Möjligheter på äldre da r

Möjligheter på äldre da r Foto: Per Molin

Innehåll Kroppen åldras, inte kan väl jag påverka det?...5 Jag kan ändå inte påverka min hälsa...6 Det är väl inte så noga om jag äter?!...8 Jag är för gammal för att motionera...10 Fallolyckor kan man inte göra nåt åt!...12 Käck lista...13 Vem vill äta en massa piller?...17 Ensam är stark eller?...18 Information om äldreomsorgen...20 Stöd till anhöriga och närstående...22 Lästips...24 Viktiga telefonnummer...26

Kroppen åldras, inte kan väl jag påverka det?! Inte bara arv och miljö påverkar vårt åldrande, utan även vår livsstil. Genom livsstilen kan vi påskynda eller uppskjuta åldrandets verkningar. Det är helt naturligt att kroppen åldras och förslits. Muskelfunktion och tankeprocesser kan bli långsammare och hjärtat belastas allt hårdare. Lungornas elasticitet kan minska och kroppen får svårare att ta upp syre. Yrsel och balansproblem kan också förekomma, liksom försämrad syn och hörsel. Många av dessa effekter uppstår utan bakomliggande sjukdom. Mycket går dock att påverka. Det kan ibland vara svårt att veta hur man ska leva för att må bra. Och ibland vet man kanske hur man ska göra, men det kan vara svårt att motivera sig eller ta tag i saker och ting. I denna lilla broschyr finns därför lite tips och råd att fundera över, eller kanske hämta inspiration ifrån! I slutet av skriften finner du också kort information om äldreomsorgen. Trevlig läsning! Foto: Per Axelsson 4 5

Jag kan ändå inte påverka min hälsa Du vet säkert om att rökning, snusning och alkoholdrickande inte är bra för din hälsa. Det är bra att försöka undvika tobak och alkohol. Bra matvanor och motion är A och O för en god hälsa. Mat är både gott, nyttigt och livsviktigt. Motion och bra matvanor gör att man mår bättre och känner sig piggare. Även immunförsvaret förbättras och man förebygger en rad sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, fallskador, benskörhet och vissa former av cancer. Foto: Ebba Karami Visste du att en överviktig person som har bra kondition löper mindre risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom än en person som är smal men har dålig kondition? Foto: Per Molin 6 7

Det är väl inte så noga om jag äter?! Oavsett ålder behöver vi näring och energi för att vi ska fungera, både själsligt och kroppsligt. Med stigande ålder kan aptiten minska och det kan också bli svårare att äta. Våra vanor och traditioner påverkar vad vi väljer att äta och inte äta. Här är några små tips som kan vara bra att tänka på: Din kropp blir glad om det inte går mer än 3 timmar mellan målen! Den blir ännu gladare om du äter frukost, lunch och middag och 2-3 mellanmål! Ett lätt mål mat en stund innan sänggående gör nattsömnen bättre, minskar yrsel och risken för fall om du går upp under natten. Fibrer förbättrar bl.a. tarmarnas funktion, förebygger förstoppning och ger långvarig mättnadskänsla. Fibrer hittar du i grovt bröd, grönsaker, frukt och rotfrukter. Visste du att yrsel, illamående och förstoppning kan bero på vätskebrist? Drick mycket! Tänk på att kaffe och te är vätskedrivande och därför är det bra att dricka ett glas vatten till. Foto: Per Axelsson När kroppen åldras är det extra viktigt att få i sig kalcium och D-vitamin. Kalcium förebygger benskörhet och finns bland annat i mjölkprodukter, broccoli, grönkål och spenat. D-vitamin finns i fet fisk och i berikade mjölkprodukter. Ett annat sätt att få i sig D-vitamin är att vistas ute i solljus. Då kan kroppen själv producera vitaminet. Får du i dig tillräckligt med B- och C-vitamin? Vitaminerna är nödvändiga för kroppens ämnesomsättning och immunförsvar. B-vitaminer får du i dig om du äter mejeriprodukter, bröd och gryn, kött, lever, fisk och skaldjur. C-vitamin finns det gott om i citrusfrukter, broccoli, blomkål, vitkål, paprika och banan. Tänk också på att om du tar läkemedel är det extra viktigt att äta ordentligt med mat, både för att kroppen lättare ska kunna ta upp medicinerna och för att minska risken för övermedicinering. Oftast räcker det med en varierad och allsidig kost för att tillgodose kroppens behov av näringsämnen! Foto: Per Axelsson 8 9

