Sammanfattning förbättringsarbeten



Relevanta dokument
Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen

Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera

Trycksår - handlingsplan

Länsgemensam ledning i samverkan

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Hur kommer SeniorAlertregistreringen

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011


Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats.

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp- Nyhetsbrev maj

Länsgemensam ledning i samverkan

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Sammanfattning förbättringsarbeten

Bilaga Verksamhetsstatistik

Monica Forsberg

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Innehållsförteckning

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Senior alert. Ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg. Så här kan din organisation gå med

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Vårdprevention problembeskrivning

Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Information om hemsjukvård

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

Patientsäkerhetsberättelse

Öppna jämförelser 2018

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Nutritionsdagen 2015

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

Gemensamt inskrivningssamtal

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Länsgemensam ledning i samverkan

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Patientsäkerhetsberättelse

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga vårdoch omsorgsboende, Kristallgården och Älvsjö servicehus

Kvalitetsbokslut Vårdplatsenheten MSE

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Redogörelse till Socialstyrelsens angående egenkontroll av hälso- och sjukvårdens kvalitet

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Regional riktlinje för prevention av trycksår

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Från sämst till bäst i klassen

Samverkansmöte 27/9. Agenda

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör

5.7 MÅLOMRÅDE TRYGGHET OCH SÄKERHET. Övergripande mål. 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning

För en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016

Vårdcentral / Hälsocentral

Senior alert och palliativ vård

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Förebyggande arbete kring brukaren

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Handlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Nolltolerans mot UNDERNÄRING

Bättre vård mindre tvång

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Transkript:

Sammanfattning förbättringsarbeten Här kan du läsa sammanfattningar av teamens förbättringsarbeten gjorda inom satsningen på systematiskt förbättringsarbete, Landstinget i Kalmar län. Om du vill veta mer om teamens arbeten se kontaktperson respektive förbättringsarbete nedan. Förbättringsprogram 6 Förbättringsarbete: Öka den patientnära tiden genom att se över processer och hur vi använder våra personella resurser Ortopedkliniken, Västerviks sjukhus Kontaktperson: Eva Grönkvist Projektet syftar till att använda rätt kompetens vid rätt tillfälle. Det innebär att vi ökar patientsäkerheten och kvaliteten i vården genom att vi utför mer arbete närmare och tillsammans med patienterna. Vi vill skapa bättre rutiner och arbetsmetoder och på så sätt skapa mer tid för patienten. Mätningar gjordes bland annat genom enkäter till personal och patienter. Undersköterskor skrev dagbok om arbetsuppgifter under sin arbetsdag. Mätningarna visade att patienterna kände sig trygga och att personaltillgängligheten var hög, men personalen ansåg inte att de arbetade i närheten av patienten i den utsträckning som de borde. Nya arbetssätt har testats för att öka den patientnära tiden. Förbättringsarbete: Höja kvalitén och säkerställa god rehabilitering för personer som benamputeras på Västerviks sjukhus. Kliniken för rehabilitering och geriatrik, avdelning 6, Västerviks sjukhus Kontaktperson: Anna Melsted Ottosson

Vi såg ett behov av att undersöka hur och vilka komplikationer som uppstår efter en amputation och hur många som drabbas. Vi ville också veta hur de amputerade som specifik patientgrupp upplevde delaktighet och tillfredsställelse i vården på avd. 6. Genom baslinjemätning med hjälp av journalgranskning och patientenkät fick vi fram ett jämförelsematerial. De åtgärder som genomfördes var nya rutinbeskrivningar, ändrade omläggningsrutiner samt rutin för VASbedömning av smärta. Genom vårt förbättringsarbete har vi sett att små vardagliga förändringar har lett till stora förbättringar för de amputerade på avdelning 6. Förbättringsarbete: Identifiera risker för trycksår, fall och undernäring och se till att patienterna får specifika insatser Medicinkliniken, avdelning 5, på Västerviks sjukhus Kontaktperson: Sandra Högström Vid riskbedömningarna gällande trycksår, fall och undernäring genom kvalitetsregistret Senior Alert synliggjordes att många patienter löpte stor risk att utveckla och drabbas utav dessa faktorer. Syftet med förbättringsarbetet var att identifiera risker och se till att patienterna fick dem specifika insatser utifrån bedömningen. Syftet var även att informationen ska föras fram till kommunen eller patienten själv för att kunna vidta åtgärder och uppföljning på längre sikt. Vårt mål var att motivera personalen på avdelning 5 så att riskbedömningar skulle göras på 75% av alla patienter över 70 år. Mätningar gjordes med hjälp av statistik på antal registrerade patienter från senioralert registret på avdelning 5. Mätningarna drogs ut och jämfördes månadsvis.

