Sammanträde KALLELSE 1 (2) Reviderad kallelse och kompletterande handlingar. Tid: 2014-11-11, kl 14:30

Kommunstyrelsen Paul Lindvall, ordförande Karin Hjalmewik, sekreterare KALLELSE 1 (2) 2014-11-05 Reviderad kallelse och kompletterande handlingar Sammanträde Tid: 2014-11-11, kl 14:30 OBS kommunstyrelsen samlas kl 14:20 för fotografering Plats: Verde Val av protokollsjusterare Fastställande av dagordningen Ärende Diarienr Föredragande Yttranden 1 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten (SOU 2014:50) Yttrande till Miljödepartementet (28/11) 2 Förslag till ändring i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader Yttrande till Boverket (11/11) KF-ärenden 3 Treårsplaner för kommunens bolag för åren 2015-2017 4 Utökad investeringsram för utförarstyrelsen 5 Försäljning av byggnaden Lenastugan till Landeryds hembygdsförening 6 Bygg hyresrätter i Malmslätt/Tokarp, svar på motion (S) KS 2014-770 KS 2014-874 KS 2014-65 KS 2014-860 KS 2014-895 KS 2012-607 Bmn Sbn

2 (2) Övriga ärenden 7 Förslag till budget för 2015 med plan för 2016-2018 (inför MBL) 8 Överenskommelse om sakområdessamråd för vård och omsorg mellan Region Östergötland och Östergötlands kommuner 9 Trafikverket, hantering av avsiktsförklaring 10 Ansvarig utgivare för webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden KS 2014-938 KS 2014-833 KS 2013-243 KS 2014-556 Kompletterats med underlag On, Än Kompletterats med underlag 11 Kurser och konferenser KS 2014-3 Kompletterats 12 Rapporter KS 2014-3 13 Delegationsbeslut KS 2014-879 14 Handlingar för kännedom KS 2014-5 15 Överlämnade ärenden KS 2014-6 16 Förrättningar KS 2014-9 17 Aktuell information KS 2014-8

1 (2) Kommunledningskontoret 2014-11-07 Dnr Ks Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunstyrelsen Budget 2015 med plan för 2016-2018 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Ekonomidirektören får i uppdrag att genomföra MBL-förhandlingar om förslag till budget för 2015 med plan för 2016-2018 enligt bilaga 1 och 2. SAMMANFATTNING Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen normalt före oktober månads utgång lämna ett förslag till budget för nästkommande år. Budgeten fastställs normalt av fullmäktige före november månads utgång. Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före november månads utgång, skall fullmäktige ändå fastställa skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall därefter fastställas före december månads utgång. Därför behandlades förslag till skattesats som ett separat ärende vid kommunstyrelsens sammanträde den 21 oktober. Resterande förslag till budget behandlas av kommunstyrelsen den 11 november (förslag till budget som underlag för MBL-förhandling) och den 25 november (beslut om förslag till budget). Beslut om skattesats behandlades av kommunfullmäktige den 4 november och ärendet om förslag till budget behandlas den 2 december. De nuvarande nämndernas budgetförslag bifogas till fullmäktige den 2 december, därefter får de nya nämnderna som tillträder den 1 januari 2015 möjlighet att påverka mål, aktiviteter m.m. i budget för 2015 inom den ram som fullmäktige fastställer. De nytillträdda nämndernas förslag till mål för 2015 behandlas av fullmäktige den 28 april 2015.

2 MBL MBL-information om budgetförslaget genomförs den 12 november och MBL-förhandling är inplanerad till den 13 november. MBL-protokoll med de fackliga organisationernas synpunkter bifogas till kommunstyrelsen den 25 november och kommunfullmäktige den 2 december. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Joakim Kärnborg Peder Brandt Bilagor 1. Förslag till missiv inför kommunstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 2. Budgetberedningens förslag till budget 2015 med plan för 2016-2018 3. Nuvarande nämnders budgetförslag för 2015-2016 med plan för 2017-2018

1 (18) Kommunledningskontoret 2014-11-10 Dnr Ks Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunstyrelsen Budget för 2015 med plan för 2016-2018 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Förslag till budgetskrivelse och beslut tillstyrks. FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 2. Budgetramen för kommunens revisorer fastställs till mnkr för år 2015 vilket innebär en utökning med en årsarbetare som sakkunnigt biträde, dubbla revisionsgrupper, samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst. 3. Kommunstyrelsens förslag till budget för år 2015 med nettoramar för nämnder och styrelser samt plan för åren 2016-2018 fastställs enligt bilaga 1. 4. Kommunens investeringsram fastställs till högst 287 mnkr netto för 2015 enligt bilaga 1. 5. Samhällsbyggnadsnämnden medges att investera i och försälja exploateringsområden för bostäder, industri och övriga objekt enligt redovisad exploateringsplan i bilaga 2. 6. Nämnder och styrelser får i uppdrag att besvara uppdrag enligt budgetberedningens förslag. 7. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra tekniska justeringar av nämndernas ramar för pris, lön, demografi, nystart av verksamhet med mera. 8. Kommunstyrelsen får i uppdrag att fastställa tidplan och direktiv för nämndernas och styrelsens arbete med budget, uppföljning och bokslut. 9. Kommunledningskontoret får i uppdrag att under 2015 placera 15 mnkr externt för framtida pensioner som avser KAP-KLskulden (d.v.s. intjänad pensionsrätt efter 1998 som skuldförs hos kommunen). 10. Kommunledningskontoret får i uppdrag att under 2015 ianspråkta 52 mnkr av externt placerade medel för framtida pensioner för att finansiera del av pensionsutbetalningarna. 11. Majoritetens samverkansprogram fastställs att ligga till grund för nämndernas och styrelsernas arbete med mål under mandatperioden, enligt redovisad bilaga 4.

2 SAMMANFATTNING Budgeten är kommunens huvudsakliga verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. Varje nämnd/styrelse formulerar och föreslår mål för verksamheten inom sitt uppdrag. Detta görs inom ramen för av kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar, övergripande mål samt majoritetens samverkansprogram. Till grund för budgeten finns även OBS som är ett kommungemensamt planeringsunderlag för nämnder och styrelser. Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Nämnderna ska under året löpande följa upp och utvärdera verksamheten och ekonomin samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser från fastställda planer och rapportera detta till kommunstyrelsen. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen (Kap 8 1) ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop, utan innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. För att uppnå detta krävs en ändamålsenlig styrning, t.ex. genom att sätta upp mål, upprätta planer och program samt kontinuerligt följa upp utvecklingen för såväl verksamhet som ekonomi. Som underlag för denna styrning bör nämnderna göra kostnads- och kvalitetsjämförelser med andra organisationer. Nämnderna skall genomföra intern kontroll för att säkerställa styrsystemet. Till en god ekonomisk hushållning hör också att ha en beredskap att möta framtida utmaningar genom att i god tid inför förväntade förändringar vidta nödvändiga åtgärder och insatser i stället för insatser i efterskott. Ett positivt resultat behövs för att kunna egenfinansiera investeringar som överstiger årets avskrivningar och inte definieras som stora och långsiktiga. Om kommunen lånar även till övriga investeringar finns risk att ränta och amortering kommer att tränga undan övriga kostnader för drift av kommunens verksamhet i resultaträkningen. Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har historiskt sett haft en välskött och stark ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och investeringarna har kunnat finansieras med egna skattemedel så kommunen har inga lån och Linköping är en av få kommuner som kunnat göra så stor avsättning för framtida pensioner. Även kommunens bolag en har en god ekonomi med stabila resultat. I kommunallagen regleras att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna samt att för verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Respektive nämnd ska i budgeten formulera och föreslå mål för sin verksamhet. Dessa ska visa hur respektive nämnd avser att bidra till uppfyllandet av kommunens övergripande mål och strategier.

3 Budgetförslaget i korthet Budgeten för 2015 är i balans. Budgetberedningen bedömer att målen för kommunens mål för god ekonomisk hushållning finansiella mål kommer att uppfyllas med förslaget till budget för 2015. Skattesatsen sänks med 3 öre till 20,20 procent för 2015 enligt samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. Regleringen innebär att landstinget höjer skattesatsen med 3 öre 2015. Nämndernas ramar föreslås utökas med sammanlagt 329 mnkr för 2015. I utökningen ingår justering för demografi samt en generell uppräkning för pris och lön med sammanlagt 163 mnkr. I budgeten finns resursmedel med 57 mnkr för 2015 som kan fördelas till nämnderna som tilläggsanslag efter beslut i Kommunstyrelsen. Den centrala reserven för att finansiera demografiska förändringar samt löneoch priskompensation för nämnderna uppgår till 172 mnkr för 2015. Kommunen har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Därutöver finns markeringar om sammanlagt ca 630 mnkr för specifika ändamål. Både skatteintäkter och reserv för löne- och priskompensation har beräknats utifrån SKL:s prognoser. Investeringsramen föreslås till 287 mnkr netto för 2015. Avskrivningarna beräknas till 145 mnkr för 2015. I budgetförslaget beräknas kommunen kunna finansiera investeringarna för 2015 utan att ta upp lån. Eftersom utvecklingen av bland annat skatteintäkterna och demografin är osäker för de kommande åren finns ett ofördelat effektiviseringskrav i planen för åren 2016, 2017 och 2018 som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas för respektive år.

4 BUDGETPROPOSITION FÖR ÅR 2015 Den 23 oktober lämnade regeringen över Budgetpropositionen för 2015 till riksdagen. Vi sammanfattar de förslag inom olika områden som berör kommunerna åren 2015 2018. Nedan sammanfattas några av de större satsningarna: Besparingen i gymnasieskolan dras tillbaka för år 2015 men ligger kvar på 470 mnkr från och med år 2016. Inom förskole- och skolområdet föreslås flera förändringar genom riktade bidrag på cirka 1,9 miljarder kronor. En del finansieras genom ett indexerat inkomsttak och sänkning av statsbidraget för maxtaxan i barnomsorgen. 3 miljarder kronor tillförs under förutsättning att parterna tar ansvar för att lärarlöner påtagligt prioriteras. Medel avsätts också för ytterligare löneökningar för förstelärare. Fritidspengen avskaffas och riksnormen höjs. Riktade statsbidrag på 2 miljarder kronor för stärkt bemanning i äldreomsorgen införs samtidigt som tidigare statsbidrag avskaffas, nettoeffekten blir 0,7 mnkr. Takbeloppet höjs för högkostnadsskyddet i äldreomsorgen och kommunernas statsbidrag minskas med 75 mnkr 2015 och 150 mnkr 2016. Satsning på skollokaler och kollektivtrafiksatsning. Det generella statsbidraget ökas med 1,3 miljarder kronor 2015 och 2,6 miljarder kronor 2016 för nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga. Kommunerna kompenseras för förhöjt grundavdrag för pensionärer över 65 år. Avdragsrätten för pensionssparande innebär att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskas med 1 662 mnkr under 2015 och 2 440 mnkr 2016. Det är i dagsläget oklart om satsningarna kommer att fördelas som generella statsbidrag eller om det blir riktade statsbidrag. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skriver i cirkuläret om budgetpropositionen att de anser att generella statsbidrag ska prioriteras före riktade statsbidrag. SKL återkommer under november med mer information om hur satsningarna ska fördelas. Förändringen avseende nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga, förhöjt grundavdrag för pensionärer över 65 år samt avdragsrätten för pensionssparande är beaktade i skatteberäkningarna eftersom de ingår i SKL:s beräkningsmodell som kommunen använder. I bifogade budgetförslag ingår inte satsningarna i regeringens budgetproposition för 2015 eftersom de inte är beslutade av riksdagen och det inte är klart hur de ska fördelas. Satsningarna kan även kräva medfinansiering av kommunen. Budgetberedningen återkommer med förslag till justeringar av nämndernas ramar när beslut om budgetpropositionen fattats och det är klart hur satsningarna ska fördelas. Det blir troligen i januari.

5 Nedan redovisas de till belopp största satsningarna samt Linköpings andel utifrån andel av rikets befolkning. Förslag till satsning i Budgetpropositionen för 2015 Belopp 2015 för riket, mnkr Belopp 2015 för Linköping, mnkr Prioritering av lärarlöner 3 000 mnkr 46,5 mnkr Mindre barngrupper i förskolan 415 mnkr 6,4 mnkr Indexerat inkomsttak och sänkning av statsbidraget -51,5 mnkr -0,8 mnkr för maxtaxan i barnomsorgen (fr.o.m. 2018 minus 809 mnkr/år) Vårdnadsbidraget avskaffas, ca 5 mnkr betalas ut i Linköping men det kan uppstå kostnader för barnomsorg istället Tidigare insatser i grundskolan 200 mnkr 3,1 mnkr Elevhälsan (till Skolverket) 214 mnkr 3,3 mnkr Läxhjälp 300 mnkr 4,6 mnkr Högre löner till lärare på vissa skolor 125 mnkr 1,9 mnkr Utvecklingsavtal med Skolverket 150 mnkr 2,3 mnkr Utbildning för nyanlända elever 200 mnkr 3,1 mnkr Statlig medfinansiering av skolrenoveringar 100 mnkr 1,5 mnkr Vuxenutbildning, yrkesvux 13 675 platser ca 200 platser Ekonomiskt bistånd, fritidspengen avskaffas 81 mnkr 1,2 mnkr och riksnormen höjs Kvinnojourerna 100 mnkr 1,5 mnkr Stärkt bemanning i äldreomsorgen 2 000 mnkr 31,0 mnkr Satsningar bl.a. mest sjuka äldre, stöd till e-hälsa -1 300 mnkr -20,2 mnkr upphör Ökat anslag för förorenade områden 200 mnkr 3,1 mnkr Klimatinvesteringar i kommuner och regioner 200 mnkr 3,1 mnkr Traineejobb 3 200 platser ca 50 platser Därutöver föreslår regeringen också en del förändringar som påverkar det ekonomiska biståndet t ex: Sjuk- och aktivitetsersättningen höjs från 64 till 64,7 procent av antagandeinkomsten, motsvarande 300 mnkr per år Taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs till 910 kr/dag under de första 100 dagarna och därefter 760 kr/dag Underhållsstödet höjs med 300 kr/månad Höjd grundnivå i föräldrapenningen från 225 till 250 kr/dag BUDGETPROCESSEN Kommunfullmäktige beslutade 2008-06-17 106 att från och med budgetåret 2009 införa tvåårsbudget. Enligt den ursprungliga tidplanen ska fullmäktige den 2 december fastställa en tvåårsbudget för 2015-2016. Med anledning av en ny majoritet i fullmäktige i november 2014 samt i nämnderna fr.o.m. januari 2016 föreslås att fullmäktige den 2 december istället fastställer en ettårsbudget för 2015 samt att de nya nämnderna under 2015 arbetar fram förslag till budget för 2016-2017. Det innebär att de nya nämnderna får möjlighet att påverka

6 mål, aktiviteter m.m. i budget för 2015 inom beslutad ram samt arbeta fram förslag till budget för 2016-2017 med plan för 2018-2019. Budgetprocessen inleddes den 26 februari med en budgetupptakt med budgetberedningen och nämndernas presidier. Den 4 mars beslutade kommunstyrelsen om budgetdirektiv och preliminära ramar. Den 2-4 juni var det budgetberedning för kommunens nämnder. Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen normalt före oktober månads utgång lämna ett förslag till budget för nästkommande år. Budgeten fastställs normalt av fullmäktige före november månads utgång. Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före november månads utgång, skall fullmäktige ändå fastställa skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall därefter fastställas före december månads utgång. Därför behandlades förslag till skattesats som ett separat ärende vid kommunstyrelsens sammanträde den 21 oktober. Resterande förslag till budget behandlas av kommunstyrelsen den 11 november (förslag till budget som underlag för MBLförhandling) och den 25 november (beslut om förslag till budget). Beslut om skattesats behandlas av kommunfullmäktige den 4 november och ärendet om förslag till budget den 2 december. MBL-information sker den 12 november och MBL-förhandling den 13 november De nuvarande nämndernas budgetförslag bifogas till fullmäktige den 2 december, därefter får de nya nämnderna som tillträder den 1 januari 2015 möjlighet att påverka mål m.m. i budget för 2015 inom den ram som fullmäktige fastställer den 2 december 2014. I bifogade budgetförslag ingår inte satsningarna i regeringens budgetproposition för 2015 eftersom de inte är beslutade av riksdagen och det inte är klart hur de ska fördelas. Satsningarna kan även kräva medfinansiering av kommunen. Budgetberedningen återkommer med förslag till justeringar av nämndernas ramar när beslut om budgetpropositionen fattats och det är klart hur satsningarna ska fördelas. Det blir troligen i januari. Den 1 april 2015 lämnar de nytillträdda nämnderna förslag till internbudget för 2015 med mål, indikatorer, prioriterade aktiviteter m.m. inom den av fullmäktige fastställda ramen. Kommunfullmäktige beslutar den 28 april om nämndernas mål i internbudgetarna för 2015. KOMMUNSTYRELSENS UPPSIKTSPLIKT Enligt kommunallagen 6 kapitlet ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund som kommunen är medlem i.

7 Styrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen skall också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. Uppföljning från nämnder, styrelser och bolag till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige Den formella uppföljningen för kommunkoncernen omfattar: - Delårsrapporter per den 30 april, 31 augusti samt den 31 oktober - Årsbokslut - Internkontrollrapport - Månadsrapporter - Finansrapporter - Bolagens uppfyllelse av det kommunala uppdraget - Bolagen och förbunden ingår i delårsrapporterna per den 30 april, den 31 augusti samt i årsbokslutet Varje månad utom för januari och juni redovisas även en finansrapport redovisas en kortfattad månadsrapport med nyckeltal för ekonomi, verksamhet, personal, befolkning, arbetsmarknad och bostäder till Kommunstyrelsen Internkontrollen följer upp att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis. I delårsrapporterna och årsredovisningen uppmärksammas kommunstyrelsen särskilt på de avvikelser som de bör följa med anledning av uppsiktsplikten. I årsredovisningen beskrivs även hur kommunstyrelsen arbetat med uppsiktsplikten under året. Utöver den formella uppföljningen kan kommunstyrelsen genomföra en informell uppföljning och dialog inom kommunstyrelsens uppsiktsplikt. MBL MBL-information om budgetförslaget genomförs den 12 november och MBLförhandling är inplanerad till den 13 november. MBL-protokoll med de fackliga organisationernas synpunkter bifogas till kommunstyrelsen den 25 november och kommunfullmäktige den 2 december. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Joakim Kärnborg Peder Brandt Bilagor 1. Budgetberedningens förslag till budget 2015 med plan för 2016-2018 inkl. budgetberedningens förslag till förändringar av nämndernas ramar, sammanställning och specifikation 2. Förslag till budget för 2015 med plan för 2016-2018 3. MBL-protokoll från förhandling den 13 november 4. Majoritetens samverkansprogram 5. Nuvarande nämnders budgetförslag för 2015-2016 med plan för 2017-2018

8 BUDGETBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL Bilaga 1 BUDGET FÖR 2015 MED PLAN FÖR 2016-2018 Resultaträkning Budget Förslag Förslag Förslag Förslag Budget Plan Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter 1 260 1 280 1 300 1 320 1 340 Verksamhetens kostnader -8 414-8 531-8 712-8 971-9 284 varav ofördelat effektiviseringskrav -148-226 -265 Avskrivningar -128-145 -150-155 -160 Verksamhetens nettokostnader -7 282-7 396-7 710-8 032-8 369 Skatteintäkter 5 844 6 182 6 496 6 808 7 115 Generella statsbidrag och utjämning 848 774 781 794 822 Kommunal fastighetsavgift 222 230 232 234 236 Summa skatteintäkter o utjämning 6 913 7 186 7 509 7 836 8 172 Finansiella intäkter 260 244 235 231 231 Finansiella kostnader -51-34 -35-35 -35 Finansnetto 209 211 200 196 196 ÅRETS RESULTAT -160 0 0 0 0 Skatteberäkning enligt SKL:s cirkulär 2014:40, 2014-10-24

9 Budgetberedningens förslag till ramar för nämnderna för budget 2015 med plan för 2016-2018 Budget Förslag Förslag Förslag Förslag Budget Plan Plan Plan Belopp tkr 2014 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 11 485 13 469 12 433 12 433 12 433 Kommunens revisorer 4 024 5 525 5 484 5 484 5 484 Kommunstyrelsen 392 365 316 446 319 107 315 696 318 750 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 388 941 395 874 396 036 396 036 396 036 Överförmyndarnämnden 7 846 6 981 6 983 6 983 6 983 Valnämnden 4 288 39 39 39 39 Äldrenämnden 1 034 959 1 076 450 1 093 706 1 094 617 1 094 617 Omsorgsnämnden 995 134 1 044 712 1 064 740 1 077 090 1 074 296 Barn- och ungdomsnämnden 2 605 807 2 668 522 2 739 495 2 743 730 2 742 450 Bildningsnämnden 693 866 662 961 667 413 667 413 667 413 Kultur- och fritidsnämnden 273 987 275 551 279 894 284 169 284 169 Samhällsbyggnadsnämnden 371 215 384 681 400 102 400 102 400 102 Socialnämnden 309 046 307 255 307 324 307 147 306 732 Bygg- och miljönämnden -3 187-4 951-4 951-4 950-4 950 Utförarstyrelsen -2 846-2 846-2 846-2 846-2 846 Verksamhetens nettokostnader inkl avskrivningar 7 086 930 7 150 669 7 284 958 7 303 142 7 301 707 Pensionering, exkl finansiella poster 70 779 68 633 81 031 80 983 78 764 Resursmedel 43 905 57 000 57 000 57 000 57 000 Reserv för pris, lön o demografi 126 377 171 611 490 403 873 527 1 252 286 Intern finansiering, intern ränta -46 081-51 494-55 859-55 859-55 859 Ofördelat effektiviseringskrav -147 701-226 438-265 199 Verksamhetens nettokostnader 7 281 910 7 396 419 7 709 832 8 032 355 8 368 699 I tabellen ovan ingår en generell uppräkning för 2015 med 2 % för löneökningar och 0 % för prisökningar i nämndernas ramar.

10 Budgetberedningens förslag till investeringsramar för budget 2015 med plan för 2016-2018 Belopp tkr Förslag Förslag Förslag Förslag Budget Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 0 0 0 0 Revisorerna 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 9 500 2 000 2 000 2 000 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 1 290 690 690 690 Överförmyndarnämnden 0 0 0 0 Valnämnden 0 0 0 0 Äldrenämnden 500 0 0 0 Omsorgsnämnden 0 0 0 0 Barn- och ungdomsnämnden 22 700 17 000 17 000 17 000 Bildningsnämnden 8 000 8 000 8 000 8 000 Kultur- och fritidsnämnden 4 250 1 250 1 250 1 250 Samhällsbyggnadsnämnden 205 000 192 000 192 000 192 000 Socialnämnden 0 0 0 0 Bygg- och miljönämnden 500 500 500 500 Utförarstyrelsen 34 900 33 450 33 450 33 450 Summa förslag 286 640 254 890 254 890 254 890 Enligt tidigare investeringsram för åren 2016-2018

11 Budgetberedningens förslag till förändring av nämndernas ramar, sammanställning Belopp tkr Budget Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 1 345 1 333 1 333 1 333 Kommunens revisorer 1 659 1 617 1 617 1 617 Kommunstyrelsen 31 992 31 508 31 297 31 315 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 35 284 35 286 35 286 35 286 Överförmyndarnämnden 51 51 51 51 Valnämnden 0 0 0 0 Äldrenämnden 29 430 34 761 35 672 35 672 Omsorgsnämnden 76 190 95 851 108 201 105 407 Barn- och ungdomsnämnden 122 994 139 664 140 082 138 802 Bildningsnämnden 15 582 16 984 16 984 16 984 Kultur- och fritidsnämnden 12 129 16 405 20 680 20 680 Samhällsbyggnadsnämnden 419 16 316 16 316 16 316 Socialnämnden 2 190 2 190 2 013 1 598 Bygg- och miljönämnden -742-742 -742-742 Utförarstyrelsen Pensionering, exkl finansiella poster 300 300 300 300 Summa förändring av nämndernas ramar 328 823 391 524 409 090 404 619 Resursmedel -43 000-43 000-43 000-43 000 Reserv för pris, lön o demografi -163 236-209 939-222 568-222 538 Internränta -2 779-8 081-8 081-8 081 Summa 119 808 130 504 135 441 131 000 I förslaget till förändrade ramar för nämnderna ingår justering för demografi samt en generell uppräkning för pris och lön med sammanlagt 163 mnkr för 2015.

12 Budgetberedningens förslag till förändring av nämndernas ramar, specifikation Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 KOMMUNFULLMÄKTIGE (belopp i tkr) Justering arvoden samtliga nämnder enl arvodeskommittén, fördelas nedan 1 788 1 788 1 788 1 788 Fördelning av arvoden till resp. nämnd/styrelse -726-726 -726-726 Justering för pris och lön, nivå 2015 283 271 271 271 Förslag till förändrad ram, Kommunfullmäktige 1 345 1 333 1 333 1 333 KOMMUNENS REVISORER (belopp i tkr) Förtroendevalda (ej påverkbar kostnad) Dubbla revisionsgrupper 137 0 0 0 Ersättning för förlorad arbetsinkomst 263 263 263 263 Summa förtroendevalda 400 263 263 263 Upphörande av hyresrabatt 0 95 95 95 Sakkunniga biträden Personalkostnad sakkunniga biträden (2 tjänster) 1 538 1 538 1 538 1 538 Omkostnader på grund av personalökning 158 158 158 158 Minskade köp av verksamhet (nämndsbevakning) -280-280 -280-280 Utökade intäkter (lekmannarevision mm) -200-200 -200-200 Summa sakkunniga biträden 1 216 1 216 1 216 1 216 Justering för pris och lön, nivå 2015 43 43 43 43 Förslag till förändrad ram, Kommunens revisorer 1 659 1 617 1 617 1 617 KOMMUNSTYRELSEN (belopp i tkr) "100-satsning" för fler unga i arbete 8 000 8 000 8 000 8 000 Ramavdrag för minskad övertid, sem. löneskuld 6 mnkr fördelas inte ut 6 000 6 000 6 000 6 000 Samverkan Norrköping 4 000 4 000 4 000 4 000 Infrastrukturkansliet, medlemskap 190 190 Kapitalkostnader, takbyte Stadshuset 390 390 390 390 Kapitalkostnader, Vidingsjö 780 780 780 780 Medborgarkontor, Berga 2 000 1 500 1 500 1 500 Besöksnäring 1 000 1 000 1 000 1 000 Eventstrategi 2 000 2 000 2 000 2 000 Kommunikationsutv. (språk & hinder) 500 500 500 500 Scenkonst, bidrag enl. förslag KS 3 200 3 200 3 200 3 200 Fröet - samverkan skola och näringsliv 200 200 200 200 Gemensam projektorganisation Götalandsbanan 1 125 1 125 1 125 1 125 Avgift regionförbundet Östsam, skatteväxling landstinget, inlagd i ramen Förändrad modell för ersättning till LCA, motvaras av lägre utdelning från Stadshus (finansiell intäkt), inlagd i ramen Klimatarbete, utbildning och infoinsatser 1 000 1 000 1 000 1 000 Effektivisering -3 180-3 180-3 180-3 180 Minskad kapitalkostnad p g a nedskrivning anläggn biogas -1 333-1 333-1 333-1 333 Utökade politiska arvoden 2 000 2 000 2 000 2 000 Justering arvoden 158 158 158 158 Justering för pris och lön, nivå 2015 3 962 3 978 3 957 3 975 Förslag till förändrad ram, Kommunstyrelsen 31 992 31 508 31 297 31 315

13 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET (belopp i tkr) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunledningskontoret Klimatstrateg 700 700 700 700 Upphandlingsstrateg 700 700 700 700 Summa Kommunledningskontoret 1 400 1 400 1 400 1 400 Överförmyndarenheten 3 åa Fler ensamkommande barn 1 950 1 950 1 950 1 950 1,0 åa Ny lagstiftning 600 600 600 600 Summa Överförmyndarenheten 2 550 2 550 2 550 2 550 Utbildningsförvaltning 1,0 IT-tjänst 600 600 600 600 Summa Utbildningsförvaltning 600 600 600 600 Socialförvaltning Utökning socialförvaltningen, inkl ensamkommande, vräkningsförebyggande 15 000 15 000 15 000 15 000 Summa Socialförvaltning 15 000 15 000 15 000 15 000 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning Teknik och samhällsbyggnad Exploateringsingenjör, 2 åa 500 500 500 500 Planarkitekt, 2 åa 500 500 500 500 Projektledare 1åa 250 250 250 250 Byggkontoret Bygglovshandläggare, 1 åa varav 500 tkr finansieras med ökade intäkter under nämnden 750 750 750 750 Miljökontoret Miljöinspektör 0,5 åa (Miljökontoret), finansieras med ökade intäkter under nämnden 400 400 400 400 Miljöinspektör 1,0 åa med inriktning på kemikaliekontroller 700 700 700 700 C Linköping 20 000 20 000 20 000 20 000 Föreslås finansieras med markering -20 000-20 000-20 000-20 000 Summa Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning 3 100 3 100 3 100 3 100 Omsorg- och äldreförvaltning 2 åa handläggare hemlöshet/vräknföreb 1 200 1 200 1 200 1 200 Äldreapotekare 700 700 700 700 Planeringsledare, 0,5 åa, ensamkommande 330 330 330 330 Summa Omsorg- och äldreförvaltning 2 230 2 230 2 230 2 230 Justering för pris och lön, nivå 2015 10 404 10 406 10 406 10 406 Förslag till förändrad ram, Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 35 284 35 286 35 286 35 286

14 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Justering av arvoden 6 6 6 6 Justering för pris och lön, nivå 2015 45 45 45 45 Förslag till förändrad ram, Överförmyndarnämnden 51 51 51 51 ÄLDRENÄMNDEN (belopp i tkr) Äldrenämndens obalans (Obalans i internbudget 2014 är 9 349 tkr, som under 2014 finansieras med överskott från 2013) 13 741 11 594 11 595 11 595 Summa äldrenämndens obalans 13 741 11 594 11 595 11 595 Demografi Hemtjänst 65 år - Ökat behov 2015, 1 961 tim, utöver befintlig ram 657 657 657 657 Ökat behov 2016, 483 tim, utöver befintlig ram 0 162 162 162 Ökat behov 2017, 11 639 timmar 0 0 0 0 Ökat behov 2018, 11 262 timmar 0 0 0 0 Delsumma demografi hemtjänst 657 819 819 819 Särskilda boendeformer (vårdbostäder) Netto återlämnas/äskas utöver ram, spec i bilaga 1, verksamhetsförändringar -10 851-3 740-3 740-3 740 Delsumma demografi vårdbostäder -10 851-3 740-3 740-3 740 Summa demografi -10 194-2 921-2 921-2 921 Övrigt Abonnemangskostnad för digitala trygghetslarm 600 600 1 500 1 500 Stödinsatser vuxna barndomsdöva flytas från äldrenämnden till omsorgsnämnden -312-312 -312-312 Summa övrigt 288 288 1 188 1 188 Justering av arvoden 68 68 68 68 Justering för pris och lön, nivå 2015 25 527 25 732 25 742 25 742 Förslag till förändrad ram, Äldrenämnden 29 430 34 761 35 672 35 672

