6. HÄLSA OCH SÄKERHET

Transkript

1 6. HÄLSA OCH SÄKERHET ALLMÄNT Olika miljö- och riskfaktorer kan direkt eller indirekt påverka människors hälsa och säkerhet, påverka miljön och leda till egendomsskador. Detta kan ske genom långsamma effekter, oftast beroende på miljöfaktorer eller genom snabba effekter vid enstaka händelser, t ex olyckor. Människors hälsa och säkerhet handlar inte bara om frågor som störningar, sjukdomar, olyckor etc, utan också om olika faktorers inverkan på trivsel, välbefinnande och trygghetskänsla. Bedömningen av vilka konsekvenser miljö- och riskfaktorer kan leda till utgår vanligen från vedertagna riktvärden och gränsvärden. RISKANALYS OCH RÄDDNINGSTJÄNST Kommunfullmäktige har antagit en räddnings-tjänstplan, vilket föreskrivs i räddningstjänstlagen. Den redovisar hur räddningstjänstens verksamhet ska vara planerad och organiserad. Underlag för denna plan är bl a en riskanalys. För Munkedals del finns Kommunal riskanalys för Munkedals kommun, antagen av kommunfullmäktige Riskanalysen redovisar var och i vilka sammanhang det finns risk för att människor, miljö eller egendom kan skadas genom olyckshändelser, skred, trafikolyckor, utsläpp etc. Flera frågor har direkt anknytning till den fysiska planeringen. I riskanalysen konstateras bl a att: framtida byggnation av bensinstationer bör lokaliseras så att de inte blir ett hot mot kringliggande bebyggelse. framtida industrietableringar ska göras på därför avsedda områden och med hänsyn till kringliggande bebyggelse. en utbyggnad av E6:an är viktig för att minska trafikolyckorna. Kommunens räddningstjänst har räddningsstationer i Munkedal och Hedekas. Av riskanalysen framgår vilken insatstid räddningstjänsten har till olika platser i kommunen. Dessa tider för respektive plats är ett viktigt underlag för bygg-nadsnämndens dimensionering av byggnader ur brand- och utrymningssynpunkt. RADON Allmänt Radioaktiva grundämnen är instabila grundämnen som sönderfaller under avgivande av joniserande strålning. Ett sådant ämne är radon som i form av gas avgår till luften. Radon och dess radioaktiva söderfallsprodukter, radondöttrarna, utgör den största strålningsrisken som vi människor utsätts för. Allt berg och all jord innehåller uran som avger radon. I de flesta fall är halterna obetydliga men vissa bergarter som granit och pegmatit avger högre halter. Även områden med grova jordarter, som t ex isälvsgrus, kan vara riskområden. Radon i byggnader kan komma från byggnadsmaterial, från marken och från hushållsvatten. I villor och andra bostäder med markkontakt kan ibland alla dessa tre radonkällor samverka till en hög radonhalt. Markradon är den vanligaste orsaken till höga radonhalter inomhus. Den radonhaltiga jordluften kan transporteras in i huset genom otätheter i dess grundkonstruktion. Relativt enkla åtgärder kan därför ge ett radonsäkert byggande 59

