Begrepp Definition Objekttyp Sökväg



Relevanta dokument
Begrepp Definition Version Ändrad

i praktiken? Hur tar man sig an ett BIMprojekt Vad börjar man med, vad ska man tänka på, vad gör man, vad gör man inte.

Objektorienterad Informationsmodell

Objektorienterad Informationsmodell

Bygghandlingar 90 Lager och koder. Mica Lindfors, WSP Samhällsbyggnad David Sandegård, Vianova

Workshop om BuildingSMART standarder

GIS kopplat till BIM. Annelie Norlin

Utvärdering av UAS i BIM-pilotprojektet Hallandsås

Nyttan med BIM inom infrastruktur i praktiken

TRVK Anläggningsmodell

Informationsleveranser. Att leverera. Ett obrutet informationsflöde? Kurt Löwnertz Sweco. digitala leveranser för bygg och förvaltning

Riktlinje BIM Samgranskning

Riktlinje Digital leverans för bygg och fastighet

Strategisk standardisering

BIM i Trafikverket Distrikt Mitt David Sandegård, Gävle

e x e m p e l BILAGA 1 till kontrakt Villkor för digitala leveranser i entreprenad 1. Allmänt

Villkor för digitala leveranser i projekteringsuppdrag

Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

11: Massdisponering i Förbifart Stockholm

Riktlinje BIM Samgranskning

Visualisering och ritningsframställning

Kraftindustrins betongdag 14 mars Resan mot en uppkopplad anläggning har börjat. Karin Anderson BIM specialist Stora projekt Förbifart Stockholm

Förord. Stockholm i april Urban Månsson Helena Dahlberg

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2

Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket. Version 5.0

3D/BIM-samordning i uppdrag Tunnelbana till Arenastaden via Hagastaden, TUB A

SLUSSEN BIM-PROJEKTERING FÖR MODELLBASERAD PRODUKTION. Oslo Johan Stribeck VDC-Ansvarig Tikab / ELU-Konsult

Modeller och objektorienterad data inom Trafikverket Underhåll. möjligheter och utmaningar. SamGIS Skåne TMALL 0141 Presentation v 1.

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser /bj

SLUSSEN BIM-PROJEKTERING FÖR MODELLBASERAD PRODUKTION. Cadcom Johan Stribeck VDC Ansvarig Tikab

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg. Version 4.0

SLUSSEN BIM-PROJEKTERING FÖR MODELLBASERAD PRODUKTION. Digitalebygg.no Johan Stribeck VDC-Ansvarig Tikab

Bygg- och förvaltningsprocesserna

1(7) Kart- och Mätpolicy. Styrdokument

Byggnad ur olika perspektiv Från BIM via kommun till Lantmäteriet

CAD-manual. Bygg, El och VVS Sid. 1 (10) Reviderad: , mappstruktur

Bentley User Group Leif Malm

Bilaga. till KRAVSPECIFIKATION CAD. och andra digitala handlingar för XXX KOMMUN Version 10. Projektnr: Datum: Avser: Objekt:

Triangulering och bygge av sammansatt markmodell i Novapoint DCM

Program och verktyg för digital projekthantering Väg

SLUSSEN BIM-PROJEKTERING FÖR MODELLBASERAD PRODUKTION. BIM-Alliance

Ingemar Lewén Trafikverket

HUR UPPNÅS ETT OBRUTET INFORMATIONSFLÖDE FRÅN PROJEKT TILL FÖRVALTNINGEN?

Karta 1:10 000, raster

Version 2.0. Regler för CAD-hantering

BIM leveranser i Förbifart Stockholm Thomas Vincent. BUS-dagarna bentleyuser.se

Workshop om BuildingSMART standarder

Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

Riktlinje BIM Samordning

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA

ANVISNINGAR FÖR CAD- PROJEKTERING

Riktlinje CAD. Skapad: Senast ändrad:

Informationsmaterial BASkontrakt. Leverans och hantering av förvaltningsdata. Målgrupp: - Trafikverkets Entreprenörer

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser. Rogier Jongeling & Håkan Norberg

Granskare Datum Projekt namn/projekt nummer Distr. Omr. Hus

Riktlinje BIM Samordning

Stockholm. IT MANUAL Bilaga D. Samordning i 3D. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

Standardisering nyckeln till effektivare processer Praktiskt fall - Från idé till förvaltning i ett standardiserat flöde

ProjectWise Grundutbildning anpassad för PDB Investera

Anvisning Teknisk dokumentation

Bilaga. till KRAVSPECIFIKATION CAD

Anvisning Teknisk Dokumentation

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

Utmaningar och möjligheter för branschen

KFF Beskrivning av KFF-handläggningsprocessen 1 (10) Gällande Mikael Andersson REGISTERKARTE-GML

Modeller som överlever

Produkt- och miljödata. Slutsatser och därpå följande andra initiativ som nu pågår!

