DIABETES MELLITUS TYP 2 OCH LIVSKVALITET

Hälsa och samhälle DIABETES MELLITUS TYP 2 OCH LIVSKVALITET EN LITTERATURÖVERSIKT AV FAKTORER SOM PÅVERKAR LIVSKVALITETEN HOS VUXNA MED DIABETES MELLITUS TYP 2 SVETLANA TUNIEVA ALMA ZVEROTIC

DIABETES MELLITUS TYP 2 OCH LIVSKVALITET EN LITTERATURÖVERSIKT AV FAKTORER SOM PÅVERKAR LIVSKVALITETEN HOS VUXNA MED DIABETES MELLITUS TYP 2 SVETLANA TUNIEVA ALMA ZVEROTIC Tunieva, S & Zverotic, A. Diabetes mellitus typ 2 och livskvalitet. En litteraturöversikt av faktorer som påverkar livskvaliteten hos vuxna med diabetes mellitus typ 2. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2 patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning. I resultaten framgick att socialt stöd, egenvård, diabeteskomplikationer, psykologiska faktorer samt socioekonomiska faktorer påverkade patienternas livskvalitet på olika sätt. Sjuksköterskor behöver öka sina kunskaper om faktorer som påverkar livskvaliteten och att öka förståelsen för patienterna. Genom patientundervisning och information, stöd, patientengagemang i egenvården samt uppmuntran till uppföljning av den kommer sjuksköterskan att bidra till en lyckad sjukdomsbehandling och att patienten bibehåller eller stärker sin livskvalitet. Nyckelord: diabetes mellitus typ 2, egenvård, hälsorelaterad livskvalitet, litteraturöversikt, sjuksköterska, stöd, upplevelse. 1

DIABETES MELLITUS TYPE 2 AND QUALITY OF LIFE A LITERATURE REVIEW OF FACTORS THAT AFFECT THE QUALITY OF LIFE OF ADULTS WITH DIABETES MELLITUS TYPE 2 SVETLANA TUNIEVA ALMA ZVEROTIC Tunieva, S & Zverotic, A. Diabetes mellitus type 2 and quality of life. A literature review of factors that affect the quality of life of adults with diabetes type 2. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009. Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease increasing in Sweden as well as worldwide. To be diagnosed with type 2 diabetes means a difficult experience and it is often associated with complications, leading to the perception of decreased quality of life. The purpose of this literature review was to describe how type 2 diabetes patients experience their quality of life. The question was which factors that affect the healthrelated quality of life in both positive and negative ways. Search for scientific articles in the databases PubMed, Cinahl and Medline resulted in a total of twelve scientific articles on the subject that answered the study's purpose and question. The results showed that social support, self care, diabetes complications, psychological factors and socio-economic factors affected patients' quality of life in different ways. Nurses need to increase their knowledge about factors that affect quality of life and increase understanding of patients. Through patient education and information, support, patient involvement in self care and encouragement to follow-up self care behaviours can the nurse contribute to a successful disease treatment and the patient maintain or increase their quality of life. Keywords: diabetes mellitus type 2, health related quality of life, literature review, nurse, perception, self care, support. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Symtom 4 Diagnos 4 Behandling 5 Komplikationer 5 Livskvalitet 6 Mätinstrument för livskvalitet 6 Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av diabetes patienter 7 Tidigare forskning om livskvalitet och diabetes mellitus typ 2 8 SYFTE/FRÅGESTÄLLNING 9 METOD 9 Inkluderingskriterier 9 Exkluderingskriterier 9 Artikelsökning 10 Dataanalys 12 RESULTAT 12 Socialt stöd och livskvalitet 12 Egenvård och livskvalitet 13 Diabeteskomplikationer och livskvalitet 14 Psykologiska faktorer och livskvalitet 14 Socioekonomiska faktorer och livskvalitet 15 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 17 SLUTSATS 20 REFERENSER 21 BILAGOR 24 3

INLEDNING Det valda ämnet är livskvalitet hos diabetes typ 2 patienter eftersom denna patientgrupp är stor och anses öka i framtiden (Hedner, 2007). Diabetes är att stort problem som blir allt vanligare över hela världen. (Svenska Diabetesförbundet, 2006). Eftersom diabetes är en kronisk sjukdom som följer patienten både dag och natt ställer den patienten inför många olika problem (Almås, 2006). Dessa problem kan vara sviktande egenvård, stress med livsstilsförändringar, krisreaktioner vid diabetesdebut eller rädsla för hypoglykemi. Genom god omvårdnad tillsammans med den medicinska behandlingen kan patineten uppnå optimalt välbefinnande fysiskt, psykiskt och socialt (Socialstyrelsen, 2009). Intresset för denna patientgrupp väcktes även under den verksamhetsförlagda utbildningen inom primärvården då vi fick träffa diabetespatienter med olika uppfattningar om sin sjukdom och livskvalitet. Det ansågs intressant att undersöka vilka faktorer som påverkade deras hälsorelaterad livskvalitet. BAKGRUND Diabetes mellitus är en vanlig folksjukdom som ökar varje år. I Sverige finns det minst 300 000 diabetiker, varav 85-90 procent är av typ 2, som främst drabbar individer i vuxen ålder. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som medför risk för komplikationer på kort och lång sikt (Hedner, 2007). Det som utmärker typ 2 diabetes är nedsatt känslighet för insulin i vävnaderna, så kallat insulinresistens. Orsakerna anses vara livsstilsrelaterade, bland dessa är ålder, övervikt, rökning, stress samt låg fysisk aktivitet, de vanligastt förekommande. Ärftlighet tillsammans med livsrelaterade orsaker ökar risken för diabetes. Typ 2 benämns för Non-Insulin Dependent Diabetes Mellitus (a a). Symtom Enligt Ericson & Ericson (2002) utvecklas symtomen gradvis under flera veckor. De vanligaste symtomen för diabetes mellitus är stark törst, glukosuri och stora urinmängder, torr hud, torra slemhinnor, viktminskning, trötthet (särskilt muskeltrötthet) samt acetonliknande utandningsluft. Diagnos Trots att typ 2 diabetes förekommer allt mer hos ungdomar utesluts typ 1 om sjukdomen debuterar innan patienten fyllt 20 (Hedner, 2007). Hos icke-diabetiker är normalt fasteblodsocker 4-6 mmol/l men under dygnet växlar blodglukosnivån mellan 4 och 8 mmol/l. När fasteblodsockervärdet är upprepade gågner över 6,1 mmol/l i kapillärblod eller över 7,0 mmol/l i venöst serum eller plasma föreligger enligt WHO:s kriterier diabetes mellitus. För att ställa diagnosen mäts patientens fasteblodsocker, ibland med hjälp av glukosbelastning (Almås, 2006). Dessutom testas förekomst av ketonkroppar i urinen med testremsa, där även låga koncentrationer av ketonkroppar ger positivt utslag på reagensremsan (Ericson & Ericson 2002). 4

