Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6 Infrastrukturmatch - Minst 17 år innan Göteborg är ikapp Rapport 2010:8 ISSN 1650-7965
Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2010. Citera oss gärna, men ange källa. Kartor sid 4 & 5 Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1420. 341 769
Förord Jag besökte Malmö för ett par veckor sedan och slogs återigen av att vägar och järnvägar var så väl utvecklade samtidigt som förberedelserna för invigningen av Citytunneln, ännu en stor satsning i Malmöområdet, var i sitt slutskede. Malmö uppfattades för 20-30 år sedan som en stad på nedgång med hög arbetslöshet och minskande befolkning. Idag är Malmöregionen en stad full av optimism och känslan av att mycket händer är ständigt närvarande. Jag tror att den nya infrastrukturen har haft en avgörande betydelse för förändringen. Samma dag som jag skriver detta har Malmö stad dessutom en bilaga i Dagens Industri, med rubriken det nya malmö med underrubriken Öresundsregionen 10 år bron gjorde den möjlig. Utvecklingen av infrastrukturen påverkar dessutom möjligheterna till smidigare godsflöden och större arbetsmarknadsregioner. Från att ha varit hälften så stor som Göteborgs 1970, räknat i befolkning, har Malmös arbetsmarknadsregion vuxit och är idag lika stor. Vi ställde oss frågan om det enbart är en känsla att vägarna och järnvägarna i Malmöregionen är väl utvecklade jämfört med Göteborgsregionen eller om det stämmer, även vid en något djupare genomgång. Vi jämförde elva områden, Malmö är bättre på sex stycken mot Göteborgs ett. På fyra områden är det jämnt. Järnvägen in till Malmö från de viktigaste delregionala centra är bättre, järnvägstunneln invigs i december i år, snabbjärnväg är byggd till flygplatsen, ringled finns runt staden etcetera. Ser man till dagens planer dröjer det minst 17 år innan vi är ikapp Malmö. Och då ska vi komma ihåg att Malmö som stad bara har hälften så många invånare som Göteborg. Västsverige 1 med Göteborg som nav är en av landets viktigaste tillväxtregioner. Mer än en fjärdedel av industrins investeringar görs här. Här finns också en stor del av landets högteknologiska industri och de tjänster som följer av den. Mer än en fjärdedel av det svenska näringslivets forskning bedrivs i Västsverige. Göteborg är också landets logistiska centrum med Göteborgs Hamn i spetsen. Samtidigt produceras 25 procent av landets varuexport i Västsverige. Vi måste satsa i Västsverige om vi i längden ska hänga med i den globala konkurrensen och utvecklas i den takt vi från näringslivet förväntar oss. Vi kan absolut inte sitta stilla i Västsverige och gnälla. Västsverige måste agera, vi måste vara effektivare, vi måste hitta alternativa finansieringsformer och vi måste vara ännu tydligare mot regeringen. Johan Trouvé VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren Vi gör Västsverige starkare 1 Med Västsverige avses Västra Götaland 3
4
Rapport 2010:8 Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6 Innehållsförteckning Inledning 6 Resultat Järnvägskapacitet i navet 0-1 Ringled 0-2 Vägförbindelse till Stockholm 0-3 Järnvägsförbindelse till Stockholm 0-3 Spårväg 1-3 Väg till och från andrastaden och till och från delregionala centra 1-3 Järnväg till och från andrastaden och till och från delregionala centra 1-4 Väg till internationell flygplats 1-4 Järnväg till internationell flygplats 1-5 Göteborgs väg till Oslo, Malmös väg till Köpenhamn 1-5 Göteborgs järnväg till Oslo, Malmös järnväg till Köpenhamn 1-6 7 7 7 8 9 9 10 11 12 12 13 13 Varför jämföra infrastrukturen i Göteborgsregionen med Malmöregionen? 14 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie 15 5