Presentationen genomfördes på konferensen UAS obemannade farkoster för effektiv datainsamling i Stockholm.

BIM och GIS: Var behövs standardisering?

Datum: Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument

Riktlinje BIM Objektsmodeller

Totalentreprenader med BIM - en entreprenörs syn

Objektsmodeller i förvaltning

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

TRVK Digital projekthantering Väg, TRV 2012:063, refererar till och ska användas tillsammans med följande dokument:

Teknisk handbok. Relationshandlingar. Allmänna krav på relationshanlingar

ANVISNING FÖR SJÖMÄTNING

Vad ska vi ha BIM till? Erfarenheter från Terminalexpansion Landvetter

3D-Datainsamling Nu och framtiden i Göteborg. Alexander Winkler Stadsbyggnadskontoret Göteborg

VAD ÄR BIM OCH HUR ANVÄNDS DET. Tomas Sandström, Adtollo

Integration av BIM och GIS

GIS-samverkan Södertörn. Specifikation av gemensamma geodataprodukter

BIM i projekt Förbifart Stockholm

Organisation Teknisk specifikation Informationsutbyte Gränsdragning och teknisk samordning i projekt Arkivering

CAD-KRAV- SPECIFIKATION med förvaltningsinformation

Lärdomar från resan kv Björnen. Charlotte Johansson, Projektchef Carina Hillerö, BIM samordnare

& CoClass. Ingemar Lewén

Workshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen

Varför CAD-krav i förvaltning?

Stockholm. IT MANUAL Bilaga B. Ritningar. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

TRVK Digital projekthantering Väg, TRV 2012:063 Mall för upprättande av Objektspecifik handledning för digital projekthantering

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag.

Distanskurs Informationsleveranser

MÄT-R MÄTNINGSTEKNISK REDOVISNING

ProjectWise PDB Investera. Beställare. Monika Wistedt, PRtd , Ver TMALL 0141 Presentation v 1.0

HMK - handbok i mät- och kartfrågor HMK. Anders Grönlund Lantmäteriet. Introduktion HMK

drofus & Building Smart / Open BIM

Pass 3: Metadata. Svensk nationell datatjänst, SND BAS Online

STOCKHOLM VATTEN VA AB Avloppsrening, Ledningsnät teknik

Transkript:

Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar de data Trafikverket behöver för att kunna planera, projektera, bygga, trafikera, underhålla och avveckla väg- och järnvägsanläggningen. Attribut Uppgift om egenskap hos objekt. Attribut kan beskriva typ, identitet, adminstriv tillhörighet, ekonomiska aspekter och så vidare. Attribut definerar objekt. Attribut lagras i attributbärare. Attributbärare För att lagra attribut krävs någon form av attributbärare. I syftet att uppnå en effektiv informationshantering eftersträvas att spara attributen så nära objekten som möjligt. Då de flesta programvaror för infrastrukturmarknaden inte är baserade på databaser saknas ofta stöd för att direkt spara attribut på objekten. Därför är nedanstående attributbärare definierade: Mappstruktur (med namnkonventioner) Filnamn (med namnkonventioner) Dokumentattribut CAD-lager Blockattribut Textflaggor (som på lagernivå är sammanbundna med objekten) Objektattribut Interna modeller (t.ex. i Microstation) Befintliga förhållanden Sammanställning av information som beskriver landskapsinformation, befintlig anläggning och information från övriga informationsägare. BIM Se Bygghandling 90.

Fil Dokument lagrat i datorläsbar form. Filformat Specifikation för hur data lagras i en fil. Landskapsinformation Lägesbestämd information om landskapets naturgivna innehåll och egenskaper på eller under markytan, konstgjorda företeelser, markanvändning, geodetiska data, geografiska namn och gränser, institutionella förhållanden m.m. Numerisk beskrivning av terrängen i tre dimensioner, oftast som en ytmodell. Markmodeller omfattar alla typer av digitala modeller som redovisar terräng, oavsett geometrisk uppbyggnad (punktobjekt, linjeobjekt eller ytobjekt). Markmodell Förutom den numeriska beskrivningen kan en markmodell innehålla information om ingående objekt: punkt- och linjetyper, markslag, jordmaterial, kvalitet, begränsningar m.m. Data kan ingå i modellen som attribut, CAD-lager eller annan egenskap, eller i kopplad databas. Modell Förebild efter vilken en produkt utförs. Modell kan innehålla alla typer av objekt, liksom texter och annan icke-grafisk information. Redovisade objekt kan i sig innehålla ickegrafisk information, eller vara kopplade till databaser som innehåller sådan information.