Behandling Målet för behandlingen är att hålla blodglukoshalten normal och undvika hyperoch hypoglykemi och därmed reducera risken för komplikationer. Patienter med typ 2 diabetes kan reglera blodglukosnivån med hjälp av ökad motion och kostförändringar. Men förr eller senare kan det vara nödvändigt med läkemedelsbehandling vilken i första hand består av perorala antidiabetika. De påverkar blodglukosreglering på olika sätt. Vissa antidiabetika ökar insulinkänsligheten och därigenom minskar insulinresistensen och andra stimulerar de insulinproducerande cellerna till ökad insulinsekretion. Då motion, kostreglering och tablettbehandling inte ger önskvärt resultat kan patienten behöva insulinbehandling (Almås, 2006). För att nå behandlingsmålet är det nödvändigt att veta den genomsnittliga blodglukosnivån (HbA1c) under de senaste sex-åtta veckorna. HbA1c kallas också för glykerat hemoglobin. Detta beror på att hemoglobindelen i röda blodkropparna (erytrocyter) binder till sig glukos. När erytrocyter efter 120 dagar bryts ner kan procentandelen av glykerat hemoglobin mätas. Diabetes patienterna brukar med jämna mellanrum mäta HbA1c (a a). Normal nivå är <5,3 %. Vid mindre än 6 % bedöms insulininställningen som acceptabel. Mellan 6,0 och 7,5 % är en förbättrad inställning eftersträvansvärd. HbA1c över 7,5 % är en indikation för behandling, för att minska risken för komplikationer (Hedner, 2007). Dessutom kontrolleras värden av LDL-kolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider regelbundet. Dessa värden tillsammans med HbA1c ingår i det som kallas metabol kontroll (Wiener et al, 2008). Egenvård är en viktig del i diabetes patienternas liv där det ingår aktivitet och kunskap om sjukdomen. Eftersom sjukdomen är kronisk och patienterna lever med den varje dag är det betydelsefullt att de får utbildning i egenvård. Färdigheter som b-glukoskontroll, injektioner, kost, motion, men även vad som ska göras i krissituationer som hypoglykemi är centrala aspekter i egenvården (Wikblad, 2006). Komplikationer Vid diabetes mellitus nämns akuta komplikationer och senkomplikationer. Akuta komplikationer är diabeteskoma (för hög blodsockernivå) och hypoglykemi (för låg blodsockernivå). Diabeteskoma kan utvecklas under flera timmar och tillståndet är livshotande om det inte behandlas. Blodprov visar högt p-glukos och sänkt ph. I urinen är teststickor positiva för glukos och syror. Diabeteskoma kan inträffa antingen vid otillräcklig insulintillförsel eller vid ökat insulinbehov t.ex. på grund av infektion. Hypoglykemi är en komplikation till insulinbehandlingen där insulineffekten blir för kraftig. Den kan orsakas av att patienten har tagit för stor insulindos, ätit för lite, haft för hög muskelaktivitet och inte justerat insulindosen samt intagit alkohol i större mängder. Dessa orsaker leder till insulinkänning med lågt b-glukos. När b-glukosvärdet sjunker till 2,5 mmol/l eller lägre får kroppen signaler för behovet av b-glukos höjning och symtomen uppkommer (Hedner, 2007). Senkomplikationer delas i makrovaskulära och mikrovaskulära. Vid makrovaskulära komplikationer sker det förändringar i de stora blodkärlen med medföljande hjärt-kärlproblem. Hjärtinfarkt är den dominerande dödsorsaken vid diabetes mellitus. Vid mikrovaskulära komplikationer uppstår skador på små kärl i kroppen, dvs. i arterioler, venoler och kapillärer. De vanligaste organ som 5

drabbas är njurar (nefropati), ögon (retinopati), nerver (neuropati) och hud. Vid autonom neuropati uppkommer skadan på de autonoma nerverna som reglerar inre organ ( blodkärl, hjärta, ventrikel, tarm). Till denna typ av komplikationer tillhör erektil dysfunktion och autonom neuropati i mag-tarmkanalen. Fotkomplikationer är ett stort problem som kan leda till invalidisering. På grund av neuropati och nedsatt känsel samt på grund av angiopati och försämrat blodflöde kan ett sår uppstå och bli infekterat vilket kan leda till gangrän (Hedner, 2007). Livskvalitet Diabetes är en sjukdom som drabbar individen på olika plan. Att få diagnosen kan innebära en svår upplevelse och medför en stor omställning i livet för den drabbade. Många förknippar sjukdomen med de komplikationer som den kan medföra (a a). Hur diabetes typ 2 individer upplever sin sjukdom är individuellt. Faktorer som påverkar uppfattningen är bland annat hur sjukdomen har utvecklats, hur bemötandet inom sjukvården blir samt hur effektiv behandling som individen har fått är. Andra lika viktiga faktorer som har påverkan på upplevelsen av sjukdomen är vem den drabbade är som person, samt ålder, kön, livssituation och vilket stöd denne får (Gåfvels, 1999). Hur individen lever med sjukdomen påverkar också upplevelsen av den. Livskvaliteten är ett fenomen som är individuellt och saknar definition i ordböcker (Rustöen,1993). Då begreppet livskvalitet används inom omvårdnadsforskning och fokuserar mer specifikt på individens funktion, välbefinnande och uppfattning av den egna hälsan kallas den också för hälsorelaterad livskvalitet (Bowling, 2003). Nedan följer WHOs definition (1998) av livskvalitet som kommer att ligga till grund för arbetet: Quality of life is defined as individual s perceptions of their position in life in the context of the culture and value system where they live, and in relation to their goals, expectations, standards and concerns. It is a broad ranging concept, incorporating in a complex way a person s physical health, psychological state, level of independence, social relationships, personal beliefs and relationship to salient features of the environment. (s.27) Mätinstrument för livskvalitet Det finns ett flertal mätinstrument för mätning av livskvalitet. Vanligt förekommande mätinstrument inom omvårdnad är hälsoenkäter SF-36 och WHOQOL-Bref. SF-36 är en hälsoenkät som används för mätning av självrapporterad fysisk och psykisk hälsa, sammanfattad som hälsorelaterad livskvalitet. Enkäten är vetenskapligt utprovad och har visat god tillförlitlighet. SF-36 utgår från WHO s hälsobegrepp som omfattar fysisk kapacitet, allmän hälsa, vitalitet och psykiskt välbefinnande samt negativa konsekvenser av sjukdom eller skada. Enkäten består av 36 frågor om hur individen uppfattar sin hälsa och förmågan att utföra dagliga aktiviteter, samt frågor om hinder eller besvär på grund av ohälsa. Svaren samlas och delas in i åtta skalor (hälsomått). Poängskalan är 0-100 där högre värden anger bättre hälsa, enligt HRQL gruppens webbsida (2009-04-22). 6