Förbättringsarbete: 12 timmar från ankomst akutmottagning till operation för patienter med höftfraktur Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Västerviks sjukhus, Ortopedkliniken, Akutmottagningen, Ambulanssjukvården/Prehospitala kliniken, Radiologiska kliniken samt Operations- och Intensivvårdskliniken Kontaktperson: Johan Liliequist Syftet var att skapa en välfungerande vårdkedja för patienter med höftfraktur; från ankomst på akutmottagningen till operation och därmed minska risken för komplikationer. I öppna jämförelser 2009 låg Västerviks sjukhus något bättre än rikssnittet 27 timmar. Vi tyckte inte att detta var tillräckligt bra. En tvärprofessionell projektgrupp bildades med målet att halvera väntetiden till operation. Efter noggrann processkartläggning och baslinjemätningar genomfördes en rad förändringar. Nya mätningar och analys efter införandet av förändringarna visar att vi överträffat vårt mål, medelväntetiden är nu 10 timmar och 48 minuter och medianväntetiden är 7 timmar. Det finns potential för ytterligare tidsvinster med bibehållen hög kvalitet. Resultaten är hållbara och reproducerbara. Förbättringsarbete: Bygga upp ett förebyggande arbetssätt för undernäring, trycksår och fall. Avdelning 40-41, Medicinkliniken, Oskarshamns sjukhus Kontaktperson: Riskbedömningarna hade inte genomförts fullt ut trots att avdelningarna hade arbetat med Senior alert sedan flera år. Därför ville arbetsplatsen bygga upp ett förebyggande arbetssätt för undernäring, trycksår och fall samt att de ville känna att det blir en naturlig del i sitt arbete att göra riskbedömningar.

Mätningar genomfördes varje månad och analyserades. Diagrammen sattes sedan upp på avdelningarna. I och med förbättringsarbetet har personalen fått ett större förståelse kring riskbedömningar, något som syns i diagrammen. Förbättringsarbete: En sammanhållen vårdprocess för patienter som inkommer till akutkliniken med förgiftning i självmordssyfte Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn och IVA på Oskarshamns sjukhus Kontaktperson: Annica Claesson Till IVA inkommer i genomsnitt 1 patient/vecka med förgiftning i självmordsyfte. Syftet med vårt förbättringsarbete är att skapa en sammanhållen vårdprocess för patienter som inkommer till akutkliniken med förgiftning i självmordssyfte. En processkartläggning för AKM/IVA och vuxenpsykiatrin utfördes vilken låg till grund för det fortsatta arbetet. En systematisk journalgranskning enligt ett specifikt frågeschema gav bl a svar på när ett återbesök till öppen psykiatrin var bokat och vilka intoxikationsprover som togs på patienten. En enkät till läkare och sjuksköterskor avseende kunskap i suicidbedömning utfördes. Förbättringsarbete: Minska risk för trycksår, undernäring och fallskador genom implementering av Senior alert Oskarshamns kommun Kontaktperson: Susanne Lidgren Förbättringsteamet ville bygga upp ett förebyggande arbetssätt för att minska risken för trycksår, undernäring och fallskador. De ville även motivera medarbetare till en implementering av Senior alert i Oskarshamns kommun under 2011.