Inledning Infrastrukturens kapacitet och standard är avgörande för en regions utveckling. Det handlar om människors möjligheter att pendla till arbeten, om godsets möjligheter att nå fram till tillverkning respektive slutkund, om smidiga tjänsteresor inom regionen och ut i världen samt fungerande nyttotrafik. När det gäller arbetspendling handlar det om att så många människor som möjligt ska uppleva att det är lätt att pendla till en stor mängd potentiella arbetsplatser. Ju fler möjligheter som finns, desto bättre fungerande arbetsmarknad. Precis som arbetstagarna får ett större utbud av olika arbeten så får arbetsgivarna ett större urval. Tillsammans gör det att det är större möjlighet att rätt kompetens hamnar på rätt ställe. Västsverige är landets viktigaste exportregion samtidigt som en stor del av godset från andra regioner går via Göteborgs Hamn och Västsverige. Lika viktigt som att nå kunderna i rätt tid är det att varor som ska in i produktion kommer till rätt plats vid rätt tid. Om så inte sker, accentueras den nackdel som det innebär att ligga vid sidan om de stora befolkningskoncentrationerna i Centraleuropa. Tillgängligheten till Europa och övriga världen möjliggörs av flyget. Näringslivet behöver lätt kunna träffa sina kunder och leverantörer som ofta finns utanför Sveriges gränser. Över 50 procent av Västsveriges produktion går på export. Tillgängligheten till flygplatsen är därför viktig. I Göteborgsregionen och Västsverige satsas det och har det satsats för lite på infrastruktur. Enligt en beräkning vi gjorde i rapport 2006:8 Vägar till världen, satsades det klart mindre i Västsverige än i landet som helhet i förhållande till storleken på Västsveriges ekonomi. Det har lett till en eftersatt infrastruktur i Västsverige. För att illustrera hur trögt det går och hur eftersatt infrastrukturen är, har vi jämfört med Malmöregionen. Vi förlorar med 6-1. Från Malmöregionen har man bättre tillgänglighet ut i regionen via tåg, vägen är bättre till Stockholm, snabbjärnväg finns till flygplatsen, ringled med hög hastighetsstandard finns runt staden, Öresundsbron innebär väg och järnväg av högsta klass till Köpenhamn, och i december invigs järnvägstunneln under Malmö som möjliggör tät trafik i alla riktningar ut från Malmö. Västsverige ligger minst 17 år efter på samtliga de sex områden där man förlorar mot Malmö. Den enda åtgärd som finns med i nuvarande plan som sträcker sig till slutet av 2021 är Västlänken som ska stå klar 2027. Inom övriga områden saknas tillräckliga satsningar inom nuvarande plan för att komma ikapp Malmö. Om man ponerar att övriga åtgärder planeras in direkt efter nuvarande plans utgång, det vill säga 2022, och lägger till fem år i byggtid kan vi konstatera att det tar minst 17 år innan vi är ikapp Malmö. Vi har tittat på elva olika områden inom den fysiska infrastrukturen och jämfört Göteborg med Malmö. Vi har försökt bedöma hur väl utbyggd infrastrukturen är på respektive område. Vi har på så sätt försökt bortse från det geografiska läget för Malmö respektive Göteborg eftersom det är svårt att göra någonting åt. Ta till exempel Malmös läge nära Köpenhamn vilket gör att de har tillgång till en mycket stor flygplats i form av Kastrup. Vi har därför inte jämfört flygplatsernas storlek eller utbud utan hur väl infrastrukturen till flygplatsen från respektive stad är utbyggd. Vi har valt de elva områden som vi tycker är viktiga utifrån vårt perspektiv. Det finns säkert andra områden som vi har missat och vi tar gärna en diskussion om dem. I vissa fall är det svårt att jämföra eller så är skillnaderna små mellan städerna. Vi har då konstaterat att det blir oavgjort och inte delat ut någon poäng. 6
