Cannabisanvändande i SDF Majorna-Linné Data från drogvaneundersökningar i skolan, Studien Hälsa på lika villkor samt Mini-Maria i Göteborg Ulla Kungur Kunskapskällar n Social resursförvaltning 1
Innehållsförteckning Inledning 3 Drogvaneundersökningar i Göteborg 3 Bakgrundsfakta om stadsdelen Majorna-Linné 4 Andel elever som använt cannabis i Majorna-Linné jämfört med övriga staden 5 Andel elever som använt cannabis i stadsdelarna i Göteborg 6 Flickors och pojkars cannabisanvändande 7 Cannabisanvändande i åldersgruppen 16 24 år 8 Spice 9 Från vem eller vilka får eleverna tag på cannabis? 10 Hur lätt får eleverna tag på cannabis? 11 Kunskap om risker 12 Cannabiserfarenhet och andra riskbeteenden 13 Antal gånger eleverna använt cannabis 14 Risk- och skyddsfaktorer 15 Risk- och skyddsfaktorer familjen 16 Föräldragenerationens cannabisanvändande 17 Risk- och skyddsfaktorer skolan 19 Trivsel i skolan 19 Skolk 20 Skolorna i SDF Majorna-Linné 21 Data från Mini-Maria Göteborg 22 Slutdiskussion och sammanfattning 23 2
Inledning Denna rapport, Cannabisanvändande i SDF Majorna-Linné, är framtagen inom ramen för Trestad2, en satsning mot cannabis i storstäderna. Bakgrunden till satsningen är att cannabis är det i särklass vanligaste narkotikapreparatet bland unga människor, och det finns en stor oro för en mer liberal inställning till cannabis. Medan alkoholanvändandet har minskat bland unga ligger cannabisanvändandet fortsatt kvar på en hög nivå bland ungdomar i storstäderna, speciellt visar sig detta i vissa stadsdelar. De senaste årens ökande tillgång på cannabis och sänkta priser har förmodligen påverkat användandet. Samtidigt är den cannabis som används idag mer förädlad, vilket gör den starkare och mer beroendeframkallande än tidigare. En samlad rapport med data om ungdomars cannabisanvändande i Majorna-Linné kan ge stadsdelen ett underlag för att utveckla det förebyggande arbetet. Riskbeteenden har ofta ett samband med olika bakgrundsfaktorer, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Genom att dessa kan identifieras och påverkas får de betydelse i det förebyggande arbetet. Några riskoch skyddsfaktorer som kan kopplas till cannabisanvändande kommer att belysas här. Drogvaneundersökningar i Göteborg Data i denna rapport är mestadels hämtad från den senaste drogvaneundersökningen i Göteborgs Stad, genomförd i mars 2013. Vart tredje år görs en enkätundersökning om drogvanor bland samtliga elever i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. Enkätfrågorna rör elevernas erfarenheter av alkohol, narkotika och tobak samt skol- och familjesituation. I samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har undersökningar av skolelevers drogvanor i Göteborg genomförts vid fyra tillfällen, år 2004, 2007, 2010 och 2013. I denna rapport utgör andelen svarande elever boendes i Majorna-Linné i årskurs 9: 201 elever, 106 flickor och 95 pojkar och i gymnasiets år 2: 213 elever, 100 flickor och 113 pojkar. Det läggs vikt vid elevernas anonymitet och när det gäller vissa svar är underlaget litet och svaren får tolkas med försiktighet. Elevernas svar i drogvaneundersökningen bör ses som en pusselbit bland andra när det gäller ungdomars drogvanor i stadsdelen. Vi får en ögonblicksbild från mars 2013 över hur de elever som var i skolan den dagen enkäten genomfördes svarade. Kompletterande data har hämtats från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och från Mini-Maria Göteborg. Denna rapport är framtagen av Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Göteborgs Stad, http://socialutveckling.goteborg.se/kk. På webbsidan finns den övergripande rapporten, Skolelevers drogvanor 2013, med alla svarande elever som underlag (åk 9: 3 468 och gymnasiets år 2: 4 188) samt uppgifter om bortfall. Har du frågor om rapporten eller drogvaneundersökningen i övrigt kontakta Ulla Kungur, e-post: ulla.kungur@socialresurs.goteborg.se 3
Bakgrundsfakta om stadsdelen Majorna-Linné Stadsdelen Majorna-Linné är en innerstadsdel som 2013 hade en befolkning på 63 127 invånare varav 30 307 kvinnor och 32 820 män. Knappt 14 procent av befolkningen är födda i utlandet. Utbildningsnivån i stadsdelen ligger över stadens snitt. När det gäller medelinkomst ligger Majorna-Linné något över stadens snitt, men mellan de nio primärområdena inom stadsdelen finns variationer som behöver beaktas. Primärområdena Kungsladugård, Majorna, Stigberget och Sanna har lägre medelinkomst än Göteborgssnittet. Andelen familjer med försörjningsstöd är lägre än i staden i stort, men primärområdet Sanna ligger på en högre andel personer med försörjningsstöd. Även när det gäller folkhälsa finns det skillnader inom stadsdelen. Ohälsotalen inom fyra av primärområdena ligger över Göteborgssnittet, dock har de som bor i Majorna-Linné en lägre förväntad återstående livslängd än genomsnittet för staden. Det gäller både män och kvinnor och alla åldrar. I mellanområdet Mariaplan, som är en sammanslagning av primärområden Kungsladugård och Sanna, är den förväntade återstående medellivslängden bland de lägsta i Göteborg. Andelen invånare med psykisk ohälsa är hög och stadsdelen har den högsta konsumtionen av psykofarmaka i staden. Som centrumstadsdel har Majorna-Linné ett rikt utbud av kultur, nöjen, restauranger och krogar som lockar besökare från hela staden. Riskkonsumtionen av alkohol, liksom annan droganvändning är hög ur ett hela-staden-perspektiv. Cannabis är den vanligaste ungdomsdrogen och Majorna-Linné utmärker sig med stadens högsta siffror. För att minska användningen av cannabis bland ungdomar tog förvaltningen fram en handlingsplan mot cannabis 2013. Då arbetet med att förebygga missbruk förutsätter långsiktighet, har planen ett tioårs perspektiv. Handlingsplanen bygger på bred samverkan mellan många olika aktörer. Uppföljning sker kontinuerligt och revidering av planen görs årligen. I stadsdelens Uppföljningsrapport 2 2014 noteras att antalet inkomna anmälningar till socialtjänsten, kring oro över barn och ungdomar i utsatta situationer, har ökat med cirka 12 procent under året jämfört med samma period föregående år. Anmärkningsvärt är att det under hela 2013 kom in 42 aktualiseringar på grund av ungdomars eget missbruk av alkohol och droger. Motsvarande siffra för första halvåret 2014 är 48. 4