WHOQOL-Bref är en kortare version av original instrumentet som består av 100 punkter. Denna version består av 26 punkter, som mäter övergripande områden: fysisk hälsa, psykisk hälsa, sociala relationer och miljö. Poängskalan är 0-100 där högre värden anger bättre hälsa och lägre värden sämre hälsa, anges på WHOs webbsida (2009-04-22). Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av diabetes patienter De fyra centrala begrepp om livskvalitet som faller inom sjuksköterskans arbetsområde är hopp, mening, gemenskap och identitet (Rustöen, 1993). Hoppet är viktigt för att uppleva livet som gott att leva samt för människans hälsa och välbefinnande. Det gör det lättare att bemästra svåra situationer och händelser i livet samt utgör en betydelsefull källa för livskvaliteten. Det är sjuksköterskans uppgift att hjälpa individer att bevara hoppet samt fatta ett nytt mod och stärka sitt hopp. Detta sker främst genom god och rätt upplagd information. För att hjälpa individen finna mening i livet måste den som vill hjälpa känna till vad som hotar upplevelsen av meningen. Det är viktigt ur sjuksköterskans perspektiv att ha kunskaper om händelser och situationer som gör den upplevelsen av meningen hotad (a a). Utanförskap och bristande gemenskap kan ge individen ångest och ha konsekvenser för upplevelse av livskvalitet. Gemenskap ger trygghet och gör att man kan uppleva sig själv betydelsefull, samt har en skyddande effekt i kriser. Familj och närstående är betydelsefulla för att individen ska uppleva gemenskap. Sjuksköterskan har där en viktig roll då kännedom måste finnas om vad som kan hindra eller främja uppkomsten av en givande gemenskap hos patienten. Sjuksköterskans ansvar för att tillfredsställa individens grundläggande behov, respekt för individens egenvärde samt förståelse för denne och dennes situation gör att individens upplevelse av gemenskap stärks (a a). Identiteten, som den fjärde centrala punkten i begreppet livskvalitet, kan stärkas av sjuksköterskan, som måste ge individen chansen att vara delaktig i sin vård och behandling och på det sättet bevara dennes identitet samt stärka upplevelsen av livskvaliteten (a a). Uppfattningen om sjukdomen hos diabetes patienter varierar i hög grad. Enligt Gåfvels (1999) kan diagnosen diabetes för enskilda innebära förlust av friheten och ett förstört liv. Men för andra kan det vara en förändring av synen på livet, där diabetes lär dem att uppskatta livet mer och att inte ta allting för givet. I diabetesvården ingår alltid en diabetessjuksköterska och en diabetesansvarig läkare. Vårdteamet kan även bestå av en dietist, fotvårdsterapeut, psykolog, sjukgymnast och socialarbetare. Teamarbete innebär ett samarbete med gemensamt mål, där alla yrkeskategorier med sina specifika kunskaper strävar efter patientens bästa. Främsta målet för en diabetessjuksköterska i vården av diabetespatienter är att informera, stödja och handleda patienten till att klara sin egenvård. Rådgivning och trygghet när problemen uppstår är ytterligare uppgifter för en diabetessjuksköterska, som också står för kontinuiteten i omvårdnaden (Wikblad, 2006). Eftersom diabetes, som kronisk sjukdom i sig, medför en påverkan på patientens livskvalitet och ändrade uppfattningar om sig själv är det väsentligt att öka kunskapen om sjukdomen samt om livskvaliteten och faktorer som påverkar den. Alla individer är unika och har olika uppfattningar. Därför går det inte att generalisera hur de ska bli bemötta (a a). 7

En allmänsjuksköterska ingår inte direkt i diabetesteamet, men är ständigt i kontakt med diabetespatienter, som för andra sjukdomar och anledningar söker vård i hälso- och sjukvården. I kompetensbeskrivningen för allmän sjuksköterska som Socialstyrelsen (2005) har utarbetat framgår det vilka kompetensområden och arbetsuppgifter en sjuksköterska ska kunna bemästra i sitt yrke. Kompetensbeskrivningen vill tydliggöra sjuksköterskans profession och yrkesutövning för att bidra till att ge patienten god och säker vård. Ett av kunskapsområden är omvårdnads- och medicinsk vetenskap där sjuksköterskan ska ha förmåga till att bland annat uppmärksamma och möta psykiska och fysiska förändringar som en sjukdom kan medföra. Eftersom diabetes är en sjukdom som för många medför lidande och försämrar livskvaliteten, vilket påverkar hur patienten ställer sig till behandling och dess följsamhet, är det viktigt att sjuksköterskan utifrån sina kunskaper om diabetes och genom delaktigheten i teamarbetet möta, förstå och åtgärda det lidandet. För att uppnå bättre resultat avseende patientens attityd om diabetes samt patientens livskvalitet ska dialog med patienten och/eller närstående angående vård och behandling finnas. Information och patientundervisning som allmänsjuksköterskan ger är ytterligare ett sätt som påverkar patientens följsamhet till eventuell behandling av diabetes. Genom att motivera diabetes patienter till förändring av livsstilsfaktorer kan sjuksköterskan bidra till att förebygga komplikationer som sjukdomen kan åstadkomma (Socialstyrelsen, 2005). För varje allmänsjuksköterska ska kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska ligga till grund för yrkesutövningen, där strävan är att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov därmed bibehålla och/eller förbättra patientens livskvalitet (a a). Tidigare forskning om livskvalitet och diabetes mellitus typ 2 Redekop et al (2002) hade som syfte i sin enkätundersökning att bedöma hälsorelaterad livskvalitet och behandlingstillfredsställelse hos diabetes typ 2 patienter i Nederländerna. Författarna undersökte även vilka patientkarakteristika som var associerade med livskvaliteten och behandlingstillfredsställelse. I studien ingick 1 348 diabetes typ 2 patienter som besvarade två frågeformulär om livskvalitet och behandlingstillfredsställelse. Författarna belyser i sitt resultat att faktorer associerade med lägre livskvalitet var kvinnligt kön, högre ålder, insulinbehandling, komplikationer samt fetma. En enkätundersökning gjord av Wexler et al (2006) påpekar vikten av prevention av de komplikationer som sjukdomen medför samt behandling av depression som kan förekomma. Både prevention och behandling i sig ökade patienternas livskvalitet, eftersom diabeteskomplikationer och depression var starkast relaterade till sänkt livskvalitet. Författarna till studien har även kommit fram till ytterligare faktorer som negativt påverkar livskvaliteten bland diabetes typ 2 patienter. Dessa är kvinnligt kön, högre ålder, låg socioekonomisk status, insulinbehandling och antal läkemedel som tas. Syftet med tvärsnittsstudien av Maddigan et al (2006) var att undersöka och förstå avgörande hälsofaktorer som har starkast påverkan på hälsorelaterad livskvalitet bland individer med diabetes typ 2. Författarna fann bland annat att depression var starkast relaterad med upplevelsen av livskvalitet. Denna studie stödjer Wexler s et al (2006) resultat. Även socioekonomisk status (socialt stöd och låg inkomst) samt insulinbehandling och utbildning var de tre viktigaste hälsodeterminanter i studiens resultat. Dessa var även förknippade med livskvaliteten. Eftersom diabetesutbildning påverkar kunskap om diabetes, förmåga att kommunicera med 8

