Uppföljning av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet 2012 2013-01-30 Anna Green
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Mål för kommunens energianvändning för 2014 och 2020. 3 3 Förutsättningar och omvärld... 6 4 Översikt över kommunens energianvändning... 8 5 Lägesrapport av genomförandet av åtgärderna... 11 Åtgärd 1: Byte av kvicksilverlampor i gatubelysningen... 11 Åtgärd 2: Utvärdering av kommunens LTA-system... 11 Åtgärd 3: Utredning av kommunala pumpar i VA-systemet... 12 Åtgärd 4: Minskad energianvändning i Nacka kommuns ishallar och simhallar 13 Åtgärd 5: Utveckla miljökompetensen och uppföljningen på inköpsenheten... 15 Åtgärd 6: Driftoptimering av kommunens fastigheter... 16 Åtgärd 7: Energikrav i nybyggnation av kommunens fastigheter... 17 Åtgärd 8: Ändrat brukarbeteende hos fastighetskontorets hyresgäster... 19 Åtgärd 9: Grönt resande... 19 Åtgärd 10: Samordnade transporter... 20 Åtgärd 11: Riktlinjer för hållbart byggande... 21 6 Genomförande av åtgärder enligt 3 förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter... 22 2 (23)
1 Sammanfattning Kommunstyrelsen fattade den 2 maj 2011 beslut om en energieffektiviseringsstrategi för kommunens egna verksamheter. Energimyndigheten har beviljat stöd till framtagandet och genomförandet av strategin under åren 2010-2014. Arbete med strategin ska återrapporteras senast den 31 mars varje år. I strategin har Nacka kommun angett mål för minskad energianvändning i kommunens fastighetsbestånd och transporter för åren 2014 och 2020. Uppföljningen av åtgärderna inom transport- och fastighetsområdet visar att ytterligare kraftfulla åtgärder krävs om Nacka ska nå de uppsatta målen. Sammanfattningsvis visar uppföljningen 2012 att: Nacka närmar sig målet för en minskning av energianvändningen i fastighetsståndet, både räknat per kvadratmeter samt när det gäller den totala energianvändningen. Orsaken är att de åtgärder som lokalenheten påbörjat under 2010 och 2011 nu börjar visa resultat. Under 2012 har dock inga nya effektiviseringar påbörjats vilket leder till att energiminskningarna från och med nästa år kommer att avstanna. få aktiviteter har påbörjats för att minska energianvändningen i kommunens tranporter (interna transporter och de anställdas pendlingsresor) under 2012, vilket innebär att vi sannolikt inte närmar oss målet för transporter. av de 11 åtgärder kommunen har åtagit sig att genomföra bedöms sex åtgärder genomförts enligt plan, tre åtgärder ha påbörjats samt två åtgärder inte ha genomförts enligt plan. Många av de genomförda åtgärderna inom områden som VA, effektiviseringar av ishallar och hållbart byggande har uppnått bra resultat under året. När det gäller ishallarna (åtgärd 4) har man uppnått ekonomisk lönsamhet till följd av energieffektviseringarna inom mindre än ett år. Ett annat exempel på en framgångsrik åtgärd är åtgärd 5 Utveckla miljökompetensen och uppföljningen på inköpsenheten, där man arbetat framgångrikt med pilotupphandlingar och uppföljningar av ställda miljökrav. De åtgärder som inte genomförts enligt plan är åtgärd 6 Driftsoptimering av kommunens fastigheter samt åtgärd 9 Grönt resande. Åtgärderna har röd-markerats för att visa att fortsatt inaktivitet riskerar leda till att vi inte uppnår strategins uppsatta mål. 2 Mål för kommunens energianvändning 2014 och 2020 I kommunens strategi redovisas mål för de områden som är obligatoriska enligt Energimyndighetens regelverk: mål för fastighetsbeståndet samt kommunens transporter 1. 1 Energimyndigheten ställer endast krav på mål och uppföljning av energianvändningen, inte kommunens utsläpp av växthusgaser. Nacka kommun har dock egna mål för att minska växthusutsläppen, se sid. 5. 3 (23)
Basåret ska sättas till 2009 och målåren ska vara 2014 och 2020. Nedan redovisas de mål som fanns med i strategin för 2012, de reviderade målen som föreslås i bilaga 2 till tjänsteskrivelsen börjar gälla först 2013. 2.1 Mål för fastighetsbeståndet Energianvändningen totalt för beståndet (MWh/år) Energianvändningen i kommunens fastigheter ska till 2014 ha minskat med 10 % jämfört med 2009. Det innebär att energianvändningen ska ha minskat från 67 000 MWh/år (2009) till 60 000 MWh/år. Energianvändningen i kommunens fastigheter ska till 2020 ha minskat med 20 % jämfört med 2009. Det innebär att energianvändningen 2020 ska vara 54 000 MWh/år. Energianvändning per kvadratmeter (kwh/kvm 2 ) 2009 låg energianvändningen i snitt på 170 kwh/kvm Atemp (normalår) för hela beståndet. 2014 ska energianvändningen i snitt per kvm i hela beståndet uppgå till max 155 kwh/kvm Atemp. 2020 ska energianvändningen i snitt per kvm i hela beståndet uppgå till max 140 kwh/kvm Atemp. 2.2 Mål för transporter Mål för de anställdas pendlingsresor (MWh/år) 3 : Energianvändningen till följd av de anställdas pendlingsresor ska till år 2014 ha minskat med 10 % jämfört med 2009. Detta innebär att energianvändningen ska ha minskat från 11 000 MWh/år (2009) till 9 900 MWh/år. Energianvändningen till följd av de anställdas pendlingsresor ska till år 2020 ha minskat med 20 % jämfört med 2009. Detta innebär att energianvändningen 2020 ska vara 8 800 MWh/år. 2.3 Uppnår kommunen målen till 2014 och 2020? Kommunen närmar sig målen för fastigheter Resultaten för 2012 visar att vi närmar oss målet för en minskning av energianvändningen i vårt fastighetsstånd, räknat per kvadratmeter och när det gäller den totala energianvändningen. Det innebär att det arbete byggenheten och lokalenheten genomfört i kommunens befintliga bestånd samt de energikrav som ställs i nybyggnation, har sänkt energianvändningen rejält jämfört med 2 Genom att mäta kwh/kvm blir de effektiviseringar kommunen genomför synliga, oberoende av hur beståndet växer. 3 Målet för de anställdas pendlingsresor föreslås revideras från och med 2013 till minus 5 procent av total energianvändning år 2014 (tidigare -10 procent) och minus 10 procent år 2020 (tidigare -20 procent), se bilaga 2 till tjänsteskrivelsen. 4 (23)