Hälso- och sjukvårdens verksamhet i Oskarshamns kommun uppfyller idag inte Socialstyrelsens krav på dokumenterade riskbedömningar. Riskbedömning enligt Senior alert utfördes och kartläggning av trycksår, undernäring samt fallskador. Mätningarna genomfördes på personer inom hemsjukvården, på demensboende och på somatiskt boende, alla över 65 år. Resultaten visar tydligt att kommunens personal redan arbetar preventivt utan att uppfylla Socialstyrelsens krav på dokumenterade riskbedömningar. Vår tanke är att vi alla är en del av en helhet och om något går att förbättra så måste vi göra det. Förbättringsarbete: Patientsäkra dispensärrutiner vid behandling med Litium och Leponex Vuxenpsykiatri Mitt, Psykiatriska mottagningen, Oskarshamn Kontaktperson: Carla Olander Vi har länge efterfrågat säkrare rutiner för vår Litium- och Leponexdispensär. Syftet med förbättringsarbetet är att minska medicinsk felbehandling av patienter som behandlas med läkemedlen Litium och Leponex genom att tillskapa bättre rutiner för att skicka remisser för provtagning. Genom att skicka ut enkäter till berörda patienter har vi fått en uppfattning kring behovet av de förändringar och förbättringar som bör göras för att öka patientsäkerheten. Förbättringsarbete: Bygga upp ett förebyggande arbetssätt för att minska risken för trycksår, undernäring och fall Lindgården i Hultsfreds Kommun Kontaktperson: Lena Bergström

Syftet var att bygga upp ett förebyggande arbetssätt för att minska risken för trycksår, undernäring och fall. Screening med Modifierad Nortonskala, SF- MNA och Downton Fall Risk Index visade på risk för en eller flera av faktorerna. Samvariation är vanlig. Yrkesgrupperna värderade begreppen olika och diskussionerna gav därav möjlighet till gemensam förståelse och enhetligare bedömning. Viktigt är också att riskbedömningen görs tidigt då brukaren flyttar till boendet. Rutin och flödesschema har utvecklats för vårdpreventionsarbetet inom särskilt boende, och de ska nu implementeras i alla kommunens boende. Förbättringsarbete: Kortare väntetid och bättre omhändertagande på Psykakuten i Kalmar Psykkliniken i Kalmar, Psykakuten i Kalmar Kontaktperson: Personal upplevde att väntetiderna på psykakuten kunde variera mycket, med upp till fem timmars väntetid. För att utröna vad detta berodde på och sedan åtgärda problemet genomfördes detta projekt. Målsättningen är att alla patienter skall få ett likvärdigt omhändertagande då de söker på psykakuten. Flera mål sattes i och med förbättringsarbetet; förkorta väntetiden - den skall ej överstiga 3 timmar och vara uppnått inom 6 månader from projektslut, förbättra omhändertagandet av patienter, minst 90% av alla som söker på psykakuten skall ha genomgått anamnesupptagning med hjälp av mall och anamnesmallen som skulle tas fram. Förbättringsarbete: Få motiverade patienter att komma på våra tider för att hålla väntetiden nere och att förbättra telefonrådgivningen Audionommottagningen, Öron- näsa och halskliniken,

Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Kristina Malmer Ett av syftena med förbättringsarbetet var att bara motiverade patienter skulle komma på våra tider för att hålla väntetiden nere. Målet var att oavsett om patienten kom via extern eller intern remittent skulle det inte finnas någon skillnad i hur många som avböjde hörselrehabilitering. Resultatet visade att de vårdtagare som avböjde hörselrehabilitering var jämnt fördelade mellan olika remittenter. Det andra syftet var att förbättra tillgängligheten för patienterna så att de lättare ska kunna nå audionom via telefon. Målet var att patient ska ha möjlighet att via telefon komma i direkt kontakt med audionom inom två arbetsdagar. Under projektet genomfördes en patientenkät samt ett audionomformulär. Förbättringsarbete: Trycksårsprevention på Ortopeden i Kalmar Ortopedkliniken, avd 16, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Carola Wedin Syftet var att bygga upp ett förebyggande arbetssätt för att minska risken för trycksår genom att förbättra dokumentationen. Mätning och jämförelse av dokumentation av riskbedömning och hudinspektion genomfördes under två perioder, med lika antal patienter vid båda mätningstillfällena. Mätningen gjorde på patienter med diagnos höftfraktur med en ålder över 70 år. Mellan mätningstillfällena har aktivt informations- och preventionsarbete påbörjats. Förbättringsarbete: Vårdprevention Senior alert Kirurgkliniken avd 6,7,8, Länssjukhuset Kalmar