vårdpersonalen, valet av behandlingsalternativ, följsamheten av egenvården, påverkar den i sin tur också livskvaliteten. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever sin hälsorelaterad livskvalitet. Frågeställning är: vilka faktorer påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt? METOD En litteraturstudie ansågs vara en lämplig forskningsmetod då artiklar av både kvalitativ och kvantitativ studietyp kunde användas, vilket ökar möjlighet att förstå verkligheten och människans subjektiva upplevelser (Granskär, 2008). Litteraturstudie är även en lämplig metod för att kunna identifiera behovet för vidare forskning, få fram evidensbaserad kunskap kring ämnet samt att använda den till att förbättra sjuksköterskans yrkesutövande (Polit & Beck, 2006). Mer än en databas användes för att få mer information om valt ämne, nämligen PubMed, Cinahl och Medline. Databaserna PubMed och Medline valdes för att dessa innehåller artiklar inom ett brett medicinskt område, bland annat omvårdnad. PubMed är världens största medicinska databas som uppdateras dagligen. I Cinahl handlar 65 % av innehållet om omvårdnad, vilket anses som en lämplig databas för artikelsökningen. Sökspråket är engelska i alla tre databaser och dessa tillåter begränsningar i sökningen (Willman & Stoltz, 2002 & Polit & Beck, 2006). Granskningen av artiklarna gjordes enligt en modifierad granskningsmall baserad på Carlsson & Eiman (2003), (Bilaga 1a, 1b). Inkluderingskriterier Diabetes typ 2 patienter valdes som en inklusionkriterie. Artiklar på engelska valdes eftersom de flesta vetenskapliga artiklar är skrivna på engelska. Åldersgruppen 45-64 år valdes med tanke på att patienterna befinner sig i mitten av livet, är i arbetsför ålder samt har fortfarande ett brett socialt nätverk.. Tidigare studier (Maddigan et al, 2006 & Wexler et al, 2006) har visat flertal faktorer som påverkar livskvaliteten hos medelåldersgruppen. Därför är det intressant att se vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos denna grupp. Eftersom området om diabetes typ 2 är väl beforskat användes begränsning de senaste tre publiceringsåren i alla tre databaser. Exkluderingskriterier För att undvika övertolkning av forskningsresultatet exkluderades review (Granskär, 2008). I sökresultatet fanns artiklar som exkluderades på grund av otillgänglighet för läsning eller medförde utgifter. Artikeltitlar som inte ansågs relevanta för syftet exkluderades. 9

Artikelsökning Den första sökningen gjordes 2009-03-31 i databasen PubMed (Tabell 1). Av 75 lästa abstrakts valdes 22 artiklar som studerade det valda ämnet, men 17 av dem svarade inte fullständigt på studiens syfte och frågeställning samt undersökte båda typer av diabetes eller det var oklart vilken typ av diabetes undersöktes. Dessa 17 artiklar var dessutom av kvalitetsgrad III (låg kvalitetsgrad) efter kvalitetsgranskningen (Bilaga 1a, 1b). Därför exkluderades dessa artiklar. Till slut användes fem artiklar i studiens resultat, som höll hög kvalitet efter artikelgranskning. För att se om det tillkommer fler artiklar som är relevanta för studiens syfte samt för att se vad som kan ha påverkan på livskvaliteten hos diabetes typ 2 patienter lades ytterligare ett tredje sökord till sökorden diabetes mellitus och quality of life, nämligen impact. Sökordet impact syftar till vad som har effekt och verkan på patienternas livskvalitet och hurdan effekt det har. Det nya sökordet har också använts i syfte att se om området är tillräckligt täckt och att det inte tillkommer ny information med betydelse för studiens resultat. Efter genomgång av sökresultatet, där titlar lästes och relevansen av artiklar kontrollerades, kunde inga nya artiklar erhållas för granskning. Detta på grund av att de lästa abstrakten visade att artiklar behandlade ämnet alltför ytligt och även att likadana artiklar fanns bland de 123 artiklar som kom fram efter första sökningen. Tabell 1. Artikelsökning i databasen PubMed. Databas Sökord / Meshtermer PubMed PubMed Diabetes Mellitus type 2 & Quality of Life Diabetes mellitus type 2 & Impact & Quality of Life Limits English, Abstract, Middle age 45-64, 3 last years English, Abstract, Middle age 45-64, 3 last years Antal träffar 123, varav 3 review 10 Lästa titlar Lästa abstract Granskade artiklar Använda artiklar 120 75 22 5 60 60 17 0 0 Då fem artiklar från PubMed inte ansågs tillräckligt och omfattande för studieresultatet fortsatte sökningen i databasen Cinahl 2009-04-08 (Tabell 2). Sökningen resulterade i 93 träffar, varav en review som uteslöts. Lästa artikeltitlar som inte hade relevans för studiesyftet exkluderades. Återstående 47 lästa abstrakts visade olika relevans för studiens syfte samt resultat. Av dessa artiklar valdes tio med relevans för syftet. Övriga 37 exkluderades för att de undersökte ämnet alltför ytligt och tog upp båda diabetes typer. Tio artiklar granskades vidare, (Bilaga 1a, 1b) varav fyra exkluderades på grund av att de var av låg kvalitetsgrad, det vill säga var av grad III. Detta resulterade att sex av tio artiklar användes i studiens resultat. Dessa sex artiklar höll hög kvalitet efter kvalitetsgranskning. Det gjordes ytterligare två sökningar i Cinahl 2009-04-24 där tidigare sökord kombinerades med sökorden impact respektive experience (Tabell 2). Dessa sökord användes för att hitta faktorer som har inverkan och effekt på

livskvaliteten hos patienter samt patienters egna upplevelser av sjukdomen och livskvaliteten. Sökningen resulterade att inga artiklar kunde erhållas för användning, beroende på att de redan fanns i sökresultatet i föregående sökningar eller att de inte svarade på syftet. När ett nytt sökord användes, nämligen perception, blev resultatet en ny artikel som kunde användas i studiens resultat. Sökordet perception användes eftersom det fanns i WHO s definition om livskvaliteten samt att det var ett nyckelord i några av artiklar om livskvalitet. Övriga artiklar visade ingen relevans för syftet. Tabell 2. Artikelsökning i databasen Cinahl. Databas Sökord Limits Antal träffar CINAHL CINAHL CINAHL CINAHL Diabetes Mellitus & Quality of Life Diabetes Mellitus & Quality of Life & Impact Diabetes Mellitus & Quality of Life & Experienc e Diabetes Mellitus & Quality of Life & Perception Middle age 45-64, Diabetes Mellitus Non- Insulin Depende nt, Abstract, 2006-2009 Middle age 45-64, Diabetes Mellitus Non- Insulin Depende nt, Abstract, 2006-2009 Middle age 45-64, Diabetes Mellitus Non- Insulin Depende nt, Abstract, 2006-2009 Middle age 45-64, Diabetes Mellitus Non- Insulin Depende nt, Abstract, 2006-2009 93, varav 1 review 11 Lästa titlar Lästa abstract Granskade artiklar Använda artiklar 92 47 10 6 50 50 12 0 0 33 33 9 0 0 23 23 6 1 1