början av 2000-talet. Från 2009 har energianvändningen per kvm minskat från 174,5 kwh till 157,5 kwh. Om detta arbete fortsätter kommer vi uppnå målet på 155 kwh till 2014. Under 2012 har dock inga nya effektiviseringar påbörjats vilket leder till att energiminskningarna från och med nästa år kommer att avstanna. Diagram 1 och 2 visar hur energianvändningen närmar sig målen både när det gäller kwh/kvm samt för hela beståndet totalt. Nacka kommun har ett eget mål på 3 procent/år för minskningen av koldioxidutsläpp från uppvärmning av våra fastigheter. En omfattande omställning från olja till fjärrvärme och värmepumpar/bergvärme gör att kommunen från 2006 har minskat utsläppen av koldioxid från fastigheterna kraftigt. Mellan 2011 och 2012 har dock utsläppen ökat med 0,7 procent p.g.a. att 2012 var ett kallare år än 2011. 5 (23)
Kommunen närmar sig inte målet för transporter När det gäller målet för pendlingsresor har inga nya åtgärder har påbörjats under 2012 vilket innebär att vi sannolikt inte har närmat oss målet. Nacka har sedan 2007 arbetat aktivt med resepolicy och andra styrmedel för att minska de anställdas resor och främja användandet av miljöbilar. Nackas modell med subventionerade SL-kort för de anställda och avgiftsbelagd personalparkering har spritts även till andra kommuner. Tyvärr finns det ingen verksamhet som har helhetsansvaret för dessa aktiviteter idag, vilket gör att energiminskningen har avstannat och inga nya åtgärder påbörjats. Målet för pendlingsresor föreslås inför 2013 revideras till minus 5 procent av total energianvändning år 2014 (tidigare minus 10 procent) och minus 10 procent år 2020 (tidigare minus 20 procent). De tidigare satta målen bedöms inte möjliga att nå. Detta beror dels på att kommunen inte genomfört ytterligare åtgärder under 2011 och 2012, dels på att man när målet formulerades överskattade kommunens möjlighet att påverka de anställdas pendlingsresor. 3 Förutsättningar och omvärld 3.1 Kvaliteten på kommunens energistatistik Noggrannheten när det gäller energistatistik skiljer sig mycket åt mellan olika verksamheter. När det gäller kommunens fastigheter är det statistiska underlaget bra. Kommunen har sämre underlag när det gäller energin i VA-systemet, och det är därför två åtgärder i strategin handlar om att utreda detta närmare. När det gäller gatubelysningen har det antagna antalet kvicksilverlampor visat sig felaktigt, vilket gör det svårt att uppskatta åtgärdens resultat. För åtgärder av mindre teknisk karaktär, t.ex. upphandling och riktlinjer för hållbart byggande, kan effekterna endast uppskattas. Oroande är att statistiken för våra egna transporter (bilpool, bruks-, behovs- och befattningsbilar) har försämrats sedan 2009. Det behövs gemensamma rutiner för att kommunen ska få kontroll över drivmedelsförbrukning och ges möjlighet att påverka detta i hållbar riktning. Det enklaste sättet att lösa detta är att alla använder samma drivmedelskortssystem, vilket kan följas upp via leverantören med automatik. I den pågående upphandlingen av leasingbilar ingår drivmedelskort i förfrågningsunderlaget. Statistik för pendlingsresorna saknas eftersom den senaste resvaneundersökningen genomfördes 2009. Nya siffror kommer att finnas tillgänglig när trafikenheten genomfört en ny undersökning under 2013. Sammanfattningsvis finns det förbättringspotential när det gäller kommunens energistatistik. Ett bättre underlag skulle underlätta både uppföljning och möjlighet att beräkna lönsamhet för olika typer av åtgärder. 3.2 Energikraven för fastigheter skärps Den 1 januari 2012 skärptes Boverkets Byggregler (BBR 19) när det gäller krav på energianvändningen i lokaler och bostäder. Dessa skärpta regler har under 2012 fungerat som övergångsbestämmelser, vilket inneburit att man kunnat tillämpa BBR 18 tom 31 december 2012. I BBR 18 (2011) låg kravet på energianvändningen för lokaler (såsom förskolor, skolor mm) på 6 (23)
100 kwh per kvm och år. Efter ändringen som nu träder i kraft den 1 januari 2013 ligger energikravet för lokaler på 80 kwh (för lokaler som inte eluppvärms tex. fjärrvärme, pellets), för lokaler som eluppvärms (direktel, bergvärme, luftvärmepump, vattenburen elvärme) är kravet 55 kwh per kvm och år. Detta innebär att alla miljöklassningar som relaterar till BBR (Green building, Miljöbyggnad mfl.) kommer att leda till större energibesparingar samtidigt som de blir svårare att uppnå. Byggenheten har under 2011 och 2012 ställt krav på att energianvändningen i nybyggda förskolor ska vara 35 % bättre än BBR, vilket inte kommer att kunna uppnås efter skärpningen av BBR. Det nya förslag som tagits fram inom Riktlinjer för förskolor, innebär att förskolornas energianvändning ska uppnå Green building, d.v.s. 25 % bättre än BBR. Detta bedöms vara en mer realistisk och ekonomiskt möjlig nivå att uppnå. 3.3 Krav på offentliga byggnader från 2019 Enligt ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda ska alla nya byggnader vara näranollenergibyggnader från 2021, för offentliga byggnader gäller kravet från 2019. Energimyndigheten har kommit med ett förslag till regeringen om att näranoll ska tolkas som 55 kwh/kvm. Boverket har föreslagit en högre nivå med hänvisning till fastighetsbolagens krav på ekonomisk lönsamhet. Det skulle enligt Boverket helt enkelt bli för dyrt att kräva den nivå som Energimyndigheten föreslår. Regeringen väntas fatta beslut om detta under 2013. Om kravet på 55 kwh/kvm blir verklighet kommer branschen tvingas till en omfattande och mycket snabb omställning när det gäller byggnaders energiprestanda. Utifrån det perspektivet är det därför positivt att kommunen redan idag arbetar med att stegvis trappa upp energikraven i nybyggnationen av de egna fastigheterna. På så sätt är kommunen bättre förberedd när lagstiftningen träder i kraft 2019. 