Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer, en för föroreningar i utomhusluft, en för olika parametrar i fisk- och musselvatten och en för omgivningsbuller. Dessa normer bedöms inte överskridas inom Färgelanda kommun Luft Kommunen tar emot svavel-, kväve-, kolväte-, tungmetall- och partikelföroreningar från hela nordvästra Europa, vilka späds på med regionala utsläpp från främst Göteborg, Stenungsund och Brofjorden. Luftföroreningarna har framförallt försurande effekter på mark och grundvatten och negativ påverkan på växtligheten och kan även påverka människors hälsa. Verksamheter inom kommunen som kan ha störande påverkan på omgivningens luftkvalitet är plastindustri, verkstadsindustri, lackerings-/ytbehandlingsverksamhet, förbränningsanläggningar, avloppsreningsverk och större djurstall samt biltrafik. En stor del av de lokala föroreningarna härrör från bebyggelsens uppvärmning och från trafiken. Vid bebyggelseplanering och bygglovprövning inom störningsavstånd från luftpåverkande verksamhet bör luftmiljöfrågorna särskilt beaktas. Ny bostadsbebyggelse bör undvikas. Vid planering av ny bebyggelse och vid förändringar i den befintliga bör gemensamma uppvärmningscentraler för grupper av bostäder liksom förnybara energislag för uppvärmning eftersträvas. Vatten Stora delar av kommunen har försurat grundvatten i sådan omfattning att vattenledningar angrips samt att metaller i ökad omfattning löses ut från marken. Flera av sjöarna är också hårt belastade av närsalter och reagerar med återkommande algblomningar, bl a Ellenösjön. Förutom naturlig erosion har utsläpp från markanvändning och verksamheter stor betydelse för vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. De största lokala källorna är jordbruk, skogsbruk, enskilda avlopp, avloppsreningsverk samt industrier. Genomförda kalkningsprogram har medfört att fiskbestånden i merparten av kommunens sjöar och vattendrag är relativt opåverkade. Färgelanda kommun ingår till största delen i Örekilsälvens avrinningsområde med mynning i Gullmarn, medan kommunens sydöstligaste del avvattnas genom Dalbergså vattensystem till Vänern. Dessa två huvudavrinningsområden är indelade i så kallade delavrinningsområden av vilka 23 respektive 7 berör Färgelanda kommun. Gränser för delavrinningsområden framgår av karta Miljö, hälsa, säkerhet. 17
Olika delavrinningsområden har olika naturliga förutsättningar och olika grad och typ av påverkan och därmed olika vattenkvalitet. Som exempel kan nämnas att vissa områden uppvisar försurningsproblem medan andra är tydligt påverkade av övergödning. Frågan om vattenkvaliteten i de olika vattenområdena är för närvarande föremål för utredning och kommer senare att resultera i förslag till olika rekommendationer och riktlinjer beträffande markoch vattenanvändning liksom i funktionskrav beträffande hygien, kretslopp, och miljöbelastning. Syfte är att uppnå befintliga eller kommande miljömål. Delavrinningsområdena utgör basen i dessa bedömningar och överväganden. Ny sammanhållen bebyggelse skall anslutas till kommunens avloppsanläggningar eller, utanför tätortsområdena, anslutas till gemensam lokal anläggning med biologisk och/eller kemisk rening med god reningseffekt och tillgång till lämplig recipient. Enskilda VA-anläggningar skall utformas på sätt som säkerställer fullgod reningsfunktion för de anslutna fastigheterna. Åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten kommer att införlivas i översiktsplanen i berörda delar. För att begränsa belastningen på vattenmiljön erfordras för ny spridd bebyggelse fullgod avloppsrening. För att minska effekterna av jord- och skogsbrukets närsaltläckage är det angeläget att täckdikning och dränering av våtmarker begränsas. Strävan bör vara att återställa våta marker för att öka landskapets självrenande och vattenflödesutjämnande förmåga. Avfall Gällande avfallsplan antogs 1998. En revidering av denna pågår. Kommunens renhållningsordning anger bl a att allt avfall skall sorteras. Inom kommunen fungerar Stigens återvinningscentral som mellanlagringsstation för grovsopor, som central för återvinning av skrot, trä, trädgårdsavfall, vitvaror, förpackningar, papper, elektronikskrot och farligt avfall samt som deponi för rena schaktmassor. Återvinningsstationer för inlämning av återvinningsbart material finns på 8 platser i kommunen. Insamling av hushållens farliga avfall sker vid 2 sk miljöstationer, en i Färgelanda och en på Stigens återvinningsstation. Allt hushållsavfall inom kommunen transporteras till TRAAB:s anläggning på Häljestorp utanför Vänersborg. Vid planläggning för ny sammanhållen bebyggelse för bostäder bör områdena förses med lämpligt placerade gemensamma utrymmen för avfallshantering. 18