15 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 OMSORGSNÄMNDEN (belopp i tkr) Utökning av antal timmar Hemtjänst 0 64 år (internbudget 2014: 124 640 timmar) Ökat behov 2015 1 379 timmar 462 462 462 462 Ökat behov 2016 1 166 timmar 0 391 391 391 Ökat behov 2017 992 timmar 0 0 332 332 Ökat behov 2018 854 timmar 0 0 0 286 Delsumma hemtjänsttimmar 462 853 1 185 1 471 LSS Personlig assistans (internbudget 2014: 146 342 timmar) Ökat behov 2015, 1 619 timmar 453 453 453 453 Ökat behov 2016, 1 369 timmar 0 383 383 383 Ökat behov 2017, 1 164 timmar 0 0 326 326 Ökat behov 2018, 1 002 timmar 0 0 0 281 Delsumma LSS Personlig assistans 453 836 1 162 1 443 LSS Avlösarservice (internbudget 2014: 16 140 timmar) Ökat behov 2015, 179 timmar 50 50 50 50 Ökat behov 2016, 151 timmar 0 42 42 42 Ökat behov 2017, 128 timmar 0 0 36 36 Ökat behov 2018, 111 timmar 0 0 0 31 Delsumma LSS Avlösarservice 50 92 128 159 LSS Ledsagarservice (internbudget 2014: 21 800 timmar) Ökat behov 2015, 241 timmar 67 67 67 67 Ökat behov 2016, 204 timmar 0 57 57 57 Ökat behov 2017, 173 timmar 0 0 48 48 Ökat behov 2018, 149 timmar 0 0 0 42 Delsumma LSS Ledsagarservice 67 124 172 214 Summa 1 033 1 906 2 649 3 288 Utbyggnad bostäder med särskild service, nettokostnad Socialpsykiatri Sturefors, 6 platser 2015-10-01-1 598 6 390 6 390 6 390 Slaka, 6 platser 2016 0 6 660 6 660 6 660 Lantligt, 6 platser 2016 0 6 660 6 660 6 660 Berga, 10 platser 2016 0 5 300 5 300 5 300 Vallastaden, 10 platser 2016 0 5 560 5 560 5 560 Vasastaden, 10 platser 2017 0 0 5 300 5 300 Delsumma Socialpsykiatri 1 598 30 570 35 870 35 870 Hemflyttning från extern placering Sturefors, 6 personer 2015-10-01 - -1 750-7 000-7 000-7 000 Berga, 4 personer 2016 0-4 900-4 900-4 900 Lantligt, 5 personer 2016 0-4 278-4 278-4 278 Ospec 2 personer (cirka) 2017 0 0-1 100-1 100 Delsumma Hemflyttning från extern placering -1 750-16 178-17 278-17 278 Differens finansieras av Ks, beslut Ks 2013-08-20, 260-152 14 392 18 592 18 592 Insatser för personer med utvecklingsstörning Linghem, 6 platser 2015-10-01-1 274 5 094 5 094 5 094 Folkets park, 8 platser 2015-10-01-1 180 4 720 4 720 4 720 Ekängen, 6 platser 2016 0 4 110 4 110 4 110 Alorp BoDa, 10 platser 2016 0 10 500 10 500 10 500 Nykil, 6 platser 2017 0 0 4 110 4 110 Berga, 6 platser 2017 0 0 4 110 4 110 Delsumma personer med utvecklingsstörning 2 454 24 424 32 644 32 644 Hemflyttning från extern placering Linghem, 3 personer 2015-10-01 - -700-2 800-2 800-2 800 Folket park, 2 personer2015-10-01 - -680-2 718-2 718-2 718 Alorp BoDa, 10 personer 2016 0-10 930-10 930-10 930 Delsumma hemflyttning från extern placering -1 380-16 448-16 448-16 448 Differens av utbyggnad bostäder med särskild service som finansieras av Ks, beslut Ks 2013-08-20, 260 1 074 7 976 16 196 16 196

16 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 OMSORGSNÄMNDEN forts (belopp i tkr) Övrigt Individ- och familjeomsorg HvB-unga (tilläggsanslag 2014, 19 100 tkr) 19 100 19 100 19 100 19 100 Hemlöshet/vräkn förebyggande åtgärder (tilläggsanslag 2014,1 200 tkr) budgeteras under förvaltningen Boendestöd till 20 personer, 1,0 åa 600 600 600 600 Familjerådgivning, återställning av halva tidigare besparing, 0,5 åa 365 365 365 365 Brobyggarverksamhet 800 0 0 0 Stödboende våldsutsatta kvinnor (start 2014-04-15) 1 900 1 900 1 900 1 900 Skolpeng från barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden, avser -2 711-2 711-2 711-2 711 Äskar behålla skolpeng SIS 2 711 2 711 2 711 2 711 EU-migranter, öppen verksamhet 9 månader 2015 samt tillfälliga sovplatser 3 mån 2015 1 729 Stödinsatser vuxna barndomsdöva flyttas från äldrenämnden till omsorgsnämnden 312 312 312 312 Delsumma individ- och familjeomsorg 24 806 22 277 22 277 22 277 Våld i nära relationer - Stöd till kvinnor och barn, 1,0 åa 700 700 700 700 Delsumma våld i nära relationer 700 700 700 700 Insatser för personer med utvecklingsstörning Utökning sjuksköterskeinsatser, 2,0 åa 1 400 1 400 1 400 1 400 Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem m m -200-200 -200-200 Gruppbostad Valthornsgatan (start 2013-04-01) 3 600 3 600 3 600 3 600 Gruppbostad Tunngatan (start 2014-11-01) 3 300 3 300 3 300 3 300 Ökade behov daglig verksamhet 4 000 4 000 4 000 4 000 Placeringar på enskilda vårdhem 3 254 2 888 2 888 2 888 Delsumma insatser för personer med utvecklingsstörning 15 354 14 988 14 988 14 988 Socialpsykiatri Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem m m -800-800 -800-800 Placeringar på enskilda vårdhem 4 000 4 000 4 000 4 000 Delsumma socialpsykiatri 3 200 3 200 3 200 3 200 Omsorgsnämndens effektivisteringskrav 2013 och 2014 som ej gått att verkställa, 9 300 tkr resp år 8 600 8 600 8 600 8 600 Delsumma 8 600 8 600 8 600 8 600 Åtebetalning sociala investeringar 0 0-960 -4 360 Justering av arvoden 68 68 68 68 Justering av pris och lön, nivå 2015 21 507 21 744 21 891 21 858 Förslag till förändrad ram, Omsorgsnämnden 76 190 95 851 108 201 105 407 varav utbyggnad godkänd/finansierad av KS, beslut KS 2013-08-20 922 22 368 34 788 34 788

17 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 BARN OCH UNGDOMSNÄMNDEN (belopp i tkr) Demografi Förskoleverksamhet -8 513-5 060-5 060-5 060 Grundskolan 19 002 27 006 27 006 27 006 Fritidshem (inkl öppen fritidsverksamhet) -5 732-4 403-4 403-4 403 Lokaler enligt schablon 2 985 6 969 6 969 6 969 Summa demografi 7 742 24 512 24 512 24 512 Äskande utöver demografimodell Nyanlända 21 000 21 000 21 000 21 000 Summa äskande utöver demografimodell 21 000 21 000 21 000 21 000 Summa demografi och ytterligare äskande utöver demografimodell 28 742 45 512 45 512 45 512 Redan beslutad och pågående verksamhet Kommunal del i förstärkt elevhälsa (KS 2013-05-28 193) 2 115 990 990 990 Fokusbibliotek 1 580 1 820 2 190 2 424 Ökade måltider förskola och fritidshem 1 700 1 700 1 700 1 700 Karriärtjänster (KS 2013-04-23 147, KS 2013-11-05 349) 6 741 6 741 6 741 6 741 Summa redan beslutad och pågående verksamhet 12 136 11 251 11 621 11 855 Tillkommande behov och satsningar Effektiviseringskrav från tidigare år: 21 504 21 504 21 504 21 504 -varav förskolan, återställd personaltäthet 16 804 16 804 16 804 16 804 -varav särskilda grupper, neuropsykiatri 4 700 4 700 4 700 4 700 Utvecklande av samverkan skola och näringsliv 500 500 500 500 Summa tillkommande behov och satsningar 22 004 22 004 22 004 22 004 Återbetalning social investeringar 0 0 0-1 500 Justering av arvoden 118 118 118 118 Justering av pris och lön, nivå 2015 59 994 60 779 60 827 60 813 Förslag till förändrad ram, Barn- och ungdomsnämnden 122 994 139 664 140 082 138 802 BILDNINGSNÄMNDEN (belopp i tkr) Demografi Gymnasiet elevkostnad, tkr -7 838-6 596-6 596-6 596 Gymnasiesärskolan elevkostnad, tkr -5 610-7 260-7 260-7 260 Lokaler enligt schablon -2 232-1 862-1 862-1 862 Summa demografi -15 680-15 718-15 718-15 718 Äskande utöver demografimodell Nyanlända tillkommande kostnad, tkr 3 000 3 000 3 000 3 000 Ökat lokalbehov utöver schablon Summa äskande utöver demografimodell 3 000 3 000 3 000 3 000 Summa demografi och ytterligare äskande utvöer demografimodell -12 680-12 718-12 718-12 718 Övrigt Konsument-, budget och skuldrådgivning 1,75 tjänst 750 750 750 750 SIS-institution, gymnasieskolan 2 600 2 600 2 600 2 600 Entreprenörskap, gymnasieskolan (KS 2013-08-20 261) 1 600 1 600 1 600 1 600 Utveckling av samverkan mellan skola och arbetsliv (KS 2014-05-20 194) 300 300 300 300 Karriärtjänster (KS 2013-04-23 147) 2 250 2 250 2 250 2 250 Karriärtjänster (KS 2013-11-05 349) 1 156 1 156 1 156 1 156 Studiecoacher pilotvhet, 3 tjänster 1 000 2 000 2 000 2 000 Utbildning kompetensutv genus mm Kompetensförmedling 400 800 800 800 Förstärkta insatser för språkutveckling Förstärkt uppföljning av ungdomar och unga vuxna, stadsdels 500 500 500 500 Utökning av sommarjobb 1 800 1 800 1 800 1 800 Upphörande av Östsam, inlagd i ramen Delsumma övrigt 12 356 13 756 13 756 13 756 Justering av arvoden 68 68 68 68 Justering av pris och lön, nivå 2015 15 838 15 878 15 878 15 878 Förslag till förändrad ram, Bildningsnämnden 15 582 16 984 16 984 16 984

18 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN (belopp i tkr) Övrigt Avgift regionförbundet Östsam, inlagd i ramen Smedstad ridsportanläggning, lämnat till budgetberedningen ebl beslut i KS 2013-04-23 146 0 4 250 8 500 8 500 Hyresmedel magasin Östergötlands museum, lämnat till budgetberedningen enl beslut i KS 2013-03-05 61 890 890 890 890 Utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot äldre ungdomar, +16 år 6 500 6 500 6 500 6 500 Tinnerbäcksbadet, tält 1 000 1 000 1 000 1 000 Summa övrigt 8 390 12 640 16 890 16 890 Justering av arvoden 41 41 41 41 Justering av pris och lön, nivå 2015 3 698 3 724 3 749 3 749 Förslag till förändrad ram, Kultur- och fritidsnämnden 12 129 16 405 20 680 20 680 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN (belopp i tkr) Ränta och avskrivning beläggningsprogram som investering, 17mnkr + ytterligare 13 mnkr -12 644-9 696-9 696-9 696 Tillkommande avskrivningar 2014 978 978 978 978 Förändring avskrivningar aktiverade anläggningar 178 250 250 250 Tillkommande avskrivningar 2015-2018 3 475 10 427 10 427 10 427 Tillkommande ränta investeringar 2014 625 625 625 625 Förändring ränta aktiverade anläggningar -219-42 -42-42 Tillkommande räntekostnader investeringar 2015-2018 2 187 6 562 6 562 6 562 Kostnader tillkommande ytor 2015-2018 1 620 2 920 2 920 2 920 Justering av arvoden 68 68 68 68 Justering av pris och lön, nivå 2015 4 151 4 224 4 224 4 224 Förslag till förändrad ram, Samhällsbyggnadsnämnden 419 16 316 16 316 16 316 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN (belopp i tkr) Ökade intäkter från hälsoskydd. De ökade intäkterna på hälsoskydd är beroende av den nya halvtidstjänst för tillsyn av avlopp som begärts utöver ram från MOS -400-400 -400-400 Ökade intäkter för bygglov. De ökade intäkterna finansierar del av tjänst som begärts utöver ram från MOS -500-500 -500-500 Justering av arvoden 70 70 70 70 Justering av pris och lön, nivå 2015 88 88 88 88 Förslag till förändrad ram, Bygg- och miljönämnden -742-742 -742-742 SOCIALNÄMNDEN (belopp i tkr) Återbetalning sociala investeringar 0 0-177 -590 Justering av arvoden 63 63 63 63 Justering av pris och lön, nivå 2015 2 127 2 127 2 127 2 125 Förslag till förändrad ram, Socialnämnden 2 190 2 190 2 013 1 598 PENSIONSENHETEN (belopp i tkr) Nya pensioner förtroendevalda 300 300 300 300 Ny prognos från KPA aug 2014 (inlagd i ramen) (Tillkommande kostnader finansieras med lägre finansiella kostnader pensionsskuld) Förslag till förändrad ram, Pensionsenheten 300 300 300 300 INTERN FINANSIERING (belopp i tkr) Tillkommande central ränteintäkt (till ökad räntekostnad i SBN framställan -2 779-8 081-8 081-8 081 Förslag till förändrad ram, Intern finansiering -2 779-8 081-8 081-8 081 BUDGETBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING AV NÄMNDERNAS RAMAR 326 044 383 443 401 009 396 538 varav justering av pris och lön till 2015 års nivå -147 665-149 038-149 247-149 217 varav justering demografi m.m. -15 571-60 901-73 321-73 321

Linköpings kommun linkoping.se Budgetförslag för 2015 med plan för 2016-2018

2 Innehållsförteckning Budgetskrivelse från kommunstyrelsens ordförande 3 Linköpings kommuns politiska organisation 4 Rotelansvarigas kommentarer 5 Inledning 6 - God ekonomisk hushållning 6 - Budgetförslaget i korthet 6 - Styrning, roller och ansvar 7 - Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 9 Förutsättningar för budgetarbetet 11 - Jämförelser med andra kommuner skattesats m m 11 - Jämförelser med andra kommuner verksamhetens kostnader samt utjämning 12 - Underlag för beräkningarna i budgeten för 2015 14 - Befolkningsprognoser som används som underlag till budgeten 15 - Det kommunala skatteunderlaget enligt Sveriges Kommuner och Landsting 16 - Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 17 Mål för god ekonomisk hushållning finansiella mål 18 - Målavstämning för budget 2015 18 Budgetberedningens förslag till budget för 2015 med plan för 2016-2018 20 - Budgetberedningens förslag i sammandrag 20 - Uppdrag till styrelser och nämnder 23 - Förändringar av nämndernas ramar 27 - Resultaträkning 33 - Nämndernas ramar 34 - Investeringsramar 35 - Exploatering 36 - Balansplan 38 - Kassaflödesplan 39 - Förslag till förändringar av nämndernas ramar, sammanställning 40 - Förslag till förändringar av nämndernas ramar, specifikation 41 - Skatt och Finansiering 49 Bilaga Nuvarande nämnders förslag till budget för 2015-2016 med plan för 2017-2018 för nämnder och styrelser - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

3 Budgetskrivelse från kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

4 Linköpings kommuns politiska organisation - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

5 Rotelansvarigas kommentarer till budgetförslaget Skolroteln Samhällsbyggnadsroteln Jobb- och vuxenutbildningsroteln Sociala roteln Miljöroteln - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

6 INLEDNING Budgeten är kommunens huvudsakliga verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. Varje nämnd/styrelse formulerar och föreslår mål för verksamheten inom sitt uppdrag. Detta görs inom ramen för av kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar, övergripande mål samt majoritetens samverkansprogram. Till grund för budgeten finns även OBS som är ett kommungemensamt planeringsunderlag för nämnder och styrelser. Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Nämnderna ska under året löpande följa upp och utvärdera verksamheten och ekonomin samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser från fastställda planer och rapportera detta till kommunstyrelsen. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen (Kap 8 1) ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop, utan innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. För att uppnå detta krävs en ändamålsenlig styrning, t.ex. genom att sätta upp mål, upprätta planer och program samt kontinuerligt följa upp utvecklingen för såväl verksamhet som ekonomi. Som underlag för denna styrning bör nämnderna göra kostnads- och kvalitetsjämförelser med andra organisationer. Nämnderna skall genomföra intern kontroll för att säkerställa styrsystemet. Till en god ekonomisk hushållning hör också att ha en beredskap att möta framtida utmaningar genom att i god tid inför förväntade förändringar vidta nödvändiga åtgärder och insatser i stället för insatser i efterskott. Ett positivt resultat behövs för att kunna egenfinansiera investeringar som överstiger årets avskrivningar och inte definieras som stora och långsiktiga. Om kommunen lånar även till övriga investeringar finns risk att ränta och amortering kommer att tränga undan övriga kostnader för drift av kommunens verksamhet i resultaträkningen. Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har historiskt sett haft en välskött och stark ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och investeringarna har kunnat finansieras med egna skattemedel så kommunen har inga lån och Linköping är en av få kommuner som kunnat göra så stor avsättning för framtida pensioner. I kommunallagen regleras att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna samt att för verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, se avsnittet Mål för kommunens ekonomi. Respektive nämnd ska i budgeten formulera och föreslå mål för sin verksamhet. Dessa ska visa hur respektive nämnd avser att bidra till uppfyllandet av kommunens övergripande mål och strategier. Budgetförslaget i korthet Budgeten för 2015 är i balans. Budgetberedningen bedömer att målen för kommunens mål för god ekonomisk hushållning finansiella mål kommer att uppfyllas med förslaget till budget för 2015. Skattesatsen sänks med 3 öre till 20,20 procent för 2015 enligt samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. Regleringen innebär att landstinget höjer skattesatsen med 3 öre 2015. Nämndernas ramar föreslås utökas med sammanlagt 329 mnkr för 2015. I utökningen ingår justering för demografi samt en generell uppräkning för pris och lön med sammanlagt 163 mnkr. I budgeten finns resursmedel med 57 mnkr för 2015 som kan fördelas till nämnderna som tilläggsanslag efter beslut i Kommunstyrelsen. Den centrala reserven för att finansiera demografiska förändringar samt löne- och priskompensation för nämnderna uppgår till 172 mnkr för 2015. Kommunen har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Därutöver finns markeringar om sammanlagt ca 630 mnkr för specifika ändamål. Både skatteintäkter och reserv för löne- och priskompensation har beräknats utifrån SKL:s prognoser. Investeringsramen föreslås till 287 mnkr netto för 2015. Avskrivningarna beräknas till 145 mnkr för 2015. I budgetförslaget beräknas kommunen kunna finansiera investeringarna för 2015 utan att ta upp lån. För 2016, 2017 och 2018 finns i ett ofördelat effektiviseringskrav som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas för respektive år, bland annat beroende på utveckling av skatteintäkter och demografi. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

7 Styrning, roller och ansvar Det pågår ett arbeta med att se över Linköpings styrmodell som beräknas vara klart i början av 2016. Inför varje ny mandatperiod formulerar tillträdande majoritet ett program för den politik och verksamhet som man avser att bedriva under mandatperioden. Den övergripande styrprocessen Majoritetens program Revisionen KF kommunala styrdokument Statliga krav Uppdraget Återrapportering Nämndernas mål för verksamheten KS uppsiktsplikt Kvalitetssäkring Mål för kommunens ekonomistyrning Ekonomistyrning är en del i det totala styrsystemet och handlar liksom all styrning om att påverka agerandet i en viss önskvärd riktning. Ekonomistyrningsreglerna ska uppmuntra till ett sunt ekonomiskt agerande. Det innebär t.ex. att alla ekonomiskt ansvariga ska handla med kommunens bästa för ögonen, vilket kan medföra att nyttan för den totala ekonomin ibland måste gå före den enskilda enhetens bästa. Målet är att kommunens resurser ska användas på ett effektivt sätt. För att nå dit handlar det om att: - Precisera ansvar och roller - Planera och budgetera verksamheten - Fortlöpande redovisa ekonomi och verksamhet - Följa upp om ekonomin och verksamheten utvecklas enligt plan - Vidta korrigerande åtgärder vid befarade avvikelser Roller och ansvar Nämnderna bekräftar genom budgeten sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Det sker genom att nämnderna inom den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de kommunövergripande mål som berör verksamheten samtidigt som man på ett övergripande sätt beskriver hur man kommer att arbeta för att uppnå dessa mål. Nämnderna ansvarar också för att - målen följs upp och utfallet rapporteras i enlighet med fastställda rutiner och tidplaner - genomföra intern kontroll som stöd för en effektiv verksamhet - mätning och redovisning av resultat och effekter av genomförd verksamhet görs i enlighet med de krav som olika statliga myndigheter har - kostnads- och kvalitetsjämförelser görs med andra organisationer Nämnderna har ett ansvar att hantera förändringar som inte avser demografi, prisökningar eller av kommunstyrelsen godkända löneökningar inom ram. Vid behov ska nämnden justera verksamhetsplan och internbudget så att verksamheten kan bedrivas inom fastställd ram. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

8 Respektive nämnd skall upprätta internbudget med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller inriktning och omfattning av verksamhet. I internbudget kan nämnden göra avsteg från den uppdelning av nettokostnaderna på verksamheter som redovisats i budgetförslaget dock med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller nämndernas förväntade resultat och effekter av verksamhet enligt beslut om mål och riktlinjer för verksamheten. För investeringar erhåller nämnderna ett årligt nettobelopp i form av nettoinvesteringsram utifrån verksamhetsområde och ändamål. För enstaka investeringar av större omfattning eller som av annan anledning är av principiell betydelse, fastställs en ram för respektive investering. Samtliga nämnder skall löpande följa upp verksamhet, resultat och ekonomi samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser. Konflikt mellan mål och medel Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Det innebär att tillgång till ekonomiska och andra resurser sätter gräns för måluppfyllelsen och verksamhetens inriktning och omfattning. I de fall det finns en tvingande lagstiftning som innebär en skyldighet för kommunen att göra utbetalningar eller svara för kostnader är det möjligt att överskrida medelsramen. Berörd nämnd är dock skyldig att snarast anmäla detta till kommunstyrelsen. Tilläggsanslag under budgetåret Under året medges nämnderna tilläggsanslag som finansieras med resursmedel eller ianspråktagande av markering. Normalt fattas inte beslut om tilläggsanslag löpande utan de samlas ihop och behandlas av kommunstyrelsen vid två tillfällen per år, i samband med delårsrapporterna per den 30 april och 31 augusti. Resultathantering Beslut om resultatöverföring Kommunstyrelsen gör en särskild prövning av förslagen till resultatöverföring och fastställer dessa efter respektive års bokslut. Åtgärdsplaner vid oplanerade underskott Nämnder som redovisar eller befarar ett underskott som överstiger en procent av tilldelad budgetram ska, om underskottet uppgår till mer än en miljon kronor, snarast redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Intäktsfinansierad verksamhet För den intäktsfinansierade verksamheten (enheterna) gäller liksom tidigare att enheterna får behålla uppkommet resultat i form av eget kapital under 3 år, men att ianspråktagande av detta resultat endast får ske inom ramen för de medel som särskilt budgeteras för ändamålet. Uppkomna underskott ska på motsvarande sätt inarbetas under 3-års perioden. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

9 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Enligt kommunallagen 6 kapitlet ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund som kommunen är medlem i. Styrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen skall också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen eller landstinget begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter. Det åligger styrelsen särskilt att: 1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av fullmäktige, 2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen, 3. verkställa fullmäktiges beslut, och 4. i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen. Uppföljning från nämnder, styrelser och bolag till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige På nästa sida redovisas den formella uppföljningen för kommunkoncernen som omfattar: - Delårsrapporter per den 30 april, 31 augusti samt den 31 oktober - Årsbokslut - Internkontrollrapport - Månadsrapporter - Finansrapporter - Bolagens uppfyllelse av det kommunala uppdraget - Bolagen och förbunden ingår i delårsrapporterna per den 30 april, den 31 augusti samt i årsbokslutet Varje månad utom för januari och juni redovisas även en finansrapport redovisas en kortfattad månadsrapport med nyckeltal för ekonomi, verksamhet, personal, befolkning, arbetsmarknad och bostäder till Kommunstyrelsen. Internkontrollen följer upp att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis. I delårsrapporterna och årsredovisningen uppmärksammas kommunstyrelsen särskilt på de avvikelser som de bör följa med anledning av uppsiktsplikten. I årsredovisningen beskrivs även hur kommunstyrelsen arbetat med uppsiktsplikten under året. Utöver den formella uppföljningen kan kommunstyrelsen genomföra en informell uppföljning och dialog inom kommunstyrelsens uppsiktsplikt. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

10 Den formella uppföljningen inom Linköpings kommunkoncern under ett år Uppföljning Delårsrapport per den 30 april inkl. helårsprognos Delårsrapport per den 31 augusti inkl. helårsprognos Delårsrapport per den 31 oktober inkl. helårsprognos Behandling i Uppföljningarna omfattar KS/KF KS juni - Uppföljning av nämndernas verksamhet och ekonomi - Uppföljning av investeringar - Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi och koncernens finansverksamhet - Uppföljning av personal - Uppföljning av befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande - Uppföljning av resp. bolag och förbund KS oktober - Uppföljning av nämndernas mål (inkl de mål i KF november strategisk plan som kan följas upp per delår), verksamhet och ekonomi - Uppföljning av investeringar - Uppföljning av personal - Uppföljning av befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande - Uppföljning av resp. bolag - Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi och finansverksamhet inkl. sammanställd redovisning(koncernredovisning) - Uppföljning av fullmäktiges mål för kommunens ekonomi - Granskas av kommunens revisorer KS november - Uppföljning av nämndernas ekonomi samt påverkan på internbudget kommande år - Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi - Uppföljning av personal Internkontrollrapport KS december - Nämnderna behandlar rapport samt plan för nämndens internkontroll vid novembersammanträdet. Controller från ekonomiavdelning och stadsrevisorn besöker samtliga nämndansvariga tjänstemän för en genomgång av nämndens arbete med internkontroll innan rapport och plan behandlas i nämnden. Bolagens uppfyllelse av det Kommunala uppdraget 2015 KS mars 2016 KF mars 2016 Årsbokslut för 2015 KS mars 2016 KF april 2016 - Uppfyllelse av det kommunala uppdraget för resp. bolag inkl de mål i strategisk plan som berör bolaget - KS bedömer om resp. bolags verksamhet under föregående år varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. - Grankas av kommunens revisorer - Uppföljning av nämndernas mål (inkl de mål i strategisk plan som kan följas upp per år), verksamhet och ekonomi - Uppföljning av investeringar - Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi och finansverksamhet inkl bolagen - Uppföljning av fullmäktiges mål för kommunens ekonomi - Uppföljning av personal - Uppföljning av befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande - Granskas av kommunens revisorer - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

11 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BUDGETARBETET Linköpings kommun har i grunden en god ekonomi samt en låg kommunalskatt. Även kommunens bolag en har en god ekonomi med stabila resultat. Budgeten för 2015 är i balans. För 2016, 2017 och 2018 finns i ett ofördelat effektiviseringskrav som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas för respektive år, bland annat beroende på utvecklingen av skatteintäkter och demografi. I delårsrapporten per den 31 augusti prognostiserades 2014 års resultat till plus 214 mnkr. Överskottet jämfört med budget beräknas i prognosen till 374 mnkr då det budgeterade resultatet är minus 160 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar. Det innebär att ekonomin är i balans vid ingången till år 2015. Årets resultat före extraordinära poster år 2005-prognos 2014 (mnkr) 700 600 611 500 Mnkr 400 352 388 398 300 200 208 246 214 100 91 104 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 23 Likviditeten uppgick den 31 augusti 2014 till 617 mnkr. Kommunen har inga egna lån. Marknadsvärdet för pensionsmedelsplaceringarna uppgick den 31 augusti till 1 629 mnkr. Det motsvarar 100 % av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 % av pensionsskulden som är intjänad före 1998. Nettoinvesteringarna som i prognosen beräknas till 272 mnkr för år 2014 överstiger avskrivningarna med 132 mnkr. Jämförelser med andra kommuner - skattesats m m Den genomsnittliga totala kommunalskatten (kommun och landsting sammantaget) för riket ökar från 31,73 för 2013 till 31,86 procent för 2014. Linköping har 30,90 i skattesats år 2014. För kommuner ligger den genomsnittliga skattesatsen på 20,65 procent och för landsting på 11,20 procent. För 2014 är Linköpings skattestats 20,23 på grund av en höjning med 0,25 procentenheter för skatteväxling med landstinget i Östergötland för hemsjukvård från och med 2014. Linköping har lägst skattesats i Östergötland som har 21,52 i genomsnitt. I tabellen nedan redovisas jämförelser av skattesats med några större kommuner. Kommun Skattesats kommun 2014 Skattesats landsting 2014 Andel av rikets medelskattekraft Skattesats totalt Skatteväxling Hemsjukvård Skatteväxling Kollektivtrafik Eskilstuna 88,3 22,13 10,77 32,90 0,20 ingen Gävle 97,7 22,26 11,51 33,77 0,22-0,26 Jönköping 96,8 21,34 11,21 32,55 0,34-0,47 Linköping 98,3 20,23 10,67 30,90 0,25, -0,42 Norrköping 91,9 21,28 10,67 31,95 0,25-0,42 Uppsala 102,1 20,84 11,16 32,00 0,29-0,49 Västerås 101,9 20,36 10,88 31,24 0,16-0,04 Örebro 93,8 20,88 11,52 32,40 0,54-0,34 - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

