kan leda till stora svårigheter i både privatliv och arbetsliv. Redan tidiga symtom försvårar vardagen Tidigt i sjukdomen märks det nästan inte alls att man har KOL. Symtomen, som andfåddhet och dålig ork, kan förväxlas med förkylning, bristande kondition och ålderstecken. Men så småningom märks även slemhosta, förkylningar som aldrig går över och direkt andnöd vid ansträngning och pip i bröstet. Symtom som gör att det blir svårt att t ex gå i trappor, bära tunga matkassar, städa och att motionera. Morgnarna är värst En studie visar att andningssvårigheterna är värst på morgnarna. Sjukdomen orsakar då andnöd och hosta som håller i sig i två-tre timmar efter att personen har stigit up. Det blir tungt att komma igång, duscha, klä på sig och äta frukost. För att hinna i tid till arbete eller annan 1 Siffran avser personer över 45 år som har KOL. Lindberg A et al. Respration 2005: 75:72:471-9 1

aktivitet tvingas man stiga upp ett par timmar tidigare pga att morgonbestyren går långsammare. Ibland är det nödvändigt att få hjälp av t ex sin partner för att hinna och orka. Denna situation är något som också orsakar nedstämdhet och oro. Arbetslösheten är stor Arbetslivet kan sägas vara en av de viktigaste delarna i människors livssituation. Att ha ett arbete är grunden för en god privatekonomi och ger en känsla av känsla av sammanhang, faktorer som har väsentlig betydelse för en persons livskvalitet. Men undersökningar visar att personer med KOL arbetar i liten utsträckning; 36 % i arbetsför ålder har ett hel- eller deltidsarbete jämfört med 72 % av genomsnittet för den svenska populationen. Redan vid lindrig KOL är sysselsättningsgraden markant lägre än genomsnittet. Arbetslivet är också en av de viktigaste förutsättningarna för välfärden i ett samhälle. Det faktum att sysselsättningsgraden är så låg bland personer med KOL är något som också är en belastning för samhällsekonomin. KOL kostar årligen samhället nio miljarder kronor varav 60 % består av indirekta kostnader för sjukskrivningar och förtidspensioneringar. 2 Försvårar socialt liv och relationer Om sjukdomsutvecklingen förvärras till medelsvår KOL kan man drabbas av svår andnöd även vid små ansträngningar, i värsta fall även av att tala och rörelseförmågan bli starkt begränsad. Orken räcker inte längre till för att i samma utsträckning som förr göra trevliga saker tillsammans med sina vänner och anhöriga resa, dansa, promenera, leka med barnbarnen etc. Dagarna kräver planering för att orka med, det tar lång tid att komma igång på morgonen och det är svårt att vara spontan. Dåligt bemötande i vården Nio av tio som får KOL är rökare eller före detta rökare. Många skäms över sitt missbruk och över att själva orsakat sjukdomen men kan känna sig dåligt bemötta av sin omgivning, som om de är karaktärslösa, luktar illa, stör sin om givning och är en andra klassens människa. Rökare och KOL-sjuka kan också uppleva att de blir dåligt bemötta inom vården, att de inte får den information de behöver, att sjukdomen har låg status och att de möts av attityden att man får skylla sig själv om man röker eller har rökt. De känner också att de får lite förståelse för sina problem och hur svårt det är att sluta röka. Ofta syns det inte på utsidan att man har KOL vilket gör att sjukdomen kan vara ett osynligt handikapp som det ibland är svårt att få förståelse och respekt för. Till exempel när sjukdomen plötsligt försämras och man tvingas sjukskriva sig, måste ställa in ett möte eller inte kan vara med på en social aktivitet. Syrgas och isolering i hemmet Om man blir akut försämrad och får ökade andningssvårigheter kan man behöva syrgasbehandling på sjukhus. Vid svår KOL kan det krävas syrgasbehandling som innebär att 2

