SAMHÄLLSVETENSKAPLIG RAPPORT Titelsidan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Metod 3. Bakgrund 4. Resultat 5. 1 Slutsatser 2 Diskussion 6. Källor Ev. bilagor
Titelsidan Varje skriftligt större arbete har en framsida, en så kallad titelsida. Vem som helst ska snabbt kunna få den viktigaste informationen om arbetet genom att läsa titelsidan. Det ska tydligt framgå vem eller vilka som har gjort arbetet. Det är också viktigt att veta när det är gjort och var. Vad arbetet handlar om ska också framgå så tydligt som möjligt. Rubriken och underrubriken ska hjälpa till med förståelsen och anknyta till arbetet. En bild kan också hjälpa till med detta. Gör titelsidan till ett eget dokument. Projektarbete SV/SH Öckerö Var och när? Öckerö gymnasieskola /DSG 2008-09-18 Vad är jämställdhet? en jämförande studie mellan fem länder Vad? Stina Adler, Leo Eckerman, Petra Parinder DSG 0508 Handledare: Brita Malmcrona och Lennart Kohlström Vem? Rapporter, vetenskapliga uppsatser och liknande har ofta en tvådelad titel. Först kommer en intresseväckande del och därefter en mer informativ, dvs den förklarar mer vad arbetet handlar om. Den första delen får gruppen gärna fundera extra över. Ska den formuleras som en fråga eller finns det något påstående som passar bättre? Kanske finns det någon bra replik i arbetet att använda sig av? Beskriver titeln innehållet? Är titeln intresseväckande? Har ni angett namn, klass och datum?
Innehållsförteckning Allt som finns i arbetet ska lätt kunna hittas i innehållsförteckningen. Det är därför viktigt att formulera bra och lagom många rubriker. Man kan markera rubrikerna både med siffror och med olika teckensnitt eller teckenstorlekar för att visa vad som är huvudrubriker och vad som är underrubriker. Följ mallen för en rapport och utgå från de rubriker som finns där. Det är enkelt att göra en innehållsförteckning i Word om rubrikerna i texten är skrivna i formatmallarna för olika rubriker. Då kan man lätt skapa en innehållsförteckning. Gå till Infoga-menyn, peka på Referens och klicka sedan på Index och förteckningar. Klicka på fliken Innehållsförteckning. Sedan kan ni själva välja hur den ska se ut. Är alla rubriker med? Stämmer sidhänvisningarna? Framgår rubrikernas över- och underordning?
1 Inledning Hela arbetet inleds med en allmän presentation av ämnet. Man ger en bakgrund och en motivering till varför ämnet är intressant att undersöka eller hur det kan knytas till en aktuell samhällsdebatt. Direkt efter ämnespresentationen anger ni ert syfte med arbetet och presenterar er frågeställning. Syftet är vad ni vill uppnå med arbetet och frågeställningen är vad ni ska ta reda på. Tänk på att utveckla en beskrivande HUR-fråga till en mer analyserande VARFÖRfråga. Det är mycket viktigt att hålla sig till sitt syfte i hela arbetet. Ni kan också behöva precisera, definiera och avgränsa er frågeställning: Precisera betyder att ni ska tänka genom varje ord och förklara vad ni menar så att inga missförstånd råder om vad ni menar. Det kan också vara så att man vill definiera vissa begrepp som man använder i frågeställningen. Det är också viktigt att avgränsa sin undersökning så att den inte blir för stor. Inledningen skrivs innan själva undersökningen börjar, men kan behövas ses över när hela arbetet är klart så att ni kan formulera den på ett definitivt sätt. Har ni presenterat ämne och frågeställning? Är syftet tydligt uttryckt? Har ni diskuterat metoden? Har ni förklarat svåra begrepp?
2.1 Metod Här ska ni presentera den metod ni valt. Välj en metod som passar till er frågeställning, till resan och till resmålen. Utgå från tre I när ni diskuterar fram er metod: inläsning intryck intervju. Här redovisar ni hur ni ska genomföra er undersökning. Intryck samlar ni på er i hamnarna. Det är sådant som ni ser och iakttar på plats. Gör en lista över sådant som ni ska iaktta på varje resmål och som ni ska ha med i er undersökning. Det finns mycket som man kan se runt sin frågeställning om man är uppmärksam. Intryck kallas också för observation. Intervjuer finns det två typer av: kvalitativa och kvantitativa. Den kvalitativa metoden går ut på att man intervjuar ett fåtal personer på varje resmål. Då kan man ha öppna frågor där personerna får tillfälle att berätta kring era frågor. Den kvantitativa metoden innebär att man frågar många personer på varje resmål. Då får man använda sig av ett skriftligt formulär där frågorna är kortfattade och preciserade. Det är givetvis viktigt att tänka på språkfrågan när man förbereder intervjuer. 2.2 Metodproblem Metodproblem uppstår förstås i varje arbete. Den metod ni väljer kan medföra vissa problem och här presenterar ni dessa. Det är viktigt att tänka igenom sin metod i förväg och motivera varför man valt just den metoden. Här redovisar ni hur ni tänkte inför er undersökning. Framgår det helt tydligt vilken metod ni valt? Har ni diskuterat vilken betydelse metoden har för undersökningen?