Resultat Järnvägskapacitet i navet 0-1 För att pendlingen och fjärrtrafiken med järnväg in till Göteborgs respektive Malmös centrum ska fungera och kunna öka måste kapaciteten i respektive nav vara väl utbyggd. Båda städerna lider av att de är säckstationer, det vill säga att tågen måste in och ut samma väg. Men i december i år, 2010, invigs Citytunneln igenom Malmö. Det innebär genomgående tåg igenom staden och därmed en markant ökning av kapaciteten. Projektet har kostat cirka nio miljarder. I Göteborg är det fortfarande en säckstation som innebär stora kapacitetsproblem på Göteborgs central. Planen är att en lösning, i form av en tunnel, ska vara färdig 2027. Vi ligger 17 år efter i Göteborgsregionen. Att Malmö tar ledningen är uppenbart. Ringled 0-2 I och med att Öresundsbron byggdes färdigställdes en ringled runt Malmö som går utanför staden och därmed motorvägshastighet, 110 km/tim. I Göteborg finns endast genomfartsleder med 70 km/tim, vilket utöver ringled även finns i Malmö. Norr-, väst- och söderleden i Göteborg är stadsmotorvägar och därför inte skyltade med 110 km/tim. I Göteborg diskuterades en förbifart öster om staden på 1980- och 90-talen. Den lades i malpåse bland annat på grund av politisk oenighet och motstånd från boende samt brist på pengar. Sedan dess har inget hänt på den fronten. Tyvärr måste vi konstatera att Malmö därmed leder med två poäng totalt. Idag finns det inte med något förslag till en ringled eller förbifart öster om Göteborg och planen sträcker sig tolv år framåt i tiden. Lägger man till att det är minst fem års byggtid för en förbifart tar det minst 17 år innan vi är ifatt Malmö på den här punkten 7
Vägförbindelse till Stockholm 0-3 En vägförbindelse till Stockholm är viktig. Sveriges ekonomiska centrum är koncentrerat till Stockholm. För näringslivet är det viktigt att kunna ta sig till Stockholm med bil för att besöka kunder och i princip ha med sig kontoret och/eller produktprover i bilen. Mycket av det som produceras i Västsverige ska konsumeras i Stockholm och delar av det transporteras med lastbil till Stockholm och övriga Mälardalen. Vägen mellan Malmö och Stockholm är, sånär som på en kort sträcka förbi Ljungby, motorväg hela vägen. Den sträcka som inte är motorväg är mötesfri motortrafikled med planskilda korsningar och har hastighetsgräns på 100 km. Bästa vägen mellan Göteborg och Stockholm är idag riksväg 40 och E4 via Jönköping. Den vägen har en sträcka som är omväxlande 60 och 80 km/tim på riksväg 40 mellan Borås och Ulricehamn. Den sträckan ska förhoppningsvis byggas om till motorväg och stå klar om cirka fyra år. Även efter det kommer en sträcka om cirka fem mil vara vanlig mötesfri väg, det vill säga utan planskilda korsningar och därmed upprepade hastighetsnedsättningar. Vi tvingas ge Malmö ytterligare en poäng. Planskilda korsningar och därmed en jämn standard med 100 km/tim finns inte med i nuvarande plan fram till 2021. Lägg till fem års byggtid och vi är 17 år efter i väst. 8
Järnvägsförbindelse till Stockholm 0-3 För möten i Stockholm är tåget ofta den bästa lösningen. Båda städerna har X2000 till Stockholm på en bana med dubbelspår. Det blir oavgjort. På Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg är det tidvis stora förseningar särskilt under vintern. Kapaciteten är ansträngd särskilt på sträckan Göteborg-Skövde där snabba X2000-tåg konkurrerar om platsen på spåren med betydligt långsammare regiontåg. Ännu långsammare är pendeltågen och de långsammaste av alla är godstågen till och från Göteborgs Hamn. Så även om vi bedömer att det blir oavgjort så är en förbättring av kapaciteten på stambanan mycket angelägen. Fortsatt underläge för Göteborg, 0-3. Spårväg 1-3 Att Göteborg har en spårtrafik inne i staden kan uppfattas som en fördel även om kostnaderna för driften är stora. Spårvägen medger vanligtvis en högre kapacitet än ett system med enbart bussar, och större resandeströmmar möjliggörs därför inne i centrala Göteborg än i centrala Malmö. Eftersom Malmö kommun vill bygga spårväg konstaterar vi att Göteborg ligger före. Poäng till Göteborg, 1-3. Här ligger Göteborg många år före. 9