Andel elever som använt cannabis i Majorna-Linné jämfört med övriga staden I diagrammet nedan görs en jämförelse mellan cannabisanvändande i Majorna-Linné och genomsnittet för Göteborgs stadsdelar. Här syns också utvecklingen under perioden 2004 2013 med utgångspunkt från de fyra drogvaneundersökningar som genomförts under tiden. Drogvaneundersökningar visar i allmänhet att andelen elever som svarat att de någon gång använt cannabis är nästan lika stor som andelen som svarat att de använt narkotika överlag, cannabis inkluderat. Åtminstone i den yngre åldersgruppen verkar narkotikaanvändande oftast kunna likställas med ett cannabisanvändande. Mycket få elever har använt något annat preparat utan att ha använt cannabis. Diagram 1. Andel elever som någon gång använt cannabis i Majorna-Linné och i Göteborg. 2004 2013. Anges i procent av samtliga svar. Årskurs 9 och gymnasiet år 2. Årskurs 9 M-L Årskurs 9 Göteborg Gym2 M-L Gym2 Göteborg 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2004 2007 2010 2013 Diagrammet visar att eleverna bosatta i Majorna-Linné, oavsett var de går i skolan, under de senaste åren har haft ett högre användande av cannabis än övriga elever i staden. En tredjedel av eleverna i gymnasiets år 2 har någon gång använt cannabis, att jämföras med cirka var femte gymnasieelev i staden. Dock sjönk användandet bland eleverna i årskurs 9 mellan de två senaste undersökningarna. År 2010 var det 42 elever som svarade att de använt cannabis i årskurs 9, 2013 var det 24 elever. Andelen bland alla svarande elever har minskat från 18 till 12 procent. Antalet elever i gymnasiets år 2 som använt cannabis har mellan år 2010 och 2013 sjunkit från 91 till 70 personer. Procentuellt blir det i senaste undersökningen fortfarande 33 procent då det totala antalet svarande elever minskat. De betydligt högre siffrorna bland gymnasieeleverna tyder på att det sker en stor förändring mellan grundskolan och gymnasiet när det gäller cannabisanvändande. Mellan 15 och 17 år tredubblas i princip andelen som använt drogen. Majoriteten av dem som använt cannabis har alltså gjort det först efter grundskolan. 5
Andelen elever som någon gång använt cannabis i stadsdelar i Göteborg Tabellen nedan visar hur stor andel elever som svarat att de någon gång använt cannabis, fördelat på alla tio stadsdelarna i Göteborg. Redovisningen per stadsdel sker efter boende, det vill säga den stadsdel som eleven uppgett i enkäten och inte efter skoltillhörighet. Tabell 1. Andel elever som någon gång använt cannabis, fördelat på stadsdelarna samt totalt för Göteborg. Anges i procent av samtliga svar. Årskurs 9 och gymnasiet år 2. Stadsdel Åk 9 Gym2 Angered 3,4 11,5 Askim-Frölunda-Högsbo 7,4 20,3 Centrum 6,9 31,8 Lundby 5,7 14,5 Majorna-Linné 11,8 32,7 Norra Hisingen 4,9 18,3 Västra Göteborg 6,7 18,3 Västra Hisingen 7,5 17,3 Örgryte-Härlanda 4,8 19,9 Östra Göteborg 8,3 16,4 Göteborg totalt 6,5 19,4 Som framgår av tabellen så finns det stora variationer mellan stadsdelarna. De stadsdelar som ligger högst är innerstadsdelarna, Majorna-Linné och Centrum, där ungefär en tredjedel av eleverna i gymnasiets år två svarar att de använt cannabis någon gång. Den stadsdel där det finns störst andel användare av cannabis även i årskurs 9, nästan 12 procent, är Majorna- Linné. 6
Flickors och pojkars cannabisanvändande Drogvaneundersökningar brukar i allmänhet visa att pojkar i betydligt större utsträckning använder cannabis. Av diagrammet nedan framgår skillnaden mellan flickors och pojkars cannabisanvändande i Majorna-Linné och Göteborg totalt. Diagram 2. Andel flickor och pojkar som använt cannabis. 2013. Anges i procent av samtliga svar. Årskurs 9 och gymnasiet år 2. Flickor Pojkar Totalt 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 40 33 23 24 19 14 14 12 10 6 7 6 Åk 9 M-L Åk 9 Göteborg Gym2 M-L Gym2 Göteborg Av diagrammet ovan framgår att det är fler pojkar än flickor som använt cannabis, framförallt i gymnasiet. I Majorna-Linné är det i årskurs 9 fyra procentenheter fler pojkar än flickor medan det i gymnasiets år 2 är nästan dubbelt så vanligt att ha använt cannabis bland pojkar som bland flickor. 7
Cannabisanvändande i åldersgruppen 16 24 år Från folkhälsostudien, Hälsa på lika villkor redovisas svar för tidsperioden 2004 2013 från åldersgruppen på 16 24 år. Detta är en slumpmässigt utvald grupp, där totala antalet svarande under perioden är 4 682 personer. Diagram 3. Andel som någon gång har använt cannabis i åldersgruppen 16 24 år, efter kön. Uppgifterna är hämtade från folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Västra Götalandsregionen, 2004 2013. Anges i procent. Göteborg totalt Majorna-Linné Totalt 20 32 Män 20 30 Kvinnor 20 35 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Under tidsperioden 2004 2013 är det för hela ålderspannet 16 24 år sammanlagt 20 procent som använt cannabis, vilket stämmer överens med andelen 17-åringar i drogvaneundersökningen 2013. Även i enkäten Hälsa på lika villkor är det stora skillnader mellan stadsdelarna. Andelen som svarat att de använt cannabis ligger på den högsta nivån i Majorna-Linné med 32 procent, vilket stämmer väl överens med gymnasieelevernas svar i stadsdelen. När materialet delas upp på män och kvinnor är underlaget litet och mer osäkert. I denna yngre åldersgrupp är det procentuellt något fler kvinnor som anger att de prövat hasch eller marijuana, medan i gruppen över 24 år är det män som utgör den största andelen. 8
Spice Trots att cannabis är den klart dominerande drogen är det bland elever som använt narkotika nästan hälften som svarar att de använt spice. Spice är en örtblandning som innehåller syntetiska cannabinoider. Även spice röks men ger mer allvarliga akuta skadeverkningar jämfört med cannabis. Andelen bland samtliga elever i årskurs 9 som uppger att de använt spice eller liknande rökmixar är i Majorna-Linné nio procent jämfört med genomsnittet i staden, fyra procent. I gymnasiets år 2 är andelen elever i Majorna-Linné som använt spice eller liknande rökmixar 12 procent jämfört med åtta procent bland samtliga elever i undersökningen. Få elever uppger att de använt andra droger än cannabis och spice. Diagram 4. Andel elever som svarat att de använt spice eller andra rökmixar. 2013. Anges i procent av dem som använt narkotika. Årskurs 9 och gymnasiet år 2. Majorna-Linné Göteborg 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 61 53 42 37 Årskurs 9 Gymnasiets år 2 Observera att i ovanstående diagram anges andelarna som använt spice i relation till dem som använt narkotika totalt. Elever i Majorna-Linné som använt spice utgör 61 procent av andelen elever i årskurs 9 som uppger att de använt narkotika överlag. Motsvarande andel i Göteborg blir 53 procent. I gymnasiets år 2 är det 37 procent av eleverna i Majorna-Linné som använt spice i relation till narkotikaanvändarna, genomsnittet i Göteborg är 42 procent. 9