3 Bakgrund Inläsning handlar om vad ni kan få fram i form av bakgrundsfakta. Sök både på själva ämnet ni valt och på resmålet. Inläsning kan ni behöva göra innan resan och kanske komplettera med när ni kommer hem. I det här kapitlet ska ni redovisa de fakta som kommit fram. Redovisa det som ni har läst er till i olika källor och som ni anser att läsaren måste veta för att kunna förstå er undersökning. Det kan vara fakta om landet, statistik som rör just er undersökning, en karta som visar var landet ligger eller annat som man behöver som läsare för att hänga med i undersökningen. Utgå från att din läsare är allmänbildad ni behöver inte nämna det självklara. Källorna redovisas i källförteckningen. Tänk noga igenom vad ni ska ha med i bakgrundsdelen bara det som är relevant (hör till saken) ska finnas med. Allt ni tar med ska kunna kopplas till ämnet och frågeställningen. Är bara sådant som hör till saken med här? Finns allt med som krävs för att man ska kunna följa undersökningen?
4 Resultat Här ska ni redovisa resultatet av er undersökning. Det är bra att använda sig av rubrikerna: Intervju och Intryck (observation). Under rubriken Intervju ska ni redovisa vad de människor som ni pratat med har sagt. Det kallas för att referera sina källor och för det krävs en speciell teknik: referatteknik. Man kan säga att den går ut på att det aldrig ska vara oklart för läsaren vem som säger vad. Det här ska man tänka på när man refererar: Man ska återge så exakt som möjligt vad personen har sagt (antingen på originalspråket eller i er översättning) och man använder referatmarkeringar för att ange vem som påstår eller tycker något. Referatmarkeringar kan vara: NN tror, anser, påstår, förklarar, konstaterar, menar, betonar, tycker. Påståenden utan referatmarkeringar kan uppfattas av läsaren som författarnas egna tankar. Tänk också på att de källor du refererar i texten också ska finnas med i källförteckningen och där är de mer utförligt angivna än vad man får plats med i texten. Exempel på referat: Marilyn, 42 år berättade för oss att det är vanligt med misshandel inom hemmet. Dessa fall anmäls sällan och detta är något man inte pratar högt om. Hon berättar även att ungdomsgraviditet är ett problem och att det är vanligt att fäderna ofta lämnar mödrarna innan dess att barnen föds. Under rubriken Intryck redovisar ni en annan viktig del av undersökningen: det som ni har iakttagit och tagit intryck av. Här är det beskrivningar som är viktiga för att förmedla en bild eller en känsla av hur det var på plats. Tänk på att allt ni redovisar på något sätt ska ha anknytning till er undersökning. Försök beskriva så objektivt ni kan, vilket betyder att man inte värderar det man beskriver. Värderar och diskuterar gör man på andra ställen i rapporten. Exempel på beskrivning: På gatorna i staden var det en stor variation av människor som passerade oss, och att det skulle vara någon skillnad mellan kvinnor och mäns rättigheter syntes inte. --- Dagen då vi besökte skolan var det lov, vilket medförde att det bara var ett fåtal studenter närvarande. Trots detta tyckte vi oss ändå se att majoriteten var kvinnor. Bilder har sin speciella funktion i undersökningsdelen och ska finnas med här. De bilder gruppen väljer att använda ska på något sätt tillföra något. Kanske vill man förmedla en bild av de källor som kommer till tals i texten eller så vill man visa den miljö men beskriver. Bilder ska alltid ha en förklarande bildtext och tas upp i källförteckningen. Är intervjuerna korrekt återgivna? Finns några egna åsikter med här?
5.1 Analys och slutsatser Nu är det dags för att analysera er undersökning. I en analys utgår man från delarna i undersökningen och resonera kring dessa. Sedan går man vidare och diskuterar helheten. Tänk på att besvara följande: Vad blev då resultatet? Nu är det dags för gruppen att diskutera med hjälp av hela undersökningsmaterialet och ingenting annat. Här ska inget nytt tillkomma. Gör jämförelser mellan länderna. Hur skiljer sig förhållandena mellan länderna? Vad är likt och vad är olikt? Sedan går man vidare och funderar över orsaker. Vad kommer det sig att det ser ut som det gör i ett land? Vad finns det i undersökningen som svarar på frågan varför. En annan aspekt att diskutera i resultatet är konsekvenserna. Vad innebär det vi kommit fram till i gruppen? Vad får det för följder för människorna i landet eller för landet i stort? Hur påverkade er metod resultatet? Hade resultatet blivit annorlunda om ni valt en annan metod? På vilket sätt? Svara på frågeställningen. Sedan kommer det allra viktigaste: gå tillbaka till er frågeställning och besvara den utifrån det som ni kom fram till i undersökningen. Nu ska ni dra slutsatser utifrån er undersökning. Alltså: av det vi tagit reda på kan vi sluta oss till att svaret på vår frågeställning måste vara Avslutningen ska vara kärnfull och sammanfatta hela undersökningen. 5.2 Diskussion Snillen spekulerar. Det sista ni ska göra i arbetet är att fortsätta diskutera ert resultat mera fritt. Det ni tidigare diskuterat har varit knutit till er undersökning och det som framkommit i den. Nu kan gruppen föra in andra saker i diskussionen och kanske föreslå möjliga lösningar. Vilka åtgärder skulle behövas? Hur kan man gå vidare? Vem ska göra vad för att förbättra situationen? Hur hänger er undersökning ihop med andra frågor? Nu är ni helt fria att bara diskutera Kanske vill man formulera nya frågor till andra att fortsätta undersöka! Detta kallas också vidare forskning. Har ni besvarat frågeställningen? Har ni dragit rimliga slutsatser ur er undersökning?
