Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 O.Berséus 2013-02-23 Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03).



Relevanta dokument
Regiondagarna i Örebro mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Centrala funktioner på region Öst

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala

SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet.

Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering

Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL Rut Norda överläkare

Ditt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe)

SOSFS 2009:28 (M) Föreskrifter. Blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4

Ledningssystem för blodcentraler

KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION

InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

InterInfo. InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang.

Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17

Positiv direkt antiglobulintest (DAT)

Att öppna InterInfo via Cosmic:

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning, Transfusionsmedicin

PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU

Information från transfusionsmedicin

Datum: Händelseanalys. HCV positiv blodkomponent ges till patient. Februari 2018

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2014

Blodregistret. Blod från givare till patient ett prospektivt kvalitetsregister för donation och transfusion av blod

L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Socialstyrelsens författningssamling

Regeringens proposition 2007/08:2

Svensk författningssamling

SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Blodprodukter-blodbeställning, förvaring, transfusion Thorax

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2013 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

Ackrediteringens omfattning Klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Utrustning Enhet Laboratorium 1 Ort NÄL US

Anvisningar för Blodcentralen

Transfusion av blodkomponenter till barn

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen

Transfusionsprojektet Thorax Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Transfusionsmedicin -målbeskrivning

Erytrocyter och trombocyter vid fel temperatur. Vad får det för följder?

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

Transfusion av blodkomponenter

1 Årsmötet förklarades öppnat och stadgeenligt utlyst. Dagordningen fastställdes.

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Program Presentation av IVO, återkoppling från tillsynen, årsrapporter samt avvikelser och biverkningar

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum

Blodverksamheten i Sverige 2009: omfattning, kvalitet och säkerhet

Transfusionsanvisningar

Nytt från Handboken om hantering av blodkomponenter och val av blod inför transfusion. Diagnostikforum IBL

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

BLODCENTRALER. NYCKELTAL 2016 Rapport

Implementering av patogenreducerade blodkomponenter

Blodövervakning under

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2011 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo Övriga närvarande: Lena Lindgren, sekreterare Ann-Marie Andersson, driftchef 13

Informationssäkerhet i patientjournalen

Hur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3.

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin

Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017

TEMA BLODGIVNING Elevuppgifter

Läkemedelsverkets författningssamling

ANVISNINGAR. utfärdade av

Prislista transfusionsmedicin

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

MacoSpin. - en centrifug, två studier. Hanna-Stina Ahlzén och Linda Larsson of Blodkomponentenheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

KAPITEL 6 FÖRVARING, FRISLÄPPNING, DISTRIBUTION OCH UTLÄMNING AV BLODENHETER

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

Blodövervakning i Sverige

Komponentkoder enligt svensk tillämpning av ID- och märkningssystemet ISBT128

Parenteral vätskebehandling till vuxna Gäller för: Region Kronoberg

1 Årsmötet förklarades öppnat och stadgeenligt utlyst. Dagordningen fastställdes.

Krav på blodgivares lämplighet

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2011

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

Blodcentralen i Uppsala

26 AUGUSTI

Anvisningar för Blodcentralen

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter

Workshop QTA Tracer System. Erfarenheter och lärdomar från utveckling och användande

Hemovigilans i Sverige

Årsrapport Jan-Olof Hildén

KAP. 1. FÖRORD OCH HISTORIK

Transkript:

Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03). Bakgrund Blodförsörjningen under Försvarsmaktens utlandsengagemang har hittills skett genom regelbundna blodleveranser från en kontrakterad svensk blodcentral eller via lokalt samarbetande civil eller militär sjukvårdsinrättning, En säkerställd tillgång på akut lokal sjukvårdskapacitet kan vara svår att etablera i alla lägen. Härtill kommer att erfarenheterna från akut traumavård under krigen i Irak och Afghanistan visar på behovet av färskt helblod i de fall där blodkomponenter innehållande trombocyter ej är tillgängliga (1,2,3,4,5,6). En mobil blodbank garanterar en omedelbar tillgång till färskt helblod samt om utbyggd med automatiserad tappningsutrustning (ex. Haemonetics MCS+) även erytrocyt- och trombocytkoncentrat samt plasma. Förslag till organisation av akut blodförsörjning vid Försvarsmaktens specialstyrkor baserad på utnyttjande av mobil blodbank med möjlighet till direkttransfusion har tidigare beskrivits (7). Samtliga potentiella blodgivare inom denna mobila bank förutses vara registrerade och godkända som givare vid en svensk regionblodcentral. Projekt 1. Översiktlig beskrivning av projektet Försvarsmakten inrättar ett projekt med målsättning att etablera en lokal blodförsörjning baserad på konceptet mobil blodbank med framställning av blodkomponenter ombord på HMS Carlskrona under missionen i Indiska Oceanen. Tillgången på en mobil blodbank ger även möjlighet till tranfusion av färskt helblod (FWB) vid en massiv skada. Exempel: 100 blodgivare som ger med 2 månaders intervall kan upprätthålla ett aktuellt blodlager på över 50 blodenheter per månad. I samarbete med en sjukhusblodcentral upprättas en militär blodgivarsektion med en transfusionsöverläkare som ansvarig projektledare. Samtlig personal ingående i fartygets besättning ges möjlighet att anmäla sig som blodgivare vid ifrågavarande blodcentral. Godkända blodgivare registreras i den militära givarsektionen och ingår då under den aktuella insatsen i den mobila blodbanken. I insatsen deltagande läkare och sjuksköterskor erhåller utbildning vad gäller urval av blodgivare, tappning och frisläppande av en tappad blodenhet. I tappningsutbildningen ingår även tappning med direktcentrifugering (Haemonetics MCS+) för automatisk framställning av blodkomponenter (röda blodkroppar, plasma, trombocytkoncentrat). Se bilaga 1. Före avfärd från svensk hamn tappar ombord tjänstgörande sjukvårdspersonal blodenheter (röda blodkroppar och ev. även plasma) från lokala givare tillhörande fartygets besättning. Under färden till insatsområdet tappas resterande blodenheter motsvarande det beslutade blodlagret.

Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.2/6 2. Genomförande av projektet 2a. Rekrytering av givare och organisering av militär givarsektion. Via blodcentralen vid Blekingesjukhuset i Karlskrona kontaktas vederbörande marin enhet ansvarig för fartygets bemanning angående erbjudande för besättningen att anmäla sig som blodgivare. Ansvarig transfusionsläkare medverkar i en muntlig information. Då en anmälan med intervju och provtagning tar ca 20-25 minuter får en separat tidsstyrd mottagning för dessa givare organiseras, ev med extra inhyrd personal. Samtliga godkända givare tillhörande blodgrupp O titreras avseende antikroppar (anti-a och anti-b) och de med låga titrar kan då utnyttjas som universalgivare, dvs ge blod till alla övriga blodgrupper. Samtliga godkända givare är registrerade i den civila blodcentralens dataregister PROSANG före avfärd godkännes de, av ansvarig blodläkare, som blodgivare under den aktuella insatsen och överföres till en separat militär sektion inom registret. Ur detta register skapas sedan olika utvalda datafiler och givarkort för praktisk användning under själva insatsen. Blodgivarkort i original förvaras på sjukvårds mottagningen ombord på fartyget. 2b. Utbildning av insatsens sjukvårdspersonal Denna utbildning är integrerad med övrig medicinsk utbildning inför insatsen. Utbildningen baseras på erfarenheter från motsvarande utbildning inom Försvarsmaktens Specialstyrkor och genomförs i samarbete med Blodcentralen, Blekingesjukhuset, Karlskrona (BLC)och innefattar praktik på blodcentral med både manuell blodtappning och tappning med automatisk komponentframställning (Haemonetics MCS+). Se bilaga 1. 2c. Lokaler och blodförvaring ombord HMS Carlskrona I samarbete med SjO, sjvpersonal har blodanvarig läkare gått igenom tillgängliga lokaler och funnit att såväl sjukvårdsavdelningens mottagningsrum som postoperativa behandlingsavd. väl lämpar sig för blodgivning. Tappade blodenheter förvaras i en separat blodkyl där temperaturendagligen loggas via en manuell lista. 2d. Blodtappning för eget blodlager inför avfärd från Karlskrona Någon dag för avfärd sker blodgivning ombord på fartyget med utnyttjande av egen personal och den egna mobila blodbanken. Blodgivaren fyller i och undertecknar en hälsodeklaration. ID och blodgrupp kontrolleras varefter tappningspåse och hälsodeklaration märkes med förnumrerad Prosang -påsetikett av vald blodgrupp. Tappningsförlopp dokumenteras på hälsodeklarationen och signeras. För exakt tillvägagångssätt se metodanvisning Arbetsgång för blodtappning. Blodenheter motsvarande del av det beslutade blodlagret tappas och registreras manuellt i fartygets lokala blodgivarregister. 2e. Smittscreening och kvalitetskontroll av blodenheter under fartygets insats Blodgivarna inom den egna mobila blodbanken är vaccinerade mot hepatit A och B samt är initialt i samband med påmönstring hälsokontrollerade och av god medicinsk hälsa.

Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.3/6 I samråd med sakkunniga inom smittrisker under insatsen beslutas följande ang. behovet av smittscreening av de egna givarna: Snabbtest för HIV 1+2 (Determine ) utföres i samband med varje elektiv tappning. Karantän pga av akuta hälsoproblem eller efter permission och besök i land beslutas av den tappningansvarige baserat på vad som framkommer i hälsodeklarationen och tillhörande kontrollfrågor och följer med undantag för malariakarens regelverket i SOSFS 2009:28 kap.6.. I mån av tid och möjlighet kontrolleras tappade erytrocytenheter avseende vikt och via sterilt avskilt slangsegment avseende Hb. Kontrollerna registreras och signeras,liksom regelbundna kontroller av temperaturen i blodkyl och plasmafrys. 2e. Transfusion av tappad blodenhet All ombordvarande personal är blodgrupperade och screenundersökta avseende irreguljära antikroppar (=BAS-test) och kan därför under hela insatsen erhålla transfusion av inom fartyget tappade blodenheter utan övrig serologisk testning. Plastinbakat blodgruppsformulär förvaras i höger benficka och utgör underlag vid ev transfusion. Saknar patienten giltig blodgruppering utföres blodgruppering och antikroppsundersökning med gelkortsteknik alternativt serologiskt förprov. Resultat och transfusion dokumenteras manuellt på transfusionsjournal och signeras. För exakt tillvägagångssätt se metodanvisning Arbetsgång för blodgruppering/förprov. 2f. Avvikelsehantering och spårbarhet Blodansvarig läkare erhåller varje vecka rapport om blodförsörjning, verksamhet och ev avvikelser. Efter hemkomsten från insatsområdet överföres alla upplysningar i det lokala blodregistret till PROSANG via BLC. 3. Utvärdering av projektet Projektet utvärderas genom intervjuer med deltagande sjukvårdspersonal och genomgång av veckorapporter, givar- och tappningsdokument samt förda listor. Projektansvariga sammanställer resultatet och gör en utvärdering baserad på militär användbarhet och diskuterar ev behov av förändringar i använda rutiner. Projektet skall även redovisas i form av en artikel med möjlighet till publicering. Referenser: 1. Kauvar DS, Blackborne L. The use of fresh whole blood in massive transfusion. J Trauma 2006; 60, S59-S69. 2. Spinella PC. Warm fresh whole blood transfusion for severe hemorrhage: U.S. military and potential civilian applications. Crit Care Med 2008; 36 (Supp.l): S340- S345 3. Spinella PC, Perkins JG, Grathwohl KW, Beekley AC, Holcomb JB. Warm fresh whole blood is independentily associated with improved survival for patients with combat-related traumatic injuries. J Trauma 2009; S69-S76.

Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.4/6 4. Holcomb JB, Spinella PC. Optimal use of blood in trauma patients. Biologicals 2010; 38: 72-77. 5. Nessen S C, Eastridge B J, Cronk D, Craig R M, Berséus O, Ellison R, Remick K, Seery J, Shah A, Spinella P C. Fresh whole blood use by forward surgical teams in Afgahnistan is associated with improved survival compared to component therapy without platelets. Transfusion 2013; 53:107S-13S. 6. Berséus O, Boman K, Nessen S C, Westerberg L A. Risks of hemolysis due to anti- A and anti-b caused by the transfusion of blood or blood components containing ABO-incompatible plasma. Transfusion 2013; 53: 114S-123S. 7. Berséus O, Hervig T, Segatchian J. Military walking blood bank and the civilian blood service. Transf Apher Sci 2012; 46:341-2. Örebro 2013-02-21 Olle Berséus, ansvarig transfusionsläkare, doc. Blodcentralen Blekingesjukhuset, Karlskrona och Universitetssjukhuset, Örebro

Bilaga 1 Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.5/6 Grundutbildning Walking Bloodbank Sjukvårdspersonal inom insatsstyrkan I Teori del 4 x 45 min + 3x45 min 1. Blodets sammansättning Funktion - uppgifter Erytrocyter Leukocyter Trombocyter Plasma 2. Blodprodukter A. Framställning Teknik Givare B. Blodkomponenter Helblod Erytrocytkoncentrat Trombocytkoncentrat Plasma Granulocytkoncentrat C. Blodläkemedel Plasmaproteiner (ur human plasma) Plasmaproteiner (biosyntetiska) 3. Transfusion Biologisk behov / medicinsk målsättning Volymsersättning Syretransport Hemostas Koagulation Övrigt Brist på aktivatorer/hämmare (koagulation-fibrinolys, komplement) Nedsatt immunförsvar Brist på transportproteiner 4. Transfusion av helblod med Walking Bloodbank Speciella krav avseende säkerhet Blodgruppskontroll givare/mottagare Givarintervju och godkännande av givare Registrering av transfusion Hantering av använd blodpåse

Utdelat utbildningsunderlag till teoridelen: Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.6/6 Åhörarkopior till Ppt-presentationer: Blod vad är det 36 bilder Blodtransfusion Vad innebär det 25 bilder Blodverksamhet inom svensk sjukvård 10 bilder Varför blodgivare 34 bilder SOSFS 2009:28 HANDBOK FÖR BLODCENTRALER Kapitel 2 Urvalskriterier för blodgivare Kapitel 3 Blodtappning II Praktik på blodcentral 4 veckodagar med halva tiden mottagning och tappning av blodgivare och halva tiden blodgruppsserologiskt arbete inriktat på blodgruppering och BAS-test / förprov med utnyttjande av gelkortsteknik.