Jag är för gammal för att motionera Det är aldrig för sent att börja vara fysiskt aktiv! Visste du att din balans, styrka, rörlighet och koordination förbättras av motion, oavsett ålder? En halvtimme om dagen räcker långt! Det finns många aktiviteter att delta i om man vill motionera tillsammans med andra. Du kan dansa, promenera, styrketräna, simma, gymnastisera Eller varför inte dra igång en egen motionsgrupp tillsammans med grannar, vänner eller bekanta? Bara fantasin sätter gränser för vad man kan göra för att motionera! Ett exempel på en aktivitet som är bra för alla och många ägnar sig åt är stavgång. Stavarna gör att promenaden blir effektivare genom att armarna aktiveras. Dessutom är de utmärkta att stödja sig på under promenaden! Vattengymnastik är en annan skonsam och allsidig träningsform som är utmärkt för den som är stel eller har ont i lederna. Men har du benskörhet är inte vattengymnastik att rekommendera. Då är det bättre att ägna sig åt en aktivitet som belastar benen. Det viktigaste är inte vad man gör, utan att man gör någonting! Foto: Per Molin 10 11

Fallolyckor kan man inte göra nåt åt! När man blir äldre är det olika faktorer som gör att risken för fall ökar. Fallolyckor är vanliga men går att förebygga! Här är några små tips: Energibrist och lågt blodsocker kan påverka balansen. Om du äter regelbundet och dricker vatten ofta, kan du också lättare undvika yrsel och trötthet. Törst är ett tecken på uttorkning, så tänk på att dricka innan du blir törstig. Motion gör att kroppen blir starkare och ökar balans och rörlighet, vilket gör att man inte faller lika lätt. Och om olyckan ändå skulle vara framme blir skadorna ofta mindre och kroppen återhämtar sig snabbare! Många får lätt yrsel när de går upp ur sängen på morgonen. Får du också det? Försök att ta det lugnt på morgonen, sitt gärna en stund på sängkanten innan du reser dig upp! Många läkemedel ökar risken för yrsel, blodtrycksfall, trötthet och balansproblem, vilket i sin tur ökar risken för fall. Om du är osäker, kontakta din läkare eller ditt apotek för en genomgång av dina läkemedel och dosering. Visste du att en äldre person kan behöva upp till tre gånger mer ljus än en yngre person? Därför är det viktigt att det finns bra belysning i hemmet. Käck lista De flesta fallolyckor sker faktiskt i det egna hemmet. Man kan bli ganska irriterad över att inte ha tänkt sig för då det sker en olycka som kunde ha undvikits. Nedan följer några enkla råd som kan vara bra att tänka på vare sig man är gammal eller ung. Sovrummet Jag har gott om plats runt sängen. har ett stadigt nattduksbord. har en bra och lättåtkomlig sänglampa. har en telefon vid sängen. har ett glas vatten vid sängen, så jag slipper stiga upp om jag blir törstig på natten. har nattbelysning för att inte snubbla om jag måste kliva upp på natten. sitter en stund innan jag reser mig upp ur sängen. sitter vid av- och påklädning. använder skor och tofflor som har bakkappa. Badrummet Jag har halkmatta i badkaret eller duschen. handduk eller matta på badrumsgolvet. stödhandtag där det behövs, till exempel i duschen eller vid toaletten. pall i duschen eller sittbräda i badkaret. 12 13

Köket Jag har saker som jag använder ofta i hushållet lättillgängliga. sittmöjligheter vid arbetsbänkar. en bryggtratt vid kaffe- och tebryggning. en stadig trappstege eller pall att kliva på. Golvet Jag har halkskydd under mattor som kan glida på golvet. fäst mattkanterna. tagit bort höga trösklar. fäst el- och telefonsladdar, så att de inte ligger lösa på golvet. golv som inte är polerade. halkskydd på trappstegen, hela vägen och inte bara på kanten. Utomhus Jag använder alltid reflexer vid skymning och mörker. använder vid behov käpp, och vid halka är den försedd med isdubb. använder halkfria skor eller halkskydd vid utomhusvistelse. Tänk på att duschplats med pall är säkrare än badkar. helst inte bada när du är ensam. använda käpp som stöd om du känner dig ostadig eller yr. ta det lugnt när telefonen ringer och du är en bit ifrån. Säg till anhöriga och vänner att det kan ta en stund innan du svarar. säng och sittmöbler är tillräckligt höga så att du lätt kan resa dig. belysningen bör vara stark och väl avbländad, gärna lysrör. ha stödhandtag på ställen där behovet finns, till exempel toaletten och vid sängen. Hjälpmedel kan också vara viktigt när det gäller att förebygga fall, exempelvis glasögon eller gånghjälpmedel. Kontakta din optiker eller kommunens arbetsterapeut om du behöver hjälp! Visste du att det i kommunen finns en syninstruktör? Instruktören kan kostnadsfritt komma hem till dig för att hjälpa till med träning eller utprovning av hjälpmedel. 14 15