Från vem eller vilka får eleverna tag på cannabis? Tillgänglighet betraktas i forskningen som en av de största riskfaktorerna för att använda olika droger. I litteraturen om droger omnämns priset, hur lätt det är att få tag på preparatet och vilka normer som gäller, som de faktorer som främst påverkar unga till att börja använda droger. Dessa faktorer samspelar med varandra, priset påverkas av tillgängligheten och denna i sin tur av vilka samhällsnormer som råder. De eleverna som uppger att de någon gång använt cannabis/narkotika har svarat på frågan från vem eller vilka man får tag på drogen. Diagram 5. Från vem eller vilka får eleverna vanligtvis tag på cannabis? Anges i procent av de elever som svarar att de någon gång använt narkotika de senaste 12 månaderna. Jämförelse mellan Majorna-Linné och Göteborg. Årskurs 9. Majorna-Linné Göteborg 100 80 67 60 53 40 20 0 0 6 Syskon Kompis eller pojk-/flickvän 25 31 4 5 0 2 Bekant Läkare Internet Annan t.ex langare 13 36 Diagram 6. Från vem eller vilka får eleverna vanligtvis tag på cannabis? Anges i procent av de elever som svarar att de någon gång använt narkotika de senaste 12 månaderna. Jämförelse mellan Majorna-Linné och Göteborg. Gymnasiet år 2. Majorna-Linné Göteborg 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 6 4 Syskon 68 61 Kompis eller pojk-/flickvän 36 34 0 2 2 2 Bekant Läkare Internet Annan t.ex langare 47 37 10
Merparten av eleverna som använt cannabis har fått tag på det genom en kompis, pojkvän eller flickvän. Bland de elever som uppger att de använt narkotika det senaste året gäller detta för 53 procent av grundskoleeleverna och 61 procent av gymnasieeleverna i Göteborg. I Majorna-Linné är det ännu större andel som uppger att de får tag på cannabis via en kompis, 67 procent i årskurs 9 och 68 procent i gymnasiets år 2. Därefter är det vanligaste att man skaffar cannabis via en bekant eller till exempel via en langare. I Majorna-Linné är det i grundskolan en mindre andel än i Göteborg som får tag på cannabis via en langare medan förhållandet är tvärtom på gymnasiet. I den yngre åldersgruppen verkar det oftast handla om som man får tag på cannabis från någon man känner. Hur lätt får eleverna tag på cannabis? I drogvaneundersökningen ställdes också frågan Kan du få tag på hasch/marijuana inom 24 timmar (från och med nu). Nedan redovisas svaren bland samtliga elever genomsnittligt i Göteborg och i Majorna-Linné. Andelen har kraftigt sjunkit sedan undersökningen 2010, men detta beror förmodligen på att svarsalternativen är annorlunda. År 2010 kunde frågan besvaras med ganska eller mycket lätt och nu är svaren antingen ja eller nej. Diagram 7. Andel elever som anser att de kan få tag på hasch/marijuana inom 24 timmar, fördelat på stadsdelar. Anges i procent av samtliga svar. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Göteborg Majorna-Linné Gymnasiets år 2 36 43 Årskurs 9 20 27 0 10 20 30 40 50 En större andel elever svarar ja på frågan om de kan få tag på hasch eller marijuana inom 24 timmar i de stadsdelar där eleverna har den högsta användningen. I genomsnitt i Göteborg är det 20 procent i grundskolans årskurs 9 och 36 procent i gymnasiets år 2 som svarar att de kan få tag på cannabis inom ett dygn. I Majorna-Linné är motsvarande andelar 27 procent i årskurs 9 och 43 procent i gymnasiets år 2. 11
Kunskap om risker Internationellt har ett mer liberalt synsätt när det gäller cannabis vuxit fram. I flera länder debatteras frågan om mer tillåtande reglering av drogen. I debatten tycks uppfattningen att cannabis inte är en farlig drog ha fått en större genomslagskraft, inte minst bland unga människor. Även i vårt land kan vi höra hur cannabis jämförs med alkohol och då framhålls som ofarligare och att flera inte uppfattar cannabisrökning som ett missbruk. I drogvaneundersökningen ställs inga frågor om elevernas attityd till cannabis oavsett om de har använt drogen eller inte. Eventuellt kan frågan om hur stor risk eleven tror det är att människor skadar sig själva, fysiskt eller på annat sätt, om de provar marijuana eller hasch 1-2 gånger ses som ett svar på ungdomars attityd till cannabis. I vilket fall ger det svar på vilken kunskap som finns om risker med cannabis och dess skadeverkaningar. Svarsalternativen är ingen, liten, måttlig eller stor risk eller vet ej. Diagram 8. Andelen som tror att det finns ingen eller liten risk att människor skadar sig själva, fysiskt eller på annat sätt, om de provar marijuana eller hasch 1 2 gånger. Anges i procent av samtliga elever. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Göteborg Majorna-Linné Gymnasiets år 2 39 53 Årskurs 9 33 47 0 20 40 60 80 100 I årskurs 9 är det bland de svarande eleverna i Göteborg en tredjedel som tror det är ingen eller liten risk att skadas av cannabis. Motsvarande andel i Majorna-Linné är nästan hälften, 47 procent. I gymnasiets år 2 i Göteborg har andelen som tror att det är liten risk ökat något till 39 procent, att jämföra med över hälften av gymnasieeleverna i Majorna-Linné. Med stigande ålder och fler användare är en större andel elever benägna att tro att man inte tar skada av att prova cannabis ett par gånger. Det tycks finnas ett samband mellan om man själv har använt cannabis och att tro att riskerna inte är speciellt stora med drogen. 12
Cannabiserfarenhet och andra riskbeteenden Det är vanligt att samma person ofta har flera riskbeteenden. En riskabel livsstil inom ett område hänger ofta ihop med riskfaktorer inom ett annat område. Två teoribildningar brukar framföras i forskningen, common-factor-teorin som handlar om att vissa personer i större utsträckning använder olika droger och utsätter sig för riskbeteenden på grund av generella riskfaktorer hos individen och i omgivningen. Den andra är gateway teorin, där tobaksrökning och alkoholdrickande betraktas som en inkörsport till cannabisrökning och andra droger. I tabellerna nedan visas sambandet mellan cannabisanvändande och bruk av andra medel samt tidig debut när det gäller alkohol. Bland eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 görs en jämförelse mellan de som uppger att de använt cannabis och de som inte använt cannabis. Tabell 2. Sambandet mellan cannabiserfarenhet och alkohol och tobak. Andel elever som med eller utan cannabiserfarenhet uppger att de också använt andra medel samt haft en tidig debut med alkohol. Anges i procent. Årskurs 9 Årskurs 9 Majorna-Linné Årskurs 9 Göteborg Använt cannabis Inte använt cannabis Använt cannabis Inte använt cannabis Intensivkonsumtion av alkohol någon gång 63 6 50 7 per månad eller oftare* Berusningsdebut vid 13 år eller yngre 38 7 35 4 Röker och/eller snusar 63 14 59 12 Tabell 3. Sambandet mellan cannabiserfarenhet och alkohol och tobak. Andel elever som med eller utan cannabiserfarenhet uppger att de också använt andra medel samt haft en tidig debut med alkohol. Anges i procent. Gymnasiets år 2. Gym2 Majorna-Linné Gym2 Göteborg Använt cannabis Inte använt cannabis Använt cannabis Inte använt cannabis Intensivkonsumtion av alkohol någon gång 64 28 61 24 per månad eller oftare* Berusningsdebut vid 13 år eller yngre 23 9 27 7 Röker och/eller snusar 64 30 67 25 *Intensivkonsumtion innebär att vid samma tillfälle/ minst en gång i månaden dricka motsvarande mängd alkohol som en flaska vin eller fyra burkar starköl. Tabellerna 2 och 3 visar att det bland eleverna i årskurs 9 i Majorna-Linné som använt cannabis är ungefär 10 gånger så vanligt att man också berusningsdricker jämfört med de elever som inte använt cannabis. Skillnaden är tydligast i grundskolan, där färre har 13