Enhet som representerar verkliga företeelse och som behandlas i konstruktions-, implementerings-, anvädningsoch kvittbildningsprocessen. Objektet har information associerad till sig. Objekt Objekt kan omftta såväl fysiska objekt (byggdelar) eller icke fysiska objekt (utrymmen, etappindelningar, buller, trafikflöden, fastighetsgränser m.m.), liksom relationer mellan dem. Objekt kan vara enkla eller sammansatta av en eller flera objekttyper. De objekt som representerar verkliga företeelser kategoriseras som fysiska objekt och kan exempelvis representera stolpar, beläggning mm De objekt som inte representerar verkliga företeelser kategoriseras som abstrakta objekt och kan exempelvis representera (utrymmen, kostnader, energibehov, etappindelning och förvaltningsbehov), liksom relationen mellan dem. Objektorienterad informationsmodell Modell av den informationen som genereras och förvaltas under ett byggnadsverks livscykel. Kan omfatta fysiska objekt och abstrakta objekt. Upprättas av konsult eller entreprenör med utgångspunkt från av beställaren ställda krav och i förekommande fall med befintlig modell som grund.

Presentationsmodell Sammansatt ämnesområdesmodell bestående av fysiska och abstrakta objekt från olika ämnesområden kompletterad med bland annat ytmaterial, vegetation, modeller av människor, fordon med mera, liksom simulering av sol, himmel och väder. En presentationsmodell baserar sig på samordningsmodellen och har ett fokus att återge ett verklighetstroget intryck av projektet utformning. Presentationsmodellen används i syfte att övergripande kommunicera med projektets intressenter, allmänheten och myndigheter. En presentationsmodell kan framställas genom både VRteknik och CAD-baserade samordningsverktyg. Från presentationsmodellen kan bilder och animeringar genereras och de kan vara mer eller mindre interaktiva. Recept Samband mellan de beståndsdelar som en produkt eller annan sammansatt artikel är uppbyggd av. För att kunna gå mellan olika betraktelsesätt behöver de olika BSABtabellerna kopplas samman, detta görs genom recept. Den vanligaste kopplingen är den mellan byggdelar/byggdelstyper och produktionsresultat. Här knyter man alltså samman material (och arbete) med funktionsobjekten i CAD-världen. RFM, Redogörelse för modell Beskriver den levererade modellens egenskaper och eventuella avvikelser från i förekommande fall ställda krav. Upprättas av levererande part och bifogas vid leverans från konsult till trafikverket och vid leverans från Trafikverket till entreprenör. Biläggs modellen och har följaktligen samma rangordning.

Sammansatt ämnesområdesmodell bestående av fysiska och abstrakta objekt från olika ämnesområden. En samordningsmodell redovisar ämnesområdesmodeller som representerar projekterad anläggning, befintliga förhållanden och det verkliga utförandet i anläggningen. Samordningsmodell En samordningsmodell utgör en visualisering av projektets objektbaserade information och ger förutsättningar för planering, styrning och uppföljning av projektering och byggande. Samordningsmodellen har en central roll avseende samordning av utformning och kommunikation mellan ämnesområden. En samordningsmodell kan bestå av en eller flera modellfiler och databaser. Samordningsmodellen behöver inte återspegla materialegenskaper, färg och ljussättning på ett verklighetstroget sätt. SB11 Standard för klassificering av CAD-lager. Strukturplatsen Strukturplatsen är en sida på Trafikverkets projektportal PPi som har som syfte att förmedla värdelistor för uppbyggnad av SB11 cad-lagerstandard samt en rutin för framtagande av saknade elementkoder. https://ppi.trafikverket.se/sites/struktur/sidor/simple.aspx Tillämpningar Användningen av en teori eller en metod för praktiska ändamål.

Underlagsdata Data som ligger till grund för projektering. Exempel på data kan vara markdata, ledningar, träd, befintliga vägar/järnvägar. Data kan vara utgöra både ämnesområdesmodell och befintliga förhållanden. Data kan vara inordnat i både utbytesformat eller originalformat. Data kan vara strukturerat enligt BSAB-system, mäthandbok el. dyl. Ämnesområdesmodell, (f.d. anläggningsmodell) Objektorienterad informationsmodell bestående av fysiska och abstrakta objekt från ett enskilt ämnesområde. En ämnesområdesmodell innehåller klassificerade och statusmärkta objekt från olika ämnesområden. Objekt i ämnesområdesmodellen kan lagras i databas, modellfil eller som kombination av dessa.