Vem vill äta en massa piller? Foto: Per Axelsson Även om man äter bra och motionerar regelbundet kan hälsan behöva förbättras med läkemedel. Om du tar läkemedel är det viktigt att följa läkarens anvisningar och bipacksedeln som medföljer förpackningen. Tar du för lite får du kanske ingen effekt alls. Tar du för mycket kanske du får biverkningar utan att effekten blir bättre. Men effekten kan också bli alltför stark. I vissa fall kan det vara farligt att få i sig en för stor dos. För att läkemedel ska kunna verka i lagom dos och i lagom takt ska man försöka ta sin medicin så jämnt fördelat över dygnet som möjligt. Kanske lättare att komma ihåg om du tar dina läkemedel i samband med regelbundna vanor? Läkemedlets effekt påverkas också av vad du äter, eller inte äter! Även om man känner sig frisk ska man aldrig avbryta eller ändra sin medicinering utan att rådfråga sin läkare. Ett exempel på det kan vara antibiotikabehandling. Slutar man för tidigt finns det risk att man återinsjuknar. Det är viktigt att du följer de rekommendationer du har fått. Om du har frågor eller funderingar kan du kontakta din läkare eller ditt apotek. Apoteket har även en rad broschyrer om olika ämnen, bland annat om läkemedel. 16 17

Ensam är stark eller? Det finns människor som tycker om att umgås med sig själva och så finns det människor som tycker om att umgås med andra. Om du tillhör de sistnämnda så finns det en rad föreningar och aktiviteter för dig i kommunen. Pensionärsföreningarna är uppdelade i olika lokalföreningar som erbjuder sina medlemmar olika aktiviteter, till exempel cirkelträffar, datakurser och friskvård. På vissa plaster i kommunen anordnas bland annat caféträffar riktade till allmänheten. I de olika församlingarna som finns i kommunen anordnas många aktiviteter för allmänheten, exempelvis soppluncher, caféträffar, cirklar och besöksgrupper. Utbudet kan variera i de olika delarna i kommunen. Vill du göra en insats för någon annan och samtidigt knyta nya sociala kontakter, eller vill du att väntjänsten gör något för dig? Väntjänsten erbjuder promenadgrupper, hembesök, ledsagning, enskilda samtal per telefon, stödpersoner, utbildning för dessa, med mera. Du kan också engagera dig i Röda korset. Röda korsets aktiviteter är öppna för allmänheten och erbjuder bland annat sångstunder och resor. Aktiviteterna förändras beroende på intresse och efterfrågan. Det finns också ett stort antal andra föreningar och organisationer i kommunen, som har bland annat dans, gympa, boule, sånggrupper, bowling, studiecirklar och mycket mer. Vill du veta mer? Kontakta respektive förening för mer information om du är nyfiken. Det finns även en anhörigsamordnare inom kommunen som också har hand om kontakterna med föreningslivet. Foto: Per Molin 18 19

Information om äldreomsorgen Foto: Timo Haikara Det går att ansöka om en rad olika insatser, exempelvis matdistribution, trygghetslarm, hemtjänst med mera. Insatserna kan vara allt från enklare serviceinsatser till personlig omvårdnad. Vidare finns hemrehabilitering, dagvård och korttidsvård. Det finns också ett antal särskilda boenden i kommunen. Det är biståndshandläggarna inom kommunens äldreomsorg som arbetar med bedömning av insatsbehov. Det är det individuella behovet som avgör. Om du vill bo kvar hemma, men behöver få din bostad ombyggd och anpassad på grund av funktionshinder kan du söka bidrag för bostadsanpassning. Inomhus kan bostaden anpassas med till exempel bredare dörrar eller borttagning av trösklar. Utomhus kan anpassning göras med exempelvis ramper, räcken och ledstänger. Om du behöver hjälpmedel som kan underlätta vardagslivet för dig, får du efter behovsbedömning låna hjälpmedel. Kommunen har arbetsterapeuter som arbetar med detta. Det kan vara tryggt att känna till att kommunen vid behov erbjuder stöd så att du kan bo kvar i din vanliga miljö. På följande sidor ges en kort information om äldreomsorgen samt om vilket stöd kommunen kan erbjuda anhöriga. Om du vill veta mer om äldreomsorgen och anhörigstödet kan du vända dig till Lindesbergs kommun. 20 21