12 Andel av rikets medelskattekraft visar skatteunderlaget (de beskattningsbara förvärvsinkomsterna) per invånare som andel av rikets medelskattekraft. Skatteunderlaget påverkas av att vi har många studenter. Inkomstutjämningen gör att Linköpings skatteintäkter endast påverkas marginellt av de egna invånarnas skattekraft. För 2015 föreslås skattesatsen till 20,20 %. Det är en sänkning med 3 öre jämfört med 2014 på grund av samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. som medför en ekonomisk regleringen där regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. Jämförelser med andra kommuner verksamhetens kostnader samt utjämning För vissa kommunala verksamheter varierar kostnaden väsentligt utifrån strukturella olikheter. Sådana olikheter är exempelvis åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, elevernas programval i gymnasieskolan m.m. Vid beräkning av kostnadsutjämningen som ska utjämna för strukturells kostnadsskillnader mellan Sveriges kommuner beräknas kommunvisa standardkostnader för vissa verksamheter. Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet Vid kostnadsjämförelser mellan kommuner är det lämpligt att jämföra avvikelse mellan kommunens verkliga kostnad och den beräknade standardkostnaden för verksamheten. Standardkostnad beräknas för verksamheterna förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. En negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Linköping ingår i ett nätverk för jämförelse med Eskilstuna, Jönköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Därutöver redovisas jämförelser med ytterligare fyra kommuner i tabellen nedan. Avvikelse redovisad kostnad och standardkostnad Värde 2013, andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Lund Norrköping Umeå Uppsala Västerås Örebro Medelvärde alla Medelvärde 6 kommuner kommuner Förskola och skolbarnsomsorg -1,0 6,2 10,9 3,0 19,6-2,3 22,7-4,8 2,0-4,6 5,2 1,3 Grundskola -5,9-3,1-1,5 0,0 10,4-7,2 6,9-2,6-8,9-4,3-1,6-4,6 Gymnasieskola -9,6-1,6-6,4-5,2-12,4-14,0 11,0 14,9 0,9-12,1-3,5-7,7 Individ- och familjeomsorg 19,3 6,8 18,2 9,8-0,4 15,4 26,6 13,6 5,9 11,3 12,6 13,3 Äldreomsorg -4,6 1,9 6,5-23,9 14,0-5,9 13,8 10,6-5,7 6,5 1,3-4,5 Totalt -1,3 1,6 5,0-4,9 10,0-3,4 15,1 4,1-2,8-0,4 2,3-1,3 Linköping avviker mest när det gäller äldreomsorg där kommunens kostnadsnivå är 23,9 % lägre än vad strukturen motiverar. Linköpings kommuns kostnader för äldreomsorg skulle vara ca 300 mnkr högre om kostnaden låg på kommunens standardkostnad enligt beräkning som SKL gjort. För Individ- och familjeomsorg har kommunen istället högre kostnader än vad strukturen motiverar. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

13 Med egentlig verksamhet avses verksamhet som huvudsakligen är skattefinansierad, diagram och tabell nedan, Linköping har lägst nettokostnad för kommunens verksamhet per invånare i jämförelse med kommunerna ovan. Det beror delvis på en gynnsam struktur som i sin tur innebär att vi får minst nettobidrag från inkomstutjämning och kostnadsutjämning per invånare, se tabell nedan. Linköping bör ha lägre kostnader för att kunna finansiera avgiften till kostnadsutjämningen som för 2015 budgeteras till 245 mnkr (inkl LSS-utjämning men exkl införandebidrag). Det motsvarar ca 80 öre i utdebitering. I diagrammet nedan ingår även inkomstutjämningen som beräknas utifrån kommunens andel av rikets medelskattekraft, se tabell ovan. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

14 Underlag för beräkningarna i budgeten för 2015 De redovisade budgetramarna för nämnderna är angivna i 2015 års pris- och löneläge enligt följande: - Priskompensation 0 % - Lönekompensation 2,0 % - PO-pålägg 38,46 % (Differentierat men 38,46 % i snitt) - Intern ränta 2,5 % Resterande löne- och prisuppräkningar enligt SKL:s prognos den 2 oktober 2014 budgeteras som en central reserv. I budgetförslaget uppgår den centrala reserven för att finansiera förändringar under budgetåret av demografi samt löneoch priskompensation till nämnderna till 172 mnkr för 2015, 490 mnkr för 2016, 874 mnkr för 2016 och 1 252 mnkr för 2018. Slutlig justering av nämndernas ramar görs när de slutliga förhandlingarna för respektive år är klara. Budgeten är beräknad utifrån SKL:s prognoser både vad gäller beräkningen av reserv för pris och lön samt skatteintäkter. Budgetförutsättningar 2015 2016 2017 2018 Skatteintäkter och utjämning per invånare i Linköping Skatteintäkter kr/invånare 40 585 42 324 43 912 45 472 Slutavräkning 2015 kr/invånare 162 Inkomstutjämning, bidrag kr/invånare 6 320 6 613 6 835 7 074 Kostnadsutjämning, avgift kr/invånare -1 689-1 623-1 541-1 361 Strukturbidrag kr/invånare 104 104 104 104 Införandebidrag kr/invånare 113 Regleringsbidrag/avgift kr/invånare 182-77 -349-636 LSS-utjämning, bidrag kr/invånare 71 71 71 71 Känslighetsanalys 1 % ökning av lönerna motsvarar för helår 50 mnkr 1 % ökning av priserna motsvarar, netto 20 mnkr 1 krona i utdebitering motsvarar ca 300 mnkr OBS 2014, planeringsunderlag för budget 2015 Den 11 februari 2014 fastställde kommunstyrelsen OBS 2014 (Omvärldsbevakning Bedömning Strategi) samt beslutade att den ska utgöra ett bakgrundsmaterial för nämnder och styrelsers budgetarbete. OBS är ett dokument som har till syfte att ge en samlad, enhetlig och kortfattad bild av nuläget samt identifiera trender inom en rad viktiga områden för kommunstyrelsen. Dokumenten behandlar nuläge och utveckling inom följande områden: befolkning, bostäder, arbetsmarknad, näringsliv, regionalt, infrastruktur, idéburen sektor, IT, landsbygd, ekonomi, personal och hållbar utveckling. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

15 Befolkningsprognoser som används som underlag till budgeten Skatteprognoserna har beräknats utifrån befolkningsprognosen som Kommunstyrelsen den 22 april 2014 godkände som underlag för kommunens planering. Även nämnderna har i sina budgetförslag använt befolkningsprognoser från april för sina beräkningar. Därutöver finns centrala reservmedel för demografiska förändringar under budgetåret. I befolkningsprognosen för 2014 beräknas antalet invånare öka med 1 650 personer. Årstaktsutfallet t o m v36 ligger väldigt nära prognosen på total nivå. Prognos över antal invånare per den 1 januari respektive år Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt 150 202 151 851 153 629 155 178 156 598 1-5 år 9 018 9 179 9 286 9 426 9 567 6-12 11 511 11 883 12 285 12 630 12 904 6 1 754 1 737 1 860 1 863 1 876 7-15 14 223 14 786 15 239 15 778 16 216 16-18 4 959 4 669 4 670 4 791 4 943 65-79 18 765 18 765 19 052 19 376 19 732 80-89 6 056 6 005 6 070 6 073 6 116 90+ 1 454 1 514 1 551 1 598 1 621 I tabellen ovan redovisas den befolkningsprognos som använts som underlag vid framtagande av budget för perioden. När det gäller skatteberäkningar så grundar de sig på uppgifter om antal invånare per 1 november året innan medan kostnadsutjämningen grundar sig på befolkningen den 1 januari innevarande år. 20 000 15 000 10 000 5 000 Kommunprognos 2014-2023, befolkningsutveckling för åldersgrupper Prognos 0-5 6-12 13-15 16-18 19-24 65-79 0 1995 2000 2005 2010 2015 2020 80+ 2 750 2 500 2 250 2 000 1 750 1 500 1 250 1 000 750 500 250 0-250 Kommunprognos 2014-2023, födelsenetto och flyttningsnetto Prognos 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Flyttningsnetto Födelsenetto - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

16 Det kommunala skatteunderlaget enligt Sveriges Kommuner och Landsting Den 2 oktober gjorde Sveriges Kommuner och landsting följande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i cirkuläret om Budgetförutsättningar för åren 2014 2018. De skriver även att i år och de närmaste åren växer det reala skatteunderlaget starkt vilket hänger samman med att det är normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 2,2 Sysselsättning, timmar* 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 0,5 Arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 6,5 Realt skatteunderlag** 1,9 1,6 1,8 2,1 2,0 1,7 1,3 Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter 7 5 3 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 1-1 -3 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Sysselsättning Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter För kommunerna är det bäst närskatteunderlagstillväxten beror på ökad sysselsättning eftersom ökade timlöner även ökar kommunens kostnader. Jämförelse med regeringens prognos Regeringen gör en annan bedömning än SKL av utfallet för år 2013. I år och nästa år förutser regeringen svagare skatteunderlagstillväxt än SKL, främst till följd av större ökningar av grundavdragen. Åren därefter är det tvärtom; regeringen räknar med att skatteunderlagets tillväxt blir större än enligt SKL:s prognos, främst till följd av mindre ökningar av grundavdragen men även starkare sysselsättningstillväxt åren 2017 och 2018. Olika skatteunderlagsprognoser, Procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt SKL, okt inkl budgetpropositionen 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 28,9 Regeringen, okt 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 4,6 30,2 Källa: Regeringen, SKL. Prognosen för utvecklingen år 2015 och 2016 har justerats till följd av två regeländringar som föreslås i budgetpropositionen för 2015. En höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år håller tillbaka skatteunderlaget år 2015 medan en successiv avveckling av avdraget för pensionssparande 2015 2016 ger ett tillskott till skatteunderlaget. Den positiva nettoeffekten på kommunernas ekonomi av dessa ändringar regleras genom motsvarande minskning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning (regleringsbidraget). - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

17 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och den kommunala fastighetsavgiften uppgår till 7 186 mnkr för 2015. Det motsvarar en ökning med 3,9 % jämfört med budget 2014. Beräkningen av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning i budget 2015 med plan för 2016-2018 bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos över skatteunderlagets utveckling från den 24 oktober 2014. Skatteintäkterna för 2015 är beräknade utifrån aprilprognosen för antal invånare. Då beräknades antal invånare den 1 november 2014 till 151 716 vilket innebär en ökning med 1 628 invånare jämfört med den 1 november 2013. Linköping har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. I budgeten beräknas att Linköping p.g.a. en gynnsam demografisk struktur ska betala netto 245 mnkr till kostnads- och LSS-utjämningen (exkl införandebidrag) för år 2015 vilket motsvarar ca 80 öre i utdebitering. För 2014 och framåt infördes en ny modell för kostnadsutjämning mellan Sveriges kommuner som ökar Linköpings avgift. Under 2014 får Linköping ett införandebidrag med 80 mnkr och för 2015 med 17 mnkr för att minska konsekvenserna av den nya modellen. För 2015 föreslås skattesatsen till 20,20 %. Det är en sänkning med 3 öre jämfört med 2014 på grund av samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. som medför en ekonomisk regleringen där regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. En sänkning med 3 öre motsvarar ca 9,2 mnkr i lägre skatteintäkter för 2015. I budgetförslaget för 2015 föreslås ramarna för kommunstyrelsen, bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden minskas med sammanlagt 7,6 mnkr för uteblivna avgifter till Östsam. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

18 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING FINANSIELLA MÅL Linköpings kommuns ekonomi ska präglas av ansvarstagande i såväl goda tider som stunder av finansiell oro. God ordning på ekonomin skapar handlingsutrymme på både kort och lång sikt. Linköping ska ha regionens lägsta kommunalskatt. Mål Kommunkoncernen ska ha en långsiktig tillväxt i balans och ha ett resultat som tillförsäkrar framtida kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på verksamhet, service och anläggningar. Linköping har en stark ekonomi, men påverkas av händelser i omvärlden. Det är därför viktigt att det finns marginaler i ekonomin, att resurserna används på effektivaste sätt och att investeringar sker på ett ansvarsfullt sätt. Skattebetalarnas pengar ska förvaltas väl. Kommunen ska främja konkurrens och vara öppen för alternativa utförare i den kommunalt finansierade verksamheten. Den starka befolkningstillväxten och de ambitioner som finns för Linköping medför att vi nu står inför flera viktiga framtidsinvesteringar, men alla investeringar låter sig inte förverkligas samtidigt. Kommunen, näringslivet och kommunens egna bolag kommer alla att vara viktiga i förverkligandet av de stora framtidsinvesteringarna som väntar. Indikatorer 1. Kommunkoncernens soliditet ska inte vara lägre än 18 % och inte minska fler än två år i rad. 2. Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 % och inte minska fler än två år i rad. 3. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska generera resultat som möjliggör koncernbidrag eller utdelning till moderbolaget för att täcka moderbolagets kostnader och utdelning. 4. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott. 5. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar*, dvs. där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. 6. Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt fullkostnadsmodellen ska under en tvåårsbudgetperiod vara så stort att investeringar som inte är stora och långsiktiga* kan egenfinansieras. 7. Kommunens likviditet ska under en tremånadsperiod i genomsnitt inte understiga beloppet som motsvarar en månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter vilket för 2014 uppgår till ca 200 mnkr. * Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger 30 mnkr och har en livslängd på minst 20 år. Målavstämning för budget 2015 Indikatorer 2. Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 % och inte minska fler än två år i rad. Soliditeten beräknas till 60 % för 2015. I bokslut 2013 uppgick soliditeten till 59 %. 4. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott. I budgeten finns inga aktieägartillskott från kommunen till bolagen budgeterade. 5. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar, dvs. där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. Den föreslagna investeringsramen för 2015 är 287 mnkr Kommunen har inga lån och i budgetförslaget beräknas kommunen kunna finansiera investeringarna för 2015 utan att behöva ta upp lån. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

19 6. Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt fullkostnadsmodellen ska under en budgetperiod vara så stort att investeringar som inte är stora och långsiktiga kan egenfinansieras. För 2015 budgeteras ett nollresultat. Investeringsramen för 2015 föreslås till 287 mnkr. Avskrivningarna beräknas till 145 mnkr för 2015. Det innebär att delar av investeringarna för 2015 kommer att finansieras med kommunens likviditet. 7. Kommunens likviditet ska under en tremånadsperiod i genomsnitt inte understiga beloppet som motsvarar en månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter vilket för 2014 uppgår till ca 200 mnkr. Den 31 augusti 2014 uppgick likviditeten till 617 mnkr. I kassaflödesplanen beräknas likviditeten uppgå till 190 mnkr den 31 december 2015. Budgetberedningen bedömer att de finansiella målen kommer att uppfyllas med budgetförslaget för 2015. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

20 BUDGETBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2015 MED PLAN FÖR 2016-2018 Budgetberedningens förslag i sammandrag Budgeterat resultat Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen budgeterar ett resultat i balans för 2015. Eftersom utvecklingen av bland annat skatteintäkterna för kommande år är osäker finns ett ofördelat effektiviseringskrav i planen för åren 2016-2018. Det fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas. Förändringar av nämndernas ramar I nedanstående tabell redovisas en sammanställning över nettot av förslagna förändringar av ramarna för de olika nämnderna. I beloppen ingår justeringar för demografiska förändringar. Belopp tkr Budget Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 1 345 1 333 1 333 1 333 Kommunens revisorer 1 659 1 617 1 617 1 617 Kommunstyrelsen 31 992 31 508 31 297 31 315 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 35 284 35 286 35 286 35 286 Överförmyndarnämnden 51 51 51 51 Valnämnden 0 0 0 0 Äldrenämnden 29 430 34 761 35 672 35 672 Omsorgsnämnden 76 190 95 851 108 201 105 407 Barn- och ungdomsnämnden 122 994 139 664 140 082 138 802 Bildningsnämnden 15 582 16 984 16 984 16 984 Kultur- och fritidsnämnden 12 129 16 405 20 680 20 680 Samhällsbyggnadsnämnden 419 16 316 16 316 16 316 Socialnämnden 2 190 2 190 2 013 1 598 Bygg- och Miljönämnden -742-742 -742-742 Utförarstyrelsen Pensionering, exkl finansiella poster 300 300 300 300 Summa förändring av nämndernas ramar 328 823 391 524 409 090 404 619 I tabellen ovan ingår en generell uppräkning för 2015 med 2 % för löneökningar och 0 % för prisökningar som påverkat nämndernas ramar med sammanlagt 148 mnkr 2015. Reserver för osäkra faktorer samt specifika ändamål I resultatet ingår reserver för osäkra faktorer i form av resursmedel med 57 mnkr och reserv för demografi, lön och pris med 172 mnkr för 2015. Kommunen har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Därutöver finns markeringar om sammanlagt ca 630 mnkr för specifika ändamål. Resursmedel I budgetförslaget finns resursmedel som kommunstyrelsen under löpande budgetår kan besluta om att fördela. Kommunstyrelsen måste alltid ta hänsyn till målen för kommunens ekonomi vid beslut om ianspråktaganden av resursmedel. Dessa utgör en budgeterad reserv för olika specificerade ändamål enligt tabellen nedan. I resursmedel ingår även ett årligt utrymme för att ge möjlighet för intäktsfinansierade verksamheter att kunna disponera tidigare års överskott. I budgeten för 2015 är utrymmet 10 mnkr. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

21 Specifikation över resursmedel Belopp tkr Budget Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Förstärkning äldreomsorg 41 000 41 000 41 000 41 000 varav finansiering med statsbidrag enl budgetpropositionen 2015-31 000-31 000-31 000-31 000 Verksamhetsreserv 12 000 12 000 12 000 12 000 Egen finansiering statliga satsningar barn och unga 10 000 10 000 10 000 10 000 Klimatarbete 5 000 5 000 5 000 5 000 Upphandling, kvalitetsarbete, näringsliv, arbetsmarknad m.m. 10 000 10 000 10 000 10 000 Resurs för tidigare års överskott 10 000 10 000 10 000 10 000 Summa 57 000 57 000 57 000 57 000 Central reserv för demografi, pris- och lön I budgetförslaget ingår reserv för förändringar avseende demografi, lön och pris med 172 mnkr för 2015, 490 mnkr för 2016, 874 mnkr för 2016 och 1 252 mnkr för 2018. Budgeten är beräknad utifrån SKL:s prognoser både vad gäller beräkningen av reserv för pris och lön samt skatteintäkter. När 2015 års löneförhandlingar är klara sker en slutlig fördelning till nämnderna, om utfallet avviker från den generella kompensationen, samt för riktade lönesatsningar som beslutas under budgetåret. En viktig faktor vid bedömning av framtiden är utvecklingen av antalet invånare. Den befolkningsprognos som kommunstyrelsen fastställde våren 2014 har varit basen för nämndernas beräkningar och därutöver finns reservmedel för demografiska förändringar jämfört med prognosen. Finansnetto Ursprungligen sattes ett årligt avkastningsmål för de långsiktiga placeringarna till lägst 200 mnkr. Marknadsförutsättningarna, kraftigt sjunkande marknadsräntor, har förändrats betydligt sedan portföljen implementerades. I budgeten för 2015 har avkastningen prognostiserats till ca: 150 mnkr. Intäkter från Kommunens borgensåtagande avseende Stadshus upplåning budgeteras till 20 mnkr för 2015 och utdelningen från Linköpings Stadshus har budgeterats till drygt 34 mnkr för 2015. Den budgeterade utdelningen har minskat jämfört med budget 2014 p.g.a. att Linköpings Stadshus ersätter Linköpings City Airport. För pensionsmedelsplaceringarna budgeteras direktavkastningen för 2015 till 25 mnkr och reavinster om minst 10 mnkr förväntas tillkomma. En detaljerad redovisning av budgeten för finansverksamheten finns längre fram i handlingen. Investeringar Under 2014 har en investeringsplan för de kommande 10 åren tagits fram för att förbättra planering, prioritering och samordning med nämndernas lokalförsörjningsplaner samt utgöra underlag för budgetarbetet. Under året har även tilllämpningsanvisningar för beslut, styrning och uppföljning av investeringar, förhyrningar och andra stora projekt i Linköpings kommun fastställts. Den största förändringen kommer att bli en tydligare struktur för styrningen av investeringar och förhyrningar. Föreslagen investeringsram för 2015 är 287 mnkr. Investeringsnivån överstiger avskrivningarna som beräknas uppgå till 145 mnkr för 2015. Exempel på investeringar 2015: I området Bo2017 kommer det göras investeringar för cirka 60 mnkr under år 2015. Totalt är projektet budgeterat till 169 mnkr. Nettoinvesteringen under år 2015 kommer att bli drygt 13 mnkr då resterande del finansieras via exploateringen. På Hertig Karl Johans allé kommer en ny bussträcka möjliggöra busstrafik från Garnisionen till Lambohov. Bussgatan, med gång- och cykelväg, är budgeterad till totalt 25,5 mnkr netto och 25 mnkr kommer belasta investeringsutfallet år 2015. Investeringen i Smedstad ridcenter kräver nya gång- och cykelvägar, nya busshållplatser, nya gång- och cykeltunnlar under Haningeleden. Samhällsbyggnadsnämndens investering beräknas bli totalt 36 mnkr för projektet. Under år 2015 beräknas kostnaden bli 13 mnkr varav drygt 4 mnkr belastar investeringsverksamheten - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

22 Kommunen har inga lån och i budgeten beräknas investeringarna för 2015 kunna finansieras utan lån. Kommunen styr i första hand på driftbudgeten vilket innebär att nämnderna ska klara att finansiera ränta, avskrivning och driftkostnader för de investeringar som genomförs inom nämndens ram för driftbudgeten. Kommentarer till investeringarna finns i respektive nämnds budgetförslag. Exploatering För budgetperioden 2015-2018 har ett resultat om totalt minus 40 mnkr prognostiserats. Eftersom resultaten varierar mycket mellan åren, det ofta förekommer tidsförskjutningar av stora belopp samt att resultaten avslutas mot exploateringsverksamhetens egna kapital ingår inte de årliga resultaten i kommunens budgeterade resultat utan redovisas endast som utfall för respektive år. Utfallet netto för exploateringsprojektens likviditetspåverkan bör över tiden bli ett inkomstöverskott då projekten till allra största del redovisar ett överskott vid slutavräkning. Mellan åren kan stora skillnader uppstå mellan storleken på inkomster och utgifter. Projektkalkylerna för likviditetspåverkan visar ett inkomstöverskott om totalt 16,8 mnkr för budgetperioden 2015-2018. Likviditet Den 31 augusti 2014 uppgick likviditeten till 617 mnkr. I kassaflödesplanen beräknas likviditeten uppgå till 190 mnkr den 31 december 2015. Det är viktigt att följa likviditetens utveckling med anledning av stora ianspråktaganden av markeringar, exploateringsverksamhetens likviditetspåverkan samt att investeringarna överstiger avskrivningarna. Det finns en osäkerhet om när dessa inträffar och det sker snabba och ofta opåverkbara tidsförskjutningar. Pensioner Enligt beslut i kommunfullmäktige 1998 ska kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt fullkostnadsmetoden. Det innebär att kommunens totala pensionsåtagande redovisas på skuldsidan i balansräkningen. Kommunen avviker därigenom från god redovisningssed genom att inte följa lagen om kommunal redovisning på den punkten. Av lagen framgår att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år 1998 inte ska redovisas som skuld eller avsättning i kommunens balansräkning. Kommunens totala pensionsskuld beräknas minska från 3 213 mnkr i 2013 års bokslut till 3 008 mnkr vid utgången av år 2018. Kommunen sätter årligen av särskilda medel för att täcka en del av de framtida pensionsutbetalningarna. För pensionsskuld som är intjänad från och med 1998 finns hela beloppet avsatt externt. De externa placeringarna minskar pensionsutbetalningarnas påverkan på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 31 augusti 2014 till 1 629 mnkr. Det motsvarar 100 % av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 % av pensionsskulden som är intjänad före 1998. Observandum I budgetförslaget ingår osäkerheter som är viktiga för kommunstyrelsen att följa: Omsorgsnämndens och socialnämndens fortsatta arbete med att minska placeringstider och kostnader för HVB samt familjehem. Omsorgsnämndens övriga verksamhet. Socialnämndens kostnader för ekonomiskt bistånd. Utförarstyrelsens befarade underskott som beror på den låga ersättningsnivån inom hemtjänst i tätort bedömer utförarstyrelsen att det inte finns förutsättningar för en budget i balans för Leanlink 2015. Likviditeten med anledning av stora ianspråktaganden av markeringar samt exploateringsverksamheten. Räntenivån påverkar kommunkoncernen både vad gäller upplåning och placeringar. Räntenivån påverkar även beräkningen av pensionsskulden vilket i sin tur påverkar finansnettot i resultaträkningen. Höga framtida investeringsnivåer kommande år. Personalförsörjning/kompetensförsörjning Lokalförsörjning - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

23 Uppdrag till styrelser och nämnder Förslag till uppdrag från budgetberedningen Klar Kommunstyrelsen 1. Utvärdering tvåårsbudget Januari 2015 2. Personal April 2015 Uppdrag att ta fram en 10 åriga kompetensförsörjningsplanen samt en personalbehovsprognos. 3. Personal April 2015 Ta fram förslag till struktur på hur kommunen kan utveckla karriärtjänster för undersköterskor m fl. 4. Personal April 2015 Ta fram förslag på hur kommunen kan arbeta med trainee program. Förslaget ska ha inriktning på mångfald. 5. Personal Januari 2015 Ta fram en samlad redovisning av kompetensutvecklingsbehovet som finns i budgetförslagen. 6. Redovisning av åtgärder för ett CO 2 -neutralt Linköping 2025 Januari 2015 Kommunledningskontoret ges i uppdrag att redovisa: -samtliga nämnders och de kommunägda bolagens genomförda åtgärder som vidtagits under mandatperioden och som väsentligen bidragit till målet att Linköping ska vara CO2-neutralt 2025 -samtliga nämnders och de kommunägda bolagens pågående och planerade åtgärder som väsentligt kommer att bidra till målet att Linköping ska vara CO2-neutralt 2025. - i tillämpliga fall, och om möjligt, ska åtgärderna konsekvensbeskrivas med avseende på samhällsekonomi, klimat och övriga synergieffekter. I den initiala fasen av uppdragets genomförande ska en analys angående avgränsning för uppdraget att genomföras. 7. Investeringar i förnyelsebar energi Maj 2015 Ta fram förslag till finansierings- alt affärsmodell för investeringar i förnybar energi som kompensation för att nå CO 2 neutralitet. 8. Lokaler för kommunal verksamhet April 2015 Lämna förslag på övergripande strategi för lokalisering av kommunens verksamhetslokaler. Redovisning av dagens organisation, styrdokument, uppföljning och utvärdering ska göras. Dessutom ska uppgifter om ytor, kostnader mm redovisas. 9. EU-projekt April 2015 Ta fram strategi och rutin för ansökan om EU-bidrag bl.a. inom utbildningsområdet, sociala satsningar, stadsdelsutveckling, arbetsmarknad, samhällsbyggnad. 10. Stadsdelssatsningar tillsammans inom koncernen Mars 2015 Redovisa förslag till fortsatt utveckling av stadsdelssatsningarna, slås ihop med tidigare uppdrag. 11. Fortsatt brobyggarverksamhet April 2015 Lämna förslag på hur brobyggarverksamheten ska utformas efter pilotprojektens slut. Uppdrag i samverkan mellan kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och barn- och ungdomsnämnden. 12. Upphandlingsfunktion inkl uppföljning och utvärdering Januari 2015 Ta fram förslag på centralt placerad upphandlingsfunktion inklusive uppföljning och utvärdering av upphandlad verksamhet. Förslaget ska även innehålla organisatorisk placering samt arbetsmodell. 13. Styrning, ledning uppföljning av verksamheten Februari 2015 Säkerställa organisation, styrning, ledning samt uppföljning av omsorgsförvaltningens verksamhet. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

24 14. Samverkan idéburen sektor I Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun (KS 2008: 844) finns inskrivet att utveckla ett idéburet utvecklingscentrum för att stödja utvecklingen av den idéburna sektorns organisationer med syfte att utveckla välfärdstjänster. 15. Ombyggnad KF-salen Ta fram kalkyl för investering samt driftkostnad för olika alternativ. 16. Samordning medborgarkontor och närbibliotek bl a i Berga Hur kan verksamheterna samordnas och samlokaliseras, gäller bl a Berga men även andra stadsdelar. Uppdrag tillsammans med kultur- och fritidsnämnden. 17. Utveckla service till företagen Ta fram förslag på införande av servicegarantier samt för hur service och attityder kan utvecklas. 18. Närvaro i stadsdelarna Ta fram förslag på verksamhet som kan lokaliseras i stadsdelar för att stärka förtroendet för samhället samt ge stöd till individer. Samverkan med andra offentliga aktörer och kommunala bolag ska eftersträvas. 19. Distributionscentral Utreda möjligheten till inrättande av en distributionscentral samt funktion och kostnad, gäller för både interna och externa utförare. Utredningen görs tillsammans med Samhällsbyggnadsnämnden. 20. Drift av arenor Utreda hur man kan effektivsera kommunens och kommunkoncernens drift av offentliga arenor. Barn- och ungdomsnämnden 21. Samverkan mellan BoU, Bin samt KoF ang idrottshallar inkl eventuell multiarena. Uppdrag att säkerställa gemensam planering och prioritering av idrottshallar samt utreda behov av multiarena. 22. Läxläsning Utreda införande av läxläsning för alla skolor, inkl finansiering (ev statsbidrag). 23. Mindre klasser/grupper för de lägre åldrarna Redovisa hur man kan förbereda för och genomföra mindre klasser/grupper för de lägre åldrarna, inom grundskolan inklusive finansiering (ev statsbidrag). 24. Ökad andel förskolelärare Ta fram strategi för att öka andelen förskolelärare. 25. Utvidgad öppen förskola Ta fram förslag på Utvidgad öppen förskola, med uppsökande verksamhet och språkutveckling. (finns som projektanställd idag). 26. Inrättande av skolkommission Tillsammans med Bildningsnämnden ta fram förslag på inrättande av skolkommission där representanter från akademin, professionen samt kommunala politiker och tjänstemän ingår. (se även uppdrag 34) 27. Profilutbildningar Tillsammans med forskare på universitetet ta fram förslag på utveckling av den pedagogiska verksamheten, inom t ex utomhuspedagogik, estetisk verksamhet och fysisk aktivitet. 28. Familjecentraler Utreda samordning med kommunens familjecentraler och landstingets utbyggnad av hälsocentraler. Utredning tillsammans med Omsorgsnämnden (Stadsdelsutveckling). 29. Fortsatt brobyggarverksamhet Lämna förslag på hur brobyggarverksamheten ska utformas efter pilotprojektens slut. Uppdrag i samverkan mellan kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och barn- och ungdomsnämnden. Klar April 2015 April 2015 Januari 2015 April 2015 April 2015 April 2015 April 2015 April 2015 Januari 2015 Mars 2015 Mars 2015 Mars 2015 Mars 2015 April 2015 April 2015 - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