debuterat med alkohol. Men även i gymnasiets år 2 finns i gruppen som använt cannabis en större andel som berusar sig ofta jämfört med icke-användarna. I årskurs 9 i Majorna-Linné är det minst fem gånger fler bland cannabisanvändarna som berusat sig tidigt jämfört med dem som inte använt cannabis. Tabellen visar också att det i årskurs nio blir mer än fyra gånger så vanligt att använda tobak bland cannabisanvändare än bland dem som inte använt drogen. En anhopning av problembeteenden och att riskbeteenden förstärker varandra visar sig på samma sätt när det gäller alla elever i staden. Om istället tobakskonsumtion tas som utgångspunkt och grupperna tobakskonsumenter och de som inte använder tobak jämförs när det gäller cannabisanvändande blir skillnaden stor i hela staden. Även i Majorna-Linné är det betydligt vanligare bland tobakskonsumenterna att använda cannabis än bland dem som inte röker eller snusar. Likaså blir det vanligare att använda cannabis bland de elever som också berusar sig ofta än de som inte intensivkonsumerar alkohol. Antal gånger eleverna använt cannabis I drogvaneundersökningen ställs frågan hur många gånger man använt hasch och/eller marijuana. För att få en uppfattning om hur många elever som fortsätter använda drogen efter ett enstaka tillfälle görs en uppdelning mellan en gång, 2-4 gånger och fem gånger eller fler. Svarsalternativen är flera men på grund av det mindre antalet i årskurs 9 har svarskategorierna slagits samman. I grundskolan är siffrorna inte lika tillförlitliga och det kan antas att cannabisanvändandet ligger nära debuten. Svaren från eleverna har fördelats enligt nedanstående tabell. Här redovisas det faktiska antalet elever och procentandelen. Tabell 4. Antalet elever/antalet gånger som hasch och/eller marijuana använts. Majorna- Linné och Göteborg totalt. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. En gång 2 4 gånger 5 gånger eller fler Årskurs 9 Majorna-Linné 9 (4,4 %) 9 (4,4 %) 8 (3,9 %) Årskurs 9 Göteborg 59 (1,8 %) 58 (1,8 %) 105 (3,2 %) Gymnasiet Majorna-Linné 12 (5,6 %) 15 (7 %) 42 (19,6 %) Gymnasiet Göteborg 131 (4,6%) 149 (5,2%) 283 ( 9,9 %) I årskurs 9 i Majorna-Linné har 26 elever svarat att de använt drogen, jämt fördelade på grupperna, en gång, 2-4 gånger och 5 gånger eller fler. I gymnasiets år 2 bland elever boendes i Majorna-Linné är det totalt 69 elever som svarat ja på frågan, med en tydlig övervikt i gruppen som uppger att de använt cannabis fler än fem gånger. 14
I hela staden har 222 elever i årskurs 9 svarat att de använt cannabis. I gymnasiets år 2 utgörs antalet av 563 personer. Av dessa är det ungefär lika många (280) som uppger att de använt cannabis en till fyra gånger som de som använt fem gånger eller fler (283). Enligt CAN 2013 så är trenden att frekvensen av cannabisanvändandet i landet ökat de senaste åren, bland dem som använt är det fler som använt flera gånger. För att få en uppfattning om hur stor andel elever som har använt drogen mer frekvent kan andelen som använt cannabis fem gånger eller fler jämföras med alla som använt drogen. I årskurs 9 i hela staden är det nästan hälften som använt drogen mer frekvent. Här utgör siffrorna för Majorna-Linné ett litet och osäkert underlag. I gymnasiets år 2 i Majorna-Linné är det 61 procent bland cannabisanvändarna totalt som använt drogen fler än fem gånger. Motsvarande andel i hela staden är hälften av eleverna. På grund av det begränsade underlaget är det inte möjligt att könsuppdela materialet i Majorna-Linné. Med hela elevunderlaget i Göteborg som utgångspunkt, är det framförallt i gymnasiets år 2 fler pojkar än flickor som använt cannabis. I gruppen som använt cannabis flera gånger blir detta än tydligare, betydligt fler pojkar än flickor har använt cannabis många gånger. Risk- och skyddsfaktorer Preventionsforskningen idag handlar i stor utsträckning om risk- och skyddsfaktorernas betydelse, olika bakgrundsfaktorer som bedöms påverka uppkomsten av riskbeteenden. Dessa ökar respektive minskar risken för till exempel användandet av droger. Ett sätt att öka sannolikheten för att upptäcka cannabisanvändande och andra riskbeteenden hos ungdomar är att ha kunskap om vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar. Enstaka riskfaktorer har i allmänhet en begränsad betydelse, men ett ökat antal leder till en ökad risk. Om många riskfaktorer finns både när det gäller en ungdoms individuella förutsättningar och förhållanden i omgivningen ökar sannolikheten för till exempel cannabisanvändande. Även på gruppnivå borde grupper av ungdomar kunna identifieras där många riskfaktorer och få skyddsfaktorer finns. Följande avsnitt som rör risk- och skyddsfaktorer när det gäller familjen och skolan redovisas för eleverna i grundskolans årskurs 9. Grundskolan är obligatorisk, och underlaget ger därför en bättre helhetsbild av cannabisanvändandet bland 15-åringar. Mest tydliga samband när det gäller frågor rörande familjen och skolan återfinns hos de yngre eleverna. Frågorna redovisas bara för Majorna-Linné då förhållandet mellan risk- och skyddsfaktorer och riskbeteenden väl överensstämmer med alla elever i Göteborg. 15