3.4 Regeringens mål om energieffektivisering och noll klimatutsläpp 2050 Ur klimatsynpunkt är det viktigt att vi minskar den energianvändning som ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Regeringens har tagit fram nationella mål för detta i propositionen "En sammanhållen klimat- och energipolitik" som antogs av riksdagen i juni 2009. Riksdagen beslutade att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser, från verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, ska vara en minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990. Tre handlingsplaner föreslås med syfte att nå en fossiloberoende transportsektor, främja förnybar energi och skapa förutsättningar för ytterligare energieffektivisering. Förutom utsläppsmål för växthusgaser till 2020 har regeringen beslutat att: halva Sveriges energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll Sveriges energianvändning ska vara 20 procent effektivare år 2020 7 (23)
andelen förnybar energi i transportsektorn 2020 ska vara 10 procent. Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Naturvårdsverkets utredning pekar på att minskade utsläpp är den viktigaste förutsättningen för att nå målet, men att Sverige även behöver komplettera med ett ökat upptag av koldioxid i skog och mark. Bl.a. skulle avsättning av mer mark för naturskydd kanske i form av naturreservat - öka koldioxidupptaget. Möjligheten att köpa utsläppsrätter i andra länder kan också behövas för att öka flexibiliteten. 3.5 Utvecklingen av bränslepriser Vilka åtgärder som är ekonomiskt lönsamma att genomföra bestäms i stor utsträckning av priset på olika typer av bränsle. Elpriset är idag lägre än under rekordåret 2010, och priset låg i slutet av 2012 på c:a 79 öre/kwh. Priset för fjärrvärme i Stockholmsregionen är högt jämfört med andra delar av landet och kommer att höjas ytterligare 2,2 procent under 2013. Oljepriset är mycket rörligt och har ökat kraftigt de senaste åren. År 2000 kostade en kubikmeter olja c:a 2000 kr, i slutet av 2012 kostar en kubik c:a 9 800 kr. Utöver priset på bränsle är miljöhänsyn, driftsäkerhet och förväntade framtida prisnivåer avgörande för vilka energieffektiviserande åtgärder som prioriteras. 4 Översikt över kommunens energianvändning 2009, 2011 och 2012 Energianvändning per verksamhet 2009 2011 2012 Kommunens fastigheter (exkl. 66 600 MWh 65 111 MWh 63 813 MWh ishallar) Ishallar 4 3 800 MWh 4 414 MWh 5 3854 MWh Transporter 1000 MWh Uppgifter Uppgift kommer saknas Gatubelysning 6 700 MWh 6 500 MWh 6 500 MWh 6 VA-systemet 4 300 MWh 4 228 MWh 4 389 MWh Totalt: 93 700 MWh 91 439 MWh 7 4 Trots att en ny ishall har tillkommit under perioden + att öppettiderna ökat med c:a 30 procent har kommunen tack vara kraftiga energieffektiviseringar lyckats hålla förbrukningen på samma nivå mellan 2009-2012. 5 Korrigerade siffror från 2011. 6 Energianvändningen för gatubelysningen totalt i kommunen visar inte den effektivisering som genomförts. Utbyggnaden av gatubelysning i nya områden äter upp effektiviseringen i det befintliga beståndet. 7 Totalsiffran har satts utifrån att transporterna 2011 uppgår till samma värde som för 2009, d.v.s. 1000 MWh. 8 (23)
Kommunens fastigheter 2009, 2011 och 2012 Totalarea för lokaler och bostäder (Atemp) 2009 2011 2012 Bostäder 0 (äger inga bostäder) 0 (äger inga bostäder) 0 (äger inga bostäder) Lokaler 264 484 m² 273 035 m² 279 440 m² Köpt energi normalår för lokaler angivet per energibärare (exkl. ishallarna) Fastighetsel 20 216 MWh 20 322 MWh 20 838 MWh Olja 11 004 MWh 8 993 MWh 7 423 MWh Direkt el 7 622 MWh 7 055 MWh 6 057 MWh Fjärrvärme 26 937 MWh 27 945 MWh 28 367 MWh Pellets 796 MWh 796 MWh 1 583 MWh Totalt 66 575 MWh 65 111 MWh 63 813 MWh kwh/kvm 2009 2011 2012 174,5 164,4 157,5 Bränslemix för köpt fjärrvärme och fjärrkyla: Nacka kommun köper ingen fjärrkyla. Vattenfalls fjärrvärme i Nacka produceras av biobränslen medan Fortums fjärrvärmemix består av omkring 80 procent förnybar energi och 20 procent fossila bränslen. Ev. köpt ursprungsmärkt el eller värme 2009 2011 2012 0 kwh 27 777 MWh (ursprungsmärkt el Kraft och Kultur) Årlig energianvändning av egenproducerad förnybar el och värme: 0 kwh Soltak har satts upp på Älta skola men tyvärr saknas separat mätning. 26 440 kwh till egna fastighter (ursprungsmärkt el Nordic Green Energy) Soltak har satts upp på Älta skola men tyvärr saknas separat mätning. Total energikostnad för värme, el och fjärrkyla: 60,6 miljoner kr 59,9 miljoner kr Uppgift kommer Kommunens transporter 2009, 2011 och 2012 2009 2011 2012 Antal fordon samt andel miljöbilar (inom parantes) 62 tjänstebilar (61 %) 64 tjänstebilar (69 %) 58 tjänstebilar (71 %) Körda fordonskilometer för leasingbilar och tjänstebilar 1 324 090 km 1 194 000 km Uppgift kommer Antal fordonskm i tjänsten med privata bilar 8 : 320 455 km 265 000 km 281 971 km 8 Privata bilar får inte längre användas i tjänsten, kommunen arbetar för att få ned denna siffra till 0. 9 (23)
2009 2011 2012 Årsförbrukning av drivmedel för tjänstebilar och arbetsfordon: 1000 MWh Saknar uppgift. Saknar uppgift. Energianvändning för pendlingsresor: 11 000 MWh Saknar uppgift. Uppgift kommer under våren 2013 då resvaneundersökning genomförts. Antal personbilar och lastbilar som uppfyller miljökraven i förordningen 2009:1: 48 st 48 st 44 st Antal flygresor och km per anställd: 200 km/antälld 1200 km/anställd Uppgift kommer Antal tågresor och km per anställd: 130 km/anställd 120 km/anställd 105 km/anställd Andel biodrivmedel i köpta transporttjänster (skolskjuts, färdtjänst, mattransporter): Uppgifter saknas. I vilken utsträckning krav på sparsam körning eller andra krav ställs i upphandling: Det ställs krav på sparsam körning i alla upphandlingar där fordon ingår. Det ställs även andra krav, vilka varierar beroende på upphandlingens innehåll. 10 (23)