25 Bildningsnämnden 30. Samverkan mellan BoU, Bin samt KoF ang idrottshallar inkl eventuell multiarena. Uppdrag att säkerställa gemensam planering och prioritering av idrottshallar samt utreda behov av multiarena. 31. Ungdomsjobb Ta fram förslag på ungdomsjobb för att skapa tryggare och finare stadsdelar (samordnas med Stadsdelsutveckling) 32. Kompetensförmedling Ta fram förslag på Kompetensförmedling tillsammans med näringslivet. 33. SFI Vilka insatser behövs för att vässa SFI och vilka saknas, inklusive förstärkta insatser för språkutveckling. 34. Inrättande av skolkommission Tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden ta fram förslag på inrättande av skolkommission där representanter från akademin, professionen samt kommunala politiker och tjänstemän. (se även uppdrag 26) 35. Stärkt samverkan med näringslivet Ta fram förslag hur samverkan mellan kommun och näringsliv kan stärkas så att utbildningarna bättre möter upp de rekryteringsbehov som finns. 36. Handslag med näringslivet Utarbeta en plan för en strukturerad dialog med näringslivets branscher i syfte att skapa arbetstillfällen, stärka företagsklimatet och öka företagens delaktighet i utbildnings- och arbetsmarknadsverksamhet. 37. Aktiva insatser för att minska försörjningsstödet Samordningen mellan socialkontoret och jobb- o kunskapstorget behöver utvecklas för att bättre hitta rätt insatser för personer med försörjningsstöd. Ta fram nya förslag. Uppdrag tillsammans med socialnämnden. 38. En likvärdig gymnasieskola Ta fram förslag om likvärdig gymnasieskola med tydligt mål att motverka segregation Kultur- och fritidsnämnden 39. Samverkan mellan BoU, Bin samt KoF ang idrottshallar inkl eventuell multiarena. Uppdrag att säkerställa gemensam planering och prioritering av idrottshallar samt utreda behov av multiarena. 40. Idrottshall och motionsspår Ekängen. Kostnadsberäkning inkl ev markköp, exploatering m m 41. Förstärkt fritids och ungdomsuppdragsverksamhet Återredovisa den övergripande strategiska planen för verksamheten. 42. Samordning medborgarkontor och närbibliotek bl a i Berga Hur kan verksamheterna samordnas och samlokaliseras, gäller bl a Berga men även andra stadsdelar. Uppdrag tillsammans med kommunstyrelsen 43. Filmutbud icke kommersiell film Ta fram förslag för att bredda filmutbudet för icke kommersiell film. 44. El Sistema och annan klassisk kultur Ta fram förslag på hur unga kan upptäcka och ta del av den klassiska kulturen i syfte att öka skolnärvaron. 45. Linköpingsbaserad teaterensemble Utreda förutsättningar för en Linköpingsbaserad teaterensemble inom ramen för Östgötateatern. Klar April 2015 Mars 2015 April 2015 April 2015 Mars 2015 Mars 2015 April 2015 April 2015 April 2015 April 2015 Mars 2015 Januari 2015 April 2015 April 2015 April 2015 - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

26 Omsorgsnämnden 46. En ändamålsenlig och kostnadseffektiv individ- och familjeomsorg Ta fram ett förslag till långsiktig strategi för hur individ- och familjeomsorgsverksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Hur kan vi själva påverka kostnadsutvecklingen? Uppdrag tillsammans med socialnämnden. 47. HVB-boende Utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att minska kostnaderna inom HvB och särskilt pröva möjligheten till behandlingshem eller utslussboenden i egen regi. 48. Familjecentraler Utreda samordning med kommunens familjecentraler och landstingets utbyggnad av hälsocentraler. Utredning tillsammans med Barn och ungdomsnämnden. (Stadsdelsutveckling) 49. Fortsatt brobyggarverksamhet Lämna förslag på hur brobyggarverksamheten ska utformas efter pilotprojektens slut. Uppdrag i samverkan mellan kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och barn- och ungdomsnämnden. Äldrenämnden 50. Bemanning rätt till önskad sysselsättningsgrad Ta fram förslag till genomförande av ökad bemanning för att förstärka äldreomsorgen (ev stb) samt säkerställa uppföljning av utökningen. Klar April 2015 April 2015 April 2015 Januari 2015 Rätt till heltid/önskad sysselsättningsgrad, ta fram underlag hur det kan genomföras samt kostnad (beställarfråga inte en arbetsgivarfråga). 51. Tillsammans med landstinget utreda vårdansvaret för svårt sjuka äldre Maj 2015 52. Tillsammans med landstinget utreda gemensam vårdprocess Maj 2015 Samhällsbyggnadsnämnden 53. Strategiska markköp Ta fram förslag till plan för strategiska markköp. 54. Öka bostadsbyggnadstakt Utreda snabbspår för att öka takten i bostadsbyggandet samt redovisa aktuellt läge i plan och markreserv. 55. Bostadsråd Ta fram förslag på inrättande av bostadsråd med representanter från kommun, byggherrar och andra intressenter. 56. Distributionscentral Utreda möjligheten till inrättande av en distributionscentral samt funktion och kostnad gäller för både interna och externa utförare. Utredningen görs tillsammans med Kommunstyrelsen. Socialnämnden 57. En ändamålsenlig och kostnadseffektiv individ- och familjeomsorg Ta fram ett förslag till långsiktig strategi för hur individ- och familjeomsorgsverksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Hur kan vi själva påverka kostnadsutvecklingen? Uppdrag tillsammans med omsorgsnämnden. 58. Aktiva insatser för att minska försörjningsstödet Samordningen mellan socialkontoret och jobb- och kunskapstorget behöver utvecklas för att bättre hitta rätt insatser för personer med försörjningsstöd. Uppdrag att ta fram nya förslag. Uppdrag tillsammans med bildningsnämnden. April 2015 Februari 2015 Februari 2015 April 2015 April 2015 April 2015 - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

27 Förändringar av nämndernas ramar Nedan ges mycket kortfattade kommentarer till budgetberedningens förslag till förändringar av nämndernas ramar. De nuvarande nämndernas budgetförslag bifogas till fullmäktige den 2 december, därefter får de nya nämnderna som tillträder den 1 januari 2015 möjlighet att påverka mål, aktiviteter m.m. i budget för 2015 inom den ram som fullmäktige fastställer den 2 december. De nytillträdda nämndernas förslag till mål för 2015 behandlas av fullmäktige den 28 april 2015. I bifogade budgetförslag ingår inte satsningarna i regeringens budgetproposition för 2015 eftersom de inte är beslutade av riksdagen och det inte är klart hur de ska fördelas. Satsningarna kan även kräva medfinansiering av kommunen. Budgetberedningen återkommer med förslag till justeringar av nämndernas ramar när beslut om budgetpropositionen fattats och det är klart hur satsningarna ska fördelas. Det blir troligen i januari. Förslagen till förändringar nedan avser 2015 om inget annat anges. Samtliga ramar har justerats för beslut om nya arvoden till de förtroendevalda fr.o.m. 2015 samt en generell uppräkning för 2015 med 2 % för löneökningar och 0 % för prisökningar. Den generella uppräkningen justeras under året utifrån faktiskt utfall. Kommunfullmäktige Fullmäktiges ram utökas med 1 062 tkr för justering av arvoden enligt arvodeskommittén. Ett uppdrag ges att ta fram kalkyler för investering samt driftkostnad för olika alternativ för ombyggnad av KF-salen, i avvaktan på redovisningen av uppdraget förändras inte ramen. Ombyggnaden påverkar även kommunstyrelsens ram. Kommunens revisorer Fullmäktiges presidium är budgetberedning för revisorernas budget och det avgående presidiet har föreslagit en utökning med 1 616 tkr för dubbla revisionsgrupper med anledning av valet, utökad ersättning för förlorad arbetsinkomst samt utökning sakkunniga biträden. Kommunstyrelsen 100-satsningen för fler unga i arbete under 2013 och 2014 fortsätter och ramen utökas med 8 000 tkr. 190 tkr per år anslås till medlemskap Infrastrukturkansliet under 2015 samt 2016. Medel för författarfristad budgeteras under resursmedel eftersom det är osäkert hur mycket som förbrukas resp. år. Ingen utökning av ramen för Idéburet utvecklingsprogram i avvaktan på redovisning av budgetuppdrag. Ramavdraget i budget 2013-2014 med 10 000 tkr som avsåg förväntad effekt av samverkan med Norrköping samt minskad övertid och semesterlöneskuld har ej kunnat verkställas. Det ersätts av ökade finansiella intäkter. Ett budgetuppdrag ges även för hur Linköping ska arbeta med traineeprogram och eventuella kostnader finansieras med ianspråktagande av markering. Ramen utökas med 390 tkr för kapitalkostnader takbyte Stadshuset samt 780 tkr för Vidingsjö motionscentrum. Ramen utökas med 2 000 tkr för medborgarkontor Berga och ett uppdrag ges att utreda hur medborgarkontor och närbibliotek i bl a Berga kan samordnas och samlokaliseras. Besöksnäring utökas med 1 000 tkr för en aktiv satsning på internationell/nationell marknadsföring av Linköping och eventstrategi med 2 000 tkr för att aktivt arbeta med att få till stånd stora event i Linköping. Till kommunikationsutveckling, språk och hinder, anslås 500 tkr. Ramen utökas med 3 200 tkr för bidrag till Scenkonstbolaget. Ramen har minskats med anledning av förändrad ersättningsmodell till Linköping city airport samt avgift till regionförbundet Östsam som upphör på grund av skatteväxling. Ramen utökas med 200 tkr till Fröet samverkan skola och näringsliv samt 1 125 tkr för gemensam projektorganisation Götalandsbanan. Med anledning av nedskrivning av Biogasanläggning minskar ramen med 1 333 tkr för utebliven ränta och avskrivning. Ramen utökas med 2 000 tkr för politiska arvoden. Ramen utökas med 1 000 tkr för klimatarbete, bland annat utbildning och informationsinsatser. Effektiviseringskrav på kommunstyrelsen minskar budgetramen med 3 180 tkr. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

28 Investeringar Investeringsramen för Kommunstyrelsen är 9 500 tkr för 2015 varav 7 500 tkr avser takbyte stadshuset. Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Kommunstyrelsens förvaltning Kommunledningskontorets ram utökas med 700 tkr för 1,0 tjänst klimatstrateg samt 700 tkr för 1,0 tjänst upphandlingsstrateg. Överförmyndarenhetens ram utökas med 1 950 tkr för 3,0 tjänst p g a fler ensamkommande flyktingbarn samt 600 tkr för 1,0 tjänst p g a ny lagstiftning. Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningens ram utökas med 600 tkr för 1,0 tjänst IT-strateg. Socialförvaltning Socialförvaltningens ram utökas med 15 000 kr för bland annat handläggare ensamkommande flyktingbarn samt hemlöshet/vräkningsförebyggande arbete. Delar av kompetensutvecklingen kan eventuellt finansieras med markering efter särskild framställan. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen För att klara stadens kommande expansion förstärks kontoret med ytterligare fem årsarbetare, två exploateringsingenjörer, två planarkitekter och en projektledare, sammanlagt 1 250 tkr. Förstärkning av tillsyns- och informationsarbetet inom kemikalieområdet, med fokus på ban och unga, med 700 tkr för 1,0 miljöinspektör. Därutöver förstärks kontoret med 750 tkr för 1,0 bygglovshandläggare varav 500 tkr finansieras med ökade intäkter under nämnden samt 400 tkr för 0,5 miljöinspektör som finansieras med ökade intäkter under nämnden. C-Linköping beräknas kosta 20 000 tkr per år vilket finansieras med ianspråktagande av markering. Delar av kompetensutvecklingen kan eventuellt finansieras med markering efter särskild framställan. Omsorgs- och äldreförvaltning Ramen utökas med 1 200 tkr för 2,0 handläggare hemlöshet/vräkningsförebyggande som äskades under Omsorgsnämnden. Den utökas även med 700 tkr för 1,0 äldreapotekare samt 330 tkr för 0,5 planeringsledare för ensamkommande flyktingbarn. Kommundirektören får i uppdrag att säkerställa organisation, styrning, ledning samt uppföljning inom förvaltningen. Investeringar Investeringsramen för Kommunstyrelsens anställningsmyndighet föreslås till 1 290 tkr varav 600 tkr avser socialförvaltningen. Äldrenämnden Under resursmedel budgeteras 41 000 tkr till förstärkningar äldreomsorgen varav 31 000 tkr beräknas kunna finansieras med ökade statsbidrag (Budgetpropositionen för 2015). Beloppet inkluderar bl a ökad bemanning, rätt till heltid/önskad sysselsättningsgrad. Äldrenämndens ram ökas med 13 741 tkr för att finansiera obalans i nämndens internbudget samt 600 tkr för bl a abonnemangskostnad för digitala trygghetslarm. Anslaget för stödinsatser vuxna barndomsdöva, 312 tkr, flyttas till omsorgsnämnden. Antalet äldre har inte utvecklats enligt befolkningsprognosen som låg till grund för den ursprungliga ramen därför återlämnar nämnden 10 194 tkr. Investeringar Investeringsramen för äldrenämnden föreslås till 500 tkr. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

29 Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens ram föreslås utökas med sammanlagt 54 615 tkr enligt nedan. Nämndens effektiviseringskrav att lösa i internbudget 2015 blir därmed 10 000 tkr: Omsorgsnämnden Budget 2015 Utökning av timmar (hemtjänst, LSS) 1 033 Utbyggnad socialpsykiatri (enl tidigare beslut) -152 Utbyggnad utvecklingsstörning (enl tidigare beslut) 1 074 HvB-unga 19 100 Boendestöd till 20 personer (redan beviljade av Soc, 1 årsarbetare (åa) 600 Familjerådgivning, återställning av halva neddragningen, 0,5 åa 365 Brobyggarverksamhet 800 Våld i nära relationer - Stöd till kvinnor och barn, 1 åa 700 Utökning sjuksköterskeinsatser, 2,0 åa 1 400 Skolpeng från barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden -2 711 Äskar behålla skolpeng SIS 2 711 EU-migranter 1 729 Stödinsatser vuxna barndomsdöva flyttas 312 Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem m m -800 Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem m m -200 Omsorgsnämndens effektiviseringskrav 2013 och 2014 8 600 Stödboende våldsutsatta kvinnor (start 2014-04-15) 1 900 Placeringar på enskilda vårdhem 4 000 Gruppbostad Valthornsgatan (start 2013-04-01) 3 600 Gruppbostad Tunngatan (start 2014-11-01) 3 300 Ökade behov daglig verksamhet 4 000 Placeringar på enskilda vårdhem 3 254 Summa 54 615 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens ram utökats med sammanlagt 7 742 tkr utifrån förändringar i demografin enligt befolkningsprognosen från april. Jämfört med tidigare prognoser är det färre barn i förskoleverksamheten och på fritidshemmen men fler barn i grundskolan. Därutöver utökas ramen med 21 000 tkr för nyanlända. Nämndens ram justeras utifrån faktiskt antal barn/elever vid årets slut. Nämndens ram utökas med 12 136 tkr för verksamhet som redan är beslutad och pågående. I beloppet ingår 2 115 tkr för kommunal del i förstärkt elevhälsa, 1 580 tkr för fokusbibliotek, 1 700 tkr för ökade måltider förskola och fritidshem samt 6 741 tkr för karriärtjänster. För att återställa delar av effektiviseringskrav från tidigare år utökas ramen med 21 504 tkr varav 16 804 avser återställande av personaltäthet i förskolan och 4 700 tkr särskilda grupper neuropsykiatri. Ramen utökas även med 500 tkr för att utveckla samverkan mellan skola och näringsliv. Under resursmedel finns 10 000 tkr budgeterade för egen finansiering av eventuella statliga satsningar på barn och unga. Barn- och ungdomsnämnden har äskat 6 500 tkr för utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot äldre ungdomar, +16 år som istället budgeteras under kultur- och fritidsnämnden. Investeringar Investeringsramen för Barn- och ungdomsnämnden är 22 700 tkr varav 5 700 tkr är en utökning av ramen för bl a Elsa Brändström samt Berzeliusskolan. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

30 Bildningsnämnden Antalet gymnasieelever och deras programval har inte utvecklats enligt prognosen som låg till grund för den ursprungliga ramen därför återlämnar nämnden 15 680 tkr. Nämndens ram utökas med 3 000 tkr för nyanlända elever. Övriga förändringar Budget 2015 Konsument-, budget och skuldrådgivning 1,75 tjänst 750 SIS-institution, gymnasieskolan (från omsorgsnämnden) 2 600 Entreprenörskap, gymnasieskolan (KS 2013-08-20 ) 1 600 Utveckling av samverkan mellan skola och arbetsliv (KS 2014-05-20) 300 Karriärtjänster (KS 2013-04-23) 2 250 Karriärtjänster (KS 2013-11-05) 1 156 Studiecoacher pilotverksamhet, 3 tjänster 1 000 Kompetensförmedling 400 Förstärkta insatser för språkutveckling Förstärkt uppföljning av ungdomar och unga vuxna, stadsdels 500 Utökning av sommarjobb 1 800 Upphörande av Östsam (inlagd i ramen) Summa 12 356 Nämnden har fått i uppdrag att ta fram förslag på Kompetensförmedling tillsammans med näringslivet, ramen utökas med 400 tkr. Nämnden har äskat 1 500 tkr för förstärkta insatser för språkutveckling men i avvaktan på återredovisning av uppdraget avseende SFI utökas inte ramen. Delar av utbildning kompetensutveckling genus med mera kan eventuellt finansieras med markering efter särskild framställan. Investeringar Investeringsramen för Bildningsnämnden är oförändrat 8 000 tkr per år. Kultur- och fritidsnämnden Från år 2016 och framåt utökas nämndens ram för Smedstad ridsportanläggning. Barn- och ungdomsnämnden har äskat 6 500 tkr för utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot äldre ungdomar, +16 år som istället budgeteras under kultur- och fritidsnämnden. Nämndens ram utökas med 890 tkr för hyra magasin Östergötlands museum samt 1 000 tkr för tält Tinnerbäcksbadet. Investeringar Investeringsramen för Kultur- och fritidsnämnden är 4 250 tkr för 2015 vilket innebär en utökning med 2 500 tkr för byte av konstgräs i Ryd samt 500 tkr för investeringar i befintlig simhall. Samhällsbyggnadsnämnden Nämnden kompenseras för tillkommande avskrivning och intern ränta för investeringar t.o.m. 2015 med 7 224 tkr samt för tillkommande ytor 2015 med 1 620 tkr. Till följd av ändrad redovisningsprincip för beläggningsprogrammet, se nedan, minskar nämndens ram med netto 12 644 tkr år 2015. Investeringar Till följd av ändrade redovisningsregler, så kallad komponentavskrivning, kommer beläggningsprogrammet för asfalt att klassas som en investering istället för att som tidigare belasta resultatet som driftskostnad. Det möjliggör utökad investeringsram för beläggningar med 13 mnkr under ett antal år (2014-2017) som återgår till tidigare nivå när avskrivningarna och internräntan kommer upp till den ursprungliga nivån för gatubeläggning i nämndens driftram som är 17 mnkr. Investeringsramen för Samhällsbyggnadsnämnden utökas från 175 mnkr per år med 17 mnkr samt tillfälligt ytterligare 13 mnkr för åren 2015-2017 för gatuunderhåll enligt ovan. Därefter minskar den tillfälligga utökningen för att kostnaderna för avskrivning och ränta ska inrymmas inom nämndens ram. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

31 Exploatering Exploatering likvidpåverkan Inkomstnetto Budgetförslag Inkomstnetto Plan Inkomstnetto Plan Inkomstnetto Plan Totalt 2015-2018 2015 2016 2017 2018 Bostäder, netto 13 310 11 476 15 974 45 422 86 182 Verksamhet och handel, netto -6 524-40 551-10 563-11 759-69 396 Summa föreslagen ram likvidpåverkan, netto 6 786-29 075 5 411 33 663 16 785 Plustecken avser nettoinkomst Utfallet netto mellan inkomster och utgifter för exploateringsprojekten bör över tiden bli ett inkomstöverskott då projekten till allra största del redovisar ett överskott vid slutavräkning. Mellan åren kan stora skillnader uppstå mellan storleken på inkomster och utgifter. Projektkalkylerna visar ett inkomstöverskott om totalt 16,8 mnkr för budgetperioden 2015-2018. Exploatering resultat avyttring Intäktsnetto Budgetförslag Intäktsnetto Plan Intäktsnetto Plan Intäktsnetto Plan Totalt 2015-2018 2015 2016 2017 2018 Bostäder, netto -24 111 55 788-7 234-9 191 15 251 Verksamhet och handel, netto -1 624-15 754-39 330 1 482-55 226 Summa föreslagen ram Resultat avyttring, netto -25 735 40 034-46 565-7 709-39 975 Minustecken avser nettokostnad Enligt ekonomistyrningsreglerna sätts uppkomna överskott för exploateringsverksamheten av till eget kapital för bostäder respektive verksamhet och handel och behållas för att täcka eventuella framtida förluster för kommande exploateringsområden. År 2013 redovisades ett överskott för exploateringsverksamheten på 212,5 mnkr. För budgetperioden 2015-2018 har ett resultat om totalt minus 40 mnkr beräknats. Eftersom resultaten varierar mycket mellan åren, det ofta förekommer tidsförskjutningar av stora belopp samt att resultaten avslutas mot exploateringsverksamhetens egna kapital ingår inte de årliga resultaten i kommunens budgeterade resultat utan redovisas endast som utfall under respektive år. Bygg- och miljönämnden Nämndens intäkter beräknas öka med 900 tkr beroende på inrättande av nya tjänster som bygglovshandläggare samt miljöinspektör, de används till att finansiera tjänsterna. Investeringar Investeringsramen för Bygg- och Miljönämnden är 500 tkr per år. Utförarstyrelsen Mot bakgrund av den låga ersättningsnivån inom hemtjänst i tätort bedömer utförarstyrelsen att det inte finns förutsättningar för en budget i balans för Leanlink år 2015. Utförarstyrelsen bedriver verksamhet inom områden som bedöms som lämpliga att konkurrensutsätta. Styrelsen skall utföra sådan verksamhet med den inriktning och omfattning som framgår av avtal mellan styrelsen och övriga nämnder inom kommunen. Styrelsen fastställer själv sin interna budget. Styrelsen finansieras genom de medel som dess verksamhet inbringar. Investeringar Investeringsramen för utförarstyrelsen är 34 900 tkr vilket är 1 450 tkr utöver ursprunglig ram. Pensionsenheten Pensionsenhetens ram utökas med 300 tkr för nya pensioner förtroendevalda. Därutöver har ramen justerats för den förändrade prognosen för pensionsskulden. Enligt beslut i kommunfullmäktige 1998-02-24 ska kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt fullkostnadsmetoden. Det innebär att kommunens totala pensionsåtagande redovisas på skuldsidan i balansräkningen. Kommunen avvi- - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

32 ker därigenom från god redovisningssed genom att inte följa lagen om kommunal redovisning på den punkten. Av lagen framgår att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år 1998 inte ska redovisas som skuld eller avsättning i kommunens balansräkning. Kommunens totala pensionsskuld beräknas minska från 3 213 mnkr i 2013 års bokslut till 3 008 mnkr vid utgången av år 2018. Kommunen sätter årligen av särskilda medel för att täcka en del av de framtida pensionsutbetalningarna. För pensionsskuld som är intjänad från och med 1998 finns hela beloppet avsatt externt. De externa placeringarna minskar pensionsutbetalningarnas påverkan på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 31 augusti 2014 till 1 629 mnkr. Det motsvarar 100 % av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 % av pensionsskulden som är intjänad före 1998. Återlånade medel uppgår till 1 657 mnkr. Avsättning till pensionsfonden görs för att täcka nyintjänad pension och nettoförändringen av tidigare intjänad skuld för de pensioner som är intjänade från och med 1998. Enligt KPA:s beräkningar kommer den delen av pensionsskulden att öka med 15 mnkr under 2015. Avsättning till pensionsfonden ska alltså göras med följande belopp: 2015 15 mnkr Uttag från pensionsfonden görs för att finansiera en del av de ökade pensionsutbetalningarna. Pensionsutbetalningarna exklusive löneskatt beräknas öka från 126 mnkr 2015 till 130 mnkr 2018. Av utbetalningarna finansieras 74 mnkr årligen av skattemedel via budgeten. Resterande belopp tas ut från pensionsfonden. Uttag från fonden ska alltså göras med följande belopp: 2015-52 mnkr Reserv för demografi, lön och pris I budgeten finns en central reserv med 172 mnkr för 2015, 490 mnkr för 2016, 874 mnkr för 2016 och 1 252 mnkr för 2018.för att finansiera förändringar under budgetåret avseende demografi samt löne- och priskompensation till nämnderna. Underlag för beräkning av den centrala reserven för löne- och priskompensation är SKL:s cirkulär 14:38 från den 2 oktober 2014. I budgeten har nämndernas ramar räknats upp med en generell uppräkning för 2015 med 2 % för löneökningar och 0 % för prisökningar. När 2015 års löneförhandlingar är klara sker en slutlig fördelning till nämnderna, om utfallet avviker från den generella kompensationen. Den befolkningsprognos som kommunstyrelsen fastställde våren 2014 har varit basen för nämndernas beräkningar och därutöver finns reservmedel för demografiska förändringar jämfört med prognosen. I budgeten som fastställs av fullmäktige justeras sedan flera år tillbaka Barn- och ungdomsnämnden, Bildningsnämnden och Äldrenämnden ramar för demografiska förändringar jämfört med prognosen. Justeringar görs för antal barn i förskoleverksamheten, antal elever i grundskolan, antal elever och programval för gymnasieskolan samt för hemtjänst och vårdbostäder. I december görs en reglering mot den centrala reserven för faktiska förändringar jämfört med budget. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

33 RESULTATRÄKNING Budget Förslag Förslag Förslag Förslag Budget Plan Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter 1 260 1 280 1 300 1 320 1 340 Verksamhetens kostnader -8 414-8 531-8 712-8 971-9 284 varav ofördelat effektiviseringskrav -148-226 -265 Avskrivningar -128-145 -150-155 -160 Verksamhetens nettokostnader -7 282-7 396-7 710-8 032-8 369 Skatteintäkter 5 844 6 182 6 496 6 808 7 115 Generella statsbidrag och utjämning 848 774 781 794 822 Kommunal fastighetsavgift 222 230 232 234 236 Summa skatteintäkter o utjämning 6 913 7 186 7 509 7 836 8 172 Finansiella intäkter 260 244 235 231 231 Finansiella kostnader -51-34 -35-35 -35 Finansnetto 209 211 200 196 196 ÅRETS RESULTAT -160 0 0 0 0 Skatteberäkning enligt SKL:s cirkulär 2014:40, 2014-10-24 - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

34 NÄMNDERNAS RAMAR Budget Förslag Förslag Förslag Förslag Budget Plan Plan Plan Belopp tkr 2014 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 11 485 13 469 12 433 12 433 12 433 Kommunens revisorer 4 024 5 525 5 484 5 484 5 484 Kommunstyrelsen 392 365 316 446 319 107 315 696 318 750 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 388 941 395 874 396 036 396 036 396 036 Överförmyndarnämnden 7 846 6 981 6 983 6 983 6 983 Valnämnden 4 288 39 39 39 39 Äldrenämnden 1 034 959 1 076 450 1 093 706 1 094 617 1 094 617 Omsorgsnämnden 995 134 1 044 712 1 064 740 1 077 090 1 074 296 Barn- och ungdomsnämnden 2 605 807 2 668 522 2 739 495 2 743 730 2 742 450 Bildningsnämnden 693 866 662 961 667 413 667 413 667 413 Kultur- och fritidsnämnden 273 987 275 551 279 894 284 169 284 169 Samhällsbyggnadsnämnden 371 215 384 681 400 102 400 102 400 102 Socialnämnden 309 046 307 255 307 324 307 147 306 732 Bygg- och miljönämnden -3 187-4 951-4 951-4 950-4 950 Utförarstyrelsen -2 846-2 846-2 846-2 846-2 846 Verksamhetens nettokostnader inkl avskrivningar 7 086 930 7 150 669 7 284 958 7 303 142 7 301 707 Pensionering, exkl finansiella poster 70 779 68 633 81 031 80 983 78 764 Resursmedel 43 905 57 000 57 000 57 000 57 000 Reserv för pris, lön o demografi 126 377 171 611 490 403 873 527 1 252 286 Intern finansiering, intern ränta -46 081-51 494-55 859-55 859-55 859 Ofördelat effektiviseringskrav -147 701-226 438-265 199 Verksamhetens nettokostnader 7 281 910 7 396 419 7 709 832 8 032 355 8 368 699 I tabellen ovan ingår en generell uppräkning för 2015 med 2 % för löneökningar och 0 % för prisökningar i nämndernas ramar. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

35 INVESTERINGSRAMAR Belopp tkr Förslag Förslag Förslag Förslag Budget Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 0 0 0 0 Revisorerna 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 9 500 2 000 2 000 2 000 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 1 290 690 690 690 Överförmyndarnämnden 0 0 0 0 Valnämnden 0 0 0 0 Äldrenämnden 500 0 0 0 Omsorgsnämnden 0 0 0 0 Barn- och ungdomsnämnden 22 700 17 000 17 000 17 000 Bildningsnämnden 8 000 8 000 8 000 8 000 Kultur- och fritidsnämnden 4 250 1 250 1 250 1 250 Samhällsbyggnadsnämnden 205 000 192 000 192 000 192 000 Socialnämnden 0 0 0 0 Bygg- och miljönämnden 500 500 500 500 Utförarstyrelsen 34 900 33 450 33 450 33 450 Summa förslag 286 640 254 890 254 890 254 890 Enligt tidigare investeringsram för åren 2016-2018. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

36 EXPLOATERING Exploatering - likvidpåverkan Inkomstnetto Inkomstnetto Inkomstnetto Inkomstnetto Totalt Budgetförslag Budgetförslag Plan Plan 2015-2018 2015 2016 2017 2018 Bostäder inkomster enligt projektkalkyler 179 209 129 407 97 655 60 702 466 972 utgifter enligt projektkalkyler -165 899-117 931-81 681-15 280-380 791 Totalt 13 310 11 476 15 974 45 422 86 182 Verksamhet och handel inkomster enligt projektkalkyler 73 004 84 288 76 842 61 187 295 320 utgifter enligt projektkalkyler -79 528-124 839-87 405-72 945-364 717-6 524-40 551-10 563-11 759-69 396 Summa föreslagen ram likvidpåverkan, netto 6 786-29 075 5 411 33 663 16 785 Plustecken avser nettoinkomst Kommentarer - likvidpåverkan Utfallet netto mellan inkomster och utgifter för exploateringsprojekten bör över tiden bli ett inkomstöverskott då projekten till allra största del redovisar ett överskott vid slutavräkning. Mellan åren kan stora skillnader uppstå mellan storleken på inkomster och utgifter. Projektkalkyler för tid längre fram än något år bör alltid hanteras utifrån passusen att det är mycket stor osäkerhet i utfallet/tidpunkten för när inkomster och utgifter uppstår. Den senaste reviderade projektkalkylen våren 2014 visar ett inkomstöverskott om totalt 16,8 mnkr för budgetperioden 2015-2018. Orsaken till den stora negativa likvidpåverkan år 2016 är att Ullevileden beräknas att belasta exploateringsverksamheten under det året med 38 miljoner kronor. Exploatering - resultat avyttring Intäktsnetto Intäktsnetto Intäktsnetto Intäktsnetto Totalt Budgetförslag Budgetförslag Plan Plan 2015-2018 2015 2016 2017 2018 Bostäder intäkter enligt projektkalkyler 179 209 129 407 97 655 60 702 466 972 kostnader enligt projektkalkyler -203 321-73 618-104 889-69 893-451 721 Totalt -24 111 55 788-7 234-9 191 15 251 Verksamhet och handel intäkter enligt projektkalkyler 73 004 84 288 76 842 61 187 295 320 kostnader enligt projektkalkyler -74 627-100 042-116 172-59 704-350 546-1 624-15 754-39 330 1 482-55 226 Summa föreslagen ram resultat avyttring, netto -25 735 40 034-46 565-7 709-39 975 Minustecken avser nettokostnad Kommentarer - resultat avyttring Tidigare har slutavräkning och redovisning av intäkter och kostnader gjorts först när hela exploateringsprojektet är klart, sista tomten såld etc. Fr.o.m. 2012 kommer den nya vägledningen för Redovisning av kommunal markexploatering från Rådet för kommunal redovisning (RKR) att tillämpas i tillämpliga delar för kommunen och nämnden. Till skillnad mot tidigare redovisningsmetod redovisas inkomster avseende markförsäljning och gatukostnadsersättning som intäkt så snart äganderätten övergår till köparen. Kostnaderna som ska matcha intäkterna beräknas genom schablon utifrån den sålda andelens andel av den totala utgiftskalkylen. Löpande resultatavräkning sker därmed vartefter delavyttringar i projekten sker. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