Kontaktperson: Malin Bronge Oscarsson Syftet var att starta upp arbetet kring riskbedömning i Senior alert på alla tre kirurgavdelningarna, utveckla rutiner för ett förebyggande arbetssätt så att risken för undernäring, fall och trycksår hos patienter minskar, samt att involvera alla medarbetare i vårdpreventionsarbetet. Målet är 80 % ifyllda riskbedömningar på patienter över 70 år. Vi har under arbetets gång sett en markant ökning av ifyllandet av riskbedömningar samt märkt att motivationen ökat hos våra kollegor på grund av information och ökad kunskap kring ifyllandet av riskbedömningen. Förbättringsarbete: Visa att förebyggande vård och åtgärder är av största vikt för att förhindra uppkomsten av trycksår Anestesikliniken, IVA, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Anna-Lena Roth Att identifiera de patienter som löper extra stor risk att utveckla tryckrelaterade sår och att förebygga uppkomsten av dessa hos patienter på IVA är vårt mål. Med hjälp av baslinjemätningar har förekomsten av trycksår verifierats. Profylaxen och omvårdnaden har intensifierats, patienterna vänds oftare enligt vårdschema och tryckavlastande hjälpmedel har köpts in till avdelningen. Kunskapen om trycksår bland kollegor har ökat genom information och undervisning av extern specialist på området. En riskbedömningsmall är under utarbetande och målsättningen är att få till en bra dokumentation av prevention och åtgärder. Förbättringsarbete: Effektivisera vårdkedjan för patienter som ska opereras på ÖNH-kliniken från operationsbeslut till hemgång från operation

Öron-, näs- och halsmottagning/avdelning och C-op Kontaktperson: Susanne Garpmo Målet är att ha ett jämt flöde med informerade, välförberedda och motiverade patienter för ett välutnyttjande av resurser. Om patienten kan få fullgod skriftlig och muntlig information i samband med operationsplanering ökar patientens möjlighet att kunna ställa frågor/aktivt ta ställning till föreslagen behandling. Noggrann genomgång av patientens hälsosituation leder till bättre förutsättningar att identifiera hälsorisker vilket leder till ökad patientsäkerhet under operation. Ett ökat samarbete med operationsavdelningen leder till ett mer effektivt och bättre utnyttjande av resurser. Utarbetade rutiner kring postoperativ information på avdelningen ger förbättrad egenvård vid besvär och underlättar kontakten vid komplikationer. Förbättringsarbete: Rutiner för avdelningsbundna hjälpmedel HRK LSK Rehab, medicinkliniken avd 14, avd 19 och avd 18 samt hjärtavdelningen Kontaktperson: Marie Wirell De hjälpmedel som patienten behöver under vårdtiden på sjukhuset ska finnas tillgängliga på respektive avdelning. För att patienten inte ska drabbas av vårdrelaterade skador måste det finnas tillräckligt med hjälpmedel, hela hjälpmedel och rena hjälpmedel på varje avdelning. På många av länssjukhusets avdelningar är detta ett problem. Syftet med förbättringsarbetet var att skapa rutiner för avdelningsbundna hjälpmedel gällande basutrustning på avdelningarna, säkerhetsöversyn samt hygienöversyn. Detta med syfte att öka patientsäkerheten under vårdtiden.