2 Alla stenbaserade byggnadsmaterial avger en viss mängd radongas, men det är främst den radiumrika "blåbetongen", använd i en del äldre byggnader ("blåbetong" tillverkades mellan 1929 och 1975), som utgör ett stort radonproblem. Radonrikt vatten förekommer i huvudsak i bergborrade brunnar. Radonhalten kan vara så hög att användning av vattnet ger upphov till mätbart höga radonhalter inomhus. Vid planläggning av bebyggelse bör strålningsproblemen beaktas där gammastrålningen i marken överstiger 30 mikroröntgen per timma. Vid utbyggnad får radondotterhalten inte överstiga 70Bq/ m3 och vid ombyggnad 200 Bq/m3. Inom områden med högradonmark eller potentiell högradonmark skall efter bygganmälan föreskrivas sk radonsäker grundläggning eller grundläggning i enlighet med utförd radonundersökning. Även inom områden med normal radonmark bör generellt byggande ske med s k radonskyddande grundläggning. ligger inom högriskområde (Bohusgranit). Mätningarna visade låga värden, inget värde över gränsvärdet. Av Intressekarta 13: Hälsa och säkerhet framgår vilka delar av kommunen som bedöms som högriskområde (bl a bohusgranitområdet i kommunens västra delar) och "eventuella högriskområden". Höga radonhalter kan förekomma i bergborrade brunnar, särskilt i områden med uranrik berggrund som t ex Bohusgranit. Sådana områden i Munkedal är i första hand Bärfendal inklusive områdena väster om Dingle och Hällevadsholm. Analyser visar också att risk för förhöjda halter även kan finnas i södra delen av Tungenäset. Även inom de områden där berggrunden har låg halt av uran finns brunnar med höga radonhalter. Således kan man inte utesluta radonrisk i övriga områden inom Munkedals kommun. Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört relativt omfattande provtagningar av vatten från brunnar med avseende på förekomst av radon. Situationen i Munkedal Översiktlig markundersökning utfördes 1989 (Västsvenska berg, jord- och vattenundersökningar, 1989 "Översiktlig markundersökning, Munkedals kommun"). Munkedals kommun delades enligt rekommendationer i olika riskområden. I undersökningen beskrivs de geologiska förhållanden som råder i kommunen. I augusti 1990 utfördes mätningar av markradon i Hedekas samhälle. Anledningen var att Hedekas utpekats som eventuell högriskområde (israndbildning) i den översiktliga markundersökningen. Markradonmätningarna visade bra värden och Hedekas rubriceras som normalriskområde. Under våren 1992 utfördes radonmätningar inomhus i 57 fastigheter i Hällevadsholm för att få en riskbedömning mot bakgrund av att Hällevadsholm GEOTEKNIK De geotekniska förhållandena i Munkedal kan något förenklat beskrivas som berg och mellanliggande dalgångar med skiftande lerdjup och lutning. Berggrunden domineras av urberg i form av gnejs i Stora Le-Marstrandsformationen. Lerområdena kan, liksom i stora delar av Västra Götalands län, vara skredbenägna. Skred inträffar oftast i starkt sluttande områden i anslutning till vattendrag. Detta kräver särskild uppmärksamhet vid bebyggelseexploatering och anläggning av vägar m m i sådana områden. Det pågår en ständig forskning inom geoteknikområdet och nya rön förbättrar möjligheten att göra bra bedömningar. Nya tekniska lösningar för att öka stabiliteten i mark och vid grundläggning av bebyggelse har också utvecklats under senare år. Statens geotekniska institut, SGI, har tidigare arbetat fram underlagsmaterial beträffande stabilitets- 60

3 INTRESSEKARTA 13 Område med hög eller eventuell hög risk för markradon S Kornsjön Kynne fjäll Töftedalsån St. Holmevatten Örekilsälven Sannesjön S Bullaresjön Krokstad Sanne Örekilsälven Hedekas Hajumsälven Lersjön Hede Hällevadsholm Kärnsjön Svarteborg Dingle Tåsteröds st vatten Bärfendal Bärfendalsälven Håby Valbo-Ryr Valboån Foss Munkedalsälven Munkedal Viksjön ÖP 2001 MUNKEDALS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN Skala 1: km! Gullmarn Tungenäset Färlevfjorden Saltkällefjorden Rådhuset Arkitekter AB