Sökningen i databasen Medline gjordes 2009-04-20 (Tabell 3) som ett ytterligare försök att hitta fler relevanta artiklar utöver de som hittades i PubMed och Cinahl. Eftersom sökningen med sökordet impact inte gav fler artiklar i de två föregående databaser gjordes ingen ytterligare sökning i Medline med impact som det tredje sökordet. Tabell 3. Artikelsökning i databasen Medline. Databas Sökord Limits Antal träffar Middle Diabetes age 45- Mellitus 64, Medline type 2 & Abstract, Quality Engelska, of Life 2006-2009 Lästa titlar Lästa abstract Granskade artiklar Använda artiklar 205 205 11 0 0 Dataanalys Kvalitetsgranskningen resulterade i totalt 12 artiklar, (Bilaga 2) varav 1 av kvalitativ studietyp och 11 av kvantitativ studietyp. För att en artikel ska få kvalitetsgrad I skulle det resultera i att antalet poäng omvandlat i procent skulle vara över 80 %. Kvalitetsgrad II skulle bli över 70 % och kvalitetsgrad III över 60 % (Carlsson & Eiman, 2003). De 12 artiklar lästes igenom noggrant för att få en uppfattning om innehållet i hela materialet. Anteckningar och sammanfattning av de olika delarna från artiklarna gjordes. Sammanställning av de olika delarna fördes in i en tabell (Bilaga 2) för att få en översikt av använda artiklar samt deras viktigaste resultat (Friberg, 2006). I nästa steg skapades en struktur för resultatet. Olika underkategorier hittades i artiklarna och markerades med olika färger i texten, där varje färg presenterade en underkategori. Sedan skrevs de olika underkategorierna på klisterlappar och varje klisterlapp som innehöll likartade underkategori samlades på ett ställe. Efter att ha gått igenom alla artiklars resultat och skrivit alla underkategorier på klisterlappar skapades kategorier (Friberg, 2006). Då det fanns underkategorier av samma slag representerade de en kategori. Det skapades slutligen fem kategorier som presenteras i resultatet. RESULTAT Resultatet i litteraturstudien presenteras utifrån kategorierna: socialt stöd, egenvård, diabeteskomplikationer, psykologiska faktorer samt socioekonomiska faktorer. Socialt stöd I en deskriptiv studie av Göz et al (2007) var syftet att fastställa effekter av det upplevda sociala stödet på diabetes patienternas livskvalitet. I studien ingick 66 diabetes typ 2 patienter i åldern 18 + som hade haft diagnosen under minst sex månader innan studien påbörjades. Författarna kom i sitt resultat fram till att ju högre socialt stöd patienterna uppfattade att de fick desto högre livskvalitet 12

påvisade de. Män hade lägre livskvalitet om de enbart fick socialt stöd från en speciell person, bland annat flickvän/pojkvän, släkting, granne och läkare. Däremot hade kvinnor högre livskvalitet om de upplevde socialt stöd från denna person. Tang et al (2008) undersökte i sin tvärsnittsstudie socialt stöd samt dess förhållande till diabetesspecifik livskvalitet. I studien ingick 89 afroamerikaner med typ 2 diabetes i åldern 40 +. Studiens resultat visade att tillfredsställelse med socialt stöd var anledning till förbättrad livskvalitet. Det sociala stödet kom främst från läkare i 43 % av fallen, följt av maka/make (20 %) och familjemedlem (19 %). I resultatet tar författarna upp begreppen positivt socialt stöd och negativt socialt stöd. Det positiva stödet leder till positiva egenvårdsåtgärder som uppföljning av en hälsosam kostplan, fördelning av kolhydrater jämt under dagen samt till utförandet av fysisk aktivitet under minst 30 minuter om dagen. Män upplevde mer positivt socialt stöd och var mer tillfredsställda med det jämfört med kvinnor. Även gifta och de med lägre utbildningsnivå uppgav att de upplevde mer positivt socialt stöd. Att hitta stöd på jobbet, främst hos en kollega med samma diagnos kan få vissa diabetes patienter att känna sig mindre isolerade. En manlig patient i Phillips (2007) studie har hittat sitt stöd hos en kollega som han kunde diskutera om blodglukosnivåer och åsikter om behandling. Det negativa stödet var associerat med att patienter inte tog de mediciner som rekommenderats av läkaren (Tang et al, 2008). Flera diabetespatienter i Phillips (2007) studie har påvisat att vårdpersonalen fick dem att uppleva skuldkänsla. Enligt vårdpersonalen berodde patienternas höga blodglukosvärden på saker patienterna gjort eller inte gjort. Patienterna levde med den skuldkänslan dagligen. I denna studie ingick åtta patienter, varav fyra män och fyra kvinnor. Egenvård och livskvalitet I en randomiserad studie av Wattana et al (2007) jämfördes diabetes typ 2 patienternas livskvalitet. De 147 patienterna som ingick i studien var indelade i två grupper, där den experimentella gruppen genomgick ett egenvårdsprogram och kontrollgruppen fick den ordinarie vården av sjuksköterskan. Egenvårdsprogrammet innefattade undervisning och diskussioner kring kostplanering, lämplig fysisk aktivitet, fotvård, korrekt medicinering, observation av tecken och symtom på komplikationer samt meditationsteknik för stresshantering. Resultatet indikerade att den experimentella gruppen visade högre livskvalitet än kontrollgruppen (a a). En prospektiv studie av Braun et al (2008) stödjer resultatet i den föregående studien. Resultatet påvisade betydelsen av egenvårdsåtgärder vilka i sin tur förbättrar patienternas livskvalitet. Den starkaste effekten för förbättrad livskvalitet ansågs vara förbättring av den metabola kontrollen det vill säga lägre HbA1c-nivå. En tvärsnittsstudie som undersökte 131 patienter med typ 2 diabetes visade att ju bättre egenvårdsåtgärder patienter utför desto högre livskvalitet upplevde de. Med egenvårdsåtgärder menas: fysisk aktivitet, diet, medicinering och blodglukoskontroll, fotvård samt prevention av hög och låg blodglukosnivå (Huang & Hung, 2007). Utövandet av fysisk aktivitet under minst 30 minuter dagligen påvisades ha positivt samband med livskvaliteten även i en tvärsnittsstudie av Al-Shehri et al (2008). När patienter startar med insulinbehandling gör de ändringar i sitt dagliga liv, främst gällande hälsosam kostplan. En kvinnlig patient från Phillips (2007) studie sammanfattade vad andra patienter i studien uttryckte: 13