5 Lägesrapport av genomförandet av åtgärderna I strategin föreslås 11 åtgärder som syftar till att minska energianvändningen i kommunens olika verksamheter. Några åtgärder har bäring på målen för fastigheter och transporter, medan andra åtgärder syftar till att energieffektivisera andra verksamheter inom kommunen. Utgångspunkten i strategin var dels att hitta kostnadseffektiva åtgärder, dels att få igång energiarbetet och öka medvetenheten i kommunen på bred front. Åtgärderna har tilldelats status: grönt= genomförd enligt plan, gult =påbörjad åtgärd men ej enligt plan, rött= ej påbörjad åtgärd eller risk för att åtgärden inte slutförs. Åtgärd 1: Byte av kvicksilverlampor i gatubelysningen Status: Beskrivning av åtgärden Åtgärden innebär byte av kommunens samtliga kvicksilverlampor i gatubelysningen till mer energieffektiva alternativ. När alla armaturer är utbytta förväntas energibesparing uppgå till 1340 MWh per år. Tekniska nämnden har avsatt 18 miljoner för åtgärden som ska genomföras under 2011-2014. Vägenheten ansvarar för att åtgärden genomförs. Hur har det gått? Åtgärden har genomförts enligt plan när det gäller antalet lampor som bytts ut under året. 2012 har 700 armaturer bytts ut i kommunen, de flesta utefter gångbanor och villavägar. Bytet motsvarar en energibesparing på 150 920 kwh och en minskning av energikostnaderna med 132 300 kr/år 2012. Det är däremot svårt att utifrån den totala siffran för energianvändningen för gatubelysningen se den effektivisering som genomförts. Dels därför att antalet armaturer växer i takt med att nya områden byggs ut, dels för att den uppskattning av antal kvicksilverlampor som man gjorde 2010 på 6 800 st sannolikt är för hög. Detta gör det svårt att med säkerhet säga vilken energiminskning åtgärden kommer att leda till. I huvudsak sker bytet i kommunen från kicksilverarmatur till metallhalogenbelysning. På Griffelvägen i centrala Nacka har man dock satt upp LED-armatur. Priset för LED-belysning börjar sjunka, och kommunen ska nu utvärdera kostnader och ljuskvalitet för denna typ av belysning. Åtgärd 2: Utvärdering av kommunens LTA-system Status: Beskrivning av åtgärden VA-enheten ska genomföra en utvärdering av kommunens LTA-system (LTA= lättrycksavlopp). Utvärderingen ska titta närmare på energiförbrukningen, säkerhetsaspekter och långsiktiga ekonomiska konsekvenser av grunt förlagt LTA i kommunen. 11 (23)
Hur har det gått? Åtgärden har genomförts och slutförts under 2012. Kommunen har med hjälp av konsult tagit fram en utvärdering enligt bilaga 4 till tjänsteskrivelsen, Jämförelsestudie LTA självfallssystem. I studien har man jämfört alternativet att anlägga ett konventionellt VA-system med självfall, med att anlägga grunt eller djuptliggande LTA (grund förläggning förutsätter frostskydd i form av elslinga). Man har jämfört investeringskostnader, driftskostnader, energianvändning och miljöpåverkan. Vilket är då det bästa alternativet i Nacka? Resultatet av utvärderingen redovisas i rapporten enligt följande: Sammanfattningsvis är självfallsalternativet, ur en årlig kostnadsskillnad, mer konkurrenskraftigt ju tätare bebyggelsen är. Kostnadsskillnaden mellan grund och djup förläggning av LTA-system är marginell med de antaganden som gjorts i dessa beräkningar. Kalkylräntan har betydelse för resultatet och en låg ränta gynnar alternativ som har en hög investeringskostnad. Vid utbyggnad av nya VA-system är det många faktorer som ska vägas in i systemvalet. I Nacka kommun är marken kuperad och i de befintliga omvandlingsområdena är vägarna oftast smala. Mindre schakter är då att föredra då man i möjligaste mån vill undvika intrång på fastigheter. Tas även hänsyn till andra aspekter kan dock djup förläggning vara ett alternativ. Andra hänseenden som bör påverka systemvalet är övriga driftkostnader utöver energiåtgång, samt miljöpåverkan i form av bräddning, arbetsmiljö och brukaraspekter. Ur drift-, arbetsmiljö och brukaraspekter har självfallssystemet fördelar framför LTA-systemet. Ur brukarsynpunkt är självfallssystemet att föredra då LTA-alternativen innebär att fastighetsägarna får ett tillsynsansvar och även kostnader för den egna pumpens elförbrukning. Dessutom kan inte fastighetsägaren nyttja systemet vid elavbrott och andra driftstörningar efter att den egna pumptanken blivit fylld. Åtgärd 3: Utredning av kommunala pumpar i VA-systemet Status: Beskrivning av åtgärden VA-enheten ska genomföra en utredning om hur driften av pumpstationerna i VA-nätet kan förbättras. Utredningen ska fokusera på effektivisering av pumpstationernas energianvändning, genom förbättrad planläggning för i vilken takt pumpar och andra anläggningsdelar i systemet ska bytas ut. Hur har det gått? Utredningen har påbörjats under hösten 2012 och kommer att slutföras under våren 2013. Sweco genomför utredningen med stöd av VA-enheten. Konsultkostnaden för utredningen beräknas till 0,9 miljoner kr. Arbetet innebär att kommunens 60 pumpstationer inventeras utifrån bland annat följande kriterier: styrning av pumparna, elförbrukning, armaturer, ventiler och hydralik. Sweco bedömer status på alla delar av pumpstationens funktionalitet och ställer samman en investeringslista på lämpliga förbättringsåtgärder som stäcker sig från 2013 och 10 år fram i tiden. Kommunen fattar därefter beslut om vilka pumpstationer som ska åtgärdas först och vilken typ av åtgärd som ska 12 (23)