Väg till och från andrastaden och till och från delregionala centra 1-3 En bra infrastruktur mellan regioncentra och andra viktiga städer i regionen ökar möjligheten till arbetsmarknadsförstoring. Fler arbetsgivare får tillgång till mer relevant arbetskraft och fler arbetstagare får ett större utbud av arbetsplatser. Regionen blir också mer attraktiv för unga människor som vill göra karriär. Allra viktigast är en bra vägförbindelse till den näst största staden i regionen i det här fallet Borås respektive Helsingborg. Det är tydligt att det blir oavgjort då det är motorväg Göteborg-Borås och Malmö-Helsingborg. Vi har utvidgat jämförelsen och inkluderat ytterligare tre städer. För att avgöra vilken infrastruktur som är bäst har vi mätt genomsnittlig hastighetsstandard mellan regioncentra, i det här fallet Göteborg respektive Malmö och fyra delregionala centra i respektive region. Förutom Borås och Helsingborg har vi valt de tre största städerna utanför Stor-Malmö respektive Stor-Göteborg med undantag för Ängelholm i Skåne. I Skåne har vi i stället valt Ystad för att tydligare avspegla olika riktningar utifrån Malmö. Skulle vi ta Ängelholm så innebär det att vi i stor utsträckning bedömer samma infrastruktur två gånger då Helsingborg och Ängelholm ligger utmed samma väg och järnväg. Eftersom vi valt de största städerna utanför storstadsområdena kommer inte Mölndal, Lund, Trelleborg eller Landskrona med. Utifrån vårt urvalskriterium blir det, förutom Borås-Göteborg, även Göteborg-Uddevalla, Göteborg-Trollhättan och Göteborg Skövde. Motsvarande i Skåne blir det förutom Malmö-Helsingborg, även Malmö-Hässleholm, Malmö-Kristianstad och Malmö-Ystad. Genomsnittshastigheten för de fyra relationerna från stadsgräns till stadsgräns är cirka 100 km/tim för både Göteborg och Malmö. Det förutsätter dock på att man räknar på hastigheterna som kommer att gälla på E45 mellan Göteborg och Trollhättan när den står klar. Vi bedömer det som oavgjort. 10
Järnväg till och från andrastaden och till och från delregionala centra 1-4 På samma sätt som vägförbindelser är viktiga för att utveckla arbetsmarknadsregionen är också järnvägsförbindelserna det. Återigen är det viktigast att koppla samman de två största städerna i respektive region, Göteborg med Borås och Malmö med Helsingborg. Det har inte varit helt lätt att bestämma hur vi ska bedöma kvaliteten på banan. Det vi slutligen fastnade för var andelen dubbelspår. Vi kan konstatera att järnvägen Malmö- Helsingborg är dubbelspår hela vägen emedan Göteborg-Borås är enkelspår. Tåget mellan Malmö och Helsingborg är betydligt snabbare. På sträckan Göteborg-Borås är till och med bussen snabbare än tåget. Vi kan också konstatera att Helsingborg, enligt SCB:s definition, är en del av Malmös arbetsmarknadsregion medan Borås inte är en del av Göteborgs arbetsmarknadsregion. En utbyggnad av en ny dubbelspårig järnväg mellan städerna, tror vi, skulle leda till att Borås blir den del av Göteborgs arbetsmarknad. Om vi utvidgar jämförelsen och inkluderar samma sträckor som i vägjämförelsen i föregående kapitel blir det sträckorna Göteborg- Uddevalla, Göteborg-Trollhättan och Göteborg-Skövde. Motsvarande sträckor i Skåne är Malmö-Hässleholm, Malmö-Kristianstad och Malmö-Ystad. I Västsverige är sträckan Göteborg- Uddevalla och, som konstaterat, sträckan Göteborg-Borås enkelspår. I Skåne är sträckan Malmö-Ystad och en del av sträckan Malmö-Kristianstad enkelspår. Det innebär att andelen dubbelspår på sträckorna in till Göteborg är cirka 70 procent när järnvägen till Trollhättan är klar, vilket den är inom några år. Motsvarande in till Malmö är 80 procent dubbelspår. Alltså vinner Malmö oavsett om vi tittar på endast andrastaden eller om vi även tar med de tre andra städerna. Det ger ytterligare ett poäng till Malmö och ställningen är 1-4. Järnvägen till Borås respektive till Uddevalla finns inte med i den plan som sträcker sig fram till 2021. Utgår vi från 5 års byggtid så kommer Göteborg, med dagens planer, att vara ikapp först om tidigast 17 år. 11