Förorenad mark Äldre avfallsupplag kan utgöra risk för yt- och grundvattenpåverkan genom läckage av miljöstörande ämnen. I kommunen finns 6 kända nedlagda avfallsupplag, se karta, samt ytterligare 28 platser som enligt länsstyrelsens planeringsunderlag är potentiellt förorenade på ett eller annat sätt. Närmare uppgifter om de potentiellt förorenade områdena finns hos kommunens miljö- och byggkontor. Risken för spridning av föroreningar bedöms vara låg. Vid planläggning och lovprövning inom eller i närhet av förorenad mark bör särskild riskanalys krävas, t ex om schaktning är aktuell. Buller Buller är den miljöstörning som påverkar det största antalet människor i landet. Naturvårdsverket har angett riktvärden för bostäder vid vägar, industrier mm. För inomhusmiljön bör den sk ekvivalentnivån inte överstiga 30 dba och maxnivån inte överstiga 45 dba nattetid. Utomhus nivån vid bostäder bör inte överstiga 55 dba ekvivalent nivå. Biltrafiken är den dominerande bullerkällan i kommunen och påverkar näraliggande bebyggelse utmed större vägar och utmed gator i samhällena. En översiktlig inventering av buller längs de allmänna vägarna konstaterar att områden inom 50-100 meter från väg 172 mellan södra kommungränsen och väg 2086 söder om Högsäter sannolikt utsätts för buller över riktvärdet utomhus. Kring Sågebackens skjutbana finns ett område med bullerstörningar som berör den sydvästra delen av kommunen (se även under Totalförsvaret ). Bullrande verksamhet med lokal påverkan förekommer i vissa industriområden samt vid skjutbanor, motorsport- och krossanläggningar. Ny bostadsbebyggelse måste uppföras på ett sådant sätt att bullerstörningar inte uppkommer inomhus- eller utomhus. Naturvårdsverkets riktvärden skall tillämpas. Risk för trafikbuller i befintlig bebyggelse bör särskilt uppmärksammas utmed vägarna 172 och 173. Risk för bullerstörningar skall också beaktas vid planläggning och bygglovprövning i anslutning till verksamheter med höga bullernivåer Elektromagnetiska fält mm Forskning om risker med elektromagnetisk strålning från större kraftledningar, ställverk, transformatorstationer, mobiltelefonisändare m fl källor pågår på många håll. I Sverige rekommenderas viss försiktighet och att hänsyn tas till exponering för magnetfält. I bostäder, skolor, daghem mm i anslutning till kraftledningar får det elektromagnetiska fältet inte överstiga mätenheten 0,2 mikrotesla. För strålning från basstationer för mobiltelefoni gäller strålskyddsinstitutets normer. De säkerhetsavstånd som idag tillämpas med avseende på ledningarnas systemspänning anses i de flesta fall även tillgodose att gränsvärdena för de 19
elektromagnetiska fälten ej överskrids. Ett skyddsavstånd om 50-200 meter bör eftersträvas och i varje enskilt fall avgöras i samråd med Vattenfall. Andra risker utmed kraftledningar är brott, överslag mm som kan leda till bl a personskador och brand. Ellagen anger att byggnadsfri zon råder inom 5 meter från 40-kV-ledning och 100 meter från en 400-kV-ledening. Telemasternas läge framgår av karta Teknisk försörjning. Därutöver finns sändarantenner på vissa byggnader i tätorter. Vid lokalisering och utformning av nya elanläggningar och bebyggelse skall exponering för magnetiska fält begränsas. För att minska skaderisken vid mastbrott och nedfallande mastdelar kring master skall ett säkerhetsavstånd till byggnader och anläggningar om 1,5 gånger mastlängden tillämpas. Radon Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar, radioaktiva metallatomer. När vi andas in radonhaltig luft fastnar radondöttrarna i våra luftvägar. Vid sönderfallet (halveringstid) sänder radondöttrarna ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Därför betraktas höga halter av radongas i bostäder som olägenhet för människors hälsa. Enligt miljöbalken kan myndigheterna kräva att fastighetsägaren sänker halten under 200 Bq/m 3 (becquerel per kubikmeter luft), som är riktvärde för befintliga byggnader. Enligt Boverkets Byggregler är gränsvärdet för nybyggda hus 200 Bq/m 3. I kommunen förekommer högriskområden främst i den södra kommundelen och områden med eventuell högrisk även i norr. Radonhalten i luften i nya hus skall ligga under gränsvärdet 200 Bq/m 3. För befintlig bebyggelse gäller riktvärdet 200 Bq/m 3 för bostäder, och lokaler för allmänna ändamål (t ex skolor och förskolor). För dricksvatten i allmänna vattenledningsnät gäller otjänlighet vid mer än 1000 Bq/l. För enskilda vattenbrunnar gäller samma nivå men som riktvärde. 