4 förhållandena inom detaljplanelagda områden i kommunen. Från statligt håll har man, via Räddningsverket initierat en uppdatering av detta i ett antal utvalda kommuner, däribland Munkedals kommun. Genom erfarenhetsåterföring och nya beräkningsmetoder har man möjlighet att göra mer ingående analyser än tidigare. Detta arbete påbörjades under 1999 och omfattar endast bebyggda områden. När resultaten föreligger kommer dessa att arbetas in på Intressekarta 13: Hälsa och säkerhet. Miljö- och byggnämnden beslutade om en prioriteringslista för geotekniska insatser med avseende på stabiliteten. Syftet är att successivt kunna "friskriva" områden där det tidigare, i brist på kunskap, rått osäkerhet om stabilitetsförhållandena. Områden med många fastigheter prioriteras. Under 1999 påbörjades ett sådant arbete vad gäller centrumområdet i Dingle och Vadholmen i Munkedals samhälle. På kommunkontoret finns detaljerade kartor tillgängliga som ger en god överblick vad gäller stabilitetsförhållandena, resultatet av befintliga geotekniska undersökningar och gjorda förstärkningsåtgärder inom befintliga samhällen. Dessa kartor ajourhålls med hjälp av det nya material som tas fram. Kartorna fungerar som ett värdefullt underlagsmaterial vid all planering och exploatering. Inom kommunen finns inga kända områden där översvämningsrisker föreligger. VERKSAMHETSANKNUTNA RISKER OCH OLÄGENHETER Av kommunens riskanalys (1997) framgår vilka verksamheter inom kommunen som då medförde risk för t ex utsläpp av giftiga ämnen eller gaser vid brand, explosion eller felaktig hantering. De företag och anläggningar inom kommunen som nu (1999) kan medföra risk är: Munkedals AB - pappersbruk i Munkedal Skogsvallen - ishall med ammoniakanläggning för kylning i Munkedal Ammoniakfabrik vid Småröd under utveckling, inrymd i bergrum Verksamheten vid tegelbruket på Tungenäset, som eldas med gasolugn, är vilande. Brand- och miljöfarliga ämnen hanteras även i mindre omfattning på övriga industrier och anläggningar i kommunen. Andra, mindre föroreningsställen kan ge störningar lokalt i form av nersmutsning, lukt och buller. Det kan gälla så olika verksamheter som industrier, bergtäkter, bensinstationer, djurhållning etc men också kommunala verksamheter som t ex avloppsreningsverk och avfallsanläggningar. Vid bygglovsprövning och planläggning rtillämpar kommunen lämpliga skyddsavstånd enligt Boverkets rapport "Bättre plats för arbete". TRAFIKBULLER M M Buller kan definieras som oönskat ljud. Graden av påverkan beror både på hur känslig mottagaren eller miljön är och på bullrets karaktär. Biltrafiken är en stor bullerkälla vilken kan innebära olägenheter för boende kring vägar. Vissa industrier är också betydande bullerkällor, liksom bl a järnvägstrafik. Bullerstörningar kan även innebära kraftigt försämrade rekreationsvärden och naturupplevelser i natur- och friluftsområden. Genom lämplig lokalisering av vägar och andra bullerkällor bullerproblem förebyggas. Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för bostäder vid vägar, järnvägar, industrier mm. För inomhusmiljön bör ekvivalentnivån (medelvärde över dygnat) inte överstiga 30 dba och maxnivån inte överstiga 45 dba nattetid. Utomhusnivån för buller vid bostäder bör inte överstiga 55 dba ekvivalent nivå. Från boendesynpunkt kan även avgaser och vibrationer medföra olägenheter. Buller- och vibrationsproblematik vad gäller järnvägar behandlas i en policy utarbetad av Banverket i samarbete med Naturvårdsverket (Buller- och vibrationer från spårburen linjetrafik). 62