37 För budgetperioden 2015-2018 har en resultatbudget för exploateringen tagits fram. Beräkningen är delvis schabloniserad utifrån att de bedömda inkomsterna respektive år också motsvarar vad som kommer att redovisas som intäkt av markförsäljning och gatukostnadsersättning. Som nämnts ovan finns stor osäkerhet avseende när i tiden inkomster för exploateringsprojekten erhålls och därmed när resultatavräkning kommer att ske. För perioden har ett resultat om totalt - 40 mnkr beräknats. Enligt ekonomistyrningsreglerna sätts uppkomna överskott för exploateringsverksamheten av till eget kapital för bostäder respektive verksamhet och handel och behållas för att täcka eventuella framtida förluster för kommande exploateringsområden. År 2013 redovisades ett överskott för exploateringsverksamheten på 212,5 mnkr. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

38 BALANSPLAN BALANSPLAN Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Anläggningstillgångar 5 634 5 730 5 872 5 977 6 076 6 171 varav finansiella anläggningstillgångar 3 379 3 379 3 379 3 379 3 379 3 379 varav övriga anläggningstillgångar 2 255 2 351 2 493 2 598 2 697 2 792 Omsättningstillgångar 10 043 10 132 9 802 9 682 9 486 9 323 vara kassa och bank 465 476 190 78-76 -166 varav övriga omsättningstillgångar 9 578 9 656 9 612 9 604 9 562 9 489 SUMMA TILLGÅNGAR 15 677 15 862 15 674 15 659 15 562 15 494 Eget kapital 9 292 9 506 9 397 9 361 9 324 9 288 varav ingående eget kapital 8 681 9 292 9 506 9 397 9 361 9 324 varav årets resultat* 611 214 0 0 0 0 varav ianspråktagande av markering 0 0-109 -36-36 -36 Avsättningar 3 251 3 222 3 185 3 182 3 122 3 090 Skulder 3 134 3 134 3 092 3 116 3 116 3 116 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER 15 677 15 862 15 674 15 659 15 562 15 494 Soliditet 59% 60% 60% 60% 60% 60% *För 2013 och 2014 ingår ianspråktagande av markeringsmedel i årets resultat - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

39 KASSAFLÖDESPLAN Kassaflödesplanen utgår från det prognostiserade resultatet för 2014. Om resultatet blir högre/lägre eller investeringarna lägre än beräknat under 2014 förändras ingångsvärdet i planen. KASSAFLÖDESPLAN Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Tillförda medel från den löpande verksamheten 239 283 1 143 101 165 varav årets resultat* 611 214 0 0 0 0 varav avskrivningar 124 140 145 150 155 160 varav övriga ej likviditetspåverkande poster -8 7-37 -3-60 -32 varav förändringar av kortfristiga - fordringar och skulder -902 0-5 61 37 39 varav förändring av exploateringsverksamhet 414-78 7-29 5 34 varav ianspråktagande av markeringsmedel 0 0-109 -36-36 -36 Tillförda medel från investeringsverksamheten -161-272 -287-255 -255-255 varav nettoinvesteringar/förvärv av anläggningstillgångar -181-272 -287-255 -255-255 varav försäljning av anläggningstillgångar 20 0 0 0 0 0 Tillförda medel från finansieringsverksamheten 1 0 0 0 0 0 varav nyupptagna lån -117 0 0 0 0 0 varav förändringar av långfristiga fordringar 118 0 0 0 0 0 Årets tillförda medel 79 11-286 -112-154 -90 Likvida medel vid årets början 386 465 476 190 78-76 Årets tillförda medel 79 11-286 -112-154 -90 Likvida medel vid årets slut 465 476 190 78-76 -166 *För 2013 och 2014 ingår ianspråktagande av markeringsmedel samt redovisat resultat för exploatering i årets resultat - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

40 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRADE RAMAR, SAMMANSTÄLLNIG Belopp tkr Budget Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 1 345 1 333 1 333 1 333 Kommunens revisorer 1 659 1 617 1 617 1 617 Kommunstyrelsen 31 992 31 508 31 297 31 315 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 35 284 35 286 35 286 35 286 Överförmyndarnämnden 51 51 51 51 Valnämnden 0 0 0 0 Äldrenämnden 29 430 34 761 35 672 35 672 Omsorgsnämnden 76 190 95 851 108 201 105 407 Barn- och ungdomsnämnden 122 994 139 664 140 082 138 802 Bildningsnämnden 15 582 16 984 16 984 16 984 Kultur- och fritidsnämnden 12 129 16 405 20 680 20 680 Samhällsbyggnadsnämnden 419 16 316 16 316 16 316 Socialnämnden 2 190 2 190 2 013 1 598 Bygg- och Miljönämnden -742-742 -742-742 Utförarstyrelsen Pensionering, exkl finansiella poster 300 300 300 300 Summa förändring av nämndernas ramar 328 823 391 524 409 090 404 619 Resursmedel -43 000-43 000-43 000-43 000 Reserv för pris, lön o demografi -163 236-209 939-222 568-222 538 Internränta -2 779-8 081-8 081-8 081 Summa 119 808 130 504 135 441 131 000 I förslaget till förändrade ramar för nämnderna ingår justering för demografi samt en generell uppräkning för pris och lön med sammanlagt 163 mnkr för 2015. - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

41 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR AV NÄMNDERNAS RAMAR, SPECIFIKATION Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 KOMMUNFULLMÄKTIGE (belopp i tkr) Justering arvoden samtliga nämnder enl arvodeskommittén, fördelas nedan 1 788 1 788 1 788 1 788 Fördelning av arvoden till resp. nämnd/styrelse -726-726 -726-726 Justering för pris och lön, nivå 2015 283 271 271 271 Förslag till förändrad ram, Kommunfullmäktige 1 345 1 333 1 333 1 333 KOMMUNENS REVISORER (belopp i tkr) Förtroendevalda (ej påverkbar kostnad) Dubbla revisionsgrupper 137 0 0 0 Ersättning för förlorad arbetsinkomst 263 263 263 263 Summa förtroendevalda 400 263 263 263 Upphörande av hyresrabatt 0 95 95 95 Sakkunniga biträden Personalkostnad sakkunniga biträden (2 tjänster) 1 538 1 538 1 538 1 538 Omkostnader på grund av personalökning 158 158 158 158 Minskade köp av verksamhet (nämndsbevakning) -280-280 -280-280 Utökade intäkter (lekmannarevision mm) -200-200 -200-200 Summa sakkunniga biträden 1 216 1 216 1 216 1 216 Justering för pris och lön, nivå 2015 43 43 43 43 Förslag till förändrad ram, Kommunens revisorer 1 659 1 617 1 617 1 617 KOMMUNSTYRELSEN (belopp i tkr) "100-satsning" för fler unga i arbete 8 000 8 000 8 000 8 000 Ramavdrag för minskad övertid, sem. löneskuld 6 mnkr fördelas inte ut 6 000 6 000 6 000 6 000 Samverkan Norrköping 4 000 4 000 4 000 4 000 Infrastrukturkansliet, medlemskap 190 190 Kapitalkostnader, takbyte Stadshuset 390 390 390 390 Kapitalkostnader, Vidingsjö 780 780 780 780 Medborgarkontor, Berga 2 000 1 500 1 500 1 500 Besöksnäring 1 000 1 000 1 000 1 000 Eventstrategi 2 000 2 000 2 000 2 000 Kommunikationsutv. (språk & hinder) 500 500 500 500 Scenkonst, bidrag enl. förslag KS 3 200 3 200 3 200 3 200 Fröet - samverkan skola och näringsliv 200 200 200 200 Gemensam projektorganisation Götalandsbanan 1 125 1 125 1 125 1 125 Avgift regionförbundet Östsam, skatteväxling landstinget, inlagd i ramen Förändrad modell för ersättning till LCA, motvaras av lägre utdelning från Stadshus (finansiell intäkt), inlagd i ramen Klimatarbete, utbildning och infoinsatser 1 000 1 000 1 000 1 000 Effektivisering -3 180-3 180-3 180-3 180 Minskad kapitalkostnad p g a nedskrivning anläggn biogas -1 333-1 333-1 333-1 333 Utökade politiska arvoden 2 000 2 000 2 000 2 000 Justering arvoden 158 158 158 158 Justering för pris och lön, nivå 2015 3 962 3 978 3 957 3 975 Förslag till förändrad ram, Kommunstyrelsen 31 992 31 508 31 297 31 315 - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

42 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET (belopp i tkr) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunledningskontoret Klimatstrateg 700 700 700 700 Upphandlingsstrateg 700 700 700 700 Summa Kommunledningskontoret 1 400 1 400 1 400 1 400 Överförmyndarenheten 3 åa Fler ensamkommande barn 1 950 1 950 1 950 1 950 1,0 åa Ny lagstiftning 600 600 600 600 Summa Överförmyndarenheten 2 550 2 550 2 550 2 550 Utbildningsförvaltning 1,0 IT-tjänst 600 600 600 600 Summa Utbildningsförvaltning 600 600 600 600 Socialförvaltning Utökning socialförvaltningen, inkl ensamkommande, vräkningsförebyggande 15 000 15 000 15 000 15 000 Summa Socialförvaltning 15 000 15 000 15 000 15 000 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning Teknik och samhällsbyggnad Exploateringsingenjör, 2 åa 500 500 500 500 Planarkitekt, 2 åa 500 500 500 500 Projektledare 1åa 250 250 250 250 Byggkontoret Bygglovshandläggare, 1 åa varav 500 tkr finansieras med ökade intäkter under nämnden 750 750 750 750 Miljökontoret Miljöinspektör 0,5 åa (Miljökontoret), finansieras med ökade intäkter under nämnden 400 400 400 400 Miljöinspektör 1,0 åa med inriktning på kemikaliekontroller 700 700 700 700 C Linköping 20 000 20 000 20 000 20 000 Föreslås finansieras med markering -20 000-20 000-20 000-20 000 Summa Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning 3 100 3 100 3 100 3 100 Omsorg- och äldreförvaltning 2 åa handläggare hemlöshet/vräknföreb 1 200 1 200 1 200 1 200 Äldreapotekare 700 700 700 700 Planeringsledare, 0,5 åa, ensamkommande 330 330 330 330 Summa Omsorg- och äldreförvaltning 2 230 2 230 2 230 2 230 Justering för pris och lön, nivå 2015 10 404 10 406 10 406 10 406 Förslag till förändrad ram, Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 35 284 35 286 35 286 35 286 - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

43 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Justering av arvoden 6 6 6 6 Justering för pris och lön, nivå 2015 45 45 45 45 Förslag till förändrad ram, Överförmyndarnämnden 51 51 51 51 ÄLDRENÄMNDEN (belopp i tkr) Äldrenämndens obalans (Obalans i internbudget 2014 är 9 349 tkr, som under 2014 finansieras med överskott från 2013) 13 741 11 594 11 595 11 595 Summa äldrenämndens obalans 13 741 11 594 11 595 11 595 Demografi Hemtjänst 65 år - Ökat behov 2015, 1 961 tim, utöver befintlig ram 657 657 657 657 Ökat behov 2016, 483 tim, utöver befintlig ram 0 162 162 162 Ökat behov 2017, 11 639 timmar 0 0 0 0 Ökat behov 2018, 11 262 timmar 0 0 0 0 Delsumma demografi hemtjänst 657 819 819 819 Särskilda boendeformer (vårdbostäder) Netto återlämnas/äskas utöver ram, spec i bilaga 1, verksamhetsförändringar -10 851-3 740-3 740-3 740 Delsumma demografi vårdbostäder -10 851-3 740-3 740-3 740 Summa demografi -10 194-2 921-2 921-2 921 Övrigt Abonnemangskostnad för digitala trygghetslarm 600 600 1 500 1 500 Stödinsatser vuxna barndomsdöva flytas från äldrenämnden till omsorgsnämnden -312-312 -312-312 Summa övrigt 288 288 1 188 1 188 Justering av arvoden 68 68 68 68 Justering för pris och lön, nivå 2015 25 527 25 732 25 742 25 742 Förslag till förändrad ram, Äldrenämnden 29 430 34 761 35 672 35 672 - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

44 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 OMSORGSNÄMNDEN (belopp i tkr) Utökning av antal timmar Hemtjänst 0 64 år (internbudget 2014: 124 640 timmar) Ökat behov 2015 1 379 timmar 462 462 462 462 Ökat behov 2016 1 166 timmar 0 391 391 391 Ökat behov 2017 992 timmar 0 0 332 332 Ökat behov 2018 854 timmar 0 0 0 286 Delsumma hemtjänsttimmar 462 853 1 185 1 471 LSS Personlig assistans (internbudget 2014: 146 342 timmar) Ökat behov 2015, 1 619 timmar 453 453 453 453 Ökat behov 2016, 1 369 timmar 0 383 383 383 Ökat behov 2017, 1 164 timmar 0 0 326 326 Ökat behov 2018, 1 002 timmar 0 0 0 281 Delsumma LSS Personlig assistans 453 836 1 162 1 443 LSS Avlösarservice (internbudget 2014: 16 140 timmar) Ökat behov 2015, 179 timmar 50 50 50 50 Ökat behov 2016, 151 timmar 0 42 42 42 Ökat behov 2017, 128 timmar 0 0 36 36 Ökat behov 2018, 111 timmar 0 0 0 31 Delsumma LSS Avlösarservice 50 92 128 159 LSS Ledsagarservice (internbudget 2014: 21 800 timmar) Ökat behov 2015, 241 timmar 67 67 67 67 Ökat behov 2016, 204 timmar 0 57 57 57 Ökat behov 2017, 173 timmar 0 0 48 48 Ökat behov 2018, 149 timmar 0 0 0 42 Delsumma LSS Ledsagarservice 67 124 172 214 Summa 1 033 1 906 2 649 3 288 Utbyggnad bostäder med särskild service, nettokostnad Socialpsykiatri Sturefors, 6 platser 2015-10-01-1 598 6 390 6 390 6 390 Slaka, 6 platser 2016 0 6 660 6 660 6 660 Lantligt, 6 platser 2016 0 6 660 6 660 6 660 Berga, 10 platser 2016 0 5 300 5 300 5 300 Vallastaden, 10 platser 2016 0 5 560 5 560 5 560 Vasastaden, 10 platser 2017 0 0 5 300 5 300 Delsumma Socialpsykiatri 1 598 30 570 35 870 35 870 Hemflyttning från extern placering Sturefors, 6 personer 2015-10-01 - -1 750-7 000-7 000-7 000 Berga, 4 personer 2016 0-4 900-4 900-4 900 Lantligt, 5 personer 2016 0-4 278-4 278-4 278 Ospec 2 personer (cirka) 2017 0 0-1 100-1 100 Delsumma Hemflyttning från extern placering -1 750-16 178-17 278-17 278 Differens finansieras av Ks, beslut Ks 2013-08-20, 260-152 14 392 18 592 18 592 Insatser för personer med utvecklingsstörning Linghem, 6 platser 2015-10-01-1 274 5 094 5 094 5 094 Folkets park, 8 platser 2015-10-01-1 180 4 720 4 720 4 720 Ekängen, 6 platser 2016 0 4 110 4 110 4 110 Alorp BoDa, 10 platser 2016 0 10 500 10 500 10 500 Nykil, 6 platser 2017 0 0 4 110 4 110 Berga, 6 platser 2017 0 0 4 110 4 110 Delsumma personer med utvecklingsstörning 2 454 24 424 32 644 32 644 Hemflyttning från extern placering Linghem, 3 personer 2015-10-01 - -700-2 800-2 800-2 800 Folket park, 2 personer2015-10-01 - -680-2 718-2 718-2 718 Alorp BoDa, 10 personer 2016 0-10 930-10 930-10 930 Delsumma hemflyttning från extern placering -1 380-16 448-16 448-16 448 Differens av utbyggnad bostäder med särskild service som finansieras av Ks, beslut Ks 2013-08-20, 260 1 074 7 976 16 196 16 196 - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

45 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 OMSORGSNÄMNDEN forts (belopp i tkr) Övrigt Individ- och familjeomsorg HvB-unga (tilläggsanslag 2014, 19 100 tkr) 19 100 19 100 19 100 19 100 Hemlöshet/vräkn förebyggande åtgärder (tilläggsanslag 2014,1 200 tkr) budgeteras under förvaltningen Boendestöd till 20 personer, 1,0 åa 600 600 600 600 Familjerådgivning, återställning av halva tidigare besparing, 0,5 åa 365 365 365 365 Brobyggarverksamhet 800 0 0 0 Stödboende våldsutsatta kvinnor (start 2014-04-15) 1 900 1 900 1 900 1 900 Skolpeng från barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden, avser -2 711-2 711-2 711-2 711 Äskar behålla skolpeng SIS 2 711 2 711 2 711 2 711 EU-migranter, öppen verksamhet 9 månader 2015 samt tillfälliga sovplatser 3 mån 2015 1 729 Stödinsatser vuxna barndomsdöva flyttas från äldrenämnden till omsorgsnämnden 312 312 312 312 Delsumma individ- och familjeomsorg 24 806 22 277 22 277 22 277 Våld i nära relationer - Stöd till kvinnor och barn, 1,0 åa 700 700 700 700 Delsumma våld i nära relationer 700 700 700 700 Insatser för personer med utvecklingsstörning Utökning sjuksköterskeinsatser, 2,0 åa 1 400 1 400 1 400 1 400 Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem m m -200-200 -200-200 Gruppbostad Valthornsgatan (start 2013-04-01) 3 600 3 600 3 600 3 600 Gruppbostad Tunngatan (start 2014-11-01) 3 300 3 300 3 300 3 300 Ökade behov daglig verksamhet 4 000 4 000 4 000 4 000 Placeringar på enskilda vårdhem 3 254 2 888 2 888 2 888 Delsumma insatser för personer med utvecklingsstörning 15 354 14 988 14 988 14 988 Socialpsykiatri Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem m m -800-800 -800-800 Placeringar på enskilda vårdhem 4 000 4 000 4 000 4 000 Delsumma socialpsykiatri 3 200 3 200 3 200 3 200 Omsorgsnämndens effektivisteringskrav 2013 och 2014 som ej gått att verkställa, 9 300 tkr resp år 8 600 8 600 8 600 8 600 Delsumma 8 600 8 600 8 600 8 600 Åtebetalning sociala investeringar 0 0-960 -4 360 Justering av arvoden 68 68 68 68 Justering av pris och lön, nivå 2015 21 507 21 744 21 891 21 858 Förslag till förändrad ram, Omsorgsnämnden 76 190 95 851 108 201 105 407 varav utbyggnad godkänd/finansierad av KS, beslut KS 2013-08-20 922 22 368 34 788 34 788 - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

46 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 BARN OCH UNGDOMSNÄMNDEN (belopp i tkr) Demografi Förskoleverksamhet -8 513-5 060-5 060-5 060 Grundskolan 19 002 27 006 27 006 27 006 Fritidshem (inkl öppen fritidsverksamhet) -5 732-4 403-4 403-4 403 Lokaler enligt schablon 2 985 6 969 6 969 6 969 Summa demografi 7 742 24 512 24 512 24 512 Äskande utöver demografimodell Nyanlända 21 000 21 000 21 000 21 000 Summa äskande utöver demografimodell 21 000 21 000 21 000 21 000 Summa demografi och ytterligare äskande utöver demografimodell 28 742 45 512 45 512 45 512 Redan beslutad och pågående verksamhet Kommunal del i förstärkt elevhälsa (KS 2013-05-28 193) 2 115 990 990 990 Fokusbibliotek 1 580 1 820 2 190 2 424 Ökade måltider förskola och fritidshem 1 700 1 700 1 700 1 700 Karriärtjänster (KS 2013-04-23 147, KS 2013-11-05 349) 6 741 6 741 6 741 6 741 Summa redan beslutad och pågående verksamhet 12 136 11 251 11 621 11 855 Tillkommande behov och satsningar Effektiviseringskrav från tidigare år: 21 504 21 504 21 504 21 504 -varav förskolan, återställd personaltäthet 16 804 16 804 16 804 16 804 -varav särskilda grupper, neuropsykiatri 4 700 4 700 4 700 4 700 Utvecklande av samverkan skola och näringsliv 500 500 500 500 Summa tillkommande behov och satsningar 22 004 22 004 22 004 22 004 Återbetalning social investeringar 0 0 0-1 500 Justering av arvoden 118 118 118 118 Justering av pris och lön, nivå 2015 59 994 60 779 60 827 60 813 Förslag till förändrad ram, Barn- och ungdomsnämnden 122 994 139 664 140 082 138 802 BILDNINGSNÄMNDEN (belopp i tkr) Demografi Gymnasiet elevkostnad, tkr -7 838-6 596-6 596-6 596 Gymnasiesärskolan elevkostnad, tkr -5 610-7 260-7 260-7 260 Lokaler enligt schablon -2 232-1 862-1 862-1 862 Summa demografi -15 680-15 718-15 718-15 718 Äskande utöver demografimodell Nyanlända tillkommande kostnad, tkr 3 000 3 000 3 000 3 000 Ökat lokalbehov utöver schablon Summa äskande utöver demografimodell 3 000 3 000 3 000 3 000 Summa demografi och ytterligare äskande utvöer demografimodell -12 680-12 718-12 718-12 718 Övrigt Konsument-, budget och skuldrådgivning 1,75 tjänst 750 750 750 750 SIS-institution, gymnasieskolan 2 600 2 600 2 600 2 600 Entreprenörskap, gymnasieskolan (KS 2013-08-20 261) 1 600 1 600 1 600 1 600 Utveckling av samverkan mellan skola och arbetsliv (KS 2014-05-20 194) 300 300 300 300 Karriärtjänster (KS 2013-04-23 147) 2 250 2 250 2 250 2 250 Karriärtjänster (KS 2013-11-05 349) 1 156 1 156 1 156 1 156 Studiecoacher pilotvhet, 3 tjänster 1 000 2 000 2 000 2 000 Utbildning kompetensutv genus mm Kompetensförmedling 400 800 800 800 Förstärkta insatser för språkutveckling Förstärkt uppföljning av ungdomar och unga vuxna, stadsdels 500 500 500 500 Utökning av sommarjobb 1 800 1 800 1 800 1 800 Upphörande av Östsam, inlagd i ramen Delsumma övrigt 12 356 13 756 13 756 13 756 Justering av arvoden 68 68 68 68 Justering av pris och lön, nivå 2015 15 838 15 878 15 878 15 878 Förslag till förändrad ram, Bildningsnämnden 15 582 16 984 16 984 16 984 - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

47 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN (belopp i tkr) Övrigt Avgift regionförbundet Östsam, inlagd i ramen Smedstad ridsportanläggning, lämnat till budgetberedningen ebl beslut i KS 2013-04-23 146 0 4 250 8 500 8 500 Hyresmedel magasin Östergötlands museum, lämnat till budgetberedningen enl beslut i KS 2013-03-05 61 890 890 890 890 Utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot äldre ungdomar, +16 år 6 500 6 500 6 500 6 500 Tinnerbäcksbadet, tält 1 000 1 000 1 000 1 000 Summa övrigt 8 390 12 640 16 890 16 890 Justering av arvoden 41 41 41 41 Justering av pris och lön, nivå 2015 3 698 3 724 3 749 3 749 Förslag till förändrad ram, Kultur- och fritidsnämnden 12 129 16 405 20 680 20 680 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN (belopp i tkr) Ränta och avskrivning beläggningsprogram som investering, 17mnkr + ytterligare 13 mnkr -12 644-9 696-9 696-9 696 Tillkommande avskrivningar 2014 978 978 978 978 Förändring avskrivningar aktiverade anläggningar 178 250 250 250 Tillkommande avskrivningar 2015-2018 3 475 10 427 10 427 10 427 Tillkommande ränta investeringar 2014 625 625 625 625 Förändring ränta aktiverade anläggningar -219-42 -42-42 Tillkommande räntekostnader investeringar 2015-2018 2 187 6 562 6 562 6 562 Kostnader tillkommande ytor 2015-2018 1 620 2 920 2 920 2 920 Justering av arvoden 68 68 68 68 Justering av pris och lön, nivå 2015 4 151 4 224 4 224 4 224 Förslag till förändrad ram, Samhällsbyggnadsnämnden 419 16 316 16 316 16 316 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN (belopp i tkr) Ökade intäkter från hälsoskydd. De ökade intäkterna på hälsoskydd är beroende av den nya halvtidstjänst för tillsyn av avlopp som begärts utöver ram från MOS -400-400 -400-400 Ökade intäkter för bygglov. De ökade intäkterna finansierar del av tjänst som begärts utöver ram från MOS -500-500 -500-500 Justering av arvoden 70 70 70 70 Justering av pris och lön, nivå 2015 88 88 88 88 Förslag till förändrad ram, Bygg- och miljönämnden -742-742 -742-742 SOCIALNÄMNDEN (belopp i tkr) Återbetalning sociala investeringar 0 0-177 -590 Justering av arvoden 63 63 63 63 Justering av pris och lön, nivå 2015 2 127 2 127 2 127 2 125 Förslag till förändrad ram, Socialnämnden 2 190 2 190 2 013 1 598 PENSIONSENHETEN (belopp i tkr) Nya pensioner förtroendevalda 300 300 300 300 Ny prognos från KPA aug 2014 (inlagd i ramen) (Tillkommande kostnader finansieras med lägre finansiella kostnader pensionsskuld) Förslag till förändrad ram, Pensionsenheten 300 300 300 300 INTERN FINANSIERING (belopp i tkr) Tillkommande central ränteintäkt (till ökad räntekostnad i SBN framställan -2 779-8 081-8 081-8 081 Förslag till förändrad ram, Intern finansiering -2 779-8 081-8 081-8 081 BUDGETBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING AV NÄMNDERNAS RAMAR 326 044 383 443 401 009 396 538 varav justering av pris och lön till 2015 års nivå -147 665-149 038-149 247-149 217 varav justering demografi m.m. -15 571-60 901-73 321-73 321 - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018 -

49 SKATT OCH FINANSIERING BUDGETFÖRSLAG 2015 MED PLAN FÖR 2016-2018 Ekonomi Sammandrag driftbudget 2015 med plan för 2016-2018 Belopp netto tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budgetförslag 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunalskatt, fastighetsavgift, utjämning, statsbidrag 6 610 875 6 913 420 7 185 801 7 509 390 7 835 913 8 172 257 Finansiella intäkter Finansverksamhet finans 421 752 259 885 244 263 235 087 231 087 231 087 Summa finansiella intäkter 421 752 259 585 244 263 235 087 231 087 231 087 Finansiella kostnader Ränta pensionsskuld, tillhör pensionsenheten 34 722 46 705 33 000 34 000 34 000 34 000 Finansverksamhet finans 22 778 4 100 700 700 700 700 Jämförelsestörande poster 35 713 Summa finansiella kostnader 93 213 50 805 33 700 34 700 34 700 34 700 Summa finansnetto 328 539 208 780 210 563 200 387 196 387 196 387 - Skatt och finansiering - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018

50 KOMMUNALSKATT, STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Verksamhetsbeskrivning Kommunalskatteintäkter Kommunalskatteintäkter beräknas med hjälp av skatteunderlag (summan av alla inkomster som är föremål för kommunal beskattning) och den utdebitering som Kommunfullmäktige fastställer. Därutöver finns en inkomstutjämning, se nedan. Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och den kommunala fastighetsavgiften uppgår till 7 185 mnkr för 2015. Det motsvarar en ökning med 3,9 % jämfört med budget 2014. Beräkningen av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning i budget 2015 med plan för 2016-2018 bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos över skatteunderlagets utveckling från den 24 oktober 2014. Skatteintäkterna för 2015 är beräknade utifrån aprilprognosen för antal invånare. Då beräknades antal invånare den 1 november 2014 till 151 716 vilket innebär en ökning med 1 628 invånare jämfört med den 1 november 2013. Linköping har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. I budgeten beräknas att Linköping p.g.a. en gynnsam demografisk struktur ska betala netto 245 mnkr till kostnads- och LSS-utjämningen (exkl införandebidrag) för år 2015 vilket motsvarar ca 80 öre i utdebitering. För 2014 och framåt infördes en ny modell för kostnadsutjämning mellan Sveriges kommuner som ökar Linköpings avgift. Under 2014 får Linköping ett införandebidrag med 80 mnkr och för 2015 med 17 mnkr för att minska konsekvenserna av den nya modellen. För 2015 föreslås skattesatsen till 20,20 %. Det är en sänkning med 3 öre jämfört med 2014 på grund av samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som medför en ekonomisk reglering där regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. En sänkning med 3 öre motsvarar ca 9,2 mnkr i lägre skatteintäkter för 2015. I budgetförslaget för 2015 föreslås ramarna för kommunstyrelsen, bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden minskas med sammanlagt 7,6 mnkr för uteblivna avgifter till Östsam. Jämförelser med andra kommuner Den genomsnittliga totala kommunalskatten (kommun och landsting sammantaget) för riket ökar från 31,73 för 2013 till 31,86 procent för 2014. Linköping har 30,90 i skattesats år 2014. För kommuner ligger den genomsnittliga skattesatsen på 20,65 procent och för landsting på 11,20 procent. För 2014 är Linköpings skattestats 20,23 på grund av en höjning med 0,25 procentenheter för skatteväxling med landstinget i Östergötland för hemsjukvård från och med 2014. Linköping har lägst skattesats i Östergötland som har 21,52 i genomsnitt. I tabellen nedan redovisas jämförelser av skattesats med några större kommuner. Kommun Skattesats kommun 2014 Skattesats landsting 2014 Andel av rikets medelskattekraft Skattesats totalt Skatteväxling Hemsjukvård Skatteväxling Kollektivtrafik Eskilstuna 88,3 22,13 10,77 32,90 0,20 ingen Gävle 97,7 22,26 11,51 33,77 0,22-0,26 Jönköping 96,8 21,34 11,21 32,55 0,34-0,47 Linköping 98,3 20,23 10,67 30,90 0,25, -0,42 Norrköping 91,9 21,28 10,67 31,95 0,25-0,42 Uppsala 102,1 20,84 11,16 32,00 0,29-0,49 Västerås 101,9 20,36 10,88 31,24 0,16-0,04 Örebro 93,8 20,88 11,52 32,40 0,54-0,34 - Skatt och finansiering - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018