Stöd till anhöriga och närstående Även om man känner glädje och tillfredsställelse över att själv kunna vårda sin närstående, kan man ändå ställas inför svåra situationer. Det kan handla om en fysiskt tung vardag, bundenhet och social isolering. Vem räknas då som anhörig? Det kan vara en person inom familje- eller släktkretsen som hjälper en annan. Det kan också i vissa fall vara grannar och vänner som antar funktionen som anhörig. För att anhöriga ska få möjlighet till egen tid och känna sig tryggare har kommunen en viktig uppgift i att stödja och avlasta de anhöriga. Vill du till exempel träffa andra i liknande situation? Då kan en anhöriggrupp eller cirkel vara något för dig. Anhörigträffarna finns på flera platser i kommunen och ordnas under trevliga former en gång i månaden. Cirklar planeras och ordnas utifrån behovet hos de anhöriga. Visste du att man kan få kostnadsfri avlösning och att det finns fria trygghetsplatser utan biståndsbeslut? Personer som hjälper och vårdar en anhörig kan få upp till 10 timmar kostnadsfri avlösning i hemmet varje månad. Anmälan om fri avlösning bör göras till hemtjänstchefen i ditt område minst en vecka innan avlösningen ska utföras. För att kunna få fri avlösning ska den som vårdas inte ha biståndsbeslut i form av hemtjänst, dagvård eller växelvård. Fria trygghetsplatser finns som stöd för de som hjälper och vårdar en anhörig och tillfälligt behöver avlösning. Dessa finns på Ekgården i Fellingsbro och kan nyttjas upp till två veckor. Platserna bokas direkt hos enhetschefen på Ekgården, som du når via kommunens växel. För att få använda platserna ska den som vårdas inte ha biståndsbeslut om korttidsplats eller ha omfattande hemtjänstinsatser. I Lindesbergs kommun finns dagvård med olika inriktning. Det finns demensdagvård och dagvård med social inriktning. Behov utreds och beslutas av biståndshandläggare. Det finns även dagvård för rehabilitering som beslutas av distriktsarbetsterapeut. Vid behov finns även växelvård och korttidsplatser som kan beviljas för en viss tid. Växelvård innebär återkommande dygnetruntvistelse för att avlasta den anhörige. Korttidsplats och växelvård beviljas av biståndshandläggare. I kommunen finns en anhörigsamordnare som kan vägleda dig, ge ytterligare information om anhörigstöd och andra insatser inom äldreomsorgen. Hit kan du vända dig med idéer om hur kommunen kan utveckla anhörigstödet. För mer information se broschyren Äldreomsorgen i Lindesbergs kommun som finns hos kommunen. 22 23

Livsstil Stora hälsoboken (Apoteket) Lästips Rörelse Rörelse är liv, Jern Hamberg (Apoteket) FYSS för alla (Apoteket) Motivation för motion, Johan Faskunger, 2002 Kost Mat för liv och lust, Margit Eliasson & Gunilla Lindeberg, 2000 Näring och hälsa, Ulla Johansson, 2003 Bra mat för alla, Svenska Diabetesförbundet/ Apoteket Mat och hälsa, Livsmedelsverket, 2007 Hjärnhälsa - kost och motion för hjärnan, Karin Wahlberg & Karl Hultén, Fitnessförlaget, 2007 Fall Tänk efter före - Fallprevention, Nestor FoU-center, beställs på telefonnummer, 08-790 97 04 Äldreskadeatlas, Räddningsverket Läkemedel Patient - FASS (Apoteket) Tänk efter före - Läkemedel, Nestor FoU-center, beställs på telefonnummer, 08-790 97 04 Foto: Per Axelsson 24 25

Viktiga telefonnummer Kommunens växel:...0581 810 00 Lindesbergs lasarett:...0581 850 00 Lindesbergs vårdcentral:...0581 851 00 Apoteket:...0771 450 450 Läkemedelsupplysningen:...020 66 77 66 Sjukvårdsupplysningen:...019 602 31 00 Mina viktiga telefonnummer: 26

Foto: Per Molin Denna broschyr är framtagen av Ebba Karami och Lena Uvhagen på Äldreomsorgsavdelningen, Socialförvaltningen, Lindesbergs kommun. November 2007. Foto: Per Molin, Fotograf Per Axelsson Idé och form: Ebba Karami och Lena Uvhagen Tryck: Strands Tryckeri AB, Lindesberg Speciellt tack till Greta, Anna-Greta och Sigrid och deltagarna från äldredagen som ställde upp på bild!