Risk och skyddsfaktorer - familjen En faktor är skyddande om den i första hand stärker banden mellan människor och i andra hand skapar tydliga regler för ett beteende. Familjen utgör den faktor som skyddar bäst mot missbruk, om den känslomässiga kontakten är god och det finns tydliga gränser. Riskfaktorer är olika typer av brister i familjen, när det gäller anknytning, uppfostran eller tillsyn. Föräldrars sätt att vara har en stor inverkan på tonåringar, betydligt större än vad många föräldrar tror. Deras förhållningssätt till droger kan vara avgörande för hur tonåringen hanterar droger. Enligt forskningen vinner föräldrar på att vara tydliga med var de själva står och prata med sina tonåringar om alkohol och droger. Men enbart kontroll och utfrågning ger inte föräldrar kunskap om till exempel barnets fritid och kamrater. En god relation ger bättre förutsättningar för att barnet själv ska vilja berätta om sitt liv. Två frågor i drogvaneundersökningen ställdes som berör ovanstående: Vet dina föräldrar/vårdnadshavare vilka kompisar du umgås med? och Vet dina föräldrar/vårdnadshavare var du är på fredags- och lördagskvällar? Diagram 9. Andel elever i Majorna- Linné som uppger om föräldrarna vet vilka kamrater sonen eller dottern umgås med. Jämförelse mellan de elever som använt cannabis och de som inte gjort det. Anges i procent. Årskurs 9. 100 Ja, alla Ja, de allra flesta Ja, några Nej,ingen 80 60 40 20 0 38 47 Ej använt cannabis 21 11 8 1 0 71 Använt cannabis Överlag känner föräldrarna till de allra flesta kamrater som deras son eller dotter umgås med. Men föräldrarna till de elever som använt cannabis känner i mindre utsträckning till vilka alla kompisarna är. 38 procent i gruppen som inte använt cannabis uppger att föräldrarna känner till alla kamrater jämfört med 21 procent i gruppen som använt cannabis. 16
Diagram 10. Andel elever i Majorna- Linné som uppger i vilken utsträckning föräldrarna vet var sonen eller dottern är på fredags- och lördagskvällar. Jämförelse mellan de elever som använt cannabis och de som inte gjort det. Årskurs 9. Anges i procent. 100 80 60 40 20 0 Alltid eller för det mesta 94 6 Ej använt cannabis Ibland eller för det mesta inte 75 25 Använt cannabis Det vanligaste är att föräldrarna vet var ungdomarna befinner sig på helgkvällarna. En viss skillnad märks dock mellan de elever som uppger att de använt cannabis och ickeanvändarna. I årskurs 9 uppger 25 procent av eleverna i Majorna-Linné som använt cannabis att föräldrarna ibland eller för det mesta inte känner till var de befinner sig, jämfört med sex procent bland de elever som inte använt cannabis. I enkäten ställdes också frågan Hur nöjd är du vanligtvis med ditt förhållande till din familj? Andelen som svarade att de är nöjda eller mycket nöjda är 75 % bland dem som använt cannabis medan denna andel bland icke-användarna är 92 % i Majorna-Linné. Föräldragenerationens cannabisanvändande Föräldrar är en förebild. Enligt forskningen ökar risken för att ungdomar använder droger om det finns ett narkotikabruk hos föräldrarna eller andra i familjen, speciellt har detta märkts med äldre bröders missbruk. Barn och ungdomar påverkas både av föräldrarnas eget beteende när det gäller droger och föräldrars attityd till ungdomarnas droganvändande. Om föräldrar har en drogfri livsstil och förmedlar starkt negativa attityder till narkotika har det stor betydelse för att avskräcka deras barn. För att ge en mer komplett bild av cannabisanvändandet i Majorna-Linné har uppgifter inhämtats från andra källor än drogvaneundersökningarna. Här redovisas data från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Västra Götalandsregionen, 2004 2013. I nedanstående diagram återfinns andelen som uppger att de någon gång använt cannabis. Elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 från drogvaneundersökningen 2013 jämförs med gruppen som svarat ja på frågan om de har ett barn i 13 17-årsåldern, från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Under perioden 2004 2013 är det 4 652 svarande föräldrar i Göteborg. 17
Det bör noteras att det inte är föräldrarna till ungdomarna i drogvaneundersökningen som besvarat frågan utan slumpmässigt utvalda föräldrar. Diagram 11. Andel som någon gång använt cannabis i Majorna-Linné och totalt i Göteborg. Uppgifterna är hämtade från Skolelevers drogvanor 2013 och folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Västra Götalandsregionen, 2004 2013. Anges i procent. Årskurs 9 2013 Gymnasiet år 2 2013 Mammor Pappor Föräldrar 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 12 43 33 25 Majorna-Linné 33 7 19 17 10 Göteborg totalt 13 I diagrammet ovan görs en jämförelse mellan de tidigare redovisade siffrorna med andelen ungdomar i 15- och 17-årsåldern, som använt cannabis, och slumpmässigt utvalda föräldrar i Majorna-Linné och i staden totalt. Frågan som ställts till föräldrarna handlar om livstidsprevalens, om man någon gång i livet använt cannabis, vilket betyder att cannabisanvändandet kan ligga långt tillbaka i tiden. Figuren visar att man kan se ett visst samband mellan ungdomsgenerationens och föräldragenerationens cannabisanvändning. I Majorna-Linné är det lika stor andel, en tredjedel, bland gymnasieungdomar som bland föräldrar som uppger att de någon gång använt cannabis. Andelen föräldrar i Majorna-Linné som uppger att de själva använt cannabis någon gång är mer än dubbelt så stor som genomsnittet i Göteborg. Risk- och skyddsfaktorer - skolan Skolan spelar en central roll i ungdomars liv och kan utgöra en stark skyddsfaktor för barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling. Skolans lärande kärnuppdrag och det förebyggande arbetet samspelar och förstärker varandra. Skolans främsta möjlighet att påverka ungdomar när det gäller alkohol och droger ligger i att skapa ett gott skolklimat och en god lärandemiljö, så att eleverna trivs i skolan. Ett bristande intresse för skolan, skolk och dåliga betyg är tydliga riskfaktorer. Regelbundet skolk är starkt kopplat till skolmisslyckanden. God struktur, engagerade lärare som uppmärksammar eleverna för positiva handlingar och föräldrar som involveras i skolarbetet är alla exempel på skyddande faktorer. 18
Trivsel i skolan Inom skolforskningen är det numera självklart att ett gott skolklimat ger skolan bättre förutsättningar för att lyckas med sitt uppdrag att förmedla kunskap. Elever som trivs och fungerar väl i skolan lär sig lättare och löper dessutom mindre risk för att utveckla olika typer av problem. En klar majoritet av eleverna i Majorna-Linné uppger att de trivs i skolan, 83 procent svarar att de trivs ganska eller mycket bra i skolan. Tio procent svarar att de varken trivs bra eller dåligt och sju procent att de trivs ganska eller mycket dåligt. Den senare gruppen utgörs av 14 elever. Dessa procentandelar stämmer väl överens med genomsnittet i Göteborg. När det gäller skoltrivsel ligger andelarna som svarar att de trivs bra eller dåligt i gymnasiets år 2 på samma nivå, både i Majorna-Linné och i Göteborg. I diagrammet nedan finns ytterligare en redovisning av skoltrivsel för att åskådliggöra skillnaden mellan de elever som använt cannabis och de som inte använt cannabis. Diagram 12. Skoltrivsel i relation till cannabisanvändande. Andel elever i Majorna-Linné som svarar att de trivs eller inte trivs i skolan. Anges i procent. Årskurs 9. Ej använt cannabis Använt cannabis 100 80 60 85 67 40 20 21 9 6 12 0 Trivs mycket eller ganska bra Varken bra eller dåligt Trivs mycket eller ganska dåligt Även i gruppen som använt cannabis uppger majoriteten av eleverna i Majorna-Linné att de trivs i skolan men det verkar finnas ett visst samband mellan cannabisanvändande och sämre trivsel i skolan. Samma förhållande visas när det gäller hela elevgruppen i Göteborg. 19