20 Skredrisk I samband med ÖP-arbetet har kommunen låtit SGI genomföra en översiktlig kartering av geotekniska förutsättningar för huvuddelen av de aktuella utbyggnadsområden i samhällena (Översiktsplan över områden inom Färgelanda kommun - Geotekniska förutsättningar, SGI 2004-05-31). Kartläggningen visar att i merparten av områdena är förutsättningarna sådana att förutsättningar för skred kan finnas och att i ett flertal av dessa kan skredförebyggande åtgärder behövas. Riktlinjer och rekommendationer för stabilitetsutredningar anges i Skredkommissionens rapport 3:95 Anvisningar för släntstabilitetsutredningar. Sen tidigare finns även andra översiktliga stabi-
litetskarteringar, s k skredriskkartor, bl a över bebyggda områden som kan ha otillfredsställande stabilitet. Inför detaljplaneläggning såväl inom som utanför ovan nämnda studerade områdena kan, utöver stabilitetsutredningar, också utredningar som klarlägger grundläggningsförutsättningarna mm behövas. Inom områden där förutsättningar för skred kan finnas skall en geoteknisk utredning genomföras före planläggning eller innan bygglov ges. Utredningar avseende stabilitet skall följa gällande centrala riktlinjer och rekommendationer. Översvämningsrisk Någon direkt översvämningsrisk inom bebyggda områden är ej känd. Översvämningar kan dock uppstå på framförallt jordbruksmark inom vissa områden, främst vid kraftig vårflod. Eventuell risk för översvämning bör klarläggas i samband med detaljplaneläggning av lågt belägna utbyggnadsområden. Framtida eventuella förändringar i klimatet kan medföra ökad risk för översvämningar. Räddningsverket har påbörjat en utredning om risker för skadliga översvämningar i kommunen. Byggnader och anläggningar bör inte förläggas i områden med risk för översvämning eller underminering. Transporter med farligt gods Transporter av farligt gods i kommunen domineras av petroleumprodukter till bensinstationer och bebyggelse. Vägverket har i sitt underlag för fysisk planering redovisat väg 172 som primär transportled för farligt gods i kommunen. Den byggnadsfria zonen utmed väg 172 är enligt beslut av Länsstyrelsen 30 meter. Vägverket och Länsstyrelsen rekommenderar dock ett skyddsavstånd på 40 meter. En riskbedömning skall göras när bebyggelse eller förändrad verksamhet planeras inom 100 meter från väg som är utpekad som primär transportled för farligt gods. Uppställningsplats för farligt gods saknas i kommunen. Risk för skador till följd av olyckor med farligt gods är störst i bebyggelse utmed väg 172, utmed samhällenas genomfarter samt kring de bensinstationer där omlastning sker. Eftersom väg 172 passerar genom skyddsområden för vattentäkter vid Färgelanda och Högsäter finns även risk för skada på dessa. Vid bebyggelseplanering och bygglovsprövning bör risk för skada i samband med farligtgodsolycka beaktas främst utmed genomfarterna i Färgelanda och Högsäter. Behov av ytterligare skyddsbestämmelser och skyddsåtgärder kring kommunens vattentäkter bör klarläggas. 21
Olämpligt placerade bensinstationer bör på sikt flyttas till mindre utsatta lägen på betryggande avstånd från bebyggelse. Lämplig lokalisering av uppställningsplats för fordon med farligt godsbör studeras i den fortsatta planeringen. Räddningstjänsten bör ges i uppdrag att föreslå lämpliga lägen. Skydd mot olyckor För att effektivisera insatser vid olyckor och för att ge förutsättningar för samhällsplaneringen har kommunen låtit Räddningstjänsten utföra en analys av de risker som finns i kommunen (Riskanalys i Färgelanda kommun, 1996-02-06). Räddningstjänsten är uppbyggd kring en räddningsstyrka och brandstation i vardera Färgelanda och