When you go onto insulin you take your diabetes more seriously. If I eat the wrong thing I start to feel sluggish (s 39). Diabeteskomplikationer I observationsstudien av Nicolucci et al (2007), där sammanlagt 2499 typ 2 diabetes patienter ingick, var syftet att värdera hälsorelaterad livskvalitet och behandlingstillfredsställelse hos dessa patienter. Resultatet visar att förekomst av makrovaskulära komplikationer (hjärtinfarkt, stroke, koronara hjärtsjukdomar samt perifera vaskulära sjukdomar) samt hypo-och hyperglykemiska episoder leder till minskad livskvalitet hos diabetes typ 2 patienter. Dessutom hade mikrovaskulära komplikationer (svår retinopati och neuropati) en negativ påverkan på livskvaliteten. Även Vexiau et al (2008) påvisar i resultatet av sin tvärsnittsstudie ett negativt samband med livskvaliteten och förekomsten av mikrovaskulära komplikationer samt ökad förekomst av hypoglykemiska symtom. Chyun et al (2006) har i sitt resultat visat att förekomst av tecken eller symtom på perifer eller autonomisk neuropati var associerat med lägre livskvalitet. Al-Shehri et al (2008) och Akinci et al (2007) påvisade i sina studier att ju högre antal komplikationer patienterna fick desto lägre livskvalitet upplevde de. Alltså avsaknad av komplikationer leder till högre livskvalitet hos diabetes typ 2 patienterna (a a). Eftesom en sämre metabol kontroll medför risk för diabeteskomplikationer, påverkar den också livskvaliteten. I resultatet av en randomiserad studie gjord av Chyun et al (2006) presenteras att lägre nivå av HDL-kolesterol och LDLkolesterol samt högre nivå av triglycerider var associerade med lägre livskvalitet. I studier av Paddison et al (2008) och Nicolucci et al (2007) har det kommit fram att högre nivåer av HbA1c än den normala medförde att diabetes typ 2 patienter uppfattade sin livskvalitet som sämre. Akinci et al (2007) visar signifikans i sitt resultat där HbA1c-nivå lägre än 7 % medförde förbättrad livskvalitet. Psykologiska faktorer Att få diagnosen diabetes innebar för många en chock (Phillips, 2007). Så upplevde en manlig patient beskedet om diagnosen: It was a horrible shock and something I can t get out of, it s with you for the rest of your life (s 38). I en randomiserad studie av Paddison et al (2008) var syftet att undersöka förhållandet mellan psykologiska variabler, metabol kontroll och livskvalitet bland vuxna med typ 2 diabetes. Författarna visade att uppfattningen om att det är möjligt att själv kontrollera utvecklingen av sjukdomen leder till bättre livskvalitet. Tron om att diabetes medför allvarliga konsekvenser för individen samt att sjukdomen medför negativ emotionell framställning är relaterad till lägre livskvalitet. Andra psykologiska faktorer som inverkar på patienternas livskvalitet är ilska, ångest och depression. Chyun et al (2006) har kommit fram till att dessa faktorer hade negativt samband med patienternas livskvalitet. I studien av Phillips (2007) framgår det att patienterna dagligen kände frustration då de inte förstod orsaken 14

till höga blodglukosvärden trots att de följde råd om egenvård. En kvinnlig informant uttryckte sig på detta sätt: You do exactly the same thing, the same food everything the same, but then suddenly you see these high sugars again and you sit down and go through everything, but you can t find a reason (s 40). Socioekonomiska faktorer De socioekonomiska faktorer som har påverkan på livskvaliteten och tas upp i artiklarna är utbildningsnivå, civilstånd samt inkomst. Lägre utbildningsnivå har i Nicoluccis et al (2007) samt i Huang & Hungs (2007) studier påvisats ha en negativ påverkan på livskvaliteten. Ju högre utbildningsnivå patienterna hade desto högre livskvalitet upplevde de. Tvärtom har Akinci et al (2008) i sitt resultat visat att utbildningsnivå lägre än 8 år medförde ökad livskvalitet för patienterna. Att vara gift och bo med sin familj har ett positivt samband med livskvaliteten påpekar författarna till två artiklar (Akinci et al, 2008 & Vexiau et al, 2008). Inkomst påverkar livskvalitet på det sättet att ju högre månadsinkomst patienterna hade desto bättre livskvalitet upplevde dem (Huang & Hung, 2007 & Chyun et al, 2006). DISKUSSION Diskussionen har delats upp i metoddiskussion och resultatdiskussion. Metoddiskussion En litteraturstudie ger möjlighet att sammanställa flera olika forskningsresultat från olika länder, som forskar inom samma område. Det påvisar att diabetes är ett folkhälsoproblem, inte bara i Sverige, utan i hela världen. Litteraturstudien ger en inblick i området samt skapar en sammanfattning av den forskning som finns inom det valda området och belyser behovet för vidare forskning (Polit & Beck, 2006). Tre databaser som innehåller mest information om medicin och omvårdnad användes för att få fram material till studiens resultat. Dessa är PubMed, Cinahl och Medline. Andra databaser ansågs ha lite material om omvårdnad samt att begränsningar kunde ej göras på samma sätt som i de tre valda databaser (Polit & Beck, Willman & Stoltz, Granskär). Flera inkluderings- och exkluderingskriterier bestämdes innan sökningen påbörjades. Dessa kriterier medförde risk för uteslutande av material som skulle vara av nytta för denna studie, men användes för att få ett hanterbart material. Antalet begränsningar som gjordes medförde risk för att tillgången av artiklar påverkades. Eftersom diabetes är ett välbeforskat område så valde vi ändå dessa begränsningar. Begränsningen att bara engelska artiklar söktes kan ha påverkat resultatet genom att begränsa urvalet. En svaghet med engelska artiklar kan vara feltolkningar på grund av bristande kunskaper i det engelska språket, där uppslagsböcker och lexikon har använts som stöd. Åldersbegränsningen hos patienterna var medelåldersgruppen, mellan 45-64 år. Denna åldersgrupp var mest intressant att undersöka. Åldersgruppen har en lång framtid med kronisk sjukdom och upplver sänkt livskvalitet, enligt kursmaterial, 15

