Cannabisanvändande i stadsdelen Centrum Data från drogvaneundersökningar i skolan, Studien Hälsa på lika villkor samt Mini-Maria i Göteborg

Transkript

1 Cannabisanvändande i stadsdelen Centrum Data från drogvaneundersökningar i skolan, Studien Hälsa på lika villkor samt Mini-Maria i Göteborg Ulla Kungur Kunskapskällar n Social resursförvaltning 1

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Drogvaneundersökningar i Göteborg 3 Bakgrundsfakta om stadsdelen Centrum 4 Andel elever som använt cannabis i Centrum jämfört med övriga staden 5 Andel elever som använt cannabis i stadsdelarna i Göteborg 6 Flickors och pojkars cannabisanvändande 7 Cannabisanvändande i åldersgruppen år 8 Spice 9 Från vem eller vilka får eleverna tag på cannabis? 10 Hur lätt får eleverna tag på cannabis? 11 Kunskap om risker 12 Cannabiserfarenhet och andra riskbeteenden 13 Antal gånger eleverna använt cannabis 14 Risk- och skyddsfaktorer 15 Risk- och skyddsfaktorer familjen 15 Föräldragenerationens cannabisanvändande 16 Risk- och skyddsfaktorer skolan 18 Trivsel i skolan 18 Skolk 19 Grundskolor inom stadsdelen Centrum 20 Gymnasier inom stadsdelen Centrum 21 Data från Mini-Maria Göteborg 23 Slutdiskussion och sammanfattning 25 2

3 Inledning Denna rapport, Cannabisanvändande i SDF Centrum, är framtagen inom ramen för Trestad2, en satsning mot cannabis i storstäderna. Bakgrunden till satsningen är att cannabis är det i särklass vanligaste narkotikapreparatet bland unga människor och att det finns en stor oro för en mer liberal inställning till cannabis. Medan alkoholanvändandet har minskat bland unga ligger cannabisanvändandet fortsatt kvar på en hög nivå bland ungdomar i storstäderna, speciellt i vissa stadsdelar. De senaste årens ökande tillgång på cannabis och sänkta priser har förmodligen påverkat användandet. Samtidigt är den cannabis som används idag mer förädlad, vilket gör den starkare och mer beroendeframkallande än tidigare. En samlad rapport med data om ungdomars cannabisanvändande i SDF Centrum kan ge stadsdelen ett underlag för att utveckla det förebyggande arbetet. Riskbeteenden har ofta ett samband med olika bakgrundsfaktorer, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Genom att dessa kan identifieras och påverkas får de betydelse i det förebyggande arbetet. Några riskoch skyddsfaktorer som kan kopplas till cannabisanvändande kommer här att belysas. Drogvaneundersökningar i Göteborg Data i denna rapport är mestadels hämtad från den senaste drogvaneundersökningen i Göteborg, genomförd i mars Vart tredje år görs en enkätundersökning om drogvanor bland samtliga elever i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. Enkätfrågorna rör elevernas erfarenheter av alkohol, narkotika och tobak samt skol- och familjesituation. I samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har undersökningar av skolelevers drogvanor i Göteborg genomförts vid fyra tillfällen, år 2004, 2007, 2010 och I denna rapport utgör andelen svarande elever boendes i stadsdelen Centrum i årskurs 9: 130 elever, 67 flickor och 63 pojkar och i gymnasiets år 2: 192 elever, 75 flickor och 117 pojkar. Det läggs vikt vid elevernas anonymitet och när det gäller vissa svar är underlaget litet och svaren får tolkas med försiktighet. Elevernas svar i drogvaneundersökningen bör ses som en pusselbit bland andra när det gäller ungdomars drogvanor i stadsdelen. Vi får en ögonblicksbild från mars 2013 av hur de elever som var i skolan den dagen enkäten genomfördes svarade. Kompletterande data har hämtats från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och från Mini-Maria Göteborg. Denna rapport är framtagen av Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Göteborgs Stad, På webbsidan finns den övergripande rapporten, Skolelevers drogvanor 2013, med alla svarande elever som underlag, (åk 9: och gymnasiet år 2: 4 188) samt uppgifter om bortfall. Har du frågor om rapporten eller drogvaneundersökningen i övrigt, kontakta Ulla Kungur, e-post: ulla.kungur@socialresurs.goteborg.se 3

4 Bakgrundsfakta om stadsdelen Centrum Stadsdelen Centrum har drygt invånare, cirka hushåll och många är ensamstående. En stor del utgörs av förvärvsarbetande invånare mellan år. Dagtid vistas ungefär högskolestuderande samt gymnasiestuderande i stadsdelen. Centrum har lägst andel barn och unga jämfört med alla stadsdelar medan andelen år är mycket högre än i Göteborg i sin helhet. Ungefär 40 procent är mellan år. Cirka 17 procent av invånarna är födda utomlands. Motsvarande andel för Göteborg som helhet är 23 procent. I Centrum kommer de utrikes födda till övervägande delen från länder inom Europa. Dagens centrumbor har bättre hälsa än göteborgare i allmänhet men har sämre värden rörande till exempel allergi, alkoholkonsumtion och psykisk hälsa. Kvinnor har något högre ohälsotal än män och allra högst ligger kvinnor med utländsk bakgrund. Centrum består till största delen av tät stadsbebyggelse. De flesta bor i flerfamiljshus, var tredje hushåll äger sin bostadsrätt och de flesta övriga hushåll har privata hyresvärdar. Inom citymiljön finns det få ytor som är särskilt anpassade till barns behov av utevistelse. Centrumbornas medelinkomst motsvarar genomsnittet för hela staden, medan invånare över 65 år har högre inkomst än Göteborgssnittet. De boende i Lorensberg har högst inkomst och de boende i Krokslätt lägst. Kvinnor har i genomsnitt lägre medelinkomst än män, och i vissa områden som Lorensberg, Vasastaden och inom Vallgraven betydligt lägre genomsnittlig inkomst. Andelen med högskolestudier är mycket hög, och betydligt högre bland de yngre än de äldre generationerna. Studenttäta områden som Centrum kännetecknas av hög utbildningsnivå och låga inkomster. I stadsdelen har 66 procent i åldern år (2013) eftergymnasial utbildning. Högst andel har Johanneberg medan Heden har lägst. Arbetslösheten i Centrum är ungefär fyra procent. Ungdomsarbetslösheten, år, uppgick till tre procent medan staden som helhet redovisade åtta procent. Johanneberg har lägst ungdomsarbetslöshet med en procent, medan Heden och Landala har fem procent vardera. Ungefär 2,2 procent av familjerna har försörjningsstöd varav största andelen bor i Landala (3,5 procent) och lägsta i Johanneberg och Lorensberg (1,4 procent). När det gäller socioekonomiska faktorer har norra Centrum oftast bättre värden än södra Centrum. Centrum har den största arbetsinpendlingen av alla stadsdelar med ungefär arbetsplatser. Flera av de centrala delarna, däribland Nordstan, Brunnsparken och Centralen, är knutpunkter som genomströmmas av hela staden och regionen. Stadsdelen har ett rikt utbud av kultur, nöjen, restauranger och krogar som lockar besökare från hela staden. Innerstadens miljöer innehåller också negativa inslag, en del områden kan upplevas otrygga och på vissa platser sker många brott. De flesta våldsbrott sker utanför krogar i samband med alkoholförtäring. Både utsatta och förövare gällande våld i offentlig miljö utgörs i huvudsak av män. Våld i nära relationer sker främst mot kvinnor. Centrum är en av de stadsdelar med lägst antal anmälningar av våld i nära relation. Riskkonsumtionen av alkohol, liksom annan droganvändning är hög ur ett hela-stadenperspektiv. Cannabis är den vanligaste ungdomsdrogen och tillsammans med Majorna-Linné har Centrum stadens högsta siffror. För att minska användningen av cannabis och rökmixar bland ungdomar har förvaltningen sökt bidrag från sociala fonden och anställt en samordnare Denna ska ta fram en långsiktig handlingsplan med aktiviteter som strategiskt genomförs i bred samverkan mellan flera olika aktörer. Samordnaren ska också samordna och utbilda personal, föräldrar och andra viktiga vuxna i Centrum. 4