Skolk I Skolverkets rapport från 2010 beskrivs olovlig frånvaro som ett komplext problem som kan ha många olika orsaker. Det kan handla om både faktorer i skolan och i hemmet. Vantrivsel i skolan, otrygg miljö och att samspelet inte fungerar mellan skolpersonal och elev kan vara exempel på orsaker till skolk. Det är viktigt att se skolk som en larmsignal och att det leda till avhopp från skolan. Inom forskningen beskrivs ofta sambanden mellan skolk och andra riskbeteenden. En bra skolmiljö och skolnärvaro ses i dag som några av de viktigaste skyddsfaktorerna för unga. Många skolor har på senare år goda erfarenheter av att göra insatser för att öka skolnärvaron och tidigt fånga upp skolkande barn och ungdomar. I tabellen nedan görs en jämförelse mellan drogvaneundersökningarna 2010 och 2013 och mellan Majorna-Linné och genomsnittet i Göteborg. Tabell 5. Andel elever i Majorna-Linné och i Göteborg totalt som skolkat en gång per månad eller oftare. Andel i procent av samtliga svar. 2010 2013. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år 2 2010 2013 2010 2013 Majorna-Linné 30 15 49 32 Göteborg totalt 21 15 39 28 Andelen skolkande elever i Majorna-Linné i årskurs 9 är 15 procent, samma som för genomsnittet i Göteborg. Gränsen har då dragits vid att skolka en gång per månad eller oftare. När det gäller gymnasiets år 2 är andel skolkande elever i Majorna-Linné 32 procent medan genomsnittet för Göteborgseleverna är 28 procent. Andelen skolkande elever i årskurs 9 har halverats i Majorna-Linné under de senaste åren. Även bland Göteborgseleverna totalt är det en klar minskning mellan åren 2010 och 2013, både i grundskolan och på gymnasiet. 20
I diagrammet nedan redovisas hur grupperna med elever som uppger att de använt respektive inte använt cannabis svarar när det gäller skolk. Diagram 13. Skolk i relation till cannabisanvändande. Andel elever i Majorna-Linné som skolkat en gång i månaden eller oftare. Anges i procent. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Ej använt cannabis Använt cannabis 100 80 60 40 20 12 38 22 54 0 Skolkat Åk 9 Skolkat Gym2 Enligt diagrammet ovan har de elever som använt cannabis, både i grundskolan och på gymnasiet, i betydligt större utsträckning också skolkat än dem som inte använt cannabis. I årskurs 9 är det mer än en tredjedel och i gymnasiets år 2 är det bland dem som använt cannabis över hälften som också skolkat minst en gång i månaden eller oftare. Detta förhållande mellan cannabisanvändande och skolk stämmer väl överens med hur det ser ut för alla elever i Göteborg. Skolorna inom SDF Majorna-Linné Hittills i rapporten har redovisningen gällt ungdomar boendes i Majorna-Linné oavsett var de går i skolan. Drogvaneundersökningens resultat kan också redovisas per skola. Då är underlaget de elever som går i skolan oavsett boendeort. I grundskolorna i SDF Majorna-Linné fanns vårterminen 2013 totalt 177 svarande elever i årskurs 9. Nordhemsskolan hade 68 svarande elever, Fjällskolan hade 37 svarande elever, Sannaskolan hade 27 svarande elever, Freinetskolan Bild och Form hade 26 svarande elever och Karl Johansskolan hade 19 svarande elever. CAN (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) har en gräns vid 50 svarande elever i skolan för att av etiska och statistiska skäl redovisa på skolnivå. Nordhemsskolan blir den enda skolan som uppfyller kraven. På grund av att det är statistiskt osäkert kan endast sammanfattningsvis nämnas att på skolnivå är det stor skillnad mellan skolorna i Majorna-Linné när det gäller andelen elever som använt cannabis. I Nordhemsskolan är det 11 elever som uppger att de använt cannabis, 21
vilket utgör 16 procent. Fjällskolan och Freinetskolan Bild och Form har en låg eller mycket låg andel elever som använt cannabis. Bland elever i grundskolorna som ligger inom SDF Majorna-Linné är det 23 elever i årskurs 9 som uppger att de använt cannabis någon gång, vilket utgör 13 procent. Bland eleverna som bor i Majorna-Linné är det 24 av totalt 203 elever, 12 %, som uppger cannabisanvändande. Genomsnittet för elever i årskurs 9 i Göteborg som någon gång har använt cannabis är sju procent. Inom Majorna-Linné finns ingen kommunal gymnasieskola däremot flera fristående gymnasier; Cybergymnasiet, Framtidsgymnasiet, Handelsakademin, Praktiska i Göteborg och Realgymnasiet. Vårterminen 2013 hade dessa gymnasier under andra läsåret färre än 50 svarande elever vardera. Drogvaneundersökningen ger ingen uppgift om i vilket gymnasium de 215 eleverna som bor i Majorna-Linné går. Av dessa är det 70 elever (33 %) som uppger att de använt cannabis. Att jämföras med genomsnittet i Göteborg i gymnasiets år 2 på 19 procent. Data från Mini-Maria Göteborg Enligt uppgifter från årsredovisningen 2013 för Mini-Maria Göteborg har under året 488 ungdomar varit aktuella. Antalet har successivt ökat under de senaste åren. År 2010 var antalet 442 personer. I över hälften av fallen var den unge själv eller någon i dess nätverk initiativtagare till kontakten. I cirka en fjärdedel av fallen kom initiativet från socialtjänsten. Det är stor skillnad mellan andelen flickor och andelen pojkar som söker till Mini-Maria Göteborg, flickorna utgör 30 procent och pojkarna 70 procent. Tre fjärdedelar av ungdomar som söker sig till Mini-Maria har cannabis som primär drog, det vill säga den drog som är den främsta anledningen till att man söker vård. Många ungdomar, speciellt flickor söker också hjälp för att alkohol är den primära drogen. Under 2013 är det totala antalet nybesök 399, men inflödet varierar mellan mottagningarna. Mini-Maria Centrum har ett högre tryck än övriga mottagningar vilket speglar resultatet i drogvaneundersökningen, att det är fler ungdomar i de centrala stadsdelarna som har ett droganvändande. Bland Centrummottagningens sökande ungdomar är hälften från Majorna- Linné. Dessa ungdomar utgör 16 procent bland nybesöken på Mini-Maria Göteborg totalt, genomsnittet för övriga stadsdelar är nio procent. Medelåldern bland ungdomarna under 2013 var 17,6 år, flickorna är något äldre än pojkarna. Uppgifter om ungdomarnas livssituation vittnar om att man har en tung problematik när man söker hjälp. Ungefär hälften av ungdomarna har varit utsatta för fysiskt våld och en hög andel uppger också psykiskt och sexuellt våld. 22 procent har varit med om misshandel och våld i uppväxtmiljön och 29 procent har vuxit upp i en miljö med missbruk. 22