51 Andel av rikets medelskattekraft visar skatteunderlaget (de beskattningsbara förvärvsinkomsterna) per invånare som andel av rikets medelskattekraft (genomsnitt). Skatteunderlaget påverkas av att vi har många studenter. Inkomstutjämningen gör att Linköpings skatteintäkter endast påverkas marginellt av de egna invånarnas skattekraft. För 2015 föreslås skattesatsen till 20,20 %. Det är en sänkning med 3 öre jämfört med 2014 på grund av samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. som medför en ekonomisk regleringen där landstinget från och med den 1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. SKL:s skatteunderlagsprognos, procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt SKL, okt inkl budgetprop. 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 28,9 Källa: SKL. Prognosen för utvecklingen år 2015 och 2016 har justerats till följd av två regeländringar som föreslås i budgetpropositionen för 2015. En höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år håller tillbaka skatteunderlaget år 2015 medan en successiv avveckling av avdraget för pensionssparande 2015 2016 ger ett tillskott till skatteunderlaget. Den positiva nettoeffekten på kommunernas ekonomi av dessa ändringar regleras genom motsvarande minskning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning (regleringsbidraget). Den slutliga beräkningen av kommunalskatteintäkter för 2015 kan ske först i slutet av 2016 när taxeringen av 2015 års inkomster slutförts. I avvaktan på detta sker utbetalning av kommunalskatteintäkter enligt av regeringen fastställt belopp. SKL redovisar prognoser under 2015 samt 2016 och den slutliga justeringen utifrån utfallet görs först i januari 2017. För beräkning av kommunalskatteintäkter och statsbidrag gäller att detta sker med utgångspunkt från antalet invånare 1 november året före. Budgetförslaget är beräknat med utgångspunkt från den fastställda befolkningsprognosen. Följande uppgifter har använts vid beräkningen: Befolkning den 1 november året innan 2015 (1 nov 2014) 2016 (1 nov 2015) 2017 (1 nov 2016) 2018 (1 nov 2017) 148 336 149 606 150 842 151 942 Kommunalekonomisk utjämning Syftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner att bedriva sin verksamhet. Inkomstutjämning Kommuner och landsting erhåller ett statligt bidrag, inkomstutjämningsbidrag, som beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan garanterad och egen skattekraft. Skattekraften definieras som skatteunderlaget utslaget på samtliga invånare i kommunen eller riket. Den garanterade skattekraften uppgår till 115 % av medelskattekraften. Statsbidragen ökar i princip i takt med löne- och sysselsättningsutvecklingen i riket. När inkomstutjämningsbidraget beräknas används så kallade länsvisa skattesatser vilket är medelskattesatsen 2003 justerat med skatteväxlingar med landstinget som har skett från och med 1991. Skillnaderna i de länsvisa skattesatserna speglar på så sätt inte vilken skattesats kommunen valt. Kompensationsgraden är 95 %. De kommuner som har en skattekraft över 115 % av riksgenomsnittet betalar en inkomstutjämningsavgift till systemet, som används för att delfinansiera garantin. Linköpings kommun har en skattekraft på 98,83 % för 2014. För 2015 beräknas Linköping få ett bidrag med 6 320 kr/ invånare. - Skatt och finansiering - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018

52 Regleringsbidrag/avgift Garantinivån ska ligga fast på 115 % oavsett om staten har råd att upprätthålla garantin eller inte. Regleringsbidrag respektive regleringsavgift föreslås för att finansiera statens kostnader att upprätthålla garantinivån. Regleringsbidraget/avgiften blir skillnaden mellan kostnaden för att upprätthålla garantinivån och det statsbidrag som finns avsatt i statens budget. Den beslutas årligen av staten och utgår lika i kronor per invånare. Regleringsbidraget/avgiften ändras genom särskilda statliga beslut. Bidraget/avgiften kan även användas för att ge extra bidrag utöver uppräkning i takt med skatteunderlaget samt för att hantera ekonomiska regleringar mellan staten och kommuner. För 2015 beräknas Linköpings kommun att erhålla regleringsbidrag med 182 kr/invånare. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader, t.ex. skillnader i andelen barn eller andelen äldre. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Faktorerna som utjämningen grundar sig på ska om möjligt vara opåverkbara. Linköpings kommun beräknas betala till systemet för kostnadsutjämning med 1 689 kr/invånare för 2015 på grund av att vi har en gynnsam demografisk struktur. Kostnadsutjämningen har förändrats fr.o.m. 2014 och under 2015 erhåller Linköping ett införandebidrag med 113 kr/invånare p.g.a. att Linköpings avgift ökat kraftigt i den nya utjämningen. I budgeten beräknas att Linköping p.g.a. en gynnsam demografisk struktur ska betala netto 245 mnkr till kostnads- och LSS-utjämningen (exkl införandebidrag) för år 2015 vilket motsvarar ca 80 öre i utdebitering. Kommunal fastighetsavgift År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Bostädernas taxeringsvärden förändras vart tredje år i samband med allmän eller förenklad fastighetstaxering. Fastighetstaxeringarna för småhus, småhus på lantbruk respektive flerbostadshus sker olika år. År 2015 ska en taxering av småhus göras. Taxeringsvärdena bestäms utifrån prisnivån två år före taxeringsåret. Den maximala avgiften räknas årligen upp med inkomstbasbeloppet. Införandet 2008 var neutralt, såväl för varje enskild kommun som för staten. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften år 2008 uppskattades till 12 060 mnkr. Dessa fördelades lika mellan kommunerna, 1 314,52 kronor per invånare i kommunen den 1 november 2007. Intäkten neutraliserades av att anslaget Kommnalekonomisk utjämning minskades med motsvarande belopp. Hur stora fastighetsavgifter som faktiskt betalades för bostäderna i kommunen 2008 hade således ingen betydelse för kommunens intäkt detta år. Det är intäktsförändringen från fastighetsavgiften jämfört med basåret 2008 som ska tillföras respektive kommun och adderas till det ursprungliga regleringsbeloppet. Observera alltså att kommunerna inte erhåller den faktiska intäkten från fastighetsavgiften för bostäderna i kommunen, utan det är endast förändringen som läggs till beloppet från 2008. Utvecklingen av kommunernas intäkter från fastighetsavgiften kommer att variera avsevärt såväl mellan åren som mellan olika kommuner. Det krävs därför särskilda prognoser för den enskilda kommunen. Gränsen för maximal fastighetsavgift för ett småhus uppgår 2015 till 7 299 kronor (7 112 kronor år 2014). Detta innebär att det för taxeringsvärden mindre än eller lika med 973 000 kronor betalas fastighetsavgift med 0,75 procent av taxeringsvärdet. För flerbostadshus ger motsvarande beräkning en maximal avgift på 1 249 kronor för år 2015, jämfört med 1 217 kronor år 2014. Fastighetsavgift betalas per lägenhet enligt detta belopp, alternativt 0,3 procent av taxeringsvärdet. År 2015 kommer en fastighetstaxering av småhus att göras. Taxeringsvärdena för småhusen bestäms då av prisnivån år 2013. Statistiska centralbyrån har utifrån försäljningspriserna under 2013 uppskattat förändringen av taxeringsvärdena och dess effekter på den kommunala fastighetsavgiften per kommun. För 2015 prognostiseras den kommunala fastighetsavgiften för Linköping till 1 515 kr/invånare. För kommande år har fastighetsavgiften räknats upp med inkomstbasbeloppets beräknade årliga förändring vilket beräknas ge 2,0 mnkr i höjda avgiftsintäkter per år. - Skatt och finansiering - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018

53 Kommunalskatt, utjämning och statsbidrag Belopp netto tkr Budgetförslag Budget 2014 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunalskatteintäkter 5 855 906 6 157 456 6 496 414 6 808 242 7 114 612 Slutavräkning -4 861 24 578 Inkomstutjämningsbidrag 938 668 958 845 1 015 056 1 059 719 1 106 819 Kostnadsutjämningavgift -235 079-256 248-249 080-238 983-212 916 Regleringsbidrag 34 784 27 592-11 745-54 081-99 523 Strukturbidrag 15 592 15 778 15 963 16 124 16 272 Införandebidrag 80 209 17 144 LSS-utjämning 6 476 10 775 10 901 11 011 11 112 Kommunal fastighetsavgift 221 725 229 881 231 881 233 881 235 881 Summa 6 913 420 7 185 801 7 509 390 7 835 913 8 172 257 - Skatt och finansiering - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018

54 FINANSIELLA KOSTNADER OCH INTÄKTER Verksamhetsbeskrivning Inledning Finansfunktionen inom Ekonomi och Finans/Kommunledningskontoret, ansvarar för upplånings- och placeringsverksamheten. Finansfunktionen anlitar extern kapitalförvaltningsexpertis för stöd i strategiska kapitalförvaltningsfrågor och har daglig kontakt med finansanalytiker och värdepappershandlare på de stora affärsbankerna som är verksamma i Sverige. Som ett ytterligare stöd till kommunens placeringsverksamhet har kommunen inrättat ett rådgivande, ej beslutande, finansråd. Finansrådet har ingen operativ uppgift utan fungerar som stöd vid förberedelser för strategiska placeringsbeslut. Avveckling av värdepappersaffärer, förvaring av värdepapper samt daglig värdering av värdepapper utförs av Nordea. Värdering och förvaring av aktiefonder sker hos respektive fondförvaltare i enlighet med marknadspraxis Räntekostnader och ränteintäkter koncernfinansiering Från och med årsskiftet 2014/2015 har kommunen inga förmedlade lån till koncernbolagen. Kommunkoncernens finansregler tillåter inte förmedlade lån till koncernbolagen och därför budgeteras intäkter och kostnader för koncernfinansiering till noll för 2015. Räntekostnader kommunens lån Kommunen har inga lån och planerar för närvarande inte att låna under budgetåret 2015. Låneram Enligt kommunens mål för ekonomin ska Kommunen endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar, d.v.s. där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger 30 mnkr och har en livslängd på minst 20 år. Kommunfullmäktige beslutar årligen om en låneram för kommunens lån till investeringar. För 2013 och 2014 är låneramen 150 mnkr, men kommunen har en god likviditet och har inte behövt låna. I budgeten beräknas kommunen kunna finansiera investeringarna för 2015 utan att behöva ta upp lån därför föreslås ingen låneramen för 2015. Ränteintäkter från övriga utlämnade lån och från bankkontolikviditet Kommunen har även en mindre portfölj kallad övrig utlåning som främst avser utlåning till Östgötateatern. Intäkter från denna utlåning tillsammans med ränteintäkter från banktillgodohavanden beräknas understiga, 1mnkr för 2015. Ingen nyutlåning är planerad för 2015. Räntekostnader och ränteintäkter för swapavtal Kommunen har tidigare lånat upp kapital för vidareförmedling till koncernbolagen. Kommunens har dessutom ingått swapavtal som förmedlats till koncernbolagen. Kommunens förmedlade lån slutbetalats under 2014. Då Kommunen från 2015 inte längre kommer att ha några lån finns inget behov av några swapavtal eller andra derivatavtal avseende upplåningsverksamhet. Ränteintäkter och ränteutgifter för swapavtal budgeteras därför till noll för 2015. Ränteintäkter likviditetsportfölj Kommunen har sedan tidigare en särskild placering i obligationer i syfte att täcka Samhällsbyggnadsnämndens minskade tomträttsavgälder och minskade intäkter för gatuparkering. Kommunstyrelsen beslöt september 2014 att även använda den portföljen som en överlikviditetsportfölj där avkastning från övriga placeringsportföljer och från bankkonto tillfälligt kan placeras i räntebärande värdepapper med hög kreditvärdighet i avvaktan på att tas i bruk i kommunens verksamhet. Ränteintäkterna från portföljen uppskattas till 4 mnkr för 2015 - Skatt och finansiering - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018

55 Långsiktig placering Bakgrund I december 2008 beslutade riksdagen om ändrad avdragsrätt för ränta på vissa koncerninterna lån. Lagen innebar bland annat att räntan på de reverslån på 5 450 mnkr som lämnats av Linköpings kommun till Linköpings Stadshus AB för förvärv av aktier i de rörelsedrivande bolagen inte är avdragsgilla för Stadshus AB från och med år 2009. För att minimera skatteeffekten hos Stadshus AB har bolaget och Linköpings kommun beslutat om andra finansieringslösningar än internreverser. Stadshus AB har fått en utökad låneram samt kommunalt borgensåtagande. Härigenom har Stadshus AB kunnat ta upp lån på den externa finansmarknaden och amorterat av den interna reverslåneskulden. Kommunfullmäktige har beslutat att de återbetalda medlen skall placeras långsiktigt på kapitalmarknaden. Placeringspolicy och förvaltningen Kommunstyrelsen har i september 2014 fastställt finansregler och en ny riskinstruktion som gäller för kommunens samtliga placeringsportföljer inklusive den långsiktiga placeringsportföljen. Utöver finansreglerna har Kommunstyrelsen sedan tidigare fastställt en jämförelseportfölj, tidigare kallad normalportfölj, för den Långsiktiga placeringen. Syftet med jämförelseportföljen är att utgöra underlag för utvärdering av förvaltningens effektivitet samt att användas vid simuleringar och beräkning av förväntad avkastning och förväntad risk. Nedanstående tabell visar fastställd jämförelseportfölj med jämförelseindex, s.k. benchmark och med minimal respektive maximal andel i respektive tillgångsslag för de långsiktigt placerade tillgångarna. Tillgångsslag Benchmark Minimum (%) Normalportfölj (%) Maximum (%) Räntebärande OMRX Bond 60 % 80 % 100 % Svenska aktier SIXPRX 0 % 10 % 20 % Utländska aktier MSCI World 0 % 5 % 10 % Hedgefonder OMRX T-bill + 2 % 0 % 5 % 10 % Totalt 100 % Förväntad avkastning Ursprungligen sattes ett årligt avkastningsmål till lägst 200 mnkr. Portföljen anpassades för att långsiktigt leverera avkastningsmålet. Marknadsförutsättningarna, kraftigt sjunkande marknadsräntor, har förändrats betydligt sedan portföljen implementerades. I budgeten för 2015 har avkastningen prognostiserats till ca: 150 mnkr. Budgeterad avkastning består främst av ränteintäkter på obligationsinvesteringar, returprovisioner och utdelningar, här prognostiserats till totalt ca 92 mnkr för 2015. Realisationsvinster från aktiefondplaceringar är mycket svårt att uppskatta för ett enskilt kalenderår men för 2015 har ca 58 mnkr prognostiserats. Portföljens övervärde (skillnad mellan anskaffningsvärde och bokfört värde) är betydligt högre än 58 mnkr. För 2016, 2017 och 2018 förväntas totalavkastning var relativt oförändrad jämfört med 2015 Borgensavgifter och utdelning från Linköpings Stadshus AB Intäkter från Kommunens borgensåtagande avseende Linköpings Stadshus upplåning budgeteras till 20 mnkr för 2015. Utdelning från stadshus har budgeterats till drygt 34 mnkr för 2015 på grund av att Linköpings Stadshus betalar ersättning till Linköping City Airport. Pensionsmedelsplaceringar Bakgrund Linköpings kommun har sedan 1997 avsatt medel avsedda för framtida pensionsutbetalningar vilka i balansräkningen benämns pensionsmedelsplaceringar. Pensionsmedlen är avsedda att användas för att täcka de ökade utbetalningar som förutses 2008 - ca 2035. Sedan år 2009 sker årliga uttag för att delfinansiera pensionsutbetalningar för pensioner som intjänats före år 1998, PA-KL. - Skatt och finansiering - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018

56 Jämförelseportfölj och förvaltningen Kommunstyrelsen har i september 2014 fastställt finansregler och en ny riskinstruktion som gäller för kommunens samtliga placeringsportföljer inklusive pensionsmedelsplaceringarna. Utöver finansreglerna har Kommunstyrelsen sedan tidigare fastställt en jämförelseportfölj, tidigare kallad Normalportfölj, för placering av pensionsmedel. Jämförelseportföljens syfte är att utgöra underlag för utvärdering av förvaltningens effektivitet samt att användas vid simuleringar och beräkning av förväntad avkastning och förväntad risk. Nedanstående tabell visar fastställd jämförelseportfölj med jämförelseindex, s.k. benchmark, med minimal respektive maximal andel i respektive tillgångsslag för pensionsmedelsplaceringarna. Tillgångsslag Benchmark Minimum (%) Normalportfölj (%) Maximum (%) Räntebärande OMRX Bond 50 % 60 % 80 % Svenska aktier SIXPRX 15 % 25 % 35 % Utländska aktier MSCI World 0 % 10 % 15 % Hedgefonder OMRX T-bill + 2 % 0 % 5 % 8 % Totalt 100 % Förväntad avkastning Direktavkastningen 2015 förväntas uppgå till ca 25 mnkr och reavinster om minst 10 mnkr förväntas tillkomma. Prognoser för reavinster är dock mycket vanskliga att göra för ett enskilt kalenderår. Den totala förväntade avkastningen för 2015 beräknas motsvara det årliga uttagsbehovet för pensionsutfästelser. Den förväntade avkastningen från 2016 och framåt förväntas vara i linje med 2015 år avkastning. - Skatt och finansiering - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018

57 FINANSIELLA KOSTNADER OCH INTÄKTER Belopp netto tkr KOSTNADER Koncernfinansiering Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Räntekostnader, koncernfinansiering 0 0 0 0 0 Summa koncernfinansiering 0 0 0 0 0 Kommunens finansiering Räntekostnad kommunens lån 4 000 0 0 0 0 Räntekostnad övriga lån swap 0 0 0 0 0 Övriga finansiella kostnader 100 700 700 700 700 Delsumma finansiella kostnader 4 100 700 700 700 700 Summa kostnader inkl koncernfinansiering 4 100 700 700 700 700 INTÄKTER Koncernfinansiering Ränteintäkter, koncernfinansiering 0 0 0 0 0 Summa koncernfinansiering 0 0 0 0 0 Kommunens finansiering, intäkter Ränteintäkter bankkonto 1 000 900 900 900 900 Ränteintäkter likviditetsportfölj 4 500 4 000 4 500 4 500 4 500 Ränteintäkter övriga lån swap 0 0 0 0 0 Ränteintäkt utlämnade lån 50 96 90 90 90 Ersättning för borgensteckning 300 75 75 75 75 Övriga finansiella intäkter Delsumma 5 850 5 071 5 565 5 565 5 565 Intäkter långsiktiga placeringar Ränta reverser Linköpings Stadshus AB 0 0 0 0 0 Borgensavgift 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 Utdelning Linkopings Stadshus AB 63 735 34 522 34 522 30 522 30 522 Räntor, utdelningar, rabatter fin placeringar 150 000 91 900 95 000 95 000 95 000 Reavinster finansiella placeringar 58 100 55 000 55 000 55 000 Summa intäkter långsiktiga placeringar 233 735 204 522 204 522 200 522 200 522 Delsumma finansiella intäkter 239 585 209 593 210 087 206 087 206 087 Räntor, utdelningar, rabatter - 24 670 Reavinster - 10 000 Avkastning pensionsfonden 20 000 34 670 25 000 25 000 25 000 Summa intäkter inkl koncernfinansiering 259 585 244 263 235 087 231 087 231 087 Finansnetto (nettointäkt) exkl kostnad pen. 255 485 243 563 234 387 230 387 230 387 Räntekostnad pensionsskulden*) 46 705 33 000 34 000 34 000 34 000 Finansnetto (nettointäkt) inkl kostnad pen. 208 780 210 563 200 387 196 387 196 387 *) Räntekostnad pensionsskulden ingår i Pensionsenheten - Skatt och finansiering - Budgetförslag 2015 med plan för 2016-2018

HÖJDA AMBITIONER FÖR LINKÖPING Samverkansprogram för S, MP och FP 2015-2018. 1

EN POLITIK FÖR FRAMTIDSTRO OCH DELAKTIGHET Linköping är en bra stad att växa upp och leva i. Förutsättningarna för fortsatt utveckling är goda. Här finns ett välrenommerat universitet, högteknologiska näringar, många innovatörer och entreprenörer. Samtidigt tror vi att Linköping kan bättre. För att nå dit behöver vi se och anta de stora utmaningar som Linköping står inför, så att fler får möjlighet att känna framtidstro och delaktighet. JOBBEN Alltför många linköpingsbor är arbetslösa och många unga har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. För de som drabbas av arbetslöshet under en längre tid kan resan tillbaka till arbete bli svår. Vi möter det genom satsningar på företagande, aktiva insatser för att minska ungdomsarbetslösheten, stärkt vuxenutbildning och nya möjligheter för de som står längst från arbetsmarknaden. SKOLAN Alltför många elever faller efter kunskapsmässigt i skolan. Att förbättra skolresultaten bland dem som har det svårast och samtidigt värna en skola där alla ges möjlighet att lyckas är en stor utmaning. Det kräver satsningar på fler och bättre betalda lärare och på en likvärdig skola där elevens bakgrund inte ska avgöra chanserna att lyckas. ÄLDREOMSORGEN För låg bemanning och bristande kontinuitet gör att många oroar sig för hur äldreomsorgen kan garantera trygghet för de äldre. Rätt förutsättningar ska ges för att erbjuda en trygg äldreomsorg med tid för omtanke och inflytande där de äldre får den bästa tänkbara omvårdnaden, där personalen hinner med och där man som äldre får använda sina förmågor så länge det är möjligt. 2

MILJÖN Klimathotet blir alltmer påtagligt i vår vardag. Arbetet för att stoppa miljöförstöringen och minska klimatutsläppen börjar i människors vardag och i ett lokalt miljö- och klimatarbete här i Linköping. Vi gör det genom en tydlig handlingsplan för att nå koldioxidneutralitet, omfattande investeringar i förnyelsebar energi, skarpare miljökrav vid upphandlingar och genom att stärka Linköpings profil inom grön teknik. BOSTÄDERNA Det byggs för få bostäder i Linköping. Resultatet är att unga inte kan flytta hemifrån, att studenter väljer andra studieorter och att företag får svårt att rekrytera och expandera. Genom tydligare styrning av kommunens bostadsbolag, samverkan med aktörerna i byggbranschen och fokus på byggnation av mindre lägenheter ska vi vända utvecklingen. STADSDELSUTVECKLING I Linköpings utsatta stadsdelar är arbetslösheten hög, hälsan sämre och skolan står inför stora utmaningar. Att vända den här utvecklingen är en uppgift för hela Linköping. Långsiktigheten i samhällets insatser ska stärkas, genom en större närvaro från samhällets organisationer i de utsatta bostadsområdena, ett stärkt trygghetsarbete och ett ökat fokus på delaktighet. Lena Micko Socialdemokraterna Nils Hillerbrand Miljöpartiet Rebecka Gabrielsson Folkpartiet 3

INNEHÅLL STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE 5 EN SKOLA DÄR ALLA ELEVER KAN LYCKAS 11 ETT EKOLOGISKT HÅLLBART LINKÖPING 19 FLER BOSTÄDER I EN GRÖNARE STAD 24 EN SAMMANHÅLLEN STAD MED FRAMTIDSTRO 29 EN TRYGG ÄLDREOMSORG MED MÄNNISKAN I CENTRUM 33 ETT MEDMÄNSKLIGARE LINKÖPING 38 ETT BRETT KULTUR- OCH FRITIDSUTBUD 41 KOMMUNENS EKONOMI OCH ORGANISATION 44 4

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 5

Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är god. Men i dag står alltför många ungdomar i Linköping utan egen försörjning. Risken är stor att dessa unga aldrig lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. Även långtidsarbetslösheten är oroväckande hög. Det drabbar den enskilde, men också samhället i stort. Linköping behöver en aktivare politik för fler växande företag och fler i arbete. Jobbet är en grundläggande del av livet. Det ger en egen inkomst, gemenskap och utveckling och är en förutsättning för människors frihet. Med ett arbete följer känslan av delaktighet och självkänslan stärks hos individen. Kommunen ska därför ta ett större ansvar för att fler ska komma in på arbetsmarknaden. Att fler arbetar är även av stor betydelse för samhället i stort. En hög sysselsättningsgrad är en förutsättning för en offensiv välfärdspolitik och ett sammanhållet samhälle. Den mest grundläggande förutsättningen för att fler jobb ska kunna skapas är att företag kan starta, växa och anställa. För det krävs ett bra företagsklimat där Linköping kan konkurrera med goda näringslivsförutsättningar och därigenom kunna erbjuda en väl fungerande och växande arbetsmarknad. Kommunen har också genom sina bolag unika förutsättningar att verka som motor för framväxten av nya jobb, inte minst i arbetet för en grön omställning. Ett fungerande samarbete mellan näringsliv, kommun och universitet är avgörande för att skapa nya arbetstillfällen och få ett näringsliv i framkant. NYA JOBB I ETT VÄXANDE NÄRINGSLIV För att fler jobb ska växa fram krävs personer som vågar satsa på företagande, men det krävs också satsningar som bättre stöttar företagare och som tar bort onödiga hinder. HANDSLAG FÖR NYA JOBB Företag behöver, och många företag vill, ta ett större ansvar för att motverka utanförskap, hjälpa ungdomar in på arbetsmarknaden och skapa nya arbetstillfällen. Kommunen ska ta initiativ till handslag med näringslivet på branschnivå i syfte att få fler Linköpingsbor i arbete. Kommunens åtagande i handslaget ska vara att genomföra konkreta åtgärder för att förbättra företagsklimatet i Linköping, och skapa förutsättningar för att företagen lättare kan växa och anställa. Från branschernas sida ska kommunen i gengäld begära praktikplatser, sommarjobb och lärlingsplatser, likväl som lönebidragsjobb och dylikt. FÖRETAGEN SKA KÄNNA SIG VÄLKOMNA I LINKÖPING Kontakter med kommun och myndigheter upplevs ofta som en stor belastning i företagarnas arbete med att få en verksamhet att fungera och skapa nya arbetstillfällen. Ett arbete ska initieras för att utveckla rutiner och attityder inom den kommunala organisationen för att ge företag en ännu bättre service 6

och bemötande i deras kontakter med kommunen. Servicegarantier ska därför inrättas, som ger företagen rätt till avdrag på sina avgifter om kommunens handläggning drar ut på tiden utan giltiga skäl. KICKSTART FÖR NYA FÖRETAG OCH NYA ARBETSTILLFÄLLEN Nya och växande företag kan dra stor fördel av att finnas nära varandra och få stöd med att komma igång och expandera. Med rätt förutsättningar finns alla möjligheter för Linköping att ligga i framkant när det gäller framväxten av fler företagskluster. Arbetet med att starta kluster och inkubatorer ska fortsätta, med avsikten att kluster på sikt ska stå starka utan kommunalt stöd. UNGDOMSARBETSLÖSHETEN SKA BEKÄMPAS Varje ung som saknar jobb är ett slöseri med mänskliga resurser. Fler unga måste ges chansen att få visa vad de går för och få möjlighet att finna sin väg till egen försörjning. Alla är olika och behöver olika stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Kommunen behöver därför göra kraftfulla satsningar av varierande slag för att underlätta möjligheten att få ett arbete och för att ge unga bättre möjligheter till utbildning. INRÄTTA EN KOMPETENSFÖRMEDLING Många ungdomar uppfyller inte de allt högre krav som arbetsgivare i dag ställer, men vill gärna ha chansen att visa vad de går för. Genom möjligheten att pröva på en anställning och växla det med studier ökar chanserna till att få ett jobb. Kommunen ska därför initiera en kompetensförmedling där det lokala näringslivet och andra aktörer är aktiva parter. Kommunen erbjuder arbetslösa unga mellan 19-24 år en ettårig anställningstid där de hyrs ut till näringslivet samtidigt som de får hjälp med studier och jobbsökning. FORTSÄTT MED 100-JOBBEN SOM EN VÄG FRÅN UTANFÖRSKAP TILL ARBETE 100-jobben är ett bra koncept för att fler ungdomar ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Satsningen ska fortsätta med ett stärkt fokus på ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetssätten och målgruppen ska utvärderas och utvecklas, så att fler ungdomar kan gå vidare till en fast anställning. TILLVARATA KOMPETENSEN HOS VÅRA ERFARNA MEDARBETARE Att arbeta inom kommunalt finansierade verksamheter måste bli mer eftertraktat. Kommunen står inför arbetskraftsbrist inom några få år. Behoven av medarbetare inom skolan och omsorgerna ökar samtidigt som kommunen står inför stora pensionsavgångar av erfaren och kunnig personal. Med ett generationsväxlingsprogram kan kunskaper från äldre medarbetare överföras till en ny generation. LÅT SKOLUNGDOMAR TA ETT REJÄLT FÖRSTA KLIV IN PÅ ARBETSMARKNADEN Goda kontakter och erfarenhet är viktigt och gör det lättare för ungdomar att få ett jobb. Genom att få in en fot på arbetsmarknaden under skoltiden ökar 7

möjligheterna till jobb efter studierna. Kommunen ska ha högre ambitioner för att fler gymnasieungdomar ska få jobb under skolloven. En viktig del är att stärka samverkan mellan kommunkoncernen och näringslivet för att tillskapa fler sommarjobb i den privata sektorn. VUXENUTBILDNING PÅ VÄG TILL ARBETE Vuxenutbildningen är ett av kommunens främsta redskap för att ge nya livschanser och goda förutsättningar för ett arbete. En utveckling av vuxenutbildningen behövs för att fler ska komma i jobb och för att arbetsgivarnas kompetensförsörjning ska underlättas. LÅT UNGDOMARNA GÖRA STADSDELARNA TRYGGARE OCH FINARE Kommunen ska, i samverkan med fastighetsägare, erbjuda ungdomar tidsbegränsade jobb för att göra sina stadsdelar tryggare och finare. Ungdomarna får möjlighet att påverka och utföra upprustning av området samtidigt som de får arbetslivserfarenhet. Ett tillvaratagande av ungdomarnas egna idéer om hur området kan och bör utvecklas ska leda till mer attraktiva stadsdelar samtidigt som det ger en meningsfull erfarenhet. EN VÄLUTBYGGD VUXENUTBILDNING För att stärka chanserna till jobb måste människor få en andra chans att erhålla kompletta betyg från både grund- och gymnasieskolan med syfte att antingen kunna studera vidare eller att komma ut på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen ska vara tillräckligt utbyggd för att den som söker inför terminsstart ska ha rätt till en utbildningsplats. SATSA PÅ UTBILDNINGAR SOM LEDER TILL JOBB Vuxenutbildningens utbud ska utgå från arbetsmarknadens behov. Yrkesvux och vuxenlärling är utbildningar som i hög grad leder till ett jobb efter avslutad utbildning. Utbildningarna måste fortsätta utvecklas i nära samverkan med de framtida arbetsgivarna. Det gäller särskilt vuxenlärling, som har en stor outnyttjad potential. Inom vissa branscher är personalbehovet särskilt stort framöver. Det handlar bland annat om de stora infrastrukturprojekt som är på gång i Östergötland och de stora pensionsavgångar som omsorgen står inför. Ett särskilt arbete ska läggas på att säkra kompetensförsörjningen inom dessa kommande bristområden. ARBETE OCH SPRÅK ÄR NYCKELN TILL INTEGRATION Arbetet med att korta tiden till egenförsörjning behöver förstärkas. För att snabbt komma in i arbete är det grundläggande med en språkutbildning som är anpassad efter individens behov och förutsättningar, där det finns ett behov av att erbjuda heldagsutbildning. För det krävs en mer flexibel SFI-utbildning med större möjligheter att varva studier med yrkespraktik som matchar individens tidigare erfarenheter och arbetsmarknadens behov. 8