göras. Idag finns det en hel del läckande avloppsrör i kommunens system, vilket innebär att vatten från marken rinner in i rören vid t.ex. långvarigt regn. Det ökar vattenflödet i avloppsrören och gör att pumparna måste arbeta snabbare. Gamla pumpar kan då gå sönder och i värsta fall orsaka oplanerade bräddningar. Vid beslut om vilka pumpstationer som ska åtgärdas först kommer man därför väga in recipientens (vattendragets) känslighet vid stationens nödutlopp. För att åtgärda problem med slitna pumpar och läckande rör kommer flera typer av åtgärder behöva göras. När det gäller pumparna så kommer sannolikt flera att behöva bytas ut, och styrningen av pumparna kommer att behöva ändras till s.k. frekvensstyrning. Frekvensstyrning innebär att pumpen arbetar mer när vattenflödet ökar, vilket effektiviserar användningen och minskar risken för bräddning. För läckande rör finns idag flera olika renoveringstekniker som innebär att man inte behöver gräva upp hela röret, utan att man exempelvis gör en sk. relining (man för en in en strumpa i röret som förhindrar läckage). Åtgärd 4: Minskad energianvändning i Nacka kommuns ishallar och simhallar Status: Beskrivning av åtgärden Åtgärden syftar till att energieffektivisera kommunens ishallar och simhallar genom att installera nya bättre styrsystem och förbättra ventilationen. För att nå riktigt bra resultat, ska energianvändningen i hallarna kontrolleras och följas upp centralt. Möjligheten att använda solpaneler, lokala vindsnurror och avskärmning av solljus sommartid ska utredas. Hur har det gått? Åtgärden har genomförts enligt plan och lett till större energieffektiviseringar än förväntat. I strategin uppskattades att energieffektiviseringen, när alla ishallar var åtgärdade, skulle uppgå till en minskning av 1000 MWh/år. Redan efter att åtgärder genomförts i Älta ishall har energianvändningen minskat med 600 MWh, trots att öppettiderna under perioden har ökat med 20% procent. Per dygn innebär detta att man minskat energiförbrukningen från 4100 kwh till 2 200 kwh. Under 2011 har man även påbörjat åtgärder i Saltsjöbadens ishall och där har man lyckats minska energiförbrukningen per dygn från 3 450 kwh (februari 2011) till ca 2000 kwh. 13 (23)
Diagram 3 visar energiförbrukningen i Älta hallen jan-dec, före och efter åtgärder Energieffektiviseringen medför kraftigt minskade kostnader för båda hallarna. Besparingen i Älta ishall är 700 000 kr/år och i Saltsjöbadens ishall har man under 2012 sänkt kostnaderna med 200 000 kr. Både Älta och Saltsjöbadens hallar har tidigare legat på en relativ hög energiförbrukning, vilket gjort att de har prioriterats i energieffektiviseringsarbetet. I Älta hallen har åtgärderna varit mer omfattande än i Saltsjöbadens ishall. I Älta hallen har man arbetat med frekvensstyrning av pumpar, bättre underhåll av kondensorer samt förbättringar av styr- och reglersystemen, avfuktare och ventilationen. Förutom minskad energianvändning har åtgärderna lett till bättre iskvalitet och inomhusklimat samt mer lättskötta system för driftspersonalen. Användandet av solpaneler och lokala vindsnurror har ännu inte utretts. Däremot beviljades enheten för Idrott och Fritid år 2011 100 000 kr i bidrag från Energimyndigheten för att sätta upp ett strålningsskydd i taket på Älta ishall. Effekten har inte riktigt blivit lika stor som man förväntade sig vilket bl. a beror på att Älta ishall är relativt nybyggd och bra isolerad. En liknande åtgärd i en sämre isolerad hall skulle sannolikt ge större effekt. En tydlig positiv effekt är dock att Lux-talet har ökat med 24 procent i hallen på grund av att duken reflekterar inomhusbelysningen på ett effektivt sätt. Enheten ska nu påbörja arbetet med att minska belysningen i hallen med motsvarande procenttal. Nacka kommun deltar i forskningsprojektet Aktiva badhus, tillsammans med forskningsinstitutet IVL och ett antal andra kommuner och entreprenörer. Tillsammans tar man fram planer för hur byggnation och drift av badhus ska genomföras på ett så miljö- och hälsomässigt samt ekonomiskt hållbart sätt som möjligt. Vid planeringen av de nya badhusen kan en svensk anpassning av det europeiska miljöklassificeringssystemet för byggnader, BREEAM, användas. Fokus ligger på energi, vattenrening, vatten- och kemikalieanvändning och 14 (23)
byggnadskonstruktionens påverkan på såväl miljö som den totala ekonomin ut ett livscykelperspektiv. Åtgärd 5: Utveckla miljökompetensen och uppföljningen på inköpsenheten Status: Beskrivning av åtgärden Åtgärden syftar till att förstärka miljökompetensen hos handläggarna på enheten samt att förstärka de inköps- och uppföljningssystem som kommunen använder idag (Qlickview och Raindance) för att bättre kunna följa upp de miljökrav kommunen ställer. Bakgrund Kommunen upphandlar varor och tjänster för över två miljarder kronor per år. Kan vi öka andelen upphandlingar där miljökrav ställs kan vi på sikt nå stora miljöeffekter. Åtgärden är av sådan strategisk betydelse att kommunen under 2012 stöttade åtgärden med 100 000 kr från energieffektiviseringsstödet. Inköpsenheten själva motfinansierade med 100 000 kr för att kunna göra en kraftsamling kring miljökrav i upphandling. Det finns en vilja att ställa miljökrav inom många av kommunens verksamheter men ofta en osäkerhet kring vilka krav som är möjliga att använda. Ökad kompetens kring detta på inköpsenheten är avgörande för att andelen upphandlingar med miljökrav ska öka i kommunen. Ett första steg är att få in de inköp som görs i kommunens inköpssystem Raindance. Idag sker många av kommunens varuinköp genom telefonsamtal eller mejl. Målet är att alla inköp av varor ska gå genom Raindance för att kommunen bättre ska kunna följa upp de upphandlingar som görs. Redan idag följer man upp miljökrav i Raindance, men eftersom endast en liten del av alla inköp läggs i systemet blir uppföljningen inte rättvisande. Hur har det gått? Under 2012 har inköpsenheten drivit ett projekt; Gröna Inköp, med syftet att ta fram metoder och rutiner för miljö- och