13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3

Transkript

1 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 1/6 13. Totalförsvar 13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål: Verksamhet... 4 Beredskapsplanläggning... 4 Samordnad riskanalys... 4 Skyddsrum... 5 Skyddade utrymmen... 5 Horssjöns skjutfält Riktlinjer för kommunalt handlande... 6

2 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 2/ Mål Nationella mål Totalförsvaret skall kunna användas för att: förvara Sverige mot väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden, stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. (prop.1999/2000:30) Det övergripande nationella målet för det civila försvaret skall vara att: värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och vid krig i vår omvärld, bidra till fred och säkerhet i omvärlden, stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred. (prop. 1999/2000:30 ) Regionala mål Nedanstående regionala mål för det civila försvaret har angetts i Regeringens mål för länstyrelsen i de senaste årens regleringsbrev. Att som högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet verka för att målen i 1996 års försvarsbeslut för de olika funktionerna inom det civila försvaret, som länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för, uppnås under försvarsbeslutsperioden. De resurser och den beredskap som skapas skall också kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Med hänsyn tagen till de i propositionen 1998:99/74 angivna anpassningsperioder är målet att det skall finnas en beredskapsorganisation inom funktionen civil ledning som är utbildad och övad. Med totalförsvar avses alla de åtgärder som är nödvändiga för att förbereda landet inför yttre hot och för att ställa om samhället till krigsförhållanden. I krig omfattar totalförsvaret hela samhällets verksamhet. (SFS 1987: 991). Totalförsvaret består av två delar, en militär och en civil. En god civil beredskap skapas genom att man tar beredskapshänsyn i samhällsplaneringen för att inte bygga in onödig sårbarhet i det fredstida samhället, samt minskar sårbarheten genom kompletterande beredskapsåtgärder. Beredskapshänsyn innebär att man vid förändringar av byggnader, anläggningar och funktioner ska beakta dessas funktion i händelse av ofred: Låg sårbarhet och känslighet för störningar. God omställningsförmåga och nödvändig uthållighet. Tillgodoseende av speciella krav från försvarsmakten mm Kommunala mål Följande inriktnings- och effektmål för den kommunala beredskapen i fred och vid krig har fastställts av kommunstyrelsen: Inriktningsmål: Kommunens planering mot svåra påfrestningar skall inriktas utifrån en helhetssyn på samhällets satsningar och åtgärder för att förebygga och hantera hot och risker i såväl fred som krig ( höjd beredskap ).

3 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 3/6 Kommunens uppgifter och ansvar i fredskall så långt möjligt upprätthållas under höjd beredskap. Samhällets flexibilitet och stabilitet inför påfrestningar skall ha ett nära samarbete med den enskilda människans förmåga att agera på rätt sätt. Ledningsstrukturen skall vara sådan att den medger nämndövergripande beslut. Kommunen skall därför ha en beredskap mot tex: Svåra störningar i elförsörjning och telekommunikation. Svåra störningar i vattenförsörjning. Svåra störningar inom radio/tv. Stora olyckor såsom bränder och flygolyckor. Översvämningar och dammbrott Nedfall av radioaktiva ämnen. Kemikalieolyckor. Allvarlig smitta. Terrorism. När det gäller kommunens mål för beredskapsförberedelser och höjd beredskap så finns dessa angivna i beredskapsplanen. Effektmål: Ledning i fred och vid höjd beredskap: Ledningsorganisationen skall vara flexibel och anpassas till olika hotsituationer. Kommunens ledningsgrupp skall ha förmåga att året runt och dygnet runt, vid svår olycka, ett yttre hot eller andra extraordinära förhållanden snabbt kunna etablera en övergripande ledning av kommunens verksamhet. Ledning och samordning av det civila försvaret skall kunna bedrivas från alternativ ledningsplats. Delegationsregler skall finnas så att den eller de personer som i kommunstyrelsens ställe utgör kommunledning, snabbt skall kunna träda i verksamhet och ha tillgång till lokaler, telefoner mm. dygnet runt. Information i fred och vid höjd beredskap: Kommunen skall kunna upprätta en informationscentral i kommunhuset inom två timmar efter kännedom om inträffad händelse. Nyckelpersoner och nödvändiga hjälpmedel skall finnas för fredsverksamheten och en planering för hur den kan förstärkas ( höjd beredskap ). Funktionen måste arbeta i nära samverkan med främst kommunledningen och utnyttja lokalradiostationerna och lokalpressen samt hemskyddsorganisationerna.