UPPHANDLINGAR SOM REDSKAP FÖR JOBB OCH SOCIALT ANSVAR Genom ett offensivt och målinriktat arbete med offentliga upphandlingar finns goda möjligheter att skapa positiva effekter i kommunen. Upphandlingar ska användas som verktyg för att bland annat underlätta för lokala företag, skapa nya jobb, säkerställa goda anställningsvillkor och se till att de som står långt från arbetsmarknaden får chans till meningsfull sysselsättning. Detta är en viktig del i en ny upphandlingsstrategi. UNDERLÄTTA FÖR LOKALA OCH MINDRE FÖRETAG Förutsättningarna för småföretagare att bli leverantörer åt kommunen vid upphandling av olika varor och tjänster ska förbättras. Upphandlingarna ska användas av kommunen och de kommunala bolagen så att fler lokala småföretag har möjlighet att vinna upphandlingar. SOCIALA KRAV I UPPHANDLINGAR Ny lagstiftning ökar möjligheterna att genom upphandlingar ställa sociala krav. Det kan handla om sysselsättning, goda arbetsvillkor och andra sociala och etiska hänsyn. Inom detta område ska Linköpings kommun ligga i framkant. ÖKADE INSATSER FÖR PERSONER SOM STÅR LÅNGT IFRÅN ARBETSMARKNADEN För personer som står långt från arbetsmarknaden eller som länge har varit utan jobb behövs en kedja av aktiva insatser utifrån individuella behov och förutsättningar. Allt fler personer behöver försörjningsstöd för att trygga sin försörjning eftersom de saknar ett arbete. Det är en utveckling som måste brytas. Att skapa jobb eller utbildning också för personer med svag ställning på arbetsmarknaden är därför en av politikens viktigaste uppgifter. Genom aktiva insatser istället för passivt försörjningsstöd får fler människor möjlighet att nå en egen långsiktig försörjning. AKTIVA INSATSER FÖR ATT MINSKA FÖRSÖRJNINGSSTÖDET Samordningen mellan Socialkontoret och Jobb- och kunskapstorget behöver utvecklas för att bättre hitta rätt insatser för personer med försörjningsstöd. Det finns även ett behov av att ta fram nya verktyg. Bland annat ska det undersökas om kommunala verksamheter och utförare kan få ett anställningsstöd motsvarande försörjningsstödet och om företagare som vill anställa personer på långvarigt försörjningsstöd kan få hjälp med kunskap om tillgängliga stöd. STÖD OCH UTVECKLA DET SOCIALA FÖRETAGANDET Genom socialt företagande och arbetskooperativ kan arbetsmarknaden vidgas till att i större utsträckning innefatta långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna och 9

människor med otillräckliga kunskaper i det svenska språket. Här ges arbetstagarna stort inflytande över sin arbetsträning eller sitt arbete och ingen jobbar mer än hundra procent av sin förmåga. För många deltagare innebär detta en möjlighet att komma tillbaka till ett socialt sammanhang, återfå självförtroendet och att rusta sig för den vanliga arbetsmarknaden. Socialt företagande som hittar kommersiellt intressanta nischer kan förbättra förutsättningarna rejält för personer som har en svag ställning på den öppna arbetsmarknaden att öka sin attraktivitet. Kommunen ska bli bättre på att stödja och utveckla initiativ inom socialt företagande. STÄRK JOBBMÖJLIGHETERNA FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Bland personer som har en funktionsnedsättning som på något sätt påverkar deras arbetsförmåga saknar många jobb eller sysselsättning. Det är ett slöseri med mänskliga resurser och ett svek mot de enskilda individer som inte kan leva självständiga liv och ingå i en gemenskap. Mer behöver göras för att förstärka möjligheterna att få en anställning. Krav på anställning av personer med funktionsnedsättning ska därför ställas i upphandlingar, fler praktikplatser ska erbjudas och ett arbetsmarknadsprojekt ska initieras med Arbetsförmedlingen för att se över bland annat övergången från gymnasiet till arbetslivet, möjligheten till lönebidragsanställningar i kommunen och hjälp till företag som vill ta ett större samhällsansvar. Kommunen ska vara en föregångare och ha ett systematiskt arbete för att komma till rätta med frågorna. 10

EN SKOLA DÄR ALLA ELEVER KAN LYCKAS Den nya majoritetens utbildningspolitik för Linköping 2015-2018. 11

Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och till människors frihet att forma sina egna liv. Alla barn och unga har rätt till kunskap och bildning, och skolans centrala uppgift är att ge alla elever gedigna kunskaper och lust att vilja lära mer. Alla barn och unga förtjänar också en utbildning som ger dem goda möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden efter skoltiden. Våra skolor når inte dit idag. Trots stigande meritvärden sjunker andelen som blir behöriga till gymnasiet och många ungdomar lämnar gymnasieskolan utan en avslutad utbildning. Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar en alltför stor roll för elevernas resultat och i en segregerad stad visar sig skillnaderna mellan skolorna redan på lågstadiet. Mycket behöver göras för att göra skolan likvärdig. Linköping ska ha en likvärdig skola med kompetenta lärare som fokuserar på att höja kunskapsresultaten för alla elever. FÖRSKOLAN SKA GE ALLA BARN EN BRA START I LIVET Förskolan är avgörande för att ge alla barn en bra start livet. Förskolan lägger grunden för såväl individens utveckling som för den kommande skolgången. Föräldrar ska känna sig trygga med att lämna sina barn på förskolan och förskolan ska tillförsäkra att alla barn får den stimulans de behöver för att utvecklas. SATSA PÅ PERSONALEN - BARNENS VIKTIGASTE RESURS För att säkerställa trygghet och en god pedagogisk verksamhet behöver personaltätheten höjas, med prioritet för de yngsta barnen. Den pedagogiska kompetensen hos personalen ska vara hög. Skolkommissionen ska ges i uppdrag att utreda gruppstorlekens betydelse för barnens utveckling. BARNEN SKA HA RÄTT TILL EN HÄLSOSAM MILJÖ Att minska farliga ämnen i samhället är viktigt framförallt ur ett barnperspektiv eftersom barn är mer känsliga för kemikalier än vuxna. Linköping ska därför fortsätta arbetet att ta fram en kemikalieplan för att på ett strukturerat sätt minska kemikalier i förskola och skola genom inventering, sanering och utbildning. Arbetsmiljön ska också kontrolleras avseende exempelvis buller och ventilation. Genom hygieninsatser i förskolan ska sjukfrånvaron hos barn, föräldrar och personal minskas. FLER TIMMAR I FÖRSKOLAN FÖR BARN MED HEMMAVARANDE FÖRÄLDRAR Förskolan har stor betydelse för barns språkutveckling, sociala utveckling och för kunskapsresultaten senare i livet. Ambitionen är därför att även barn med hemmavarande föräldrar ska ha rätt att tillbringa fler timmar i förskolans verksamhet. BYGG FLER FÖRSKOLOR Fler barn ska ha möjlighet att gå i en förskola i närområdet. I flera stadsdelar krävs därför en utbyggnad av förskolelokaler. 12

EN GRUNDSKOLA SOM SER VARJE ELEV Alla barn har rätt till en bra start i livet. Skolan är nyckeln till framtiden för våra barn och ska därför ge alla barn likvärdiga förutsättningar att nå sin fulla potential. Alla barn ska känna trygghet i skolan och ska mötas och utmanas i sin kunskapsiver. MINDRE KLASSER I LÅGSTADIET Med mindre klasser får läraren mer tid för varje elevs fortsatta lärande och samtidigt ökar studieron i klassrummet. Forskning visar att klasstorleken har betydelse för resultaten i de tidiga årskurserna. Klasstorlekarna i de tidiga årskurserna ska minska, så att fler elever får det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. ÖKAD STUDIERO FÖR FÖRBÄTTRAT LÄRANDE Trygghet och studiero är en förutsättning för lärande. Stök och oro i klassrummet försämrar studieresultaten och slår särskilt hårt mot de elever som redan har det svårast i skolan. Lärare ska ha ett tydligt mandat att upprätthålla studiero i skolan och elever ska få det stöd de behöver för att fungera i klassrummet. Varje skola ska ha välförankrade ordnings- och trivselregler och studieron ska noggrant följas upp. RÄTT TILL LÄXHJÄLP Behovet av stöd och hjälp kan dyka upp hos alla elever och kan ha olika orsaker, som hur man har det hemma eller i skolan. Elevens möjlighet att hänga med i undervisningen ska inte bero på föräldrarnas möjlighet och intresse av att hjälpa till med läxor. Samtliga skolor i Linköping ska därför erbjuda organiserad läxhjälp. RESURSERNA SKA FÖLJA BARNENS BEHOV Skapandet av en framgångsrik och jämlik skola med höga resultat kräver att de elever som har det svårast får mer stöd, skillnaderna i kunskapsresultat minskar. Det nya systemet för resursfördelning ska kontinuerligt utvärderas i syfte att säkerställa likvärdighet i utbildningen och jämna ut skillnaderna i kunskapsresultat. Alla elever ska ges möjlighet att leva upp till sin fulla potential. ÖKA LÄSFÖRSTÅELSE OCH LÄSGLÄDJE - LÄSLYFT OCH SKOLBIBLIOTEK Elevers läsförståelse minskar, samtidigt som behovet av att vara duktig på att läsa och skriva är högre än någonsin. God läskunnighet är en demokratifråga och behöver prioriteras. Elever som upptäcks ha bristande läsförståelse ska ha rätt till extra stöd, redan från förskoleklass. Alla lärare ska ha tillräcklig kompetens att stötta elever med bristande läsförståelse, och kontinuerligt få kompetensutveckling för att bland annat uppdateras om ny forskning. Satsningarna på fokusbibliotek med välfyllda bokhyllor och skolbibliotekarier ska fullföljas och även implementeras på nya skolor. GE ALLA TILLGÅNG TILL EN VÄL FUNGERANDE ELEVHÄLSA Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Allt för många upplever stor stress, från såväl skolsituationen som problemen i hemmet och i sin bakgrund. Dessutom 13

tampas många unga med höga prestationskrav. För att motverka och vända utvecklingen ska alla Linköpings barn och unga ges tillgång till en bra elevhälsa. För att tackla det hedersrelaterade våldet behövs ökade kunskaper och stärkt samarbete på alla skolor och berörda verksamheter. Därutöver behövs en särskild kompetens dit personal kan vända sig för att få råd och stöd i sitt arbete. FRITIDSVERKSAMHET FÖR BÄTTRE KUNSKAPSRESULTAT Alla elever ska ha samma möjligheter att nå goda kunskapsresultat. Därför ska alla resurser användas för att ge alla barn bästa möjliga start i livet. Fritidsverksamheten är ett av flera redskap för att alla ungdomar ska nå kunskapsmålen och ska därför tydligare integreras med skolan och det pedagogiska uppdraget. LOKALT SJÄLVBESTÄMMANDE FÖR REKTORER Rektorerna har en nyckelroll i att utveckla den pedagogiska verksamheten och har goda kunskaper om hur verksamheten på en skola ska ledas och utvecklas. För att utöka och stärka rektors möjligheter till ansvar för lokal skolutveckling krävs en ökad decentralisering. 14

GYMNASIESKOLAN ÄR NYCKELN TILL FRAMTIDENS JOBB För att klara sig i ett allt mer kunskapsintensivt samhälle krävs idag en gymnasieutbildning. Gymnasieskolan ska ge eleverna goda kunskaper och förutsättningar att gå ut i arbetslivet eller fortsätta till högre studier. Linköpings gymnasieskolor ska präglas av målsättningen att alla elever ska ha avklarad examen och möjlighet att nå sin fulla potential. Ingen elev ska tillåtas att halka efter och skolan ska uppmuntra fler att söka sig till högre studier. EN LIKVÄRDIG GYMNASIESKOLA Strävan efter en likvärdig skola gäller även den gymnasiala utbildningen. Gymnasieskolan ska ha ett tydligt mål om att motverka segregation och skolorna ska fungera som mötesplatser mellan olika ungdomar med olika bakgrund. För att lyckas med det är fördelning av olika program på olika skolor en av flera viktiga faktorer. Kommunen ska därför se över hur gymnasieskolorna ska struktureras för att skapa trygga miljöer för lärande och social blandning. De kommande åren kommer elevkullarna på gymnasieskolan att stiga snabbt och det finns behov av ytterligare kommunala gymnasieskolor i Linköping. Det ger goda möjligheter att se över skolornas sammansättning, sett till såväl utbildningsinriktningar som socioekonomisk bakgrund och kön. En strategi ska tas fram för hur de kommunala skolornas sammansättning ska utvecklas och skolorna vara konkurrenskraftiga när elevantalet ökar. UTVECKLA LÄRLINGSUTBILDNINGARNA Lärlingsutbildningar är ett viktigt verktyg för att göra ungdomar redo för arbetsmarknaden. Arbetet med att utveckla lärlingsutbildningarna ska fortsätta. Den nya anställningsformen gymnasial lärlingsanställning ska implementeras för att göra lärlingsutbildningarna attraktivare och få fler att fullfölja sin utbildning. FLER SKA FULLFÖLJA GYMNASIET En oavslutad gymnasieutbildning är den vanligaste orsaken till arbetslöshet bland unga. Arbetet med att få fler att fullfölja sin utbildning ska därför ha hög prioritet. Bland annat ska ett pilotprojekt med studiecoacher genomföras. STÄRKT SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET För att få fler ungdomar att söka sig till yrken som leder till jobb direkt efter gymnasieexamen måste kommunen och näringslivet ta gemensamma krafttag. Genom en stärkt samverkan mellan skolan och näringslivet kan de framtida arbetsgivarnas inflytande över utbildningarna öka, så att utbildningarna bättre kan möta upp de rekryteringsbehov som finns. UTBILDNINGAR SOM LEDER TILL JOBB Yrkesprogrammen måste vara högkvalitativa utbildningar som leder till jobb. Fler elever måste lockas att söka till yrkesutbildningarna. Det är ett arbete 15

som måste bedrivas i nära samarbete med de framtida arbetsgivarna. En viktig del i att höja yrkesutbildningarnas status är att sätta upp höga ambitioner för utbildningsnivån. Det är dags för Linköping att vinna fler guld i yrkes-sm. FÖRETAGARPROFIL PÅ YRKESPROGRAMMEN För att elever på de yrkesförberedande programmen framgångsrikt ska kunna möta de krav som arbetsmarknaden ställer krävs att det satsas mer offensivt på entreprenörskap. Därför borde entreprenörskap få en framträdande plats i undervisningen på de yrkesinriktade programmen och genomsyra hela utbildningen. LÄRARNA ÄR SKOLANS VIKTIGASTE RESURS Undervisningen i klassrummet blir aldrig bättre än läraren. Svensk skola står inför en stor utmaning framöver för att locka begåvningar till läraryrket och höja yrkets status så att de stora pensionsavgångarna kan mötas med nyutexaminerade lärare. Det finns ett stort behov av att göra satsningar på lärares status, arbetsvillkor och karriärmöjligheter. BRA LÄRARE SKA HA BRA BETALT Lönenivån är av stor betydelse för möjligheten att locka fler till yrket. Läraryrket har idag låga löner jämfört med andra yrkesgrupper med motsvarande utbildning. Lärarnas lönehöjningar i Linköping ska varje år befinna sig i det övre spannet i relation till jämförbara kommuner. Skickliga lärare ska ha bra betalt. I samverkan med lärarfacken ska en lokal strategi tas fram för ökad lönespridning. Stigande lärarlöner med ökad lönespridning har konsekvenser på lönestrukturen inom hela skolan, inklusive rektorer och biträdande rektorer. Det ska därför tas ett helhetsgrepp över skolans lönestruktur. MER TID FÖR UNDERVISNING- MINSKA ADMINISTRATIONEN Lärarna är utbildade och anställda för att undervisa, men tvingas ändå lägga mycket av sin tid på administration och bisysslor som inte är direkt relaterade till det pedagogiska uppdraget. Detsamma gäller rektorer, som sällan ges goda möjligheter att vara pedagogiska ledare på sin skola. De administrativa kraven och stöden i skolan ska ses över, så att lärare kan fokusera på undervisning och rektorer på det pedagogiska ledarskapet. UTVECKLA FLER KARRIÄRTJÄNSTER Den lärare som är skicklig och driven ska kunna göra karriär utan att behöva gå från undervisning till administration. Vi värnar därför den karriärtjänstreform som gjorts och vill fortsätta utveckla den. Framöver ska förstelärare tillsättas som har ett särskilt ansvar för att utveckla pedagogik riktat mot de elever som riskerar att inte nå målen. Det ska även tillsättas lektorer, med ett särskilt ansvar för att stärka forskningsanknytningen i undervisningen. FLER SPECIALLÄRARE OCH SPECIALPEDAGOGER Många elever är i behov av tidigt stöd från speciallärare. Det behöver anställas fler speciallärare och specialpedagoger för att alla elever ska få möjlighet att nå 16

kunskapsmålen. Den största utmaningen är att det i nuläget saknas speciallärare att anställa. Krafttag ska vidtas för att få fler lärare att vidareutbilda sig till speciallärare och söka en anställning i Linköpings kommun. UTVECKLA SKOLAN GENOM STÄRKT SAMVERKAN MED UNIVERSITETET Linköping har unika förutsättningar att utvecklas som kunskapsstad i och med tillgången till ett välrenommerat universitet med hög kompetens. En stärkt samverkan med universitetet ger ökad tillgång till värdefull kunskap för att främja en positiv utveckling av kommunens skolverksamhet. INRÄTTA EN SKOLKOMMISSION Svaren på hur Linköpings skolor ska uppnå toppkvalitet kräver en samling av värdefull kunskap och kompetens. För att höja kunskapsresultaten och minska spridningen i resultat mellan elever behövs nya angreppssätt. Linköpings universitet bedriver ledande forskning på det utbildningsvetenskapliga området. Den forskningen bör vara en naturlig del i att ta fram idéer för hur Linköpings skolor kan utvecklas och förbättras. En skolkommission ska inrättas där akademi, representanter för professionen och kommunala politiker och tjänstemän ingår. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR PEDAGOGISK MÅNGFALD Kommunen behöver bli bättre på att utnyttja den kunskap och de forskningsprojekt som finns på Linköpings universitet. Kommunen ska, tillsammans med forskare på universitetet, utveckla den pedagogiska verksamheten genom pilotprojekt inom till exempel utomhuspedagogik, estetisk verksamhet och fysisk aktivitet. ÖKA INTRESSET FÖR HÖGRE STUDIER När fler får tillgång till högre utbildning tillvaratas en större del av samhällets fulla potential. Utbildning blir därmed ett viktigt verktyg för att ge barn och unga jämlika förutsättningar Kommunen behöver aktivt arbeta med att väcka intresse för att studera vidare hos grupper som är underrepresenterade i högre studier. STRUKTURERAD SAMVERKAN MELLAN SKOLOR OCH LIU En nära kontakt med akademin är viktigt för att utveckla Linköpings skolor, såväl ur ett elev- som ur ett lärarperspektiv. Kommunen ska ha en tydlig ambition om att samtliga Linköpings skolor ska ha ett strukturerat samarbete med universitetet. 17

EN LIKVÄRDIG SKOLA MED MÅNGFALD OCH VALFRIHET Barn och föräldrars möjlighet att välja en pedagogisk metod som passar barnet, söka en utbildningsinriktning som entusiasmerar eller välja bort en skola där barnet inte trivs är något i grunden positivt. I Linköping skall det finnas en mångfald av huvudmän och pedagogiska inriktningar för föräldrar och elever att välja på. Nya seriösa aktörer som bidrar till utveckling och ett breddat utbud välkomnas. Baksidan av skolval och fri etablering är att det i viss utsträckning bidragit till ökade kvalitetsskillnader mellan olika skolor. Högt prioriterat är åtgärder för att öka likvärdigheten i Linköpings skolor. Profilklasser och spetsutbildningar är exempel på hur utbudet kan breddas inom den kommunala skolan. Rätt använt kan dessa höja elevens motivation och skolans kvalitet. Kommunen har en viktig uppgift i att lyfta kvaliteten på de skolor där frånval är vanligt och genom exempelvis högre lärartäthet, attraktiva profiler och spetsutbildningar göra skolor i utsatta stadsdelar mer attraktiva. Skolvalet ska vara en möjlighet för att få en inriktning som individen önskar, inte en nödvändighet för att komma ifrån en skola med otillräcklig kvalitet. En kommunal strategi för profilutbildningar ska tas fram. Valet till profilklasser ska utvecklas och elever som väljer profiler eller spetsutbildningar ska inte missgynnas i valet av skola. ALLA BARNS RÄTT ATT VARA SIG SJÄLVA Alla barn har rätt till god hälsa, trygghet och god självkänsla. Trots det ser vi att den psykiska ohälsan hos unga ökar, vilket till stor del beror på de krav samhället ställer på hur en person ska vara, utifrån faktorer som kön och socioekonomisk bakgrund. Den problematiken måste vändas. All pedagogisk verksamhet för alla åldrar ska genomsyras av en normkritisk medvetenhet. Redan förskolan ska fokusera på de normer och strukturer som gör att någon uppfattas som avvikande. För att arbetet ska kunna genomföras krävs genuspedagoger, fortbildning av personal i normkritiskt arbete och HBTQ, och utrymme för dem att arbeta normkritiskt. Samma förutsättningar att aktivt delta i arbetet ska gälla för fristående förskolor och skolor. 18

ETT EKOLOGISKT HÅLLBART LINKÖPING Den nya majoritetens klimat- och miljöpolitik för Linköping 2015-2018. 19

Att stoppa miljöförstöringen och minska klimatutsläppen är en av vår generations största uppgifter. Hur vi väljer att ta oss an uppgiften kommer att vara avgörande för kommande generationers möjligheter att leva på jorden. Genom en framåtsyftande miljöpolitik kommer Linköpings kommun ta sin del i kampen mot den globala uppvärmningen. Ny grön teknik ger oss inte bara möjlighet att minska vår miljöpåverkan utan också att skapa nya jobb för att utveckla vår kommun. Genom att minska vår förbrukning eller återanvända och återvinna de produkter vi använder kan vi minska belastningen på jordens gemensamma resurser. Linköping ska bli en ekologiskt hållbar kommun där medborgarna har lätt att komma ut i vacker natur. Naturen har ett värde i sig, men minst lika mycket för de ekosystemtjänster den levererar. En utveckling mot ett grönare samhälle handlar samtidigt inte bara om värnandet av miljön utan också om att skapa andra goda effekter som nya arbetstillfällen och starkare gemenskap i kommunen. HÖGT TEMPO FÖR ATT NÅ KLIMATMÅLET Linköpings kommun har antagit ett mål om att vara koldioxidneutral 2025. Detta är ett ambitiöst mål som hittills inte har fått så stort genomslag. Arbetet måste därför intensifieras. Kommunens klimatarbete ska vara en förebild för andra kommuner, nationellt och internationellt. Måluppfyllelsen kommer att kräva många olika insatser, allt från satsningar på infrastruktur och investeringar i förnybar energi till utbildningsinsatser. TA FRAM EN HANDLINGSPLAN OCH AVSÄTT RESURSER FÖR KOLDIOXIDNEUTRALITET Ett första avgörande steg är att sätta upp en handlingsplan för hur målet om koldioxidneutralitet ska nås. Det kommer att behövas personal som är dedikerad till att arbeta med målet, tillsammans med tillräckliga resurser för att tillsammans med nämnder, kommunägda bolag, det lokala näringslivet och medborgare genomföra handlingsplanen. KOLDIOXIDNEUTRALITET I KOMMUNKONCERNENS EGNA VERKSAMHETER Samtliga nämnder och bolag ska få ett tydligt uppdrag att inom ramen för respektive verksamhetsområde aktivt arbeta för att målet nås. Klimatarbetet ska också kommuniceras över nämndgränserna för att kunna utnyttja synergieffekter och goda exempel. INVESTERINGAR I FÖRNYBAR ELPRODUKTION Linköping ska vara en föregångskommun när det gäller energiproduktion och energianvändning. För att säkerställa att kommunen kan generera ett ordentligt överskott på förnybar energi ska kommunkoncernen därför investera i förnybar energi, i den takt som krävs för att nå målet att Linköping ska vara koldioxidneutralt 2025. 20

MARKNADSFÖRING, FOLKBILDNING OCH SAMVERKAN För att nå målet om koldioxidneutralt Linköping 2025 måste kommuninvånarna och andra aktörer såsom näringsliv, ideella organisationer, universitetet såväl som andra kommuner involveras i arbetet på olika sätt. Behovet av utbildningsinsatser samt möjligheter till samverkan och utbyte av erfarenheter och kunskaper ska noga undersökas och därefter genomföras. Arbetet med att uppnå koldioxidneutralitet ska också användas för att marknadsföra kommunen som ett föredöme i klimatarbetet. STÄRKT MILJÖARBETE I KOMMUNENS VERKSAMHETER Kommunkoncernen har en unikt god möjlighet att arbeta aktivt med miljöfrågor, inte minst på grund av omfattningen och bredden på verksamhetsområden, och möjlighet att satsa långsiktigt. Med denna möjlighet kommer också ett ansvar att förvalta och utveckla verksamheterna i en hållbar riktning. Kommunkoncernens goda ekonomi möjliggör dessa omfattande satsningar. ENERGIEFFEKTIVISERING AV KOMMUNENS FASTIGHETER Stora delar av kommunkoncernens eget fastighetsbestånd är i behov av renovering i allmänhet och energieffektivisering i synnerhet. Energieffektivisering av kommunens och de kommunala bolagens fastigheter är en nödvändig åtgärd för att nå målet om koldioxidneutralitet och ska genomföras. Samtidigt som det minskar koldioxidutsläppen så minskar även energikostnaderna och boendemiljön förbättras. SATSNING PÅ SOLCELLER Hustaken är en outnyttjad resurs. Det ska vara lätt att själv installera solceller på sitt tak. Utvecklingen av allt mer effektiva solceller och förändrade elpriser ska innebära ökade investeringar av solceller inom kommunkoncernen. LYFT FRAM DEN VEGETARISKA KOSTEN Den ökande köttkonsumtionen är en stor belastning på klimatet. En minskad köttkonsumtion kan även ha positiva hälsoeffekter. Personer som av etiska skäl har valt en viss kost ska ha rätt till den, precis som personer som önskar en viss kost av religiösa skäl. Det innebär att det i kommunens verksamheter ska erbjudas vegankost till de som önskar. De av kommunens verksamheter som serverar mat ska bli betydligt bättre på att föra fram vegetarisk kost som ett fullgott alternativ till kött. STÄLL HÖGA MILJÖ- OCH DJURSKYDDSKRAV Upphandling är ett viktigt verktyg i kommunens miljöarbete. Miljö- och energikrav ska ställas där det är relevant. Kommunen ska ha höga ambitioner när det gäller att ställa krav på ekologisk mat i kost- och måltidsupphandlingar. Andelen ekologisk mat som köps in ska ligga i 21

överkant i jämförelse med andra kommuner och ett etappmål för mandatperioden ska upprättas. Även höga djurskyddskrav och krav på låg klimatpåverkan ska ställas i kostupphandlingar. INRÄTTA DISTRIBUTIONSCENTRAL FÖR MILJÖN OCH DET LOKALA FÖRETAGANDET Kommunen ska på försök i samverkan med näringslivet inrätta en distributionscentral för samordning och effektivisering av transporter av olika varuleveranser inom kommunen. Det innebär klimat-, luftkvalitet-, buller- och trafiksäkerhetsvinster och underlättar dessutom för småföretagare, och inte minst livsmedelsleverantörer, att leverera varor till olika kommunala inrättningar såsom skolor och äldreboenden. FORTSÄTT DEN FRAMGÅNGSRIKA SATSNINGEN PÅ BIOGAS Linköpings kommun har genom Tekniska Verken varit en viktig aktör i uppbyggnaden av Sveriges kompetens inom biogasproduktion och gått i bräschen för forskning och utveckling av processer för biogasframställning. Det framgångsrika arbetet ska stärkas och därför ska Tekniska Verken ges i uppdrag att enligt affärsmässiga villkor verka för ökad spridning av biogasen på lokal, regional och nationell nivå. UNDERLÄTTA FÖR LINKÖPINGSBORNA ATT VARA KLIMATSMARTA FLER LADDNINGSSTOLPAR FÖR ELBILAR Elbilar är ett allt populärare alternativ för de bilister som vill undvika fossila bränslen. För att fler ska välja el framför bensin behöver ytterligare laddningsoch snabbladdningsstolpar monteras upp. UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖR ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA Energi- och klimatrådgivarna är en viktig länk mellan kommunen, näringslivet och medborgarna. De ska vara ett stöd för näringsliv och medborgare som vill bidra i omställningen till ett klimatsmartare samhälle genom att till exempel installera förnybar energi på sin fastighet. Proaktivt arbete med uppsökande verksamhet riktad till specifika målgrupper ska också vara en självklar del av energi- och klimatrådgivarnas uppdrag. MINSKA AVFALLET OCH ÖKA ÅTERVINNINGEN För att nå framgång i miljöarbetet krävs engagemang och ansvarstagande hos alla som lever och verkar i kommunen. Här finns potential att stärka och snabba på det arbetet genom ökad information, utveckling av avfallslösningar och förbättrad tillgänglighet. Informationsinsatserna för att minska avfallet ska stärkas och hushållens möjligheter att källsortera avfall ska öka. 22