patienten måste vara kopplad till syrgasutrustning minst 16 timmar om dygnet. Omkring 3 500 personer får i dag sådan behandling i hemmet. Nedstämdhet och depression Många patienter med KOL har en depression eller tendens till depression. Att inte ha kraft att delta i sociala aktiviteter påverkar relationerna med omgivningen och gör att man blir mer isolerad. Att tvingas bli sjukskriven eller förtidspensionerad gör att man kan sakna ett sammanhang och att ekonomin försämras. Det är också ångestskapande att ha problem med andningen och leva med en kronisk sjukdom som återkommande försämras. Ond spiral av livshotande försämringsperioder Dödligheten i KOL ökar kraftigt, till skillnad mot andra dödliga sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och cancer, och beräknas inom tio år vara den tredje vanligaste dödsorsaken. Varje KOLpatient drabbas av en till fyra försämringsperioder, sk exacerbationer, per år och vid varje tillfälle kan lungfunktionen försämras. I många fall kommer den inte tillbaka till ursprunglig nivå och orsakar då en successiv försämring av personens livskvalitet. 20-40 % av KOL-patienter som lagts in på sjukhus pga en exacerbation dör inom ett år efter sjukhusvistelsen. KOL-patientens sjukdomsförlopp kan liknas vid en negativ spiral. Varje försämringsperiod kan förvärra prognosen, påverka livskvaliteten och öka risken för död. 3

Svårt även för anhöriga och vänner Också anhöriga kan drabbas av kris och reagera med kraftiga känslor över att ständigt leva nära en människa som är mycket sjuk. Relationerna förändras både inom och utom familjen och det kan vara svårt att alltid vara förstående och medkännande när man själv är fullt frisk och vill leva ett fullödigt liv. Barnen får många gånger ta ett stort ansvar för sin sjuka mamma eller pappa och kanske makan/maken får ta på sig rollen som vårdare och bärare av mörka tankar och starka känslor som den som är sjuk bär på. Anhöriga kan också bära på skuldkänslor för att till exempel ha medverkat till sjukdomsförloppet genom att inte tillräckligt mycket försökt få personen att sluta röka. KOL går att stoppa Det finns ännu inget botemedel mot KOL men sjukdomen går att stoppa upp i sitt förlopp, behandla och lindra. Därför är det viktigt att personer med KOL-symtom får diagnos så tidigt som möjligt i sjukdomsutvecklingen. Det viktigaste är att få hjälp att sluta röka för att bromsa den gradvisa försämringen av lungfunktionen. Oavsett när personen slutar röka kan sjukdomsprognosen förbättras. Efter rökstoppet kommer försämringstakten av lungkapaciteten att ligga mer i linje med den som aldrig rökt. 4

Mycket kan göras för att leva ett bra liv Vid sidan av rökstoppet finns många andra åtgärder för att en person med KOL ska kunna leva ett bra liv trots sin sjukdom. Läkemedel kan minska symtomen. Styrkan och konditionen kan tränas upp med regelbunden motion och sjukgymnastik så att man orkar mer och får mindre begränsningar i det dagliga livet. Kosten kan anpassas för att få bukt med övervikt eller avmagring. Oro, nedstämdhet och ångest kan hanteras genom samtalsterapi och nya livsstrategier, t ex andnings- och hostteknik, stresshantering, avslappning och inplanerad vila efter större aktiviteter. Arbetsterapeut kan ge hjälpmedel för att underlätta vardagen, till exempel duschpall eller reglerbart huvudstöd i sängen. I behövande fall går det också att via kommunen få social hemtjänst, boendeservice och färdtjänst samt bidrag för att anpassa sin bostad. Samhörighet med andra i liknande situation är också viktigt. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund har lokal- och länsföreningar som arrangerar bl a samtalsgrupper, motionsverksamhet, rökavvänjning, stresshantering och föreläsningar. Referenser Partridge M R, Karlsson N. Patient insights on the impact of morning symptoms of COPD. Stockholms läns landsting. Årsrapport 2007. Tilling et al. Läkarstämman 2007. Personer med lungsjukdom diskuterar i fokusgrupper. Slutrapport från Utredningsinstitutet Handu på uppdrag av Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2008. Lundbäck B et al. Not 15 but 50 % of smokers develop COPD. Report from the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Studies. Medicine, 2006; 100: 264-272. Etnografisk målgruppsundersökning, MarketWatch, 2008. Andas ut 2009 Andas ut är ett samarbete mellan Hjärt-Lungfonden, lokal- och länsföreningar inom Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund samt AstraZeneca. För ytterligare information, pressbilder, kontaktpersoner Gå in på 5