Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Relevanta dokument
Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Levnadsvanor i praktiken

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Sydöstra sjukvårdsregionen

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Rasta hunden och tvätta fönster vardagsaktivitet för en god hälsa

STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.

Norrlandstingens regionförbund

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Konsekvensanalys rehabilitering i senare skede. Karin Byström

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Prevention och behandling vid

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

KOL och rökavvänjning

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Gap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Hälso- och sjukvårdsenheten

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Prehospitalt omhändertagande

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Försämrat hälsotillstånd

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Regionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Socialstyrelsens stöd för att förebygga fallolyckor - utbildning och balansera mera

Varför ska jag träna som senior

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Transkript:

Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping

Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd: Stroke med kvarstående nedsättning av ADL-funktion Åtgärd: ADL-träning i hemmet efter utskrivning Resultat: Förbättrad ADL-funktion. Prioritet: 1

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd: Nedsatt balans och gångförmåga efter stroke Åtgärd: Träning med sjukgymnastik Resultat: Sjukgymnastisk träning ger bättre effekt än att inte träna Prioritet: 2

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd: Person med mild till måttlig grad av stroke Åtgärd: Tidig understödd utskrivning från sjukhus till hemmet med multidisciplinärt rehabiliteringsteam med strokekompetens inklusive läkare som rehabilitering i hemmet Resultat: Minskad vårdtid på sjukhus. Minskat funktionsberoende. Minskat behov av institutionsboende. Ökad patientnöjdhet över denna vårdform Prioritet: 3

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd: Patient som insjuknat i stroke Åtgärd: Strukturerad information och utbildning riktad till närstående Resultat: Strukturerad information och utbildning till patient och närstående ökar kunskapen om stroke hos närstående. Prioritet: 4

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Vid nedsatt motorisk förmåga vid stroke förbättrar uppgiftsspecifik träning förmågan i specifika uppgifter eller aktiviteter Prioritet 3 Repetetiv träning med syfte att förbättra funktion leder till viss förbättring i nedre extremiteten men inte i övre. Förbättringen påverkar även ADL men det finns ingen evidens för kvarstående effekt efter avslutad träning (visst vetenskapligt underlag)

FYSS Styrketräning för nedre extremiteter visar signifikanta funktionella förbättringar. Konditionsträning förbättrar toleransen att utföra aktiviteter i dagliga livet, eftersom personer med stroke då kan utföra dagliga aktiviteter med lägre relativ belastning.

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana. De levnadsvanor riktlinjerna tar upp är: tobaksbruk riskbruk av alkohol otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor.

Information och delaktighet God vård Patientfokuserad Autonomi Bemötande Information Delaktighet

STROKEKURS

Portfolio tider informationsblad träningsråd litteraturtips mm

Strokekurs Teamrehab Lidköping 1. Utbildningsdel 2. Behandlingsdel på institution 3. Hemträning 4. Vårdtagarens egenansvar

Utbildningsdel Teamrehabs lokaler Befintlig personal Rullande, vår & höst Informationsblad Individuella workshops vid behov, t.ex överflyttning, hjälpmedel

REHAB LIDKÖPING Föreläsningsområden Allmän strokekunskap Kognition Vardagliga aktiviteter Nutrition & Måltid Träningslära & Livsstil Kris & samliv Spasticitet & Smärta.

Statistik Deltagare Föreläsningar 15 17 17 19 Träningslära Kognition Allmän Nutrition Smärta 8 10 34 Kris Vardagliga

Statistik Anhöriga föreläsningar 7 7 3 5 7 13 Träningslära Kognition Allmän Nutrition Smärta Kris Vardagliga 22

Behandlingsdel Inskrivning Inledande samtal och bedömning i hemmiljö Initial träning på kroppsfunktionsnivå på teamrehab Bedömningar och inledande träning i aktivitet på teamrehab Rådgivande samtal Gruppaktiviteter

Hemträning Pågår parallellt med träningen på teamrehab Stor vikt vid ADL-träning i hemmiljö Intensitet styrs av vårdtagarens behov Teamrehab står för neurologikunskapen och distriktet står för kunskapen i hemmiljö. Konsultativ roll, t.ex. vid matsituationen

Vårdtagares egenansvar Utbildning ger förutsättning till större förståelse för behandling medvetenhet motivation delaktighet

REHAB LIDKÖPING STROKEKURS Träningslära och Livsstil

AKTIVITETSPYRAMIDEN REHAB LIDKÖPING

REHAB LIDKÖPING Vad bestämmer svaret på träning? Frekvens = Hur ofta? Duration = Hur länge? Intensitet = Hur ansträngande? Andra faktorer

REHAB LIDKÖPING Hjärta Skelettmuskulatur Blod Kolesterol Blodkärl och blodtryck Lungor Nervsystemet mm Effekter av träning

REHAB LIDKÖPING Riskfaktorer som kan påverkas med träning och/eller förändrad livsstil Högt blodtryck Diabetes Kolesterol Fysisk inaktivitet Stress Rökning Alkohol Kost

REHAB LIDKÖPING Vad händer efter strokeinsjuknandet? Skadelokalisation Muskelfunktion - 70-90% får nedsatt motorisk funktion - 50% har hemipares efter 6mån Återkomst av motorik

REHAB LIDKÖPING Vad träna? Konditionsträning Styrketräning Uthållighetsträning Funktionell träning Rörlighetsträning

REHAB LIDKÖPING Hur träna Konditionsträning? Promenad Stavgång Cirkelträning Ergometer; ben-arm Gång rullband Trappgång Bassängträning Dans Rullstolskörning 60-80% HRmax Borg 12-15 2-5 ggr/vecka 10-60 min

REHAB LIDKÖPING Borgs ansträngningsskala 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande (tungt) 16 17 Mycket ansträngande 18 19 Extremt ansträngande 20 Maximalt ansträngande

REHAB LIDKÖPING Hur träna Styrketräning? Viktmaskiner Excentrisk/koncentrisk Isokinetisk Funktionell 70-80%1RM (start 50%) Borg 12-15 1-3 ggr/vecka 3 set 7-10 reps

Frågor/tankar? Kontakta oss gärna: Kerstin Bjälkefur Sjuksköterska Lena Fogelqvist Rehabassistent Sofi Andersson Rehabassistent Sara Kristiansson Arbetsterapeut Helena Pettersson Arbetsterapeut Helena Gustafsson Sjukgymnast Mikael Henriksson Sjukgymnast Jesper Poucette Läkare Telefon 0510-771823

Ansikte Kan personen le och visa tänderna? Om ena mungipan hänger - ring 112! Kroppsdel Arm/Ben Kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i 10 sekunder? Om en arm faller - ring 112! Uttal Kan personen upprepa en enkel mening som Det är vackert väder idag? Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord - ring 112! Tid Varje sekund räknas. Tveka aldrig. Ring 112 direkt.