2011-03-08 Kommunstyrelsen Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 1 Förlängd brytningstid vid Aska bergtäkt, yttrande Fortsatt brytning vid Lilla Aska bergtäkt får inte leda till att stadsutvecklingen på Djurgården påverkas. Det är lämpligt med en avstämning efter fem år. Det skriver Linköpings kommun i ett yttrande till länsstyrelsen. Svevia AB ansöker hos länsstyrelsen om att fortsätta bryta vid Lilla Aska bergtäkt i ytterligare tio år. Brytningen inleddes 1998 och nuvarande tillstånd gäller till och med 31 december 2011. Svevia AB ansöker om förlängd brytningstid till och med 31 december 2021. Företaget vill bryta sammanlagt 3 800 000 ton berg under perioden, 400 000 ton i medeltal per år. Aska bergtäkt ligger cirka 1,5 kilometer öster om Slaka och cirka 1,5 kilometer sydost om Lambohov. För kommunen är bostadsbyggandet prioriterat, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M). Vi är positiva till fortsatt brytning, men tycker det är rimligt med en avstämning efter fem år. Det är viktigt att återställa området på ett bra sätt när brytningen är avslutad. I sitt yttrande över ansökan skriver kommunen bland annat: Kommunen ställer sig positiv till en fortsatt verksamhet vid Aska bergtäkt med tanke på samhällsnytta, resurshushållning, utsläpp av klimatgaser och kostnadseffektivitet. Täktverksamheten får inte medföra att stadsutvecklingen på Djurgården påverkas. Kommunen föreslår en avstämning efter fem år (2016) där kommunen får möjlighet att påverka villkoren för bergtäkten. Transportvägarna till och från bergtäkten måste förändras i takt med att Djurgårdsområdet och Lambohov byggs ut. Sökande bör medverka till att i olika skeden genomföra åtgärder som förbättrar transportvägarna och minskar bullerstörningarna. För att minska bullerstörningarna i Tinnerö naturreservat är det viktigt att det läggs fast i tillståndet att täktverksamheten begränsas till helfria vardagar klockan 7-18 som företaget föreslår i ansökan.
Ärende 4 Kollektivtrafikmyndighet Landstinget bör bli ny kollektivtrafikmyndighet i Östergötland. Det anser Linköpings kommun i ett yttrande till landstinget. Från första januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag. Då måste länets kommuner och landstinget ha bildat en regional kollektivtrafikmyndighet. Ett kommunalförbund med samtliga kommuner och landstinget som medlemmar kan vara kollektivtrafikmyndighet. Det är förstahandslösningen i lagen. Det finns dock möjlighet att komma överens om att landstinget ska vara myndighet. Det förutsätter att alla kommuner och landstinget är överens. Just nu arbetar hela regionen för att komma fram till en samsyn, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M). Kollektivtrafikmyndigheten kan delegera upphandling med mera till en kommun men planering och strategiska frågor måste myndigheten ansvara för. Finansieringen måste ske samlat för hela länet. Östgötatrafikens ägarråd har utsett en politisk styrgrupp och en tjänstemannagrupp som arbetat fram ett förslag till beslut. Förslaget innebär att landstinget blir kollektivtrafikmyndighet och en skatteväxling genomförs. Om förslaget blir verklighet, får landstinget ansvar för all kollektivtrafik i länet. Denna lösning ger ett samlat och tydligt ansvar för kollektivtrafiken och kan också ses som ett steg mot att en kommande regionkommun. Ägarrådet kommer att skicka ut ett slutligt beslutsunderlag i slutet på mars. Samtliga kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige måste ta beslut, senast i juni 2011. Linköpings kommun anser att det är viktigt att underlaget för skatteväxling uppdateras, så att kommunernas och landstingets verkliga kollektivtrafikkostnader ingår. Det innebär att en noggrannare genomgång av nuvarande och planerade kostnader måste göras. Den nya lagstiftningen öppnar också för andra aktörer. Kommersiella bussföretag kan alltså själva bedriva regional kollektivtrafik.