Flickorna uppger i betydligt större utsträckning olika former av problematik utom när det gäller att ha varit dömd till brott. I tabellen nedan redovisas skillnaden när det gäller kön och primär drog under åren 2010 och 2013. Tabell 6. Andel ungdomar som påbörjat behandling på Mini-Maria Göteborg med cannabis som primär drog. Anges i procent. Jämförelse mellan 2010 och 2013. Cannabis som primär drog 2010 2013 Flickor 40 48 Pojkar 77 86 Totalt 66 75 Tabellen visar att cannabis har ökat som primär drog, anledningen till att ungdomarna söker vård på Mini-Maria. År 2010 var det två tredjedelar som uppgav att de hade störst bekymmer med sitt cannabisanvändande och 2013 har denna andel ökat till tre fjärdedelar. Det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkar, då 48 procent av flickorna uppger cannabis som primär drog, medan motsvarande siffra för pojkarna är 86 procent. År 2010 var det 40 procent flickor och 77 procent pojkar. 35 procent bland flickorna uppger alkohol som det största bekymret medan motsvarande siffra bland pojkarna är åtta procent. 23
Slutdiskussion och sammanfattning Cannabis idag Forskningen är idag entydig om de risker och skador som ett cannabisrökande innebär. Cannabis är en starkt beroendeskapande drog, som kan innebära allvarliga skador särskilt för ungdomar som fortfarande utvecklas. Vi vet att THC-halten, den verksamma substansen i drogen, idag jämfört med förr oftast är mycket högre. Detta innebär en betydligt kraftfullare drog som kan ge olika psykiska problem och bestående skador. Dessutom har nätdrogen spice blivit vanlig bland ungdomar som använt narkotika. Om spice vet man idag inte lika mycket som om cannabis, men erfarenheter under de senaste åren har visat på stora konsekvenser för unga människor med både allvarliga fysiska och psykiska skadeverkningar. Förekomst i Majorna-Linné I en storstad som Göteborg ligger cannabisanvändandet över genomsnittet jämfört med riket, men skillnaderna mellan stadsdelarna är stora. I Majorna-Linné är andelen ungdomar i årskurs 9 som har erfarenhet av cannabis dubbelt så stor som genomsnittet för ungdomar i staden. Erfarenhet av cannabis är oftast tre gånger så stor bland gymnasieeleverna jämfört med eleverna i årskurs nio. I Majorna-Linné ökar andelen som använt cannabis från 12 procent i årskurs 9 till 33 procent i gymnasiets år 2. Även i folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor visas att i hela åldersgruppen mellan 16 och 24 år finns en stor andel som använt cannabis, 32 procent. Den kraftiga ökningen mellan 15 och 17 år visar hur angeläget det är att tidigt sätta in åtgärder och insatser. Genusperspektiv Pojkar provar cannabis i något större utsträckning än flickor. Detta märks särskilt i gymnasiet år 2, då andelen pojkar i Majorna-Linné som använt cannabis i princip är dubbelt så stor som andelen flickor som använt cannabis. Gruppen unga vuxna, 16-24 år, från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har ett cannabisanvändande som liknar gymnasisternas, men undersökningen visar inte samma skillnad mellan könen. En erfarenhet från drogvaneundersökningar generellt är att en betydligt större andel pojkar än flickor har använt cannabis många gånger. I CANs riksundersökning 2013 visas att i både årskurs 9 och gymnasiets år 2 är det cirka dubbelt så många pojkar som flickor som använt cannabis mer än 20 gånger. Detta verkar överensstämma med förhållandet i Majorna-Linné, även om antalet elever är litet. Många fler pojkar än flickor söker på grund av cannabisanvändande till Mini-Maria Göteborg. Det är rimligt att anta att om pojkar använder cannabis mer frekvent också fastnar i ett missbruk och därför oftare söker hjälp. Samtidigt visar tidigare drogundersökningar och statistiken från Mini-Maria att flickor som använt cannabis och/eller sökt till Mini-Maria har högre siffror när det gäller olika 24
riskfaktorer. De uppger också i betydligt större utsträckning än pojkar olika former av problematik. Flickorna verkar må sämre när de söker hjälp. Attityd till cannabisanvändande I folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor redovisas också cannabisanvändande i föräldragenerationen, slumpmässigt utvalda föräldrar till ungdomar i 13 17- årsåldern. Överlag överensstämmer svaren från föräldrarna med elevernas. I Majorna-Linné finns en lika stor andel bland föräldrar som svarar att de använt cannabis, 33 procent, som bland gymnasieungdomar. Det är svårt att avgöra om föräldrarnas eget användande, ett mer tillåtande synsätt när det gäller ungdomarnas droganvändande eller andra faktorer, som till exempel större tillgänglighet, har störst påverkan på ungdomarna. Förmodligen är det flera orsaker som samverkar i de stadsdelar som har en högre andel användare. Vi vet dock att när det gäller alkohol har föräldrarnas inställning stor betydelse. Under de senaste åren har drogvaneundersökningar över hela landet visat att föräldrar blivit mer restriktiva när det gäller att förse sina ungdomar med alkohol. Ett förebyggande arbete med information till föräldrarna om att inte bjuda på eller köpa ut alkohol till sina tonåringar har haft effekten att föräldrar har blivit mer tydliga i sin inställning till ungdomsdrickande och mer återhållsamma. Ungdomarna har i betydligt mindre utsträckning druckit sig berusade ofta. Ovanstående borde ha bäring även på ungdomars testande av cannabis. Om föräldrar har mer kunskap om drogen och dess skadeverkningar och på ett tydligt sätt tar ställning emot cannabisanvändande bör detta ha inverkan på ungdomarnas faktiska användande. När ungdomar intervjuas i fokusgrupper uppger de ofta att det största skälet till att avstå från alkohol och droger är att de inte vill göra sina föräldrar besvikna. Vi vet samtidigt att de allra flesta föräldrar gör ett tydligt ställningstagande mot cannabis och andra droger men att en drogpositiv attityd i ett ungdomsgäng kan ha stor betydelse. Knut Sundell skriver i kunskapsöversikten Narkotikan i Sverige från 2008 att en av de största riskfaktorerna till varför ungdomar börjar använda cannabis är att umgås i gäng eller lösare grupperingar av ungdomar som har en positiv inställning till cannabis. Detsamma visas i drogvaneundersökningar generellt över landet, om man umgås med vänner som använder droger är det en stor risk att man själv testar. En drogpositiv attityd och att cannabis samtidigt är lätt att få tag på verkar vara det som bäst förklarar varför en tonåring testar cannabis. Det verkar som att det i en stadsdel eller i ett område kan utvecklas starka normer bland ungdomsgrupperna som kan gynna cannabisanvändande. Ju fler ungdomar som använder cannabis, desto fler signaler sänds till de yngre ungdomarna att detta är normen i området, det som ungdomar gör. Äldre ungdomar fungerar som förebilder och om attityden samtidigt är att drogen inte är speciellt farlig lockas lättare de yngre att pröva. I vissa grupper finns det en oroande utveckling när det gäller inställningen till cannabis, att den anses vara en lätt 25