verksamhetsförlagd utbildning samt tidigare studier (Maddigan et al, Redekop et al & Wexler et al). Trots att åldersbegränsningen valdes har det ändå framkommit studier som inkluderade yngre samt äldre patienter. Åldersbegränsningen var nödvändig för att minska antal träffar, eftersom området är välbeforskat, då högre antal träffar skulle medföra risk för ohanterbar data. Att åldersintervallen i vissa artiklar har blivit utökad åt båda hållen med ca tio år, kan även ha påverkan på denna studies resultat. Patienter i åldersgruppen 45-64 befinner sig fortfarande i arbetsför ålder och har relativt god hälsa. Patienter över 65 år brukar få andra sjukdomar och bekymmer, som kan påverka livskvaliteten ytterligare. Av samma anledning som för åldersbegränsningen valdes även begränsningen gällande publiceringsår, nämligen tre senaste publiceringsåren. Detta anses vara både en svaghet och styrka. En svaghet kan vara att det fanns risk för att missa pålitliga och relevanta studier som gjordes, till exempel för fyra år sedan men är fortfarande aktuella. Styrkan anses kan vara att de färskaste artiklar erhålls (Granskär, 2008). Trots att artiklarna söktes via Malmö Högskolas biblioteks hemsida fanns det en del artiklar som tycktes vara relevanta efter abstraktgranskning men inte var tillgängliga i fulltext eller medförde utgifter. De två centrala sökord och meshtermer som användes vid varje sökning var diabetes type 2 och quality of life eftersom de bäst knyter an till studiesyftet samt ger en bred överblick över forskningsfältet. Men då artikelsökningen pågick i databasen PubMed uppstod problem med sökordet quality of life då det inte kunde användas som meshterm. Därför gjordes sökningen även med fritext i denna databas samt i ytterligare två databaser, nämligen Cinahl och Medline. 33 artiklar om det valda ämnet tycktes vara relevanta och granskades utifrån en modifierad granskningsmall (Bilaga 1a, 1b). Den modifierade mallen behandlade diabetespatienter istället för lungpatienter som originalmallen gjorde. Granskningsmallen gav möjlighet att granska varenda artikel steg för steg det vill säga kvalitetsgranska varje del i artikeln samt poängsätta artiklarnas kvalitet. Granskningen av artiklarna gjordes först enskilt av båda författarna. Efter diskussion gjordes en sammanställning av tolkningarna och artiklarna kvalitetsgraderades. Syftet med att kvalitetsgranskningen gjordes först individuellt och sedan gemensamt var att öka validiteten samt reliabiliteten. Eftersom det fanns gott om forskningsmaterial bestämdes att artiklarna av kvalitetsgrad I och II skulle användas i studiens resultat. De elva artiklarna som var av grad III exkluderades. I studieresultatet ingick 12 vetenskapliga artiklar, varav en av kvalitativ studietyp. Att det blev en kvalitativ artikel i resultatet anses vara lite eftersom den inte speglar många patientupplevelser, då bara åtta patienter ingick i studien. Eftersom de kvalitativa studierna, enligt Granskär (2008) kan sakna abstrakt kan det vara anledningen till att antalet kvalitativa artiklar blev mindre i jämförelse med kvantitativa. Däremot kan den kvalitativa artikeln vara ett komplement till de kvantitativa artiklarna. Dataanalysen gjordes först på ett deduktivt angreppssätt, enligt Granskär (2008). Detta sätt innebär att kategorier formuleras först, sedan hittas underkategorier och placeras under kategorier. Ett deduktivt sätt resulterade i åtta kategorier. Dessa tycktes vara för många och det var osäkert om all information från de 12 vetenskapliga artiklarna blev hittad. Därför gjordes dataanalysen på ett induktivt angreppssätt, vilket resulterade fler teman än tidigare samt mindre antal kategorier. Informationen med vikt för studiens resultat kondenserades väl och gav till resultat fem kategorier (Friberg, 2006). 16

Resultatdiskussion Resultatet visade på faktorer som kan påverka livskvaliteten positivt och negativt hos patienter med diabetes typ 2 och svarade därmed på frågeställningen i litteraturstudiens syfte. I resultatet ingick 12 artiklar där studierna är gjorda i olika länder. Detta bevisar att problemet är aktuellt över hela världen och att forskarna tillsammans med vårdpersonalen eftersträvar evidensbaserad kunskap om hur vården kan utformas utifrån patienternas behov och önskningar. Samtliga studiers resultat belyser även behovet för vidare forskning eftersom denna patientgrupp redan är stor och även anses öka i framtiden. Därför är studierna av stor nytta för kvaliteten i den framtida sjukvården. Trots att problemet är gemensamt för många länder kan generaliserbarheten och tillämpbarheten av studiernas resultat i Sverige ifrågasättas, då kulturella skillnader kan ha haft inverkan. Skillnader i hälso- och sjukvården samt ekonomiska skillnader i de olika länderna kan ytterligare påverka generaliserbarheten av resultatet. Mätinstrumenten för livskvalitet som användes i studierna var inte av samma slag vilket kan vara ett problem för forskningen om livskvalitet. Det hade varit önskvärt att ha ett gemensamt mätinstrument i alla studier för att uppskatta livskvaliteten hos just diabetes typ 2 patienter. Detta hade resulterat i en bättre sammanställning av resultatet och därmed större validitet. Närmare granskning visade att mätinstrumenten som använts i studier hade liknande utformningar vilket gjorde att resultaten ansågs jämförbara trots att livskvaliteten mättes med olika instrument. De flesta författare har använt sig av SF-36 och WHOQOL-Bref vilka utgår ifrån WHOs definition om hälsobegrepp. Gemensamt för alla studier som ingick i denna litteraturstudie samt från tidigare forskning (Maddigan et al, Redekop et al, Wexler et al) är att kvinnligt kön och högre ålder är associerade med lägre livskvalitet. Dessa faktorer är opåverkbara och därför tas det som ett faktum, men däremot måste sjukvårdspersonal ha dessa faktorer i åtanke vid bemötandet av dessa patienter. Frågan är vad det kan bero på att män upplever livskvalitet på annat sätt än kvinnor? Kan det bero på kvinnans roll i samhället? Kvinnan är oftast den person som tar hand om familjen, barnen, hemmet och jobbar dessutom. Det är påfrestande för henne vilket gör att hon inte har lika mycket tid för sig själv jämfört med mannen. Varför upplever äldre sin livskvalitet som sämre? Är det så att de brukar ha sämre funktionsförmåga än de yngre vuxna? Detta väcker intresse och kan vara en anledning till fortsatt forskning. Högre livskvalitet har i flera studier (Göz et al 2007, Tang et al 2008, Phillips, 2007) visats vara associerat med det sociala stödet som patienterna fick. Dessa studiers resultat stärker resultatet från tidigare forskning (Maddigan et al, 2006) där socialt stöd också var associerat med livskvaliteten. Det sociala stödet kan ha olika inverkan på patienterna. Det kan antingen leda till uppföljning av egenvården och förbättring av livskvaliteten eller leda till åtgärder som inte gagnar patienten. Detta även beroende på från vem stödet kommer ifrån. I studiernas resultat framgick det att patienten kan få stöd från olika individer, där vårdpersonal, familj, vänner, arbetskamrater och även grannar ingår. 17