Förbättringsarbete: Rutiner för nutritionsomvårdnad på vårdavdelning Medicinkliniken strokeenheten avd 15, samvårdsavdelning 39 infektion/öron, näsa och hals, HRK dietistmottagningen, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Monica Hellgren Trots att vi inom vården känner till nutritionens betydelse är behandlingen sällan strukturerad och blir därmed ofta godtycklig. Målet med vårt förbättringsarbete har varit att se över rutiner för de måltider som är avdelningens ansvar att servera. Vi har påbörjat arbetet med att införa mellanmål och sena kvällsmål/nattmål/förfrukost. Vi också haft som mål att utveckla Omvårdnadsepikrisens nutritionsdel för en säkrare överrapportering. Vi har tagit fram ett underlag som godkänts i Cosmics processråd och ska införas. Förbättringsarbete: Få en fungerande vårdkedja, genom att öka samarbetet mellan öppenvård, slutenvård och kommun Psykrehab Söder, Kalmar Kontaktperson: Jenny Appert/Eivor Gullin/Anneli Madenäng/Rosita Bygeus/Åsa Svegmo Arbetsgruppen bestod av personal från PRE slutenvård, PIVA, PRE öppenvård samt Kalmar kommun. Största problemet upplevdes vara läkemedelslistor som inte överensstämmer när patienten skrivs ut från slutenvård/söker på akutmottagningen. I vårt förbättringsarbete har vi sett att en grupp PREpatienter söker upprepade gånger med snabba medicinförändringar som följd. Syftet med detta förbättringsarbete är att öka samarbetet mellan kommun-, öppen- och slutenvård för att få en väl fungerande vårdkedja. Vilket kan resultera i minskade inläggningar, genom att se över stödinsatser från landsting och kommun.

Förbättringsarbete: Förbättrad uppföljning av patienter med svår demens Berga, Norrlidens och Stensö hälsocentraler samt avdelningar på särskilda boenden för dementa (på Stensbergs servicehus, Jungmansgården och Trädgården). Kontaktperson: Helen Holmström Syftet med förbättringsarbetet är att uppnå en säker, god och individanpassad vård för patienter med svår demens. Ett av problemen med att komma dit är att det är svårt att veta om behandlingar (t.ex. läkemedel mot demens), omvårdnadsåtgärder och miljöförändringar är till nytta för den demenssjuka patienten. Svårigheten att kommunicera med patienten gör att det är svårt att göra utvärderingar. De tester som används för att följa demenssjukdomen fungerar inte när patienten är svårt demenssjuk. Teamets mål vid särskilda boenden för dementa i Kalmar kommun är att svårt dementas funktioner och välbefinnande följs upp minst en gång per år och används som underlag vid läkemedelsgenomgång. Användandet av bedömningsinstrument för att utvärdera omvårdnadsinsatser, behandling och symtomlindring blir en del av vardagsarbetet. Förbättringsarbete: Införande av Senior alert vid korttidsenheten, Rönningegården Mörbylånga kommun Kontaktperson: Susanne Schmidt Mörbylånga kommun, korttidsenheten, inbjöds våren 2010 att delta i ett länsövergipande förbättringsarbete inom området vårdprevention. Syftet var att implementera ett förebyggande arbetssätt för att minska risken för trycksår, undernäring och fall, samt införa registrering i det nationella registret.

Förbättringsteamet införde rutiner för ett riskförebyggande arbetssätt med riskbedömning, åtgärdsförslag och uppföljning enligt Senior alert. De införde även näringsshots för korttidsenheten som en övergripande permanent åtgärd, vilket ger en minskad risk för trycksår och undernäring hos boende på korttidsenheten. Förbättringsarbete: Arbetsmetod för införande av Senior Alert och fallprevention Team Hemsjukvård Norr, Mörbylånga Kommun Kontaktperson: Charlotte Åstedt I Mörbylånga kommun har man länge arbetat med fallprevention i särskilt boende. Vi ville hitta en fungerande arbetsmetod för att introducera detta även i ordinärt boende, med befintliga personalresurser. Syftet med förbättringsarbetet blev att utarbeta, befästa och implementera ett arbetssätt/en arbetsmetod som involverar hemtjänstpersonal, sjuksköterskor och rehabpersonal i ett vårdpreventivt arbete. Få alla yrkesgrupper att tänka förebyggande. Under arbetets gång framkom önskemål om att även införa Senior Alert. Vi vill integrera arbetet med Senior Alert och Fallpreventionen, som vi tror kompletterar varandra. Arbetet har utmynnat i ett förslag till arbetsmetod, som också testats i vår pilotgrupp. Förbättringsarbete: Riskbedömningar med hjälp av Senior Alert på Fröjdekulla Servicehus Nybro Kommun, Fröjdekulla Servicehus Kontaktperson: Anita Hildingsson Syftet med förbättringsarbetet är att bygga upp ett förebyggande arbetssätt för att minska risken för trycksår, undernäring och fall. Vi synliggör detta arbete