energikravställning samt uppföljning av dessa krav under kontraktstiden. Projektet ledde till slutsatserna att kommunen ska ställa detaljerade miljö- och energikrav med hjälp av Miljöstyrningsrådets kravdokument, lägst avancerad nivå. På några enheter tas egna detaljerade miljökravlistor fram för att under lätta kravställandet, t ex inom M&S och Bygg och Förvaltning. I uppföljningsrutinen som togs fram framgår att avtalsansvarig ansvarar för att uppföljning av leverantören/leveransen sker i enlighet med de krav som ställdes i upphandlingen. Det konstaterades också att kommunen behöver ett ramavtal för miljöexpertis att avropa när vi behöver hjälp i olika miljöfrågor. En sådan upphandling startades upp under hösten 2012, och planeras vara genomförd under våren 2013. Inköpsanalysen i Qlikview kommer att uppdateras med två hastighetsmätare för att mäta andelen inköp från leverantörer som uppfyller de miljökrav som kommunen har ställt. Den beräknas vara uppdaterad under januari 2013. Här visas ett exempel med fiktiva värden: 15 (23)
Projektet avslutade med ett öppet seminarium för hela kommunen där Miljöstyrningsrådet bjöds in för att berätta om sitt uppdrag och Inköpsenheten presenterade projektet. Åtgärd 6: Driftoptimering av kommunens fastigheter Status: Beskrivning av åtgärden Kommunen har sedan införandet av energiförsörjningssystemet Momentum RC arbetat hårt med att driftsoptimera kommunens fastigheter. Åtgärderna innebär energieffektivisering av fastigheterna genom effektivisering av förskolornas ventilationssystem, byte av styrutrustning och konvertering från olja till fjärrvärme i kommunens undercentraler. Hur har det gått? Nacka närmar sig målet för en minskning av energianvändningen i fastighetsståndet, både räknat per kvadratmeter samt när det gäller den totala energianvändningen. Åtgärden har ändå rödmarkerats därför att inget nytt underhållsarbete av fastigheterna har påbörjats under 2012. De bra resultat vi ser i år är en följd av de effektiviseringar som genomfördes under 2010 och 2011. Ska Nacka nå uppsatta energimål måste energieffektiviseringarna fortsätta. Bakgrunden till att inga nya åtgärder påbörjats är ett beslut om en ny hyresmodell, som på sikt ska leda till balans av kommunen intäkter och kostnader för fastigheter. Tidigare har kommunens underhåll och energieffektiviseringar endast delvis täckts av hyresintäkter. Hyran för kommunens hyresgäster är tänkt att höjas stegvis under tre år. Fram till dess är tanken att underhåll/energieffektiviseringar till hälften ska betalas av hyresgästen. Hyresgästerna, som ofta är skolor eller förskolor som finansieras med skolpeng, har begränsade medel att avsätta för underhåll av fastigheten. Detta har lett till att inget nytt underhållsarbete har påbörjats under 2012. Om man inte hittar en ny modell för finansiering de närmaste tre åren (tills balans är uppnådd) riskerar underhållet och energieffektiviseringsarbetet i fastigheterna avstanna, vilket leder till att kommunen inte uppnår uppsatta energimål för fastigheterna. Tidigare genomförda energieffektiviseringar börjar nu ge resultat. Mellan åren 2009-2012 har kommunens fastighetsbestånd ökat från c:a 264 000 m² till 279 000 m². Under samma period har lokalenheten och byggenheten lyckats pressa ned energianvändningen med c:a 4,5 %. Målet för 2014 är -10 procent jmf med 2009. Energianvändningen per kvm har gått från 174,5 kwh år 2009 till 157,5 kwh år 2012, vilket gör att målet om att når 155 kwh/kvm till 2014 nu är inom räckhåll. 16 (23)
Följande energieffektiviseringar påbörjades 2011 och har slutförts under 2012: - Samskolan, konvertering från olja till pellets (spets kvar) - Da Vinci skolan, konvertering från olja till bergvärme - Duvnäs skolan, konvertering från olja till bergvärme (spets kvar) - Nyckelviken, konvertering från olja till bergvärme samt konvertering från el till luft/vattenvärme pump - Älta Skola, konvertering från olja till solvärme (spets kvar) - Näckenbadet, konvertering från olja till bergvärme samt luftvärmepump - Kommunalvägen 1-5, konvertering från olja till fjärrvärme Följande mindre underhållsåtgärder har påbörjats och slutförts under 2012: - Alléskolan, utbyte av alla armaturer vilket lett till minskad energianvändningen för belysningen med -30 % - Stavsborgsskolan, nya armaturer, återvinning av frånvärmeluft, beröringsfria blandare. - Länkarna, Storängsvägen 6, från pelletsuppvärmning som inte fungerade till bergvärmepump. Åtgärd 7: Energikrav i nybyggnation av kommunens fastigheter Status: Beskrivning av åtgärden Kommunens nybyggnation projekteras utifrån högre energikrav än lagstiftningen kräver. De senaste åren har alla nya förskolor och idrottshallar projekterats för c:a 30 % lägre energiförbrukning än Boverkets byggregler (BBR). Förutom en minskad energianvändning leder åtgärden till minskade driftskostnader för kommunen, vilket är viktigt med tanke på den kraftiga utbyggnad av förskolor, skolor och idrottshallar som kommer att ske de närmaste åren. Byggenheten och lokalenheten ska arbeta för att hitta ett mer enhetligt sätt att ställa energikrav, t.ex. genom ett vedertaget miljöklassningssystem. Hur har det gått? Åtgärden har genomförts enligt plan. Under året har byggenheten reviderat sina detaljerade miljökrav för nybyggnation och tagit fram en checklista för uppföljning (se bilaga 5 till tjänsteskrivelsen). Miljökraven innehåller kriterier för energi, avfall, inomhusmiljö och materialval. I Riktlinjer för nybyggnation av förskolor föreslår byggenheten att nya förskolor ska Green building certifieras, vilket innebär en energianvändning på -25 % jmf med BBR. Detta kommer att vara en tuff utmaning, eftersom BBR från januari 2013 kommer att skärpas från 100 kwh/kvm till 80 kwh för nya lokaler. Byggenheten kommer inledningsvis satsa på att Green building-certifiera kommunens befintliga förskolor, vilket är något lättare eftersom energibesparingen på 25 procent då utgår från byggnadens befintliga energiprestanda. Green building är en vedertagen certifiering som leder till energibesparingar utan större investeringskostnader. På sikt kan kommunen satsa på certifieringar som även tar hänsyn till bra materialval och inomhusmiljö, som t.ex. Miljöbyggnad. För att få bättre kvalitet och miljöhänsyn i kommunens ombyggnationer (under 10 milj kr) har byggenheten genomfört en ramupphandling med fem entreprenörer som börjar gälla 2013. Ramavtalet innehåller krav på material, miljöledningssystem, källsortering av avfall, 17 (23)