5 Också trafiksäkerhetsskäl gör det mindre lämpligt att bygga bostäder i den närmaste zonen kring vägar. Generellt gäller därför ett byggförbud om 12 meter kring allmänna vägar. För större vägar är byggförbudet utvidgat till 30 eller 50 meter, se även under rubriken Vägar i kap Kommunikationer. I befintlig bebyggelsemiljö kan det bli aktuellt att vidta andra åtgärder, som att avskärma bullerkällorna eller reglera trafiken. TRANSPORTER MED FARLIGT GODS Till farligt gods räknas explosiva ämnen, gaser, brandfarliga vätskor och ämnen, gifter, radioaktiva ämnen m m. En olycka med explosiva och brandfarliga ämnen i anslutning till bebyggelse kan orsaka skador vad gäller liv och egendom. En olycka där giftiga ämnen släpps fritt nära en vattentäkt, ett vattendrag eller en känslig naturmiljö kan medföra vattenförsörjningsproblem respektive ekologiska skador. Vissa färdvägar är olämpliga att använda för transporter av farligt gods, t ex om de passerar tät bebyggelse eller en vattentäkt. Transporter med farligt gods ska ske så att de utgör så liten risk som möjligt. I Vägverkets väginformation redovisas rekommenderade transportvägar för farligt gods. Väg E6 och väg 162 är utpekade som "primär transportväg" och rastplatsen vid Håby som "rekommenderad parkeringsplats för farligt gods". För närvarande utgörs ca 7 % av den tunga trafiken genom kommunen av fordon lastade med farligt gods. (Senaste mätning gjordes vid Håby 1996) Antalet fordon har dock ökat markant eftersom den tunga trafiken på E6:an nästan har fördubblats på några få år. Farligtgods-trafiken utgörs till stor del av lokala och regionala transporter av bensin och diesel. Med den planerade ombyggnaden av E6:an till motorvägsstandard kommer risken för att en olycka med farligt gods inträffar att minska jämfört med dagsläget. ELEKTROMAGNETISKA FÄLT MM Med hänsyn till befarade risker med att bo eller vistas i närheten av större kraftledningar, transformatorstationer och andra källor som alstrar elektromagnetiska fält bör gränsvärdet 0,2 mikrotesla inte överstigas i bostäder eller lokaler där människor stadigvarande vistas. Andra risker utmed kraftledningar är brott, överslag mm som kan leda till bl a personskador och brand. Ellagen anger att byggfri zon råder inom 10 meter från ledningens ytterfas vid en kvledning och inom 5 meterfrån 40 kv-ledning. Ett motiv för detta är att brand i byggnader kan leda till en avsevärt minskad brotthållfasthet hos ledningen. De säkerhetsavstånd som idag tillämpas med avseende på ledningarnas systemspänning bör i de flesta fall även tillgodose att gränsvärdena för de elektromagnetska fälten ej överskrids men det kan i vissa fall krävas större avstånd. KÄRNAVFALL Kynnefjäll var ett av de områden i landet som utpekades som intressanta för slutförvaring av radioaktivt kärnbränsleavfall. Efter 20 års lokalt motstånd har nu regeringen givit garantier för att Kynnefjäll inte längre är aktuellt för detta ändamål. KOMMUNALT STÄLLNINGSTAGANDE Kommunens grundsyn är att samhällsutbyggnaden ska ske så att nya riskkällor så långt möjligt undviks och att effekterna av befintliga riskkällor reduceras och om möjligt elimineras. Vid planläggningoch bygglovgivning ska kommunen tillse att byggnader där människor ska bo eller vistas stadigvarande får ett radonsäkert utförande. Där mätresultat visar att dricksvatten från enskilda borrade brunnar innehåller mer än 1000 Bq/l, ska åtgärder enligt Boverkets och länsstyrelsens rekommendationer vidtas. Fastighetsägarna ska in- 63

6 formeras om risker med radon i vatten inom högriskområdena och även inom kommunen totalt. Kartorna från SGI bör utgöra underlag för en prioritering av var man, inom befintlig bebyggelse, behöver göra ytterligare geotekniska undersökningar. Stabilitetsfrågorna ska särskilt beaktas i fördjupade översiktsplaner, detaljplaner och ansökan om bygglov. Vid lokaliseringsärenden och förhandsbesked i områden med lutande lermark inom övriga kommunen får den sökande, med hjälp av fackman, visa att stabiliteten är godtagbar innan förhandsbesked behandlas. Nya bostäder, publika anläggningar m m ska inte lokaliseras i anslutning till befintliga verksamheter som innefattar risker för miljöstörningar, säkerhetsrisker eller utsläpp av giftiga ämnen eller gaser. Vid prövning av tillkommande bebygelse i närheten av miljöstörande verksamhet skall Boverkets rapport "Bättre plats för arbete" tillämpas. Kommunen har ambitionen att uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer för buller utanför och inne i bostäder. Kommunen skall också tillämpa gällande gränsvärde för elektromagnetisk strålning samt angivna säkerhetsavstånd kring kraftledningar, transformatorer mm 64