Ärende 5 En kartläggning av den sociala ekonomin, yttrande Sociala företag kan vara en bra väg till arbete och försörjning för många människor. Linköpings kommun är intresserat av att delta i ett eventuellt test av modeller för att underlätta att starta sociala företag. Regionförbundet Östsams rapport Arbete för alla? Kartläggning av den sociala ekonomin i Östergötland har sänts på remiss till kommunerna i länet. I sitt yttrande skriver Linköpings kommun bland annat: Linköpings kommun bedömer att sociala företag av olika slag kan vara en bra väg till arbete och försörjning för många människor. De kan också fungera som samverkanspartners, inspiratörer och förebilder för andra företag. Regionförbundet Östsam kan vara en resurs när det gäller kompetens, tillgänglig på länsnivå och kan jobba länsövergripande vid behov. Ett sådant eventuellt uppdrag till Östsam bör utformas så att det tydligt tillför kompetens och uppdrag utöver vad kommunens jurister, Nulink, Upphandlingscenter och Coompanion Östergötland har. Linköping deltar i ESF-projekt (Europeiska socialfonden) Orangeriet som drivs av Coompanion Östergötland. Projektet ger intressanta erfarenheter av hur ett arbetskooperativ successivt kan utvecklas från ett ESF-projekt. Erfarenheter som bör tas tillvara för fortsatt utveckling av sociala företag. Vi ska ansöka om förlängning av Orangeriet, säger kommunalråd Carina Boberg (FP). Linköpings och Norrköpings kommuner bedriver i samverkan projekt Tänk Om. Projektet har visat att människor som från början står långt från arbetsmarknaden kan bli en del av den. Detta kan ske genom individuellt anpassade och långsiktiga insatser. Linköpings kommun har redan idag sociala kriterier i sin upphandlingspolicy. Om Östergötland skulle få testa olika alternativ och modeller som underlättar att starta och utveckla arbetsintegrerade sociala företag, så skulle Linköping vara intresserat av att delta. Om lagstiftningen då gav möjlighet till att reservera kontrakt till vissa sociala företag är kommunen positiv till att pröva det vid enskilda upphandlingar. Sådan möjlighet finns inte i lagstiftningen i dag. En annan idé kan vara att vid sidan av lagstadgad ekonomisk redovisning göra redovisning av sociala investeringar. Förstärkta möjligheter till föreningsbidrag kan ge den sociala ekonomins olika organisationer ökade möjligheter att själva anställa människor som har svårt att få en plats på dagens arbetsmarknad. Fler idéer kan utvecklas om ett projekt ska prövas. För ytterligare information kontakta kommunalråd Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37
Ärende 19 Bolagens treårsplaner 2011-2013 De flesta av de kommunala bolagen kommer enligt treårsplanen att gå med överskott under 2011. Kommunens bolag ska årligen redovisa planer för verksamhet och investeringar för de närmaste tre åren till kommunfullmäktige. De flesta bolagen kommer enligt treårsplanerna att gå med överskott varje år. För 2011 beräknas resultatet för de största bolagen: Tekniska Verken i Linköping AB, 322 miljoner kronor, AB Stångåstaden, 79 miljoner, Lejonfastigheter AB (före detta Linköpings Kommunala Fastighets AB) 47 miljoner, Sankt Kors Fastighets AB 7,4 miljoner. Resultaten är efter dispositioner och skatt. Vi har inte bolag för att de ska maximera vinsten, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M). Däremot är det viktigt att bolagen har en välskött ekonomi, med visst överskott för att kunna genomföra framtida satsningar, till exempel det framtida kraftvärmeverket, nya lägenheter, platser inom förskolan och lokaler för företagsetableringar. Arenabolaget, Nulink, Resmex och Flygmex visar negativa resultat under planperioden. Enligt ägardirektiv för 2010-2012 har Resmex och Flygmex tillåtelse att redovisa negativt resultat. Resultat för år 2011 beräknas för Arenabolaget -1,7 miljoner, för Nulink -0,5 miljoner kronor, för Resmex -4,4 miljoner kronor och för Flygmex -1,7 miljoner kronor. Det är blygsamma underskott, säger Paul Lindvall. När det gäller Nulink så tog vi medvetet medel därifrån till satsningen på Sveriges flyghuvudstad. Arenabolaget har verksamhetsmässigt haft ett av sina bästa år. De större bolagen ger avkastning till sin ägare, kommunen. Storleken beslutas formellt varje år. Det pågår en diskussion om hur mycket som ska vara kvar i bolaget och hur mycket av värdetillväxten som ska komma alla kommunmedborgare till del genom utdelning till kommunen, säger Paul Lindvall. Planen för 2011 kommer troligen att fastställas, medan planen för de två kommande åren behöver diskuteras ytterligare. Under planperioden ökar bolagens planerade investeringar. Bolagens investeringar var vid bokslut för 2009 1 089 mnkr. För 2011 planeras investeringar för 1 861 mnkr, en ökning med ca 70 procent. Investeringsprognosen för 2010 är 1 308 mnkr. Det är Tekniska Verken, Stångåstaden, Lejonfastigheter, Sankt Kors, Resmex och Flygmex som ökar sina investeringsvolymer.
Ärende 22 Resultathantering i samband med 2010 års bokslut Nämnderna får ta med sig cirka 90 miljoner från 2010 års överskott till 2011. Det gäller för särskilda insatser och projekt som inte har hunnit slutföras under 2010. Nämnderna har lämnat in önskemål om vad de vill ta med sig till 2011. Önskemålen om ombudgetering uppgår till sammanlagt cirka 92 miljoner kronor. Kommunstyrelsen tillstyrker att 90,5 miljoner får ombudgetera. Kommunstyrelsen tar med sig 10,6 miljoner kronor, barn- och ungdomsnämnden cirka 39 miljoner, bildningsnämnden 12,8 miljoner, kultur- och fritidsnämnden 3,3 miljoner, samhällsbyggnadsnämnden 1,5 miljoner, äldrenämnden 22,4 miljoner, omsorgsnämnden 1,5 miljoner och bygg- och miljönämnden 330 000 kronor. Sammanlagt 78 miljoner kronor från investeringsbudgeten för 2010 budgeteras också om till 2011. Det gäller projekt som har blivit försenade eller inte avslutade. För samhällsbyggnadsnämnden är det 75 miljoner kronor för oavslutade investeringsprojekt och för barn- och ungdomsnämnden 3 miljoner till mobila förskolor. Ärende 27 utgår från dagens sammanträde Ärendet om Framtidens bibliotek tas upp vid ett senare tillfälle.