4 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 4/ Verksamhet Beredskapsplanläggning Kommunen skall under 2001 upprätta en beredskapsplan. Underlaget till planen finns idag till stora delar inom olika sektorer i den befintliga kommunala verksamheten vilket nu skall sammanställas till en gemensam beredskapsplan. I beredskapsplanen skall även andra organisationers medverkan redovisas ex. kyrkan, civilförsvaret, de frivilliga försvarsorganisationerna mm. Beredskapsplanens syfte är bl.a. att redovisa hur ledning- information- och samverkan skall ske både i en krigssituation som i fredstid. Speciellt i fredstid vid sk. stora påfrestningar på samhället har beredskapsplanen en stor betydelse när det gäller att snabbt få igång räddningsarbetet. Detta har inte minst visat sig vid senare de översvämningar som under senare år drabbat stora delar av vårt samhälle. Samordnad riskanalys Som en del i arbetet med upprättandet av en beredskapsplan för kommunen har en samordnad riskanalys gjorts under Arbetet vilket bedrivits parallelt med beredskapsplanen har varit mycket lärorikt och givande. Den samordnande riskanalysen skall ge politiker, ansvariga tjänstemän, företag och allmänheten en så rättvisande bild som möjligt över de risker som finns inom kommunen och de sannolikheter och konsekvenser som dessa har. För detta behövs en klar bild av dels riskerna dels hur dessa skall bedömas. Nedan redovisas en sammanfattning av de risker som finns inom kommunen I kommunen finns en risktopografi som innehåller de flesta risker som kan förväntas i en kommun av Hagfors storlek. Utöver de allra vanligaste händelser såsom lägenhetsbränder, villabränder, trafikolyckor och olyckor i sjöar och vattendrag förekommer andra risker som kan ge allvarliga skador på människors liv, miljö, egendom och produktion. Olyckor kan bero på naturkatastrofer, människors handlande eller sabotage. Händelseförloppet kan vara plötsligt ( ex en trafikolycka ) eller ett långsamt förlopp ( ex vid översvämningar ). Bland de risker som kan uppkomma inom kommunen och som kan ge allvarliga konsekvenser kan nämnas: Översvämningar, ras och skred i Klarälven och Uvåsystemet. Trafikolyckor innefattande transporter av farligt gods, tunga transporter ( ex. timmer, stålvaror ), skolbusstrafik mm. Olyckor inom industriområden vilka är centralt placerade i eller i nära anslutning till tätorterna Hagfors och Ekshärad. Bränder i samlingslokaler, skolor och vårdhem. Bränder i trähusbebyggelse inom mindre tätorter och byar med i många fall lång insatstid. Skogsbränder I riskanalysen har även en sannolikhetsbedömning och en konsekvensanalys gjorts. När det gäller konsekvensanalysen har konsekvenser för människors liv och hälsa, miljö, egendom och produktion bedömts. I en så kallad riskmatris har sedan sannolikhet och konsekvenser vägts samman och man kan ur denna på ett enkelt sätt utläsa var sannolikhet och konsekvenser hamnar i matrisen och därvid hur farlig risken eller risobjektet är. Ex. kan utläsas att en gasolycka inom Uddeholm Toolings verksamhetsområde skulle kunna få mycket stora konsekvenser för samtliga bedömda konsekvensområden.

5 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 5/6 Riskanalysen vilken även finns presenterad i GIS har stor betydelse vid ex. planering och lokalisering av byggnader, trafikleder, andra anläggningar och verksamheter för att uppnå ett mindre sårbart samhälle. Skyddsrum Tätorten Hagfors har varit skyddsrums- och larmort fram till årsskiftet 1998/99. I februari 1999 meddelade länsstyrelsen att Hagfors inte längre ska vara skyddsrumsort. Enligt Lag om civilt försvar ( nr 1720 ) innebär detta bl.a. att befintliga skyddsrum ska hållas i stånd, men att inga nya behöver byggas. Inom Hagfors kommun finns idag 111 st skyddsrum. Av dessa är 104 st belägna inom Hagfors stad. Under den senare delen av 1990-talet har i samband med rivning av flerbostadshus 4 st skyddsrum avregistrerats. Det finns dock ingen brist på antalet skyddsrumsplatser inom Hagfors stad om man beaktar möjligheterna till en viss nödvändig omflyttning av boende och verksamma i staden. Sedan 1989 har underhållsbesiktning av skyddsrum med ca st per år utförts, vilket innebär att i stort sett samtliga skyddsrum har underhållsbesiktigats minst en gång under perioden. Skyddade utrymmen Under 1998/99 har en inventering och registrering av s.k. skyddade utrymmen gjorts för kommunen. Enligt föreskrifter och anvisningar från Räddningsverket skall det i orter med mer än 200 invånare finnas s.k. skyddade utrymmen. I kommunen gäller detta följande orter: Hagfors stad, Ekshärad, Råda, Uddeholm, Sunnemo, Mjönäs, Bergsäng och Geijersholm. I Hagfors stad, Uddeholm, Ekshärad och Geijersholm är behovet av skyddade utrymmen täckt till över 90% (täckningsgraden). I övriga områden varierar täckningsgraden från 37% (Bergsäng) till 79% (Råda). Sammanfattningsvis kan det konstateras att de flesta invånarna i de olika orterna har tillgång till ett skyddat utrymme. Horssjöns skjutfält Skjutfältet vilket är beläget inom Karlstad kommun gränsar till Hagfors kommun. Fortifikationsförvaltningen har redovisat den omgivningspåverkan som härrör från militär verksamhet vid övningsfält och skjutfält. För totalförsvarets militära del kommer riksintresse att hävdas för påverkade områden intill 65 dba Imp och 90 dbcx. Det störningspåverkade området sträcker sig cirka 3500 meter in i Hagfors kommun och har en bredd av cirka fem km. Varje år lämnas en redovisning över verksamheten till kommunen. Angivna lägen för ljudnivåerna markeras på översiktsplanens kartmaterial

6 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 6/ Riktlinjer för kommunalt handlande Handlingsplan Utöver den redovisning som sker i översiktsplanen finns intresseområden som av säkerhetsskäl inte kan redovisas i kartmaterialet. Kännedom om berörda områdens lokalisering finns hos kommunen och länsstyrelsen. Försvarsintresset är i sådana områden inriktat mot att följa olika markanvändnings-förändringar. I de fall försvarets intressen berörs i plan- och bygglovärenden sker en särskild bedömning av miljö- och byggnadsnämnden. Om nämnden fattar beslut som inte är i överensstämmelse med försvarets intressen kan beslutet överprövas av länsstyrelsen.