EN AKTIV NATURVÅRD FÖR REKREATION OCH BIOLOGISK MÅNGFALD För att värna den biologiska mångfalden måste värdefulla naturområden i kommunen bevaras och utvecklas, genom skydd och skötsel av naturen. Värdefulla naturområden har ofta också ett historiskt kulturvärde, är viktiga rekreationsmöjligheter och ökar kommunens attraktionskraft. Alla dessa värden ska värnas och vårdas. När staden växer och samhället utvecklas uppstår både hot mot och möjligheter för dessa värden att stärkas. FÖRBÄTTRA FISKARS VANDRINGSVÄGAR OCH LEKMILJÖER Tekniska verkens vattenkraftverk ska anpassas så att de klarar dagens miljökrav, vilket innebär att vandringsvägar för fisk ska öppnas. Förlusten av elkraft kan ofta kompenseras med att vattenkraftverkens verkningsgrad höjs i samband med förändringen, men i annat fall ska utbyggnad av annan förnybar energi ske. NATUROMRÅDEN SKA VARA TILLGÄNGLIGA FÖR ALLA Linköpings värdefulla naturområden är en del av vårt gemensamma natur- och kulturarv och ska vara tillgängliga för alla att nyttja. Det innebär bland annat att de i möjligaste mån ska vara möjlig att nå till fots, med cykel eller kollektivtrafik, och vara tillgängliga för personer funktionsvariationer och personer med bristande kunskaper i svenska. BILDA FLER KOMMUNALA NATURRESERVAT Genom att skapa naturreservat kan viktiga naturområden skyddas från exploatering och allmänhetens tillgång till området säkras. Möjligheten till kommunala naturreservat ska prövas, framför allt i tätortsnära områden. Södra Vallaskogen ska bli ett naturreservat. Där ska skötselplan upprättas, med hänsyn också taget till människors behov av att vistas tryggt och säkert i reservatet. Skötselplaner även för övriga reservat skall upprättas och följas. VÅRDA DET VÄRLDSUNIKA EKLANDSKAPET Linköpings kommun har ett stort och speciellt ansvar att vårda det världsunika Eklandskapet, vars intressen noga ska bevakas. Att Linköping är Ekarnas stad innebär givetvis en tillgång för både stadens turismnäring och för medborgarna, och ska utnyttjas genom till exempel informationsinsatser. 23

FLER BOSTÄDER I EN GRÖNARE STAD Den nya majoritetens bostads- och samhällsbyggnadspolitik för Linköping 2015-2018. 24

Linköping står inför spännande utmaningar. Många vill flytta till kommunen, företag ser möjligheter att etablera sig och växa och förändrade levnadsmönster ställer nya krav på stadsplaneringen. Byggnationen av höghastighetståg med station i Linköping öppnar samtidigt upp stora möjligheter för att forma Linköpings innerstad på ett sätt som gynnar framtidens linköpingsbor och som sätter sin prägel på stadsmiljön under lång tid framöver. En stor inflyttning ställer höga krav på byggnation av fler bostäder. Samtidigt ställer en ung och medveten befolkning krav på attraktiva och intressanta boendeoch stadsmiljöer. För det krävs en stadsplanering som bidrar till utvecklingen av Linköping till en ekologiskt och socialt hållbar kommun och som prioriterar trygghetsarbete i kommunens stadsdelar. Linköpings kommun ska ha transparenta processer för tilldelning av kommunal mark. Dessa processer skall utformas beroende på geografisk plats och skall i flera kvalitativa avseenden också understödja kommunens ambitioner för bostadsbyggande. Detta främjar marknadens funktion och kommunens strävan efter utveckling av kommunen. Linköpings boendesegregation idag yttrar sig idag i stora demografiska och socioekonomiska skillnader mellan olika bostadsområden. Att minska boendesegregationen har positiva effekter på allt ifrån skolan och jobben till tryggheten i kommunen. Det stärker också den sociala sammanhållningen. ÖKAD TAKT I BOSTADSBYGGANDET Linköping behöver sätta ytterligare fart på bostadsbyggandet, så att fler människor har möjlighet att hitta ett passande boende och företagen kan locka kompetent arbetskraft. Under de kommande åren behöver därför Linköping bygga ett stort antal bostäder, varav majoriteten behöver vara mindre lägenheter. Även byggnationen av studentlägenheter behöver öka. När det görs ska utgångspunkten vara hållbara bostäder som byggs med perspektivet att bidra till en blandad bebyggelse med olika boendeformer. MER EFFEKTIVA PROCESSER OCH STÄRKT SAMVERKAN MED BYGGBRANSCHEN För att sätta fart på bostadsbyggandet krävs krafttag för att korta de processer som föregår byggandet. En lång tidsperiod från byggherrens första initiativ till en lagakraftvunnen detaljplan fördröjer bostadsbyggandet och gör det mindre attraktivt att bygga nya bostäder. Mer måste till för att snabba upp och effektivisera den processen. Kommunen ska därför pröva möjligheten att privata exploatörer och fastighetsägare anlitar och bekostar av kommunen godkända planprojektledare för framtagande av detaljplaner, för att fler byggprojekt snabbare ska komma igång. För att nå målet om en ökad produktionstakt av bostäder behövs en starkare samverkan med aktörerna på byggmarknaden. Ett bostadsråd med representanter från kommunen, byggherrar och andra intressenter ska inrättas. Det handlar 25

bland annat om att gemensamt hitta lösningar för snabbare och förenklade planprocesser och få ned kostnaden för nyproduktion. HUS TILL RIMLIGA PRISER Samtidigt som behovet av mindre lägenheter ökat finns en stor efterfrågan på radhus och villor för familjer som vill ha tillgång till trädgård. Den snabba prisutvecklingen i Linköping riskerar dock att ställa vanliga löntagare utan möjlighet att kunna bo i villa eller radhus. För att erbjuda fler den möjligheten ska förutsättningarna för att uppföra villor eller radhus till rimliga priser för de boende utredas. ÖKAT ANSVAR FÖR STÅNGÅSTADEN Kommunens egna bostadsbolag, Stångåstaden, ska spela en ännu mer aktiv roll i att öka takten i bostadsbyggandet. Med ambitionen att bygga en mer sammanhållen stad bör Stångåstaden också ges i uppdrag att förtäta, bland annat i miljonprogrammets områden. HÅLLBAR STADSPLANERING När Linköping växer ska staden utformas på ett sätt som skapar förutsättningar för ekologisk och social hållbarhet, där alla invånare kan trivas. Riktningen ska tydligt vara att bygga ihop det som nu uppfattas som yttre stadsdelar med varandra och med innerstaden. En välutvecklad kollektivtrafik kan också bidra till att minska det mentala avståndet mellan kommunens olika delar. EN TÄTARE STAD FÖR EFFEKTIVARE RESURSUTNYTTJANDE Marken ska hushållas med och därför ska nybyggnation i första hand ske på eller i anslutning till redan exploaterad mark. En tätare stad innebär många fördelar - exempelvis kan marken utnyttjas mer effektivt och det underlättar ett hållbart trafiksystem. Förtätning kan ske genom att bygga högre hus, använda outnyttjade ytor eller bygga på våningar på befintliga hus. Införandet av ett hissbidrag ska utredas, i syfte att underlätta påbyggandet av befintliga bostadshus och öka tillgängligheten för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning Ett stort hinder för förtätning är de höga kraven på att bostäder ska ha tillhörande bilparkering. Parkeringsnormen kan därför sänkas. UTVIDGNING AV INNERSTADEN Linköping har idag en relativt liten och odefinierad stadskärna. Stora delar av stadens centrala delar upplevs som bostadsområden snarare än det gemensamma rum som den borde vara. En levande innerstad utgör stadens identitet, ökar trivseln och förutsättningarna för möten mellan invånarna, och kan bidra till att stimulera besöksnäringen. Ambitionen är att det geografiska område som uppfattas som innerstad ska bli större. Tillsammans med förtätningen ska fler få möjlighet att bo i den attraktiva innerstaden. 26

BEVARA ÅKERMARKEN God jordbruksmark behövs för att trygga framtida matförsörjning. Kring Linköping finns mycket god åkermark som måste värnas. Byggande på åkermark ska ske med stor restriktivitet och huvudsakligen på platser med goda kollektivtrafikförbindelser. Byggandet på åkermarken ska också optimeras genom tätare bebyggelse. BEBYGGELSE PÅ LANDSBYGDEN Att värna en livskraftig landsbygd är viktigt för alla kommuninvånare, liksom för besöksnäringen, de gröna näringarna och näringslivet i stort. Landsbygden ska kännas som en självklar del av Linköping, och landbygdsborna känna sig som linköpingsbor. Liksom i staden finns på landsbygden en fördel med att tillhandahålla olika boendeformer i samma område. Det möjliggör för fler att bo naturnära genom hela livet och är en förutsättning för att minska segregationen. Även för den som bor på landsbygden ska kollektivtrafik vara ett fungerande alternativ. Nuvarande eller tilltänka kollektivtrafikförbindelser ska vara tydligt vägledande för vilka platser som byggs på. Väl utbyggda och underhållna cykelvägar på landsbygden är också av stor vikt för effektiva transporter på landsbygden. EN GRÖNARE TRAFIK Trafikplaneringen i Linköping ska bidra till att skapa den goda staden, där människor har lätt att smidigt ta sig mellan stadens olika delar. Linköping ska utforma trafiklösningar och system så att det bidrar till ökad konkurrenskraft hos näringslivet, staden och regionen. Trafikens utsläpp av växthusgaser samt luftföroreningar till mark, luft och vatten ska minska. För att uppnå ett klimatsmartare trafiksystem krävs att tillgänglighet och framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter samt kollektivtrafik ska prioriteras vid nyanläggning eller ombyggnad av infrastruktur. STÄRK CYKELSTADEN LINKÖPING Genom att mer trafik sker med cykel istället för bil skulle Linköping som stad utan tvekan bli mer attraktiv. Linköping har länge räknats som en av Sveriges bästa cykelstäder, men har tappat fart i sin goda utveckling på cykelområdet. Vi vill därför förstärka och bygga vidare på en cykelkultur som främjar miljö, hälsa och ekonomi och som stärker varumärket Linköping. I Linköping ska cykeln uppfattas som det mest attraktiva transportmedlet, varför kommunen behöver hitta attraktiva lösningar för att främja cyklandet. Cykeltrafiken ska prioriteras framför biltrafiken vid fysisk planering. KOLLEKTIVTRAFIKEN EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN ATTRAKTIV STAD En förutsättning för att Linköping ska fortsätta växa och vara en attraktiv stad för näringsliv och boende är att det finns bra kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska ha hög framkomlighet och tät trafik. 27

Snabba järnvägsförbindelser är av stor betydelse för Linköpings och regionens utvecklingsmöjligheter och Linköping har här ett unikt läge i landet att skapa ett samband mellan olika trafikslag. Det ska vara lätt och gå snabbt att resa såväl i Linköping som i Östergötland. Vi vill skynda på utvecklingen av en snabb, klimatsmart kollektivtrafik som binder ihop resecentrum med de strategiska delarna av Linköping. Därtill ska möjligheterna att resa mellan stadens mindre centrala delar utan att behöva åka via resecentrum ses över. Byggandet av Ostlänken innebär en fantastisk möjlighet för Linköpings utveckling. Vi förespråkar tunnelalternativet för dragningen genom staden, då detta bland annat skulle frigöra värdefull mark och minska de fysiska barriärerna i staden. I samband med byggandet av Ostlänken ska vi se till att den byggs så att en framtida etablering av en ny pendeltågsstation inom Linköpings tätort blir möjlig. Placeringen ska bidra till ökat kollektivtrafikresande och motverka segregationen i kommunen. LIVSKVALITET I HELA KOMMUNEN EN SAMMANHÅLLEN STAD MED LEVANDE STADSDELAR Kommunens bebyggelse ska utformas så att det skapas naturliga mötesplatser för människor med olika livssituation och med olika social och kulturell bakgrund. En bebyggelse med både blandade boendeformer och verksamheter motverkar segregation och ökar möjligheten att bo kvar i samma stadsdel genom olika skeden av livet. Samtidigt som Linköping växer i hög takt och plats ska ges till nya Linköpingsbor behöver därför även befintliga kvarter värnas och utvecklas. För att skapa mer levande stadsdelar ska också en ny lekplatsplan tas fram, som säkerställer tillgång till spontanidrottsmöjligheter i alla kommundelar. En ny grönstrukturplan ska fastställas, där det säkerställs att varje stadsdel har parkkvalitéer och där gröna lungor värnas. Lummighet på höjden, med träd och grönbeklädda väggar, ska uppmuntras. INNERSTADENS KULTURMILJÖ Linköpings stadskärna är ett riksintresse och en värdefull kulturmiljö. Den gamla bebyggelsen kring domkyrkan och stenstadens miljöer är värda att värna och stadens siluett med domkyrkan som dominerande inslag ska bevaras. Med en högre bebyggelse vid innerstadens entréer och i den utvidgade innerstaden skapas spännande kontraster och en mångfacetterad stadsmiljö. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET Linköping ska bli en förebildskommun inom tillgänglighet. I en kommun som är till för alla ska de offentliga miljöerna vara universella. Det handlar om gatumiljöer, men också om att badstränder, lekplatser och naturområden ska ha en hög tillgänglighet oavsett funktionsvariation. En viktig del i att göra Linköpings kommun mer tillgänglig är att utveckla Tillgänglighetsdatabasen och använda denna som ett verktyg i upphandlingar. 28

EN SAMMANHÅLLEN STAD MED FRAMTIDSTRO Den nya majoritetens politik för Linköpings stadsdelsutveckling 2015-2018. 29

Segregationen är en stor framtidsutmaning för Linköping. I ett antal av Linköpings utsatta stadsdelar är arbetslösheten hög, hälsan sämre och skolan står inför stora utmaningar. Tillåts denna negativa spiral av utanförskap fortsätta riskerar många tappa framtidstron. Utmaningarna förstärks också av att grov kriminalitet utgör en alltför vanligt förekommande del av vardagen för de boende i områdena. Den här utvecklingen ska vändas. För att nå dit behövs insatser som på sikt förbättrar förutsättningarna för de boende i de utsatta områdena. Insatser för fler i jobb, en förbättrad skola och en tydligare inkludering i det omgivande samhället är avgörande för att skapa en hållbar stadsdel. Samtidigt behöver insatser göras på kort sikt. Det handlar om att låta de boende i områdena komma till tals genom ett ökat inflytande över satsningar på exempelvis samhällsbyggnadsområdet som görs i respektive område. Det handlar också om ett stärkt trygghetsarbete och att säkerställa en meningsfull fritid för stadsdelarnas unga. För att förändra de långsiktiga förutsättningarna i de utsatta stadsdelarna krävs en perspektivförändring från kommunens sida i synen på samhällets insatser i områdena. Mycket av det positiva arbete som idag bedrivs för att förbättra situationen präglas av kortsiktighet, svag samordning och bristande helhetssyn. Genom att stärka samordningen mellan de verksamheter och insatser som bedrivs i de utsatta stadsdelarna kan långsiktigheten och uthålligheten i arbetet öka. I förlängningen ger det ett mer effektivt förbättringsarbete. AKUTA INSATSER FÖR ATT BRYTA TRENDEN TRYGGHET I HELA LINKÖPING De är de boende i Linköpings utsatta stadsdelar som själva drabbas hårdast av den otrygghet som brett ut sig. En viktig insats för att vända utvecklingen är att stötta lokala initiativ till trygghetsarbete. Det kan exempelvis handla om nattvandringsverksamhet. Det är även viktigt att verka för en närvaro från polisen som hjälper till att bygga förtroende för det omgivande samhället. STÄRK BROBYGGARNA FÖR ETT SAMMANHÅLLET SAMHÄLLE Brobyggare i stadsdelarna är ett framgångsrikt exempel på hur kulturskillnader kan överbryggas och förtroendet för det svenska samhället höjas. Brobyggare har framför allt en viktig funktion i att få skolgången och fritiden att fungera för många barn och unga, genom arbete såväl mot barnen själva som mot föräldrarna. Arbetet med brobyggare ska stärkas och ges goda förutsättningar för ett strukturerat arbete. LÅT UNGDOMARNA GÖRA STADSDELARNA TRYGGARE OCH FINARE Kommunen ska, i samverkan med fastighetsägare, erbjuda ungdomar tidsbegränsade jobb för att göra sina stadsdelar tryggare och finare. Ungdomarna får möjlighet att påverka och utföra upprustning av området samtidigt som de får arbetslivserfarenhet. Ett tillvaratagande av ungdomarnas egna idéer om hur 30

området kan och bör utvecklas ska leda till mer attraktiva stadsdelar samtidigt som det ger en meningsfull erfarenhet. STÄRK DET DROGFÖREBYGGANDE ARBETET Det finns en oroande trend med drogmissbruk som sträcker sig ner allt lägre i åldrarna i framför allt de utsatta stadsdelarna. Detta är en del av och en inkörsport till även andra problem. Det narkotikaförebyggande arbetet ska stärkas. ALLAKTIVITETSHUS - EN VIKTIG MÖTESPLATS En meningsfull fritidssysselsättning är en viktig faktor för livskvalitet och social stimulans. Allaktivitetshus är en viktig mötesplats för människor i alla åldrar. Allaktivitetshuset i Skäggetorp ska byggas upp. I samband med uppbyggandet ska intresset och den praktiska möjligheten till samlokalisering med föreningslivet undersökas. Förutsättningarna för Allaktivitetshus i fler stadsdelar ska undersökas. LÅNGSIKTIGA INSATSER FÖR ATT LYFTA UTSATTA STADSDELAR FLER OFFENTLIGA VERKSAMHETER I STADSDELARNA Att offentlig sektor är närvarande i stadsdelar bidrar till att stärka förtroendet för samhället och gör det lättare att få det stöd som individen behöver. Lokalisering av verksamheter och personal bidrar även med underlag för investeringar och handel, som stärker områdets attraktivitet. Samverkan med andra offentliga aktörer som landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska sökas i syfte att skapa en samlokalisering i ett eller flera av de utsatta stadsdelarna. Kommunen ska pröva vilka verksamheter och kommunala bolag som ska flyttas till utsatta stadsdelar. PLANARBETE MED SIKTE PÅ ATT RUSTA UPP SKÄGGETORP Skäggetorp är en stadsdel som har många kvaliteter, men som även dras med stora strukturella problem i stadsdelens utformning. Kommunen behöver starta ett planarbete för Skäggetorp med utgångspunkt i att skapa förutsättningar för en trygg och hållbar stadsdel. Arbetet ska bedrivas i dialog med marknadens aktörer, vars investeringar behövs för att åstadkomma en förändring. Bebyggelsen behöver bli mer blandad genom villor och radhus, så att personer som gör bostadskarriär kan välja ett hem i Skäggetorp. De offentliga miljöerna ska utformas utifrån ett trygghetsperspektiv. Satsningar ska göras som visar en tro på stadsdelens framtid. Skäggetorps utomhusmiljöer ska bli mer inspirerande och attraktiva, ett arbete som ska ske i samråd med invånarna. Ett exempel skulle kunna vara en stadsdelspark. Förutsättningar ska skapas för att bygga samman Skäggetorp med kringliggande stadsdelar. 31

ÖKAT UTBYTE MELLAN KOMMUNENS STADSDELAR Att människor möts är en förutsättning för att förstå varandra. Vi måste bryta boende- och skolsegregationen. Det handlar dels om att skapa stadsdelar med blandade bostadsformer, men också generellt mer attraktiva stadsdelar som människor inte väljer bort. Detsamma gäller skolan, där till exempel placeringar av profil- och spetsutbildningar kan bidra till att minska skolsegregationen. Utbytesverksamhet mellan skolor och förskolor i olika stadsdelar ska testas. Även vad gäller fritidsaktiviteter ska kommunen aktivt verka för att de ska vara inkluderande och bidra till att barn, ungdomar och vuxna från olika stadsdelar möts, oavsett aktivitetens lokalisering. DIALOG OCH DELAKTIGHET För att tillvarata människors drivkrafter, kreativitet och de erfarenheter de bär på, ska vi utveckla former för samråd där invånarna själva ges stort inflytande och delaktighet vid planering och genomförande av olika satsningar i stadsdelarna. Det ökar sannolikheten att satsningar ska bli framgångsrika och minskar känslan av maktlöshet hos medborgarna. En utvecklad dialog bidrar också till att öka det ömsesidiga förtroendet. 32

EN TRYGG ÄLDREOMSORG MED MÄNNISKAN I CENTRUM Den nya majoritetens äldreomsorgspolitik för Linköping 2015-2018. 33

Linköping är på många sätt en bra kommun att leva i. De som har äldreomsorg möts av engagerad och kunnig personal. Men en låg bemanning gör att många oroar sig över om äldreomsorgen kan garantera trygghet för de äldre. Varken som anhörig eller som boende på ett äldreboende ska man behöva oroa sig för att äldreomsorgen i Linköping inte är trygg. Åldern ska inte begränsa möjligheterna att kunna njuta av livet och ges möjligheter att påverka sin egen vardag. Rätt förutsättningar ska ges för att erbjuda en trygg äldreomsorg med tid för omtanke en äldreomsorg där de äldre får den bästa tänkbara omvårdnaden, där personalen hinner med och där man som äldre får använda sina förmågor så länge det är möjligt. EN TRYGG ÄLDREOMSORG FÖRSTÄRKT UTVÄRDERING Granskning och utvärdering av verksamheten efterfrågas av alla som är engagerade i äldreomsorgen. Kommunen måste ha tillräcklig kapacitet att granska, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det gynnar seriösa utförare, men är framför allt en garant för en hög kvalitet inom äldreomsorgen. Därför krävs mer resurser till Kvalitets- och utvärderingskontoret och verksamheterna behöver bli bättre på att tillvara de värdefulla slutsatser som granskningen av andra verksamheter kan bidra med. EN NY MODELL FÖR UPPHANDLING Upphandling av särskilt boende är ett verktyg för utveckling av verksamheten och kostnadsjämförelser, men ska kompletteras med boenden som drivs av den kommunala utföraren genom verksamhetsuppdrag. Beslut om upphandling eller verksamhetsuppdrag för varje enskilt boende ska prövas utifrån fem kriterier: verksamhetens och målgruppens känslighet inför förändringar, behovet av kompetens hos utföraren inom alla verksamhetsområden, möjligheten till samverkan och synergi mellan verksamheter, geografisk spridning av de ej upphandlade boendena och möjligheten att ge kontinuitet till de framgångsexempel som utgör äldreomsorgens flaggskepp. För att höja kvaliteten på äldreboenden ska tydligare krav ställas på kvalitet och bemanning. Aktörerna ska i sina anbud konkurrera med högsta kvalitet och inte med lägsta pris. Vitesbeloppen ska höjas markant så att det inte lönar sig att medvetet bryta mot avtal. Möjligheterna att få förlängd avtalstid ska stärkas för utförare som håller god kvalitet. Den idéburna sektorn kan spela en värdefull roll i att erbjuda mångfald och utveckla omsorgen. Det ska undersökas hur en aktiv medverkan av non-profitorganisationer kan säkras i äldreomsorgen. Denna ambition ligger väl i linje med den antagna överenskommelsen med idéburen sektor i Linköping. 34

BRYT ISOLERINGEN Ofrivillig ensamhet är ett växande problem och kan innebära otrygghet och en hälsorisk. Ungefär var tredje äldre är ensam mot sin vilja. Kommunen ska ta ett större ansvar för att möta problemet, till exempel genom nya träffpunkter. ÖKAD KVALITET I OMSORGEN KULTUR I ÄLDREOMSORGEN Kultur och aktiviteter skapar glädje, ger en bättre fysisk och mental hälsa och bryter ensamheten. Kulturverksamheten ska stärkas genom att verksamheterna och utbudet på kommunens servicehus för äldre utvecklas. Här kan frivilligorganisationer i högre grad engageras för att medverka. Runtom i kommunen finns ett stort antal frivilliga som med kraft och entusiasm engagerar sig. Det engagemanget ska uppmuntras. ÄLDREAPOTEKARE Det är vanligt att äldre har många olika läkemedel. Det är nödvändigt för att hantera en komplex problembild, men ökar risken för bieffekter och olämpliga kombinationer, som i värsta fall kan leda till olyckor eller andra skador. Genom ett aktivare arbete med läkemedelsoptimering och införande av en äldreapotekare ska de äldres livskvalitet öka. STÄRKT LEDARSKAP Ledarskapet i personalgruppen är av stor betydelse för den värdegrund och den omsorgskvalitet som de äldre får. Det är därmed en nyckelfråga för att säkerställa en god omsorgskvalitet. Uppmärksamhet behöver ges åt frågor som chefsnärvaro på boenden, kompetenskrav och kompetensutveckling. MAT I ÄLDREOMSORGEN Maten är en fråga som engagerar många, det handlar om folkhälsa och livskvalitet. Undernäring är ett stort hälsoproblem bland de äldre. Äldre ska ha rätt att välja mellan flera rätter vid varje måltid och maten ska så ofta som möjligt serveras i trivsamma måltidsmiljöer och sluttillagas på plats nära matplatsen, så att dofter kan bidra till att väcka aptiten. NY IT-TEKNIK Ny teknik gör det möjligt att stärka såväl trygghet som säkerhet och livsglädje för många äldre. Linköpings kommun ska använda och implementera nya tekniska hjälpmedel som kan förbättra äldres livskvalitet. STÄRKT INFLYTANDE FÖR DE ÄLDRE BRUKARINFLYTANDE Det finns ingen övre åldersgräns för viljan att bestämma över sitt eget liv. Även om man är i behov av omsorg ska man ha inflytande över sin egen vardag. Vi 35

vill ge Linköpings äldre större möjligheter att själva få bestämma när de ska stiga upp, duscha eller äta sin kvällsmat. VALFRIHET I HEMTJÄNSTEN Valfrihetsmodellen inom hemtjänsten har ökat de äldres självbestämmande. Modellen bör dock fortsätta utvecklas. Servicehusen ska samordnas och få en sammanhållen verksamhet. Människor ska ges adekvat information för att kunna göra ett underbyggt val av insatser och utförare. Hemtjänsten ska utvecklas så att den blir mer flexibel med bland annat ökad möjlighet att som brukare själv få påverka insatserna och utformningen av desamma. Möjligheten att erbjuda matcheckar som ett alternativ till den erbjudna maten ska utredas. INFÖRANDE AV PROFILBOENDEN Att flytta till ett äldreboende får inte vara detsamma som att behöva ge upp sina intressen. Profilerade äldreboenden, med inriktningar som efterfrågas av de äldre, ska införas. Detta ger äldre möjlighet att hålla kvar vid ett intresse eller väcka nytt engagemang. Det kan exempelvis handlar om profiler inom musik, friskvård, kultur eller språk. SATSNINGAR PÅ REHABILITERING GER FLER FRISKA ÄLDRE Äldreomsorgen ska sträva efter att lyfta fram och aktivt arbeta med det friska hos de äldre. Rehabilitering och hälsofrämjande insatser ska vara ett naturligt inslag i äldreomsorgen, så att de äldre behåller och använder sina fysiska och psykiska förmågor så långt det är möjligt. MER ATTRAKTIVA TRYGGHETSBOENDEN Trygghetsboenden är ett alternativ som ger äldre möjlighet att bo kvar längre i ett eget hem, utan att behöva vara orolig. Denna valmöjlighet bidrar till att stärka självbestämmandet för många äldre. Det kan också minska efterfrågan på andra, tyngre omsorgsinsatser. Under mandatperioden behöver det undersökas hur trygghetsboenden kan göras mer attraktiva, för att skapa förutsättningar för byggandet av nya trygghetsboenden och därmed välbehövliga flyttkedjor. OMSORGSGARANTI Utgångspunkten är givetvis att brister i omsorgen inte ska uppstå. När så ändå sker ska kommunen utkräva vite, men det sker ingen kompensation till den äldre som drabbats. En utredning ska undersöka förutsättningarna för att kompensera de äldre som drabbats av väsentliga brister. PERSONALEN DEN VIKTIGASTE RESURSEN MER PERSONAL Personalen är den viktigaste faktorn för en bra omsorg. En god tillgång till personal ger högre kvalitet och nöjdare äldre i Linköping. Bemanningen i äldreomsorgen ska därför stärkas. Tid är kvalitet och med mer personal finns mer tid för de äldre 36

tid för att få den hjälp man behöver för att må bra och kunna leva ett så gott liv som möjligt. Samtidigt gör det arbetsbelastningen för befintlig personal lättare. RÄTT TILL HELTID OCH GODA ARBETSVILLKOR Det som ytterst avgör hur man som äldre trivs på sitt vårdboende är personalens insatser. En god arbetsmiljö är inte bara viktig för personalen utan även för verksamhetens kvalitet. Rätt till heltid ska införas och personal ska ha rätt till önskad sysselsättningsgrad. Goda arbetsvillkor och trygga anställningar ska säkerställas. Personal som trivs och mår bra är också mer engagerad, vilket också kan leda till en minskad personalomsättning. Den otrygghet äldre upplever av att hela tiden möta nya ansikten kan på så vis bli mindre. Rätten till heltid är även en central jämställdhetsfråga. Kvinnor är överrepresenterade i omsorgen, har låga löner, jobbar ofta både frivillig och ofrivillig deltid och får därmed även en låg pension. Att satsa på arbetsvillkor och arbetsmiljö för de anställda i Linköpings omsorgsverksamheter är angeläget, inte minst med den rekryteringsutmaning som väntar. Att jobba i Linköpings omsorgsverksamheter ska vara intressant, givande och ge möjligheter till personlig utveckling. Tid och ekonomiska medel ska avsättas för kompetensutveckling. OMSORGENS REKRYTERINGSUTMANING Omsorgen står inför stora pensionsavgångar. För att Linköpings kommuns högt ställda krav på yrkesutbildning ska kunna bibehållas så behöver insatser göras för att locka personer till undersköterskeutbildningar, både i gymnasiet och i vuxenutbildningen. Initialt ska en sommarjobbsgaranti på vård- och omsorgsprogrammet införas och yrkets villkor förbättras genom rätt till heltid. Det kommer dock inte vara tillräckligt. En central uppgift under mandatperioden är att utarbeta och börja genomföra reformer som gör att Linköpings omsorg även fortsättningsvis kommer att kunna bemannas av kompetenta medarbetare. Det kan handla om stärkt utbildning eller arbetsmarknadsinsatser som varvas med studier. STÄRKT MEDARBETARINFLYTANDE Det finns många goda idéer bland omsorgens medarbetare som kan vara viktiga bidrag för att utveckla omsorgen. Modeller för ökat medarbetarinflytande ska utvecklas och testas, så att personalens kunskaper och idéer bättre kan tas tillvara. Avsikten är att det ska bidra till att äldres önskemål hörsammas. 37

ETT MEDMÄNSKLIGARE LINKÖPING Den nya majoritetens omsorgspolitik för Linköping 2015-2018. 38

Människor kan i olika skeden i livet behöva stöd från samhället för att klara sitt liv. I Linköpings kommun finns idag många bra insatser. Vi ser dock ett behov av mer uppsökande verksamhet och en bättre kedja av vård- och stödinsatser. Genom tidigare insatser för barn och deras familjer kan vi bidra till en god hälsa. Alla människor ska kunna leva ett gott liv utan att vara rädda för sitt liv och sin hälsa. Därför måste vi arbeta aktivt för en trygg kommun för alla där våld inte accepteras, varken i våra stadsmiljöer eller i sin hemmiljö. STÄRKT ARBETE MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Det våld och förtryck som förekommer i många hem gör att många kvinnor och barn lever under hemska förhållanden