kemikaliehantering, fuktkontoroll mm. Även bygg- och lokalenhetens detaljerade miljökrav ingår i avtalet. Under 2012 har följande nybyggnadsprojekt påbörjats/slutförts. BBR har under 2012 legat på 100 kwh/kvm. De flesta förskolors/skolors projekterade energiprestanda ligger långt under detta: Isis förskola Saltsjöbaden: 56 kwh/kvm/år + grönt tak Henriksdals förskola: 70 kwh/kvm/år Sickla skola: 70 kwh/kvm/år Källängsvägen förskola: 45 kwh/kvm/år Ombyggnation av Saltsjöbadens IP: 58 kwh/kvm/år Förstudier pågår för förskolor i Älta, Boo och Kvarnholmen. När kommunen växer sätts hård press på byggenheten och lokalenheten att få fram förskolor och skolor på kort tid. Om projekteringstiden ska ligga under 18 månader finns inte tid att bygga en permanent förskola, utan då anläggs paviljonger. Enligt leverantören av paviljonger ligger den projekterade energiförbrukningen på 78 kwh. Enheterna är tveksamma till att man kommer uppnå detta resultat när byggnaden väl är i bruk och en uppföljning görs. Med det stora befintliga bestånd kommunen har, utgör nyproduktion endast en liten del. För att närma sig målet om en totalt minskad energianvändning på -10 % till 2014 skulle kommunen behöva ställa krav på passivhus alternativt plusenergihus. Att ställa den typen av krav bedöms i nuläget vara för kostsamt. 120 100 80 60 40 20 BBR 2012 BBR 2013 Förslag Riktlinjer förskolor Serie1 0 Diagram 4: Projekterade energianvändning i förskolor som är projekterade/producerade under 2011 och 2012 i förhållande till BBR 2012, BBR 2013 samt det förlag på riktlinjer för förskolor som byggenheten tagit fram. 18 (23)
Åtgärd 8: Ändrat brukarbeteende hos fastighetskontorets hyresgäster Status: Beskrivning av åtgärden När kommunens fastigheter har effektiviserats med hjälp av ny ventilation, förbättrad isolering mm, planerar fastighetskontoret gå vidare med att försöka påverka energianvändningen hos hyresgästerna. Detta är en åtgärd som inte bedöms vara lönsam i dagsläget, men som förväntas bli mer lönsam på sikt. Tillsammans med hyresgästerna ska man utreda och pröva olika metoder för att minska energianvändningen genom förändrat brukarbeteende. Hur har det gått? Åtgärden har genomförts i begränsad omfattning enligt resonemanget ovan. Bygg- och förvaltning arbetar redan idag tillsammans med några skolor i ett projekt som heter Peak för att minska topparna av energiförbrukningen genom att förbrukningen visas i realtid på displayer i skolans cafeteria. Under 2012 har förvaltningsenheten i samarbete med Booenergi och Nacka energi, skickat ut energistatistik till vissa skolor. Det gör att skolorna kan följa hur förbrukningen förändras dag till dag. I de nya hyresavtalen bifogar man sedan 2011 en miljöbilaga som ger tips om hur man kan minska energianvändningen. För att åtgärden ska kunna få full effekt behöver kommunens hyressättning ändras. Den nya hyresmodellen innehåller inte en separat debitering av elförbrukningen, utan elen fortsätter att ingå i hyran. Som hyresgäst sparar man därför inga pengar på att spara energi. Åtgärd 9: Grönt resande Status: Beskrivning av åtgärden Åtgärden syftar till att minska energianvändningen till följd av kommunens interna transporter samt de anställdas pendlingsresor till och ifrån arbetsplatsen. Hur har det gått? Nacka har sedan 2007 arbetat aktivt med resepolicy och andra styrmedel för att minska de anställdas resor och främja användandet av miljöbilar. Nackas modell med subventionerade SLkort för de anställda och avgiftsbelagd personalparkering har spritts även till andra kommuner. Tyvärr finns det ingen verksamhet som har helhetsansvaret för dessa aktiviteter idag, vilket gör att inga nya åtgärder påbörjats och uppföljningen brister i vissa delar. Att tillsätta en fordonsansvarig skulle kunna vara ett bra sätt att ta ett helhetsgrepp över kommunens transporter. När det gäller kommunens tjänstebilar pågår en ny upphandling av leasingbilar och en upphandling av bilpool har påbörjats. Idag har kommunen 58 bilar, som främst används av socialtjänsten. Kommunen behöver gemensamma rutiner för drivmedelsanvändning och rapportering för att kunna följa upp och påverka användningen av drivmedel. Det är viktigt att detta ingår i kommande avtal. Sunfleet är leverantör av kommunens bilpool som består av fem miljödieselbilar och en elbil. Elbilen skulle kunna användas mer än den gör idag, i dag väljer kommunens anställda hellre miljödieselbilarna som man har bättre kunskap om. 19 (23)