med hjälp av Senior Alert och förbereder oss för att använda nationella registret. Vi har kommit fram till att det är mycket viktigt med max 11 tim nattfasta. Alla boende på Fröjdekulla SH erbjuds shot morgon, eftermiddag och kväll. Sedan vi började med shot håller de flesta vikten, några har slutat eller fått minska på laxermedel. Diabetiker har jämnare, något högre blodsockerkurva. Välbefinnande och aptit har ökat. Ingen av de boende har trycksår och det har de inte haft tidigare heller. Fall inträffar men hittills har ingen fått någon fraktur. Förbättringsarbete: Rehabiliteringskedja mellan HRK distriktsrehab Nybro och Nybro Kommun HRK distriktsrehabilitering Nybro och Nybro kommun Kontaktperson: Mona Elmgren Förbättringsteamet vill ha en samordnad planering av rehabilitering för gemensamma patienter mellan HRK distriktsrehab i Nybro och Nybro Kommun. Genom det här arbetet ska samarbetet förbättras mellan HRK och Nybro kommunen för deras gemensamma patienter om 6 månader. Samarbetet ska även ge ökad delaktighet gällande planering och målsättning av rehabilitering för våra gemensamma patienter. Förbättringen mäts med hjälp av patient- och medarbetarenkäter då man graderar genomsnittet av "delaktighetsskalan" och hur bra samarbetet är. Förbättringsarbete: Öka patientsäkerheten genom ett enhetligt arbetssätt Primärvårdsförvaltningen, Smedby och Ljungbyholms hälsocentraler Kontaktperson: Anne-Sofie Svensson

Vi upplevde att det fanns en viss osäkerhet kring assistans och förfarande vid olika undersökningar. Utrustning låg på olika ställen och man visste inte riktigt vilket material som behövdes vid respektive undersökning. Vårt mål med förbättringsarbetet är att upprätta gemensamma rutiner så att all personal gör på samma sätt. Vi tror att detta ger tryggare personal som i sin tur ger tryggare patienter. Förbättringsarbete: Förbättringsarbete med vård av bensår Mörlunda hälsocentral Kontaktperson: Veronica Muukki Patienter med bensår har ofta en lägre livskvalitet, och medför lidande för patienten. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att bota och lindrar lidande. På Mörlunda hälsocentral var det ett flertal patienter med svårläkta bensår, samt flera recidiv. För att förbättra sårvården utformades följande mätparametrar Anamnes, Doppler, Smärta, Kompression, Diagnos, Sårstatus, Läkningstid och Recidiv. En baslinjemätning gjordes för år 2009. Målet var att minska behandlingstiden för patienter med bensår och minska antalet recidiv. Förbättringsarbete: Bygga upp ett förebyggande arbetssätt som ska minska risken för utveckling av trycksår, undernäring och fall. Torsås kommun Kontaktperson: Kerstin Jonskog Målsättningen i förbättringsarbetet har varit att skapa rutiner för att bygga upp ett förebyggande arbetssätt där vi kan minska risk för trycksår, undernäring och fall för vårdtagare i den kommunala hemsjukvården. Vi har satt upp kriterier för vilka som ska

riskbedömas. Rutiner för dokumentation i vårt journalsystem har skapats och en lathund har gjorts för att lätt kunna informera våra medarbetare. I projektet har vi utfört mätningar enligt Senior Alert inom en hemtjänstgrupp för att få en kartläggning hur det ser ut, vilket vi ska arbeta vidare med. Vi har även anslutit oss till registret Senior Alert och ska börja registrera det som har riskbedömts under projekttiden.