Väg till internationell flygplats 1-4 Möjligheten att kunna flyga ut i världen för att träffa kunder och leverantörer är viktigt för näringslivet i ett så exportberoende land som Sverige, likaså möjligheten att få hit kunder och investerare. Flyget är dessutom avgörande för möjligheten att locka hit evenemang, mässor och turister, vilket gynnar näringslivet i regionen. Både Göteborg och Malmö har motorväg till respektive internationella flygplats, Göteborg-Landvetter samt Kastrup. Således bedömer vi det som oavgjort. Järnväg till internationell flygplats 1-5 För att kunna genomföra kundmöten eller delta på konferenser är det en klar fördel om man kan åka ner på morgonen med direktflyg och hem direkt på eftermiddagen. Ju fler resenärer desto fler direktlinjer möjjliggörs. Att det går smidigt att ta sig till en flygplats med tåg ökar flygplatsens attraktivitet. Flygplatsens upptagningsområde av resenärer utökas också vid bättre och snabbare kommunikationer vilket leder till fler resenärer och därmed möjlighet till fler direktlinjer. Göteborg saknar järnväg till Landvetter flygplats. I Malmö går det snabbt med järnvägen över bron till Kastrup. Malmö plockar en poäng till. Ställningen är förkrossande 5-1 i Malmös favör. Järnväg mellan Göteborg och Landvetter flygplats finns inte heller med i nuvarande plan fram till 2021. Med en byggtid på minst 5 år är vi 17 år efter även på den punkten i Västsverige. 12
Göteborgs väg till Oslo, Malmös väg till Köpenhamn 1-5 Oslo är Göteborgs viktigaste internationella handelspartner och den region som är mest ekonomiskt integrerad med Göteborgsregionen. Köpenhamn är motsvarande för Malmö om än i mycket större grad. Avståndsskillnaden är det svårt att göra något åt, men infrastrukturens tillstånd kan vi påverka. Motorvägen är beslutad och i det närmaste klar till Oslo. Mellan Malmö och Köpenhamn har man som bekant byggt en motorvägsbro. Vi bedömer att skillnaden är såpass liten att det blir oavgjort. Göteborgs järnväg till Oslo, Malmös järnväg till Köpenhamn 1-6 Om vägen mellan Göteborg och Oslo håller på att bli bra så är järnvägen desto sämre. Standarden är dålig och hastigheten är låg, idag tar tågresan cirka fyra timmar. En bra järnväg till Oslo skulle kunna innebära att restiden halverades. Det skulle leda till ytterligare affärer och pendling mellan städerna vilket gynnar tillväxten. Järnvägen till Köpenhamn från Malmö är av högsta klass. Skillnaden i avstånd gör det svårt att jämföra men vi tycker ändå det är relevant. Göteborg förlorar igen och slutställningen blir, för Göteborg, problematiska 1-6. En upprustning av järnvägen till Oslo saknas i den 12-åriga planen som sträcker sig till och med 2021. Om den mot förmodan byggstartas 2022 och tar minst fem år att bygga är vi även här 17 år efter. 13
Varför jämföra infrastrukturen i Göteborgsregionen med Malmöregionen? Bra infrastuktur skapar möjligheter till utveckling för en region, dålig infrastruktur kan innebära hinder för utvecklingen. Göteborgs respektive Malmös arbetsmarknadsregioner är av ungefär samma storlek, närmare bestämt cirka en miljon invånare, varför vi tycker det är intressant att jämföra infrastrukturens kvalitet i just dessa två regioner. Det finns garanterat områden inom infrastruktur som vi har missat och borde haft med i denna jämförelse. Vi har valt ut faktorer som vi anser har stor betydelse för näringslivet och pendlingen. Vi är också övertygade om att den mängd faktorer vi har tagit med är tillräckliga för att visa på det faktum att Malmöregionen har betydligt bättre infrastruktur än Göteborgsregionen. Vi har fokuserat på väg och järnväg då de planeras och beslutas på ett likartat sätt. Man hade kunnat ta med hamnarnas respektive flygplatsernas storlek. Det hade gett ett poäng var och därmed inte påverkat det övergripande resultatet. I diskussionen om hur Göteborgsregionen ska kunna komma ikapp blir det fruktlöst när det gäller flygplatsen. Samma sak blir det om man tittar på hamnen utifrån Malmös perspektiv. Vad gäller bedömningen så bygger den på ett flertal antaganden som i alla utredningar. Vi har försökt att vara så objektiva som möjligt och dessutom försökt göra rimliga antaganden. Vi har också försökt vara tydliga i vilka antaganden vi har gjort så det är upp till läsaren att bedöma om hon eller han tycker det är rimligt. Om du som läsare anser att ett eller flera områden borde varit med, kontakta gärna Handelskammaren. 14
Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapporterna finns att ladda ner på www.handelskammaren.net/rapporter 2002:1 Västsverige - en tyst del av Sverige. 2002:2 Skola - Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap 2002:3 Position Väst 2002 - det som mäts blir gjort 2002:4 Vad tycker du om flyget? 2002:5 Västsverige - en tyst del av Sverige. 2003:1 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. 2003:2 Värdeskapande IT-universitet 2003:3 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 2003:5 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? 2004:1 Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital 2004:2 Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige 2004:3 Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? 2004:4 Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 2005:1 Västsverige - en tyst del av Sverige 2004 2005:2 Sårbarhetsindex 2004 2005:3 Affärsrelevant forskning 2005:4 Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? 2005:5 Ny förbindelse över Göta älv 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 2005:7 Värdeskapande kompetens 2005:8 Fokus Attityd 2005 2005:9 Bygg ut E 20 till motorväg 2005:10 Svenska nav 2006:1 Fokus Attityd Skolledare 2006:2 Värdeskapande persontransporter 2006:3 Har vi en industri i världsklass? 2006:4 Förtroendet för välfärdens leverantörer 2006:5 Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige? 2006:6 En tyst del av Sverige 2006 2006:7 Fokus Attityd 2006 2006:8 Vägar till världen 2007:1 Making West Sweden a Better Location for International Companies 2007:2 Ett viktigt stråk för svenskt gods 2007:3 Sårbarhetsindex 2007:4 Tillväxt Göteborg 2007:5 Farliga förbindelser. Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem 2007:6 Fokus Attityd 2007 2008:1 Västsverige på väg 2008:2 Göteborg vs Gothenburg 2008:3 Vem blir känd i Göteborg? 2008:4 Hur stort är västsverige? 2008:5 Svenska nav 2008 2008:6 Konsekvenserna av ökat utländskt ägande i det svenska näringslivet 2008:7 Fokus Attityd 2008 2008:8 Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet 2008:9 Små och medelstora företags situation under krisens 2008 2009:1 En tyst del av Sverige 2009 2009:2 Västsverige-Skåne 0-5 2009:3 Klimatet och affärerna 2010:1 Turismen i Västsverige 2010:2 Reversibla körfält i Göteborgsområdet 2010:3 The Neverending Story 2010:4 Bygg ny järnväg mellan Västsveriges två största städer 2010:5 Risky Business 2010:6 Dags att rensa upp bland bolagen 2010:7 Svenska Nav 2010 15
Vi är företrädare för det västsvenska näringslivet och en mötesplats där människor och företag kan inspireras och skapa affärer. Vår kompetens, våra tjänster och vårt nätverk är vår styrka i arbetet att skapa tillväxt och utveckla framtidens Västsverige. Tillsammans med våra 2600 medlemsföretag arbetar vi för ett västsvenskt näringsliv i världsklass. Vi gör Västsverige starkare. www.handelskammaren.net Göteborg Mässans gata 18 Box 5253 402 25 Göteborg Telefon 031-83 59 00 Borås Kungsgatan 29 503 33 Borås Telefon 033-41 05 55 Skövde Varnhemsgatan 16A 541 27 Skövde Telefon 0500-59 50 30 Stockholm Kungsträdgården Volvohuset, Box 7724 103 95 Stockholm Telefon 08-524 630 41 Trollhättan Åkersjövägen 10 Box 901 461 29 Trollhättan Telefon 0520-48 10 90 Uddevalla Museigatan 2 451 50 Uddevalla Telefon 0522-149 20