De anställdas tåg- och flygresor följs upp årligen. I jämförelse med andra kommuner ligger Nacka på normala nivåer när det gäller tågresor, när det gäller flyg ligger kommunen högt över snittvärdet. Ökningen av flygresor mellan 2009 och 2011 är anmärkningsvärd. Idag finns uppföljning av tjänsteresor ner på verksamhetsnivå. Om kommunen önskar minska flygresorna behöver underlaget analyseras och presenteras för verksamheterna därefter kan man påbörja en diskussion om hur vi kan resa miljövänligt i tjänsten för. Ett ramavtal för sparsamt körsätt finns för alla anställda. Åtgärden Grönt resande innehåller även aktiviteter för att minska energianvändningen till följd av de anställdas pendlingsresor. Att påverka detta är svårt och kräver en samlad satsning om kommunen ska nå resultat. Under våren 2013 ska en ny resvaneundersökning genomföras. 50 000 kr av energieffektiviseringsstödet kommer att avsättas för detta. Den senaste gjordes 2009 och målet är att energianvändningen till följd av pendlingsresorna ska minska med 5 procent till 2014. Sannolikt räcker inte de åtgärder som kommunen hittills har genomfört vi att vi ska klara att nå målet. Åtgärd 10: Samordnade transporter Status: Beskrivning av åtgärden Leveranser till kommunens enheter utförs av en upphandlad transportör Bring, som tar emot och samdistribuerar en gång per vecka till varje leveransadress. Kommunens leveransadresser är fördelade på tre slingor, utifrån geografiskt läge. Varje slinga får leverans en dag per vecka, det är dock olika leveransdagar. 2007 tog kommunens enheter emot 33 000 leveranser till 167 adresser. Ambitionen är att radikalt minska detta till några tusen leveranser. Fokus initialt ligger på de leverantörer som levererar stora volymer. Hur har det gått? Arbetet pågår men har inte utvecklats i den takt man förväntat sig. Antalet varugrupper är fortfarande tre och övriga södertörnskommuner har valt att göra en egen upphandling av samordnade transporter. Under 2012 har inköpsenheten arbetat med att förbättra de administrativa rutinerna kring samordnade transporter. Det arbetet leder till att man 2013 effektiviserar och gör om slingorna till två istället för tre. Det innebär att Bring kör ut i Nacka endast två dagar per vecka och inte tre som tidigare. Det ger en minskning med 6,5 % på de fasta kostnaderna för samordnade transporter. Under 2011 hade Bring 149 körningar till kommunens leveransadresser. I genomsnitt levererades 19,2 order per körning. Data för 2012 finns ännu inte. När de nya slingorna är på plats kan inköpsenheten börja fokusera arbetet kring att ta in fler varugrupper i systemet. Först på tur står läromedel. Vad gäller samordnade transporter för livsmedel så kräver det kylbilar, något som inte finns på dagens samlastningscentral. Under 2013 kommer inköpsenheten att ta fram en lösning för detta. 20 (23)
Antingen genom en ny upphandling eller genom utökning av dagens samarbete med Bring. En lärdom från tidigare är att vi behöver sammanställa statistik för hur livsmedelstransporterna såg ut 2012, så att vi har något att jämföra med när vi går igång med samlastning. Åtgärd 11: Riktlinjer för hållbart byggande Status: Beskrivning av åtgärden I det majoritetsprogram som tagits fram för Nacka för 2010-2014 slår majoriteten fast att En kommunal policy för miljövänligt och energisnålt byggande ska tas fram tillsammans med branschen, både vad gäller byggprocessen och de byggda husens energiförbrukning. Pilotprojekt, grundade på den nya policyn, ska sedan förverkligas i kommunen. Uppdraget från Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har breddats till att en målbild samt riktlinjer ska tas fram för ett hållbart byggande i Nacka. Hållbarheten ska definieras utifrån de tre perspektiven; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Hur har det gått? Åtgärden har genomförts enligt plan. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antog riktlinjerna i november 2012 (bilaga 6 till tjänsteskrivelsen) och nästa år börjar arbetet med att införa dessa i stadsbyggnadsprojekten. Riktlinjerna består av 12 målområden, med en kort lista med förslag på åtgärder/indikatorer för att nå respektive målområde. Syftet med förslagen är att öka hållbarheten i projekten, både utifrån de förutsättningar platsen har och vilka åtgärder som görs. Utgångspunkten är att riktlinjerna inte ska uppfattas som krav gentemot exploatören, utan fungera som en motivation och ett förtydligande av Nackas hållbarhetsambitioner. Tanken är att riktlinjerna ska vara ett stöd för både exploatören och kommunens tjänstemän när det gäller att få fram konkreta åtgärder för hållbart byggande. Riktlinjerna ersätter självklart inte lagstiftningen på området, utan är tänkt som ett komplement. De 12 målområdena är följande: Hållbart resande Anpassning till framtida klimat Dagvatten som renas och infiltreras Energieffektiva och sunda byggnader En hälsosam ljudmiljö Hållbar avfallshantering Skapa rum för verksamheter, blandad bebyggelse och mötesplatser Effektiv resurs- och markanvändning Nära till skola, fritid, idrott och kultur Nära grön- och vattenområden av god kvalitet En levande kulturmiljö Att använda och utveckla gröna tjänster 21 (23)
6 Genomförande av åtgärder enligt 3 förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter Regelverket för energieffektiviseringsstödet stället krav på att kommunen genomför minst två av de åtgärder som framgår av förordningen om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Åtgärderna enligt förordningen är: 1) utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2) köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3) köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4) byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5) utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6) köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Kommunens bedömning är att följande åtgärder i handlingsplanen ligger inom ramen för förordningens (2009:893) krav: Åtgärd 5. Utveckla miljökompetensen och uppföljningen på inköpsenheten 6. Driftsoptimering av kommunens fastigheter 7. Energikrav i nybyggnation av kommunens fastigheter 8. Ändrat brukarbeteende hos fastighetskontorets hyresgäster Åtgärd enligt förordning Status (2009:893) enligt punkterna 1-6 ovan 2-4 Enligt plan. 5-6 Avviker 2012 från plan då inga nya aktiviteter har påbörjats. 6 Enligt plan. 3 och 6 Pågår men i begränsad omfattning. 22 (23)
Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167