drog som jämförs med alkohol. I ett område med högt cannabisanvändande blir på så sätt graden av cannabisanvändandet en riskfaktor i sig. Det är också sannolikt att cannabis blir mer lättillgängligt. Tillgänglighet och kunskap om risker Jämfört med ungdomarna i övriga Göteborg är det i Majorna-Linné en större andel som får tag i cannabis via en kompis, pojkvän eller flickvän. Det är också en större andel elever i Majorna-Linné som uppger att de skulle få tag på hasch eller marijuana inom 24 timmar än i övriga staden. I den här åldersgruppen är det få som anger att de köper droger på internet. I stadsdelar med ett högt användande har ungdomarna mindre kunskap om risker med cannabisanvändande. Oavsett om de använt cannabis eller inte är det en större andel elever i Majorna- Linné som tror att det finns ingen eller liten risk att människor skadar sig själva om de provar cannabis ett par gånger än i övriga stadsdelar. Samband med andra riskbeteenden När det gäller sambanden mellan cannabisanvändande och andra berusningsmedel brukar man i forskningen både tala om inkörsportsteorin, (tobak alkohol cannabis) och om att vissa personer har en förhöjd riskbenägenhet. Det verkar finnas en tydlig koppling mellan att använda cannabis och röka tobak och dricka sig berusad. Cannabisanvändarna har också startat tidigare med alkohol än de elever som inte använt cannabis. Enligt forskning vet vi idag att ungdomar som startar tidigt med tobak och alkohol löper en ökad risk för att utveckla ett beroende av droger. Risk- och skyddsfaktorer och förebyggande arbete Resultaten från drogvaneundersökningen om vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar ett droganvändande, stämmer väl överens med forskning på preventionsområdet. Enligt forskningen om risk- och skyddsfaktorer har enstaka riskfaktorer i allmänhet en begränsad betydelse. Det är när flera olika riskfaktorer förekommer samtidigt som dessa har en tendens att förstärka varandra och leda till ökad risk för problembeteenden. En riskfaktor som visar på ett starkt samband med till exempel cannabisanvändande, behöver inte nödvändigtvis vara den som orsakar problem utan kan vara ett uttryck för andra bakomliggande faktorer. För vissa elever kan en komplex livssituation vara orsaken till olika problembeteenden. Det förebyggande arbetet kan utvecklas om risk- och skyddsfaktorer kan identifieras och påverkas. Skyddande faktorer kan fungera som en sköld mot konsekvenserna av att befinna sig i riskzonen. Skyddsfaktorer kan ses inom olika områden eller på olika nivåer och det är viktigt att insatser sker systematiskt och långsiktigt och inom de olika områdena. Till exempel kan familjebaserade insatser stärka relationen mellan föräldrar och barn och träna föräldrarnas förmåga till att vara stödjande och samtidigt gränssättande. I skolan utgörs de 26
främsta skyddande faktorerna av framgång i skolan och av att eleverna trivs. En miljö som främjar lärande minskar också risken för problembeteenden. Likaså har god struktur och ordning i skolan betydelse och om eleverna har någon vuxen att vända sig till. Goda kamratrelationer och en meningsfull fritid är också viktiga skyddande faktorer. De faktorer som finns redovisade när det gäller Majorna-Linné handlar om familjen och skolan. Tidigt stöd i familjen I forskning visas att de viktigaste skyddsfaktorerna när det gäller familjen handlar om anknytningen och föräldrarnas förmåga att sätta gränser. En varm och god relation och omtanke i familjen är det som hjälper ett barn att i sin tur utvecklas till en vuxen som klarar att skapa goda relationer till andra människor. Föräldrar och barn behöver uppmuntras till att göra saker tillsammans som stärker samhörigheten i familjen. Numera framförs ofta kvantitet när det gäller tid tillsammans, inte bara kvalitet i umgänget. Barn och ungdomar behöver få positiv bekräftelse och uppmuntran av föräldrarna för att stärka självförtroendet. Hur föräldrarnas stöd ser ut är självklart mycket viktigt också för skolarbetet. Föräldrar behöver också ge sin tonåring trygg struktur och tydliga ramar. Förväntningarna på tonåringen ska vara tydliga och uttalade. Föräldrar behöver ha en god insyn i vad tonåringar gör utanför hemmet. Om relationen präglas av tillit kan föräldrarna få denna insyn genom att ungdomarna själva berättar. I drogvaneundersökningen visas att bland de ungdomar som aldrig använt cannabis är det en större andel av föräldrarna som vet var ungdomarna befinner sig på helgkvällar eller vilka de är tillsammans med jämfört med ungdomarna som använt cannabis. Genom åren med ungdomars självständighetsutveckling är allt detta inte lätt att hantera. Föräldrar kan ibland behöva hjälp med hur man ska klara konflikthantering och problemlösning i familjen. I föräldrastödskurser kan föräldrar få träning i att skapa en god kommunikation och en ömsesidig dialog i familjen. Skolan Under de senaste åren har allt mer fokus riktats mot att ungdomar ska klara sin skolgång. PISA-undersökningen lägger stor vikt på elevernas förmåga att på ett konstruktivt sätt kunna analysera, resonera och reflektera över vad man lär sig. Om en elev klarar sin skolgång på ett framgångsrikt sätt innebär detta bättre kompetenser på många områden. Det ger stärkt självförtroende och ökad tro på att man klarar svårare uppgifter. Förmågan att fatta egna beslut och klara av att stå emot grupptryck ökar. Engagerade lärare med hög tilltro till elevers förmåga är oerhört viktiga för elevernas resultat. Vi vet att skolmisslyckande hänger nära ihop med droganvändande. Därför kan skolans kärnuppdrag betraktas som den viktigaste drogförebyggande insatsen. I en framgångsrik skola handlar det om en helhetssyn på eleverna där skoltrivsel och ett gott skolklimat har stor betydelse. Viktiga skyddsfaktorer för barn och unga är även i skolan 27