6. Källor All information som gruppen hämtat från olika källor och som ni använder i ert arbete måste tydligt redovisas i en källförteckning. Meningen är att den som läser er rapport ska själv kunna kontrollera att uppgifterna ni använt er av stämmer. Om man inte kan kontrollera källorna ska man som läsare åtminstone kunna bilda sig en uppfattning om vad gruppen baserar sin undersökning på, t ex hur många källor man har och hur väl valda de är. Syftet med en källförteckning är att läsaren ska få en tydlig överblick över allt material ni använt i er undersökning. Källförteckningen presenterar källorna i alfabetisk ordning. Källorna kan vara av olika slag. I källförteckningen är det bra att göra en uppdelning under olika rubriker. För böcker gäller att man har med författare, år, titel, utgivningsort, förlag. För tidningsartiklar gäller författare, datum, artikelns namn, tidningen eller tidskriftens namn. Har man en Internetsida som källa ska man ange: namn på sidan, internetadressen och datum när du hämtade informationen. Muntliga källor ska anges med namn, titel eller yrke, plats och datum. Enkäter kan man ta upp under en egen rubrik och ange vilken grupp som gjorde den och datum. De bilder man använt i arbetet ska också tas upp i källförteckningen. Ange vem som tagit bilden eller varifrån den kommer. DSG:s bildarkiv kan du använda om gemensamma bilder. Så här kan en källförteckning se ut: Skriftliga källor: Josefson, Helena (2005) Genus hur påverkar det dig? Stockholm: Natur och Kultur Bengtsson, Arne (2008-10-03) Svenska ungdomar i ny undersökning Göteborgsposten FN:s millenniemål, www.millenniemalen.se hämtad 2008-02-27 Utrikesdepartementet, www.ud.se hämtad 2008-05-20 Muntliga källor: Mohamed, 18 år, arbetar i affär, Safi, 2009-11-20 Naima, 18 år, kamelförare, Safi, 2009-11-20 Nemad, ca 50 år, man på café, Safi, 2009-11-20 Bildkällor: Egna bilder samt DSG:s bildarkiv Vilken bokstav ska du sortera efter? Bok: författarens efternamn Bok utan författare: bokens titel Artikel ur tidskrift eller tidning: författarens efternamn Är alla källor och allt material som ni använder i undersökningen med här? Har ni sorterat materialet under olika rubriker och i alfabetisk ordning?
Bilagor Ibland finns det material som man skulle vilja ha med, men som inte passar direkt i rapporten. Då kan man lägga in det som bilagor i slutet av arbetet. Det kan vara enkäter, intervjuanteckningar, en mailkonversation, en artikel eller något informationsblad som man använt. Bilagor kallas också appendix. Vad ni än använder att lägga som bilaga finns det några saker att tänka på: Varje bilaga ska märkas i ordning: bilaga 1, bilaga 2 och så vidare. I själva rapporten finns det en hänvisning till bilagan genom att man inom parentes skriver: (se bilaga X). Alla bilagor ska också finnas med i innehållsförteckningen så att de är lätta att hitta. Bilagorna ska inte sidnumreras.
Några språkråd Språk och tanke hänger ihop. För att du ska kunna förmedla till läsaren vad du vill ha sagt måste dina tankar och dina idéer presenteras på ett genomtänkt sätt. En rapport är en omfattande text som måste ha en tydlig struktur för att man ska kunna hänga med. Använd de rubriker som motsvarar rapportens delar och sätt in egna underrubriker om ni behöver för tydlighetens skull. Språket måste ni hela tiden reflektera över. Har ni uttryckt er tillräckligt tydligt? Är texten logisk? Vad kan missuppfattas? Hjälp varandra att läsa texterna och kommentera. I en rapport använder man ett formellt språk. Det betyder att man undviker talspråksformer som till exempel onödiga småord (väl, typ, ju, så) och att man väljer den mer formella formen av ord som vår (inte våran), sådan (inte sån), de/dem (inte dom) och sedan (inte sen). Vaga ord kan göra att er text förlorar i tydlighet och trovärdighet. Undvik ord som alla, folket, saker. Tänk på att nationalitetsord inte stavas med stor bokstav i svenska, annat än som egennamn på själva landet. Det heter alltså en surinamesisk fiskare och att han pratade arabiska eller engelska. I en rapport används blankradsmetoden för att markera nytt stycke. Var konsekventa i hela arbetet.