Högsäter. Med hänsyn till bebyggelsens karaktär anger räddningstjänstplanen rekommenderad ambitionsnivå för insatstid enligt följande: Grupp 1, under10 min: Centrumbebyggelse, större vårdanläggningar, elevhem, industriområde, bostadsbebyggelse 4 vån och högre, samlingslokal över 300 pers mm Grupp 2, under 20 min: Bebyggelseområden 3 vån och lägre, större byar/gårdssamlingar, enstaka större industrier Grupp 3, under 30 min: Enstaka byggnader och gårdar, mindre byar Med nuvarande organisation nås huvuddelen av bebyggelsen och kommunens invånare inom den rekommenderade insatstiden. Karta över insatstider i olika delar av kommunen redovisas i Räddningstjänstplanen. Förutom räddningstjänstinsatser vid olyckor i bebyggelsen pekar räddningstjänstplanen ut kommunens vattentäkter som särskilda områden där insatser kan bli aktuella vid olyckor med miljöfarliga ämnen, olje- eller kemikalieutsläpp. Ansvar för brandvattenförsörjning utanför planlagt område som ingår i kommunens VA-verksamhetsområde ligger på den enskilde fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren. Rekommenderade insatstider enligt räddningstjänstplanen skall tilllämpas vid planläggning, lokaliserings- och bygglovprövning, bl a vad gäller brandklass och utrymning. 22 Verksamheter med särskilda risker eller störningar Kommunens riskanalys anger följande riskobjekt som i samband med olycka bedöms kunna medföra skada i omgivande bebyggelse eller miljö: o Verksamheter: Lear AB och VL-Butiken i Färgelanda samt Jaba Group AB i Högsäter o Vattenverk/reningsverk: Färgelanda, Högsäter och Stigen. o Bensinstationer: Färgelanda (2 st), Högsäter och Stigen.
I övrigt finns inom kommunen verksamheter som i normal drift kan medföra störningar i omgivningarna, främst djurstallar, förbränningsanläggningar, skjutbanor, anläggningar för hantering av avfall, täkter, motorsport- och krossanläggningar. I Boverkets allmänna råd 1995:5, "Bättre plats för arbete", anges riktvärden för skyddsavstånd kring olika typer av verksamheter.. Vid bygglovsprövning och planläggning för verksamheter med omgivningspåverkan skall gällande riktvärden för skyddsavstånd tillämpas som underlag. Totalförsvar Det militära försvarets intressen i Färgelanda kommun gäller framförallt område som är utsatt för bullerstörningar vid skjutning med grovkalibriga vapen på Sågebackens skjutfält i Uddevalla kommun. Området är av riksintresse för totalförsvaret. En översyn av dessa intressen pågår bl a genom miljöprövning av Sågebackens skjutfält. Riksintresset kan komma att hävdas utanför skjutfältets gränser. Försvarsmakten har därför utfärdat bindande regler om begränsningar i möjligheten att bevilja bygglov inom störningszonen kring Sågebackens skjutfält. Försvarsmaktens inriktning är dock att riksintresse för bullerstört område vid Bulid-Sågebackens skjutfält inte ska hävdas öster om väg 172, se karta Miljö, hälsa och säkerhet. Redovisning av försvarets intressen i övrigt finns redovisade hos länsstyrelsen och är även distribuerad till kommunen enligt särskilda riktlinjer och med särskilda sekretessregler. Intresseområdena kan inte närmare beskrivas i denna plan men intresset i sådana områden är främst inriktat mot att följa olika markanvändningsförändringar. I de fall försvarets intressen berörs i plan- eller bygglovärenden skall yttrande inhämtas från Avvecklingsorganisation Älvsborgs amfibieregemente, Ao Amf4, och särskild prövning ske i byggnadsnämnden. Varje kommun ansvarar för det civila försvaret på lokal nivå. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att trygga en acceptabel försörjning för befolkningen och för särskild samhällsviktig verksamhet under kris och krig. Organisation och uppläggning av det civila försvaret finns redovisad i den kommunala beredskapsplanen som skall revideras fortlöpande alltefter behov. Kommunens utspridda bebyggelsestruktur gör att sårbarheten i flera avseenden är relativt låg. Det är dock särskilt angeläget att utveckla god beredskap mot sabotage eller vapenverkan mot bl a försörjningssystemen för vatten, el och transporter. Enligt kommunens uppfattning bör bebyggelserestriktioner med hänsyn till Sågebackens skjutfält endast gälla i bullerutsatt område väster om väg 172 och där vara så små som möjligt. 23
Karta Miljöskydd, hälsa, säkerhet 24