Stöd och hjälp från personer i omgivningen är nödvändiga för att kunna leva med sin kroniska sjukdom. Genom att stödja och uppmuntra patienten kan sjuksköterskan göra denne motiverad och stark för livsstilsförändring och därmed hjälpa till förbättrad livskvalitet (Socialstyrelsen, 2005). Det kan även medföra att patienter blir mer självständiga och tar egna initiativ och inte är beroende av andras insatser. Sjuksköterskan kan informera anhöriga om på vilket sätt de kan ge stöd till sina anhöriga med diabetes typ 2. Anhöriga bör försöka att komma med goda förslag och undvika pekpinnar. Att laga och äta nyttig mat tillsammans, att påminna sin anhörig att kontrollera sin blodglukos, att erbjuda sällskap till promenader, att som anhörig be att få följa med på besök hos sjuksköterskan mm är saker som en anhörig kan göra. Stödet som patienten får från andra utom vårdpersonalen påverkar uppföljningen av egenvård och därmed livskvaliteten (Tang et al, 2008). Det kan vara en positiv upplevelse att få stöd från andra människor med samma sjukdom, exempelvis en kollega eller granne (Phillips, 2007). Att få det stödet kan för patienten betyda att denne inte känner sig ensam om sin sjukdom och sina problem. Detta gör det lättare för patienten att acceptera sin sjukdom. Tillsammans med individer med samma problem kan patienten ändra sin livsstil, vilket är nödvändigt för att ha sin sjukdom under kontroll samtidigt som patienten bibehåller sin livskvalitet. Det kan vara möjligt att hitta någon gemensam hobby, till exempel motionera tillsammans och dela med kunskaper om sjukdomen. Alla artiklar som ingick i arbetet påvisade att egenvård hade stor betydelse för livskvaliteten. För att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt måste patienten engagera sig i sin egenvård genom att till exempel motionera regelbundet minst 30 minuter om dagen, inta hälsosammare kost och undvika höga blodglukosvärden. Författarna till samtliga studier visar att dessa egenvårdsåtgärder kan förbättra patienternas livskvalitet. Om uppföljningen av dessa är dålig blir det en motsatt effekt på livskvaliteten. En sjuksköterska bör informera, stödja och motivera patienten till en bättre egenvård, vilket stämmer överens med kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005). Bättre egenvård bidrar för patienten till en känsla av kontroll över sin livssituation, vilket kan förbättra livskvaliteten. Stöd från sjuksköterskan är viktig för en välfungerande egenvård. Det leder till trygghet och ökat självförtroende samt har en god påverkan på livskvaliteten. God metabol kontroll påverkas också av egenvården och därmed minskar risken för diabeteskomplikationer. Uppkomsten av diabeteskomplikationer har en negativ påverkan på livskvaliteten påvisar Redekop et al (2002) och Wexler et al (2006). De nyare studierna stärker deras påståenden i sina resultat (Nicolucci et al, Vexiau et al, Chyun et al, Al- Shehri et al, Akinci et al, Paddison et al). En av orsakerna till uppkomsten av komplikationer är förändringar i den metabola kontrollen, det vill säga HDLkolesterol, LDL-kolesterol, triglycerider och HbA1c. Genom god egenvård får patienten god metabol kontroll och kan därmed undvika komplikationer. Detta gör att patienten antingen bibehåller eller ökar sin livskvalitet. Eftersom de flesta patienter är medvetna om vilka komplikationer som diabetes kan medföra uppstår det rädsla för invalidisering och för tidig död, vilket påverkar deras livskvalitet. Patienterna uppgav sig vara rädda för hypoglykemi (Phillips, 2007). Varje nytt symtom de fick tycktes vara symtom på komplikationer ( a a). 18

Utifrån detta ses ett behov för information om komplikationer samt prevention av dessa. En allmänsjuksköterska måste följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Socialstyrelsen utarbetade Nationella riktlinjer för diabetesvården (2009) gällande prevention av diabeteskomplikationer. Målet är att förebygga uppkomsten av diabeteskomplikationer som skapar stora samhällskostnader och leder till patientens lidande, sjukskrivningar samt ökar vård- och omsorgsbehovet. Sjuksköterskan kan i detta fall bidra med att fördröja eller förhindra uppkomsten av både akuta och senkomplikationer genom att försöka eliminera riskfaktorerna för uppkomsten av dessa. Eftersom komplikationerna medför stora konsekvenser för både patienten och samhället är det av stor vikt att framtida forskning fokuserar på hur komplikationer kan minskas eller helt undvikas. Tidigare studier gjorda av Wexler et al (2006) och Maddigan et al (2006) samt en ny studie av och Chyun et al (2006) har visat att uppkomsten av depressiva symtom och ångest, vilka diabetes kan medföra, har en negativ påverkan på livskvaliteten. Dessutom har Phillips (2007) i sitt resultat visat att rädsla för möjliga komplikationer och frustration över oförståelse för orsaken till oförklarigt höga blodglukosnivå påverkar livskvaliteten i negativ riktning. Att få diagnosen diabetes kom som en chock för många av studiens deltagare. Vad kan det bero på? Är det för att patienterna måste ändra sin livsstil eller att de förknippar den kroniska sjukdomen med isolering? Kan det vara rädsla för ett ofullständigt liv och för tidig död eller är det bara brist på kunskap om sjukdomen? För att kunna få svar på dessa frågor är vidare forskning inom området önskvärt. Depressiva symtom och andra psykologiska faktorer hos patienter med diabetes typ 2 är viktiga att uppmärksamma eftersom dessa patienter ofta är sämre på egenvård och skötsel av sin sjukdom. Detta i sin tur kan leda till en ökad risk för diabeteskomplikationer och sänkt livskvalitet. Stöd från vårdpersonal, familj och vänner har även i den frågan god effekt på förebyggandet av psykologiska faktorer som har negativ påverkan på patienternas livskvalitet. Stödet gör det lättare för patienter att hantera och behandla sin sjukdom och känna gemenskap samt är avstressande för denne. De ovannämnda psykologiska faktorer behöver minimeras eller förebyggas för att inte göra livet svårt för patienterna och även familj och närstående. Det finns faktorer som vårdpersonalen inte kan påverka men som har tydlig påverkan på patienternas livskvalitet. Bland dessa finns utbildningsnivå, civilstånd och inkomst. Trots att dessa socioekonomiska faktorer är opåverkbara av vårdpersonalen måste vi ändå ha i åtanke att patienter med lägre utbildningsnivå, de som är ensamma och de med lägre inkomst har lägre livskvalitet. Utifrån denna kunskap kan vi försöka att hjälpa patienten att skapa ett bredare socialt nätverk och ta kontakt med andra instanser. Dessa kan till exempel hjälpa patienten att ändra sin livssituation, som kommer att leda till förbättring av fysisk och psykisk hälsa. Andra instanser kan hjälpa patienten hitta en sysselsättning som passar denne samt förbättra patientens ekonomiska situation. Sjukvårdspersonal behöver bli informerade om hälsorelaterad livskvalitet hos typ 2 diabetes patienter och faktorer som påverkar den, så att de kan förbättra kunskapen om vården av dessa patienter. Denna kunskap ska uppdateras ständigt för att ge patienterna vård av god kvalitet och få dem att kontrollera sin sjukdom samt bibehålla eller förbättra sin livskvalitet. 19