5 Andel elever som använt cannabis i Centrum jämfört med övriga Göteborg I diagram nedan görs en jämförelse mellan cannabisanvändande i Centrum och genomsnittet för Göteborgs stadsdelar. Här syns också utvecklingen under perioden med utgångspunkt från de fyra drogvaneundersökningar som genomförts under tiden. Drogvaneundersökningar visar i allmänhet att andelen elever som svarat att de någon gång använt cannabis är nästan lika stor som andelen som svarat att de använt narkotika överlag, cannabis inkluderat. Åtminstone i den yngre åldersgruppen verkar narkotikaanvändande oftast kunna likställas med cannabisanvändande. Mycket få elever har använt något annat preparat utan att ha använt cannabis. Diagram 1. Andel elever som någon gång använt cannabis i Centrum och i Göteborg Anges i procent av samtliga svar. Årskurs 9 och gymnasiet år 2. Årskurs 9 Centrum Årskurs 9 Göteborg Gym2 Centrum Gym2 Göteborg Diagrammet visar att gymnasieelever bosatta i Centrum, oavsett var de går i skolan, under de senaste åren bland gymnasieeleverna har haft ett högre användande av cannabis än övriga elever i staden. En tredjedel av eleverna i gymnasiets år 2 har någon gång använt cannabis, att jämföras med cirka var femte gymnasieelev i staden. Till antalet handlar det om 62 elever i gymnasiets andra år som i 2013 års undersökning uppgett att de någon gång använt cannabis. Sedan 2004 har det varit en jämnt uppåtgående trend. I årskurs 9 har det däremot varit färre elever i de senaste två undersökningar som svarat jakande på frågan, cirka 8-9 elever. I årskurs 9 är cannabisanvändandet i Centrum samma som genomsnittet för eleverna i Göteborg. Det som är viktigt att observera i diagrammet är den kraftiga ökning av andelen elever som använt cannabis som sker mellan 15 och 17 år, i princip tredubblas andelen mellan årskurs 9 och gymnasiets andra år. 5

6 Andelen elever som någon gång använt cannabis i stadsdelarna i Göteborg Tabellen nedan visar hur stor andel elever som svarat att de någon gång använt cannabis, fördelat på alla tio stadsdelarna i Göteborg. Redovisningen per stadsdel sker efter boende, det vill säga den stadsdel som eleven uppgett i enkäten och inte efter skoltillhörighet. Tabell 1. Andelen elever som någon gång använt cannabis, fördelat på stadsdelarna samt totalt för Göteborg. Anges i procent av samtliga svar. Årskurs 9 och gymnasiet år 2. Stadsdel Åk 9 Gym2 Angered 3,4 11,5 Askim-Frölunda-Högsbo 7,4 20,3 Centrum 6,9 31,8 Lundby 5,7 14,5 Majorna-Linné 11,8 32,7 Norra Hisingen 4,9 18,3 Västra Göteborg 6,7 18,3 Västra Hisingen 7,5 17,3 Örgryte-Härlanda 4,8 19,9 Östra Göteborg 8,3 16,4 Göteborg totalt 6,5 19,4 Som framgår av tabellen så finns det stora variationer mellan stadsdelarna. I årskurs 9 ligger Centrums siffra på samma som genomsnittet för Göteborg. I gymnasiets år 2 ligger innerstadsdelarna högst, Centrum och Majorna-Linné, där ungefär en tredjedel av eleverna i gymnasiet svarar att de använt cannabis någon gång. Genomsnittet för stadsdelarna är drygt 19 procent. 6

7 Flickors och pojkars cannabisanvändande Drogvaneundersökningar brukar i allmänhet visa att pojkar i betydligt större utsträckning använder cannabis. Av diagrammet nedan framgår skillnaden mellan flickors och pojkars cannabisanvändande i Centrum och Göteborg totalt. Diagram 2. Andel flickor och pojkar som använt cannabis Anges i procent av samtliga svar. Årskurs 9 och gymnasiet år 2 Flickor Pojkar Totalt Åk 9 Centum Åk 9 Göteborg Gym2 Centrum Gym2 Göteborg I årskurs 9 handlar det om mycket få elever som uppgett att de använt cannabis och dessa siffror får tolkas med stor försiktighet. Bland pojkarna i gymnasiets andra år är andelen som använt cannabis anmärkningsvärt hög, 41 procent, jämfört med flickorna, 17 procent. 7

8 Cannabisanvändande i åldersgruppen år Från folkhälsostudien, Hälsa på lika villkor, redovisas svar för tidsperioden från åldersgruppen på år. Detta är en slumpmässigt utvald grupp, där totala antalet svarande under perioden är personer. Diagram 3. Andel som någon gång har använt cannabis i åldersgruppen år, efter kön. Uppgifterna är hämtade från folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Västra Götalandsregionen, Anges i procent. Göteborg Centrum Totalt Män Kvinnor Under tidsperioden är det för hela ålderspannet år sammanlagt 20 procent som använt cannabis, vilket stämmer överens med andelen 17-åringar totalt i drogvaneundersökningen Även i enkäten Hälsa på lika villkor är det stora skillnader mellan stadsdelarna. Sett till alla stadsdelarna har Majorna-Linné den högsta andelen som svarat att de använt cannabis, därefter kommer Centrum. I denna enkät är det lika stor andel kvinnor som män som svarat ja på frågan. I åldersgruppen år är det 44 procent bland männen och 27 procent bland kvinnorna som angett att de har prövat hasch eller marijuana. Även i åldersgruppen år uppges ett högt cannabisanvändande, 40 procent av männen och 28 procent av kvinnorna. 8

9 Spice Trots att cannabis är den klart dominerande drogen är det bland elever som använt narkotika nästan hälften som svarar att de använt spice. Spice är en örtblandning som innehåller syntetiska cannabinoider. Även spice röks men ger mer allvarliga akuta skadeverkningar jämfört med cannabis. Vill du läsa mer om spice finns information, bland annat en folder för utdelning, på Kunskapskällarn s hemsida, Andelen bland samtliga elever i årskurs 9 som uppger att de använt spice eller liknande rökmixar är två procent i Centrum jämfört med genomsnittet i staden, fyra procent. I gymnasiets år 2 är andelen elever i Centrum som använt spice eller liknande rökmixar 13 procent jämfört med åtta procent bland samtliga elever i undersökningen. Få elever uppger att de använt andra droger än cannabis och spice. Diagram 4. Andel elever som svarat att de använt spice eller andra rökmixar Anges i procent av dem som använt narkotika. Årskurs 9 och gymnasiet år 2. Centrum Göteborg Årskurs 9 Gymnasiets år 2 Observera att i ovanstående diagram anges andelarna som använt spice i relation till dem som använt narkotika totalt. Elever i Centrum som använt spice utgör 40 procent av andelen elever i årskurs 9 som uppger att de använt narkotika överlag, men underlaget är litet. Motsvarande andel i Göteborg blir 53 procent. I gymnasiets år 2 är det 38 procent av eleverna i Centrum som använt spice i relation till narkotikaanvändarna, genomsnittet i Göteborg är 42 procent. 9

10 Från vem eller vilka får eleverna tag på cannabis? Tillgänglighet betraktas i forskningen som en av de största riskfaktorerna för att använda olika droger. I litteraturen om droger omnämns priset, hur lätt det är att få tag på preparatet och vilka normer som gäller, som de faktorer som främst påverkar unga till att börja använda droger. Dessa faktorer samspelar med varandra, priset påverkas av tillgängligheten och denna i sin tur av vilka samhällsnormer som råder. De eleverna som uppger att de någon gång använt cannabis/narkotika har svarat på frågan från vem eller vilka man får tag på drogen. Eleverna har kunnat svara på flera alternativ. Antalet elever som använt cannabis i årskurs 9 är för litet för att göra denna uppdelning, därför redovisas endast gymnasieeleverna. Diagram 5. Från vem eller vilka får eleverna vanligtvis tag på cannabis? Anges i procent av de elever som svarar att de någon gång använt narkotika de senaste 12 månaderna. Jämförelse mellan Centrum och Göteborg. Gymnasiet år 2. Centrum Göteborg Syskon Kompis eller pojk-/flickvän Bekant Läkare Internet Annan t.ex langare Merparten av eleverna som använt cannabis har fått tag på det genom en kompis, pojkvän eller flickvän. Bland de elever som uppger att de använt narkotika det senaste året gäller detta för 57 procent bland gymnasieeleverna i Centrum. Motsvarande andel i hela staden är 61 procent. Relativt stor andel elever uppger också en bekant eller en langare, 37 respektive 39 procent. Detta stämmer väl överens med genomsnittet i Göteborg. I den yngre åldersgruppen verkar det oftast handla om som man får tag på cannabis från någon man känner. 10

11 Hur lätt får eleverna tag på cannabis? I drogvaneundersökningen ställdes också frågan Kan du få tag på hasch/marijuana inom 24 timmar (från och med nu). Nedan redovisas svaren bland samtliga elever genomsnittligt i Göteborg och i Centrum. Diagram 6. Andel elever som anser att de kan få tag på hasch/marijuana inom 24 timmar, Centrum och Göteborg. Anges i procent av samtliga svar. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Göteborg Centrum Gymnasiets år Årskurs En större andel elever svarar ja på frågan om de kan få tag på hasch eller marijuana inom 24 timmar i de stadsdelar där eleverna har den högsta användningen. I genomsnitt för hela staden är det 20 procent i grundskolans årskurs 9 och 36 procent i gymnasiets år 2 som svarar att de kan få tag på cannabis inom ett dygn. I Centrum är motsvarande andelar 23 procent i årskurs 9 och 48 procent i gymnasiets år 2. 11

12 Kunskap om risker Internationellt har ett mer liberalt synsätt när det gäller cannabis vuxit fram. I flera länder debatteras frågan om mer tillåtande reglering av drogen. I debatten tycks uppfattningen att cannabis inte är en farlig drog ha fått en större genomslagskraft, inte minst bland unga människor. Även i vårt land kan vi höra hur cannabis jämförs med alkohol och då framhålls som ofarligare och att flera inte uppfattar cannabisrökning som ett missbruk. I drogvaneundersökningen ställs inga frågor om elevernas attityd till cannabis oavsett om de har använt drogen eller inte. Eventuellt kan frågan om hur stor risk eleven tror det är att människor skadar sig själva, fysiskt eller på annat sätt, om de provar marijuana eller hasch 1-2 gånger ses som ett svar på ungdomars attityd till cannabis. I vilket fall ger det svar på vilken kunskap som finns om risker med cannabis och dess skadeverkaningar. Svarsalternativen är ingen, liten, måttlig eller stor risk eller vet ej. Diagram 7. Andelen som tror att det finns ingen eller liten risk att människor skadar sig själva, fysiskt eller på annat sätt, om de provar marijuana eller hasch 1 2 gånger. Anges i procent av samtliga elever. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Göteborg Centrum Gymnasiets år Årskurs I årskurs 9 är det bland de svarande eleverna i Göteborg en tredjedel som tror det är ingen eller liten risk att skadas av cannabis. Motsvarande andel i Centrum är 36 procent. I gymnasiets år 2 i Göteborg har andelen som tror att det är liten risk ökat till 45 procent, att jämföra med 60 procent bland gymnasieeleverna i Centrum. Med stigande ålder och fler användare är en större andel elever benägna att tro att man inte tar skada av att prova cannabis ett par gånger. Det tycks finnas ett samband mellan om man själv har använt cannabis och att tro att riskerna inte är speciellt stora med drogen. 12

13 Cannabiserfarenhet och andra riskbeteenden Det är vanligt att samma person ofta har flera riskbeteenden. En riskabel livsstil inom ett område hänger ofta ihop med riskfaktorer inom ett annat område. Två teoribildningar brukar framföras i forskningen, common-factor-teorin som handlar om att vissa personer i större utsträckning använder olika droger och utsätter sig för riskbeteenden på grund av generella riskfaktorer hos individen och i omgivningen. Den andra är gateway teorin, där tobaksrökning och alkoholdrickande betraktas som en inkörsport till cannabisrökning och andra droger. I tabellerna nedan visas sambandet mellan cannabisanvändande och bruk av andra medel samt tidig debut när det gäller alkohol. Bland eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 görs en jämförelse mellan de som uppger att de använt cannabis och de som inte använt cannabis. När det gäller berusningsdebut vid 13 år eller yngre blir siffrorna för låga för att redovisas i årskurs 9 i Centrum. Tabell 2. Sambandet mellan cannabiserfarenhet och alkohol och tobak. Andel elever som med eller utan cannabiserfarenhet uppger att de också använt andra medel samt haft en tidig debut med alkohol. Anges i procent. Årskurs 9 Årskurs 9 Centrum Årskurs 9 Göteborg Använt cannabis Inte använt cannabis Använt cannabis Inte använt cannabis Intensivkonsumtion av alkohol någon gång per månad eller oftare* Berusningsdebut vid 13 år eller yngre Röker och/eller snusar Tabell 3. Sambandet mellan cannabiserfarenhet och alkohol och tobak. Andel elever som med eller utan cannabiserfarenhet uppger att de också använt andra medel samt haft en tidig debut med alkohol. Anges i procent. Gymnasiets år 2. Gym2 Centrum Gym2 Göteborg Använt cannabis Inte använt cannabis Använt cannabis Inte använt cannabis Intensivkonsumtion av alkohol någon gång per månad eller oftare* Berusningsdebut vid 13 år eller yngre Röker och/eller snusar *Intensivkonsumtion innebär att vid samma tillfälle/ minst en gång i månaden dricka motsvarande mängd alkohol som en flaska vin eller fyra burkar starköl. Tabellerna visar att det bland eleverna i årskurs 9 i Centrum som använt cannabis är flera gånger vanligare att man också berusningsdricker jämfört med de elever som inte använt cannabis. Även i gymnasiets år 2 finns i gruppen som använt cannabis en större andel som 13

14 berusar sig ofta jämfört med icke-användarna. Där är också en större andel elever som berusat sig tidigt bland cannabisanvändarna jämfört med dem som inte använt cannabis. Tabellen visar också att det i årskurs 9 blir mer än fem gånger så vanligt att använda tobak bland cannabisanvändare än bland dem som inte använt drogen. Att riskbeteenden förstärker varandra visar sig på samma sätt när det gäller alla elever i staden. Om istället tobakskonsumtion tas som utgångspunkt och grupperna tobakskonsumenter och de som inte använder tobak jämförs när det gäller cannabisanvändande blir skillnaden stor i hela staden. Även i Centrum är det flera gånger vanligare bland tobakskonsumenterna att använda cannabis än bland dem som inte röker eller snusar. Likaså blir det 3-4 gånger vanligare att använda cannabis bland de elever som också berusar sig ofta än de som inte gör det. Antal gånger eleverna använt cannabis I drogvaneundersökningen ställs frågan hur många gånger man använt hasch och/eller marijuana. För att få en uppfattning om hur många elever som fortsätter använda drogen efter ett enstaka tillfälle görs en uppdelning mellan en gång, 2-4 gånger och fem gånger eller fler. I årskurs 9 är antalet elever boendes i Centrum som använt cannabis för litet för att göra denna uppdelning. Svaren från eleverna har fördelats enligt nedanstående tabell. Här redovisas det faktiska antalet elever och procentandelen. Tabell 4. Antalet elever/antalet gånger som hasch och/eller marijuana använts. Centrum och Göteborg totalt. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. En gång 2 4 gånger 5 gånger eller fler Årskurs 9 Göteborg 59 (1,8 %) 58 (1,8 %) 105 (3,2 %) Gymnasiet Centrum 12 (6,2 %) 16 (8,2 %) 34 (17,4 %) Gymnasiet Göteborg 131 (4,6%) 149 (5,2%) 283 ( 9,9 %) Bland elever i Centrum i gymnasiets år 2 är det totalt 62 elever som svarat ja på frågan, med en tydlig övervikt i gruppen som uppger att de använt cannabis fler än fem gånger. I hela staden har 222 elever i årskurs 9 svarat att de använt cannabis. I gymnasiets år 2 utgörs antalet av 563 personer. Av dessa är det ungefär lika många (280) som uppger att de använt cannabis en till fyra gånger som de som använt fem gånger eller fler (283). Enligt CAN 2013 är trenden att frekvensen av cannabisanvändandet i landet ökat de senaste åren, bland dem som använt är det fler som använt flera gånger. För att få en uppfattning om hur stor andel elever som har använt drogen mer frekvent kan andelen som använt cannabis fem gånger eller fler jämföras med alla som använt drogen. I årskurs 9 i hela staden är det nästan hälften som använt drogen mer frekvent. I gymnasiets år 2 i Centrum är det 55 14

15 procent bland cannabisanvändarna totalt som använt drogen fler än fem gånger. Motsvarande andel i hela staden är hälften av eleverna. På grund av det begränsade underlaget är det inte möjligt att könsuppdela materialet i Centrum. Med hela elevunderlaget i Göteborg som utgångspunkt, är det framförallt i gymnasiets år 2 fler pojkar än flickor som använt cannabis. I gruppen som använt cannabis flera gånger blir detta än tydligare, betydligt fler pojkar än flickor har använt cannabis många gånger. Risk- och skyddsfaktorer Preventionsforskningen idag handlar i stor utsträckning om risk- och skyddsfaktorernas betydelse, olika bakgrundsfaktorer som bedöms påverka uppkomsten av riskbeteenden. Dessa ökar respektive minskar risken för till exempel användandet av droger. Ett sätt att öka sannolikheten för att upptäcka cannabisanvändande och andra riskbeteenden hos ungdomar är att ha kunskap om vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar. Enstaka riskfaktorer har i allmänhet en begränsad betydelse, men ett ökat antal leder till en ökad risk. Om många riskfaktorer finns både när det gäller en ungdoms individuella förutsättningar och förhållanden i omgivningen ökar sannolikheten för till exempel cannabisanvändande. Även på gruppnivå borde grupper av ungdomar kunna identifieras där många riskfaktorer och få skyddsfaktorer finns. Följande avsnitt som rör risk- och skyddsfaktorer när det gäller familjen och skolan redovisas för eleverna i gymnasiets år 2. Mest tydliga samband när det gäller frågor rörande familjen och skolan brukar finnas när det gäller de yngre eleverna, men i Centrum blir antalet i årskurs 9 för litet för att göra denna uppdelning. Frågorna redovisas bara för Centrum då förhållandet mellan risk- och skyddsfaktorer och riskbeteenden väl överensstämmer med hur det ser ut för alla elever i Göteborg. Risk- och skyddsfaktorer - familjen En faktor är skyddande om den i första hand stärker banden mellan människor och i andra hand skapar tydliga regler för ett beteende. Familjen utgör den faktor som skyddar bäst mot missbruk, om den känslomässiga kontakten är god och det finns tydliga gränser. Riskfaktorer är olika typer av brister i familjen, när det gäller anknytning, uppfostran eller tillsyn. Föräldrars sätt att vara har en stor inverkan på tonåringar, betydligt större än vad många föräldrar tror. Deras förhållningssätt till droger kan vara avgörande för hur tonåringen hanterar droger. Enligt forskningen vinner föräldrar på att vara tydliga med var de själva står och prata med sina tonåringar om alkohol och droger. Men enbart kontroll och utfrågning ger inte föräldrar kunskap om till exempel barnets fritid och kamrater. En god relation ger bättre förutsättningar för att barnet själv ska vilja berätta om sitt liv. 15

16 I drogvaneundersökningen ställs frågor som berör ovanstående: Vet dina föräldrar/vårdnadshavare vilka kompisar du umgås med? och Vet dina föräldrar/vårdnadshavare var du är på fredag- och lördagskvällar? När det gäller den första frågan kan nämnas att överlag känner föräldrarna till de allra flesta kamrater som deras son eller dotter umgås med. Men föräldrarna till de elever som använt cannabis känner i något mindre utsträckning till vilka alla kompisarna är. Diagram 8. Andel elever i Centrum som uppger i vilken utsträckning föräldrarna vet var sonen eller dottern är på fredags- och lördagskvällar. Jämförelse mellan de elever som använt cannabis och de som inte gjort det. Gymnasiet år 2. Anges i procent Alltid eller för det mesta 91 9 Ej använt cannabis Ibland eller för det mesta inte Använt cannabis Det vanligaste är att föräldrarna vet var ungdomarna befinner sig på helgkvällarna. En viss skillnad märks dock mellan de elever som uppger att de använt cannabis och ickeanvändarna. I Centrum är det 18 procent bland de eleverna i gymnasiets andra år som använt cannabis som uppger att föräldrarna ibland eller för det mesta inte känner till var de befinner sig, jämfört med nio procent bland de elever som inte använt cannabis. I enkäten ställdes också frågan Hur nöjd är du vanligtvis med ditt förhållande till din familj? Andelen som svarade att de är nöjda är några procentenheter högre bland de elever som inte använt cannabis jämfört med dem som använt. Föräldragenerationens cannabisanvändande Föräldrar är en förebild. Enligt forskningen ökar risken för att ungdomar använder droger om det finns ett narkotikabruk hos föräldrarna eller andra i familjen, speciellt har detta märkts med äldre bröders missbruk. Barn och ungdomar påverkas både av föräldrarnas eget beteende när det gäller droger och föräldrars attityd till ungdomarnas droganvändande. Om föräldrar har en drogfri livsstil och förmedlar starkt negativa attityder till narkotika har det stor betydelse för att avskräcka deras barn. 16

17 För att ge en mer komplett bild av cannabisanvändandet i Centrum har uppgifter inhämtats från andra källor än drogvaneundersökningarna. Här redovisas data från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Västra Götalandsregionen, I nedanstående diagram återfinns andelen som uppger att de någon gång använt cannabis. Elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 från drogvaneundersökningen 2013 jämförs med gruppen som svarat ja på frågan om de har ett barn i årsåldern, från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Under perioden är det svarande föräldrar i Göteborg. Det bör noteras att det inte är föräldrarna till ungdomarna i drogvaneundersökningen som besvarat frågan utan slumpmässigt utvalda föräldrar. Diagram 9. Andel som någon gång använt cannabis i Centrum och totalt i Göteborg. Uppgifterna är hämtade från Skolelevers drogvanor 2013 och folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Västra Götalandsregionen, Anges i procent. Årskurs Gymnasiet år Mammor Pappor Föräldrar Centrum Göteborg totalt I diagrammet ovan görs en jämförelse mellan de tidigare redovisade siffrorna med andelen ungdomar i 15- och 17-årsåldern, som använt cannabis, och slumpmässigt utvalda föräldrar i Centrum och i staden totalt. Frågan som ställts till föräldrarna handlar om livstidsprevalens, om man någon gång i livet använt cannabis, vilket betyder att cannabisanvändandet kan ligga långt tillbaka i tiden. Figuren visar att man kan se ett visst samband mellan ungdomsgenerationens och föräldragenerationens cannabisanvändning. I Centrum är det i princip lika stor andel, en tredjedel, bland gymnasieungdomar som bland papporna som uppger att de någon gång använt cannabis. Andelen föräldrar i Centrum som uppger att de själva använt cannabis någon gång är dubbelt så stor som genomsnittet i Göteborg. 17

18 Risk- och skyddsfaktorer - skolan Skolan spelar en central roll i ungdomars liv och kan utgöra en stark skyddsfaktor för barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling. Skolans lärande kärnuppdrag och det förebyggande arbetet samspelar och förstärker varandra. Skolans främsta möjlighet att påverka ungdomar när det gäller alkohol och droger ligger i att skapa ett gott skolklimat och en god lärandemiljö, så att eleverna trivs i skolan. Ett bristande intresse för skolan, skolk och dåliga betyg är tydliga riskfaktorer. Regelbundet skolk är starkt kopplat till skolmisslyckanden. God struktur, engagerade lärare som uppmärksammar eleverna till positiva handlingar och föräldrar som involveras i skolarbetet är alla exempel på skyddande faktorer. Trivsel i skolan Inom skolforskningen är det numera självklart att ett gott skolklimat ger skolan bättre förutsättningar för att lyckas med sitt uppdrag att förmedla kunskap. Elever som trivs och fungerar väl i skolan lär sig lättare och löper dessutom mindre risk för att utveckla olika typer av problem. En klar majoritet av eleverna i Centrum uppger att de trivs i skolan, 81 procent svarar att de trivs ganska eller mycket bra i skolan. Tolv procent svarar att de varken trivs bra eller dåligt och sex procent att de trivs ganska eller mycket dåligt. Den senare gruppen utgörs av åtta elever. Dessa procentandelar stämmer väl överens med genomsnittet i Göteborg. I gymnasiets år 2 är det en något högre andel som uppger att de trivs, 86 procent, samma som i övriga Göteborg. I diagrammet nedan finns ytterligare en redovisning av skoltrivsel för att åskådliggöra skillnaden mellan de elever som använt cannabis och de som inte använt cannabis. Diagram 10. Skoltrivsel i relation till cannabisanvändande. Andel elever i Centrum som svarar att de trivs eller inte trivs i skolan. Anges i procent. Gymnasiet år 2. Ej använt cannabis Använt cannabis Trivs mycket eller ganska bra Varken bra eller dåligt Trivs mycket eller ganska dåligt 18

19 Även i gruppen som använt cannabis uppger majoriteten av eleverna i Centrum att de trivs i skolan men det verkar finnas ett visst samband mellan cannabisanvändande och sämre trivsel i skolan. Samma förhållande visas när det gäller hela elevgruppen i Göteborg. Skolk I Skolverkets rapport från 2010 beskrivs olovlig frånvaro som ett komplext problem som kan ha många olika orsaker. Det kan handla om både faktorer i skolan och i hemmet. Vantrivsel i skolan, otrygg miljö och att samspelet inte fungerar mellan skolpersonal och elev kan vara exempel på orsaker till skolk. Det är viktigt att se skolk som en larmsignal och att det leda till avhopp från skolan. Inom forskningen beskrivs ofta sambanden mellan skolk och andra riskbeteenden. En bra skolmiljö och skolnärvaro ses i dag som några av de viktigaste skyddsfaktorerna för unga. Många skolor har på senare år goda erfarenheter av att göra insatser för att öka skolnärvaron och tidigt fånga upp skolkande barn och ungdomar. I tabellen nedan görs en jämförelse mellan drogvaneundersökningarna 2010 och 2013 och mellan Centrum och genomsnittet i Göteborg. Tabell 5. Andel elever i Centrum och i Göteborg totalt som skolkat en gång per månad eller oftare. Andel i procent av samtliga svar Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år Centrum Göteborg totalt Andelen skolkande elever i Centrum i årskurs 9 är 12 procent, något under genomsnittet i Göteborg. Gränsen har då dragits vid att skolka en gång per månad eller oftare. När det gäller gymnasiets år 2 är andel skolkande elever i Centrum 29 procent, i princip samma som genomsnittet för Göteborgseleverna. Andelen skolkande elever i årskurs 9 har halverats i Centrum under de senaste åren. I gymnasiets andra år är det också en markant minskning av skolket mellan år 2010 och 2013, från 43 procent till 29 procent. Även bland Göteborgseleverna totalt är det mellan dessa år en klar minskning både i grundskolan och på gymnasiet. 19

20 I diagrammet nedan redovisas hur grupperna med elever som uppger att de använt respektive inte använt cannabis svarar när det gäller skolk. Diagram 11. Skolk i relation till cannabisanvändande. Andel elever i Centrum som skolkat en gång i månaden eller oftare. Anges i procent. Gymnasiets år 2. Skolkat en gång i måndaden eller oftare Använt cannabis 45 Ej använt cannabis Enligt diagrammet ovan har de elever i gymnasiets andra år som använt cannabis i betydligt större utsträckning också skolkat minst en gång i månaden eller oftare än dem som inte använt cannabis. Detta förhållande mellan cannabisanvändande och skolk stämmer väl överens med hur det ser ut för alla elever i Göteborg. Grundskolor inom stadsdelen Centrum Hittills i rapporten har redovisningen gällt ungdomar boendes i stadsdelen Centrum oavsett var de går i skolan. Drogvaneundersökningens resultat kan också redovisas per skola. Då är underlaget de elever som går i skolan oavsett boendeort. CAN (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) har en gräns vid 50 svarande elever i skolan för att av etiska och statistiska skäl redovisa på skolnivå. I stadsdelen Centrum finns flera mindre skolor med årskurs 9 där antalet elever som besvarat enkäten är färre än 50. Dessa är Vittra Kronhusparken, Guldhedsskolan, Montessoriskolan Centrum, Franska skolan, Vasaskolan, Kunskapsskolan Krokslätt, Johannebergsskolan och Viktoriaskolan. De skolor i årskurs 9 som uppfyller CANs krav är Fenestra Centrum, Göteborgs högre samskola och Internationella engelska skolan i Göteborg (IES). Ett annat krav för redovisning är att antalet elever som anger ett riskbeteende måste vara fem eller fler för att få redovisas. Om färre än fem elever angett ett riskbeteende finns ett streck i kolumnen. 20

21 Tabell 6. Andel elever i grundskolor i Centrum som använt cannabis respektive narkotika någon gång. Anges i procent av samtliga svarande elever i årskurs 9. Grundskolor i stadsdelen Centrum Använt cannabis % Använt narkotika % Fenestra Centrum (56 svarande elever) - 9 Göteborgs högre samskola (141 svarande elever) 6 7 Internationella engelska skolan i Göteborg, IES (87 svarande elever) 9 13 Alla grundskolor i Göteborg totalt (3468 svarande elever) 7 8 Bland de redovisade skolorna låg Internationella engelska skolan i Göteborg (IES) över genomsnittet när det gällde cannabis/narkotika. De totala siffrorna för hela Göteborg är beräknade på alla elever som går i Göteborgs grundskolor. Antalet elever är de som besvarat undersökningen på skolan. På grund av att underlaget är litet blir denna redovisning statistiskt osäker. Gymnasier inom stadsdelen Centrum I stadsdelen Centrum finns flera kommunala och fristående gymnasieskolor. Några skolor kan inte redovisas då de har färre svarande elever än 50 personer. Dessa är Kitas gymnasium/ natur och International IT-College of Sweden. Två skolor besvarade inte enkäten, IHGR gymnasium och Drottning Blankas gymnasium. Observera att drogvaneundersökningen inte ger någon uppgift om i vilket gymnasium de 192 eleverna som bor i Centrum går. I nedanstående tabeller redovisas de kommunala och fristående gymnasier som uppfyllde kriterierna för tillräckligt antal svarande elever, minst 50 elever som svarat på skolan och minst fem elever som svarat på förekomsten av ett visst riskbeteende. De totala siffrorna för hela Göteborg är beräknade på alla elever som går i Göteborgs gymnasier (ej efter boende). Antalet elever är de som besvarat undersökningen på skolan. Frågorna om en elev använt cannabis respektive narkotika har ingen 12-månadersgräns, utan frågan gäller om eleven använt detta någon gång i livet. 21

22 Tabell 7. Andel elever i gymnasieområde Centrum och Skånegatan som använt cannabis respektive narkotika någon gång. Anges i procent av samtliga svarande elever i gymnasiets år 2. Kommunala gymnasier i stadsdelen Centrum Använt cannabis % Använt narkotika % Hvitfeldtska gymnasiet (274 svarande elever) Schillerska gymnasiet (105 svarande elever) Bernadottegymnasiet (57 svarande elever) Burgårdens utbildningscentrum (245 svarande elever) Katrinelundsgymnasiet (249 svarande elever) Munkebäcksgymnasiet (98 svarande elever) Gymnasieskolor i Göteborg totalt (4188 svarande elever) I Schillerska gymnasiet har en högre andel elever än genomsnittet i staden svarat ja på frågan om man använt cannabis/narkotika någon gång, 27 respektive 28 procent. Munkebäcksgymnasiet ligger något över genomsnittet för Göteborgsgymnasierna. Katrinelundsgymnasiet och Bernadottegymnasiet ligger under genomsnittet. Tabell 8. Andel elever i fristående gymnasier som använt cannabis respektive narkotika någon gång. Anges i procent av samtliga svarande elever i gymnasiets år 2. Fristående gymnasier i stadsdelen Centrum Använt cannabis % Använt narkotika % Aniaragymnasiet (54 svarande elever) GTI:s gymnasieskola (85 svarande elever) Göteborgs Högre Samskola (151 svarande elever) Ingrid Segerstedts gymnasium (84 svarande elever) IT-gymnasiet Göteborg (97 svarande elever) Jensen gymnasium (159 svarande elever) Kitas ekonomi (65 svarande elever) Kitas gymnasium (67 svarande elever) Kunskapsgymnasiet Göteborg (102 svarande elever) LM Engströms gymnasium (131 svarande elever) 8 8 Mikael Elias Gymnasium (118 svarande elever) NTI-gymnasiet Södra Hamngatan (67 svarande elever) NTI-gymnasiet Kronhusgatan (73 svarande elever) Plusgymnasiet (145 svarande elever) Sigrid Rudebecks gymnasium (121 svarande elever) Sjölins gymnasium (116 svarande elever) Thorén Innovation School (64 svarande elever) Gymnasieskolor i Göteborg totalt (4188 svarande elever)

23 Sjölins gymnasium har den högsta andelen elever som uppger att de använt cannabis/ narkotika, 31 respektive 33 procent. Ingrid Segerstedts gymnasium, Jensen gymnasium, Plusgymnasiet är också skolor som har en hög andel elever med droganvändande. I några gymnasier har en relativt hög andel elever svarat att de intensivkonsumerat alkohol medan deras siffror när det gäller cannabis/narkotika inte är lika höga. GTI:s gymnasieskola, ITgymnasiet Göteborg, LM Engströms gymnasium, Sigrid Rudebecks gymnasium och NTIgymnasierna är skolor som har siffror under genomsnittet för Göteborgsskolorna. Data från Mini-Maria Göteborg Enligt uppgifter från årsredovisningen 2013 för Mini-Maria Göteborg har under året 488 ungdomar varit aktuella. Antalet har successivt ökat under de senaste åren. År 2010 var antalet 442 personer. I över hälften av fallen var den unge själv eller någon i dess nätverk initiativtagare till kontakten. I cirka en fjärdedel av fallen kom initiativet från socialtjänsten. Det är stor skillnad mellan andelen flickor och andelen pojkar som söker till Mini-Maria Göteborg, flickorna utgör 30 procent och pojkarna 70 procent. Tre fjärdedelar av ungdomar som söker sig till Mini-Maria har cannabis som primär drog, det vill säga den drog som är den främsta anledningen till att man söker vård. Många ungdomar, speciellt flickor söker också hjälp för att alkohol är den primära drogen. Under 2013 är det totala antalet nybesök 399, men inflödet varierar mellan mottagningarna. Mini-Maria Centrum har ett högre tryck än övriga mottagningar vilket speglar resultatet i drogvaneundersökningen, att det är fler ungdomar i de centrala stadsdelarna som har ett droganvändande. Bland Centrummottagningens sökande ungdomar är 21 procent från stadsdelen Centrum. Medelåldern bland ungdomarna under 2013 var 17,6 år, flickorna är något äldre än pojkarna. Uppgifter om ungdomarnas livssituation vittnar om att man har en tung problematik när man söker hjälp. Ungefär hälften av ungdomarna har varit utsatta för fysiskt våld och en hög andel uppger också psykiskt och sexuellt våld. 22 procent har varit med om misshandel och våld i uppväxtmiljön och 29 procent har vuxit upp i en miljö med missbruk. Flickorna uppger i betydligt större utsträckning olika former av problematik utom när det gäller att ha varit dömd till brott. 23

24 I tabellen nedan redovisas skillnaden när det gäller kön och primär drog under åren 2010 och Tabell 9. Andel ungdomar som påbörjat behandling på Mini-Maria Göteborg med cannabis som primär drog. Anges i procent. Jämförelse mellan 2010 och Cannabis som primär drog Flickor Pojkar Totalt Tabellen visar att cannabis har ökat som primär drog, anledningen till att ungdomarna söker vård på Mini-Maria. År 2010 var det två tredjedelar som uppgav att de hade störst bekymmer med sitt cannabisanvändande och 2013 har denna andel ökat till tre fjärdedelar. Det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkar, då 48 procent av flickorna uppger cannabis som primär drog, medan motsvarande siffra för pojkarna är 86 procent. År 2010 var det 40 procent flickor och 77 procent pojkar. År 2013 är det 35 procent bland flickorna som uppger alkohol som det största bekymret medan motsvarande siffra bland pojkarna är åtta procent. 24

25 Slutdiskussion och sammanfattning Cannabis idag Forskningen är idag entydig om de risker och skador som ett cannabisrökande innebär. Cannabis är en starkt beroendeskapande drog, som kan innebära allvarliga skador särskilt för ungdomar som fortfarande utvecklas. Vi vet att THC-halten, den verksamma substansen i drogen, idag jämfört med förr oftast är mycket högre. Detta innebär en betydligt kraftfullare drog som kan ge olika psykiska problem och bestående skador. Dessutom har nätdrogen spice blivit vanlig bland ungdomar som använt narkotika. Om spice vet man idag inte lika mycket som om cannabis, men erfarenheter under de senaste åren har visat på stora konsekvenser för unga människor med både allvarliga fysiska och psykiska skadeverkningar. Förekomst i SDF Centrum I en storstad som Göteborg ligger cannabisanvändandet över genomsnittet jämfört med riket, men skillnaderna mellan stadsdelarna är stora. I Centrum ligger andelen ungdomar i årskurs 9 som har erfarenhet av cannabis på samma nivå som genomsnittet för ungdomar i staden. Erfarenhet av cannabis är oftast flera gånger större bland gymnasieeleverna jämfört med eleverna i årskurs nio. I Centrum ökar andelen som använt cannabis från sju procent i årskurs 9 till 32 procent i gymnasiets år 2. Även i folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor visas att i hela åldersgruppen mellan 16 och 24 år finns en stor andel som använt cannabis, 26 procent. Den kraftiga ökningen mellan 15 och 17 år visar hur angeläget det är att tidigt sätta in åtgärder och insatser. Genusperspektiv Pojkar brukar prova cannabis i något större utsträckning än flickor. Det begränsade underlaget i årskurs 9 i Centrum visar inte detta men i gymnasiet är andelen pojkar i Centrum som använt cannabis mer än dubbelt så stor som andelen flickor som använt cannabis. Gruppen unga vuxna, år, från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har ett cannabisanvändande som liknar gymnasisternas, men undersökningen visar inte samma skillnad mellan könen. En erfarenhet från drogvaneundersökningar generellt är att en betydligt större andel pojkar än flickor har använt cannabis många gånger. I CANs riksundersökning 2013 visas att i både årskurs 9 och gymnasiets år 2 är det cirka dubbelt så många pojkar som flickor som använt cannabis mer än 20 gånger. Många fler pojkar än flickor söker på grund av cannabisanvändande till Mini-Maria Göteborg. Det är rimligt att anta att om pojkar använder cannabis mer frekvent också fastnar i ett missbruk och därför oftare söker hjälp. Samtidigt visar tidigare drogundersökningar och statistiken från Mini-Maria att flickor som använt cannabis och/eller sökt till Mini-Maria har högre siffror när det gäller olika 25

26 riskfaktorer. De uppger också i betydligt större utsträckning än pojkar olika former av problematik. Flickorna verkar må sämre när de söker hjälp. Attityd till cannabisanvändande I folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor redovisas också cannabisanvändande i föräldragenerationen, slumpmässigt utvalda föräldrar till ungdomar i årsåldern. Överlag överensstämmer svaren från föräldrarna med elevernas. I Centrum finns en nästan lika stor andel föräldrar, främst pappor som svarar att de använt cannabis som bland gymnasieungdomar. Det är svårt att avgöra om föräldrarnas eget användande, ett mer tillåtande synsätt när det gäller ungdomarnas droganvändande eller andra faktorer, som till exempel större tillgänglighet, har störst påverkan på ungdomarna. Förmodligen är det flera orsaker som samverkar i de stadsdelar som har en högre andel användare. Vi vet dock att när det gäller alkohol har föräldrarnas inställning stor betydelse. Under de senaste åren har drogvaneundersökningar över hela landet visat att föräldrar blivit mer restriktiva när det gäller att förse sina ungdomar med alkohol. Ett förebyggande arbete med information till föräldrarna om att inte bjuda på eller köpa ut alkohol till sina tonåringar har haft effekten att föräldrar har blivit mer tydliga i sin inställning till ungdomsdrickande och mer återhållsamma. Ungdomarna har i betydligt mindre utsträckning druckit sig berusade ofta. Ovanstående borde ha bäring även på ungdomars testande av cannabis. Om föräldrar har mer kunskap om drogen och dess skadeverkningar och på ett tydligt sätt tar ställning emot cannabisanvändande bör detta ha inverkan på ungdomarnas faktiska användande. När ungdomar intervjuas i fokusgrupper uppger de ofta att det största skälet till att avstå från alkohol och droger är att de inte vill göra sina föräldrar besvikna. Vi vet samtidigt att de allra flesta föräldrar gör ett tydligt ställningstagande mot cannabis och andra droger men att en drogpositiv attityd i ett ungdomsgäng kan ha stor betydelse. Knut Sundell skriver i kunskapsöversikten Narkotikan i Sverige från 2008 att en av de största riskfaktorerna till varför ungdomar börjar använda cannabis är att umgås i gäng eller lösare grupperingar av ungdomar som har en positiv inställning till cannabis. Detsamma visas i drogvaneundersökningar generellt över landet, om man umgås med vänner som använder droger är det en stor risk att man själv testar. En drogpositiv attityd och att cannabis samtidigt är lätt att få tag på verkar vara det som bäst förklarar varför en tonåring testar cannabis. Det verkar som att det i en stadsdel eller i ett område kan utvecklas starka normer bland ungdomsgrupperna som kan gynna cannabisanvändande. Ju fler ungdomar som använder cannabis, desto fler signaler sänds till de yngre ungdomarna att detta är normen i området, det som ungdomar gör. Äldre ungdomar fungerar som förebilder och om attityden samtidigt är att drogen inte är speciellt farlig lockas lättare de yngre att pröva. I vissa grupper finns det en oroande utveckling när det gäller inställningen till cannabis, att den anses vara en lätt 26

27 drog som jämförs med alkohol. I ett område med högt cannabisanvändande blir på så sätt graden av cannabisanvändandet en riskfaktor i sig. Det är också sannolikt att cannabis blir mer lättillgängligt. Tillgänglighet och kunskap om risker En stor andel elever uppger att de får tag i cannabis via någon de känner, antingen en kompis, pojkvän/flickvän eller en bekant, 94 procent. En relativt stor andel anger också att de får tag i cannabis via en langare, 39 procent. Här har eleverna kunnat uppge flera svarsalternativ. Jämfört med ungdomarna i övriga Göteborg är det i Centrum en större andel elever som uppger att de skulle få tag på hasch eller marijuana inom 24 timmar. I den här åldersgruppen är det få som anger att de köper droger på internet. I stadsdelar med ett högt användande har ungdomarna mindre kunskap om risker med cannabisanvändande. Oavsett om de använt cannabis eller inte är det en större andel elever i Centrum som tror att det finns ingen eller liten risk att människor skadar sig själva om de provar cannabis ett par gånger än i övriga stadsdelar. Samband med andra riskbeteenden När det gäller sambanden mellan cannabisanvändande och andra berusningsmedel brukar man i forskningen både tala om inkörsportsteorin, (tobak alkohol cannabis) och om att vissa personer har en förhöjd riskbenägenhet. Det verkar finnas en tydlig koppling mellan att använda cannabis och röka tobak och dricka sig berusad. Cannabisanvändarna har också startat tidigare med alkohol än de elever som inte använt cannabis. Enligt forskning vet vi idag att ungdomar som startar tidigt med tobak och alkohol löper en ökad risk för att utveckla ett beroende av droger. Risk- och skyddsfaktorer och förebyggande arbete Resultaten från drogvaneundersökningen, om vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar ett droganvändande, stämmer väl överens med forskning på preventionsområdet. Enligt forskningen om risk- och skyddsfaktorer har enstaka riskfaktorer i allmänhet en begränsad betydelse. Det är när flera olika riskfaktorer förekommer samtidigt som dessa har en tendens att förstärka varandra och leda till ökad risk för problembeteenden. En riskfaktor som visar på ett starkt samband med till exempel cannabisanvändande, behöver inte nödvändigtvis vara den som orsakar problem utan kan vara ett uttryck för andra bakomliggande faktorer. För vissa elever kan en komplex livssituation vara orsaken till olika problembeteenden. Det förebyggande arbetet kan utvecklas om risk- och skyddsfaktorer kan identifieras och påverkas. Skyddande faktorer kan fungera som en sköld mot konsekvenserna av att befinna sig i riskzonen. Skyddsfaktorer kan ses inom olika områden eller på olika nivåer och det är viktigt att insatser sker systematiskt och långsiktigt och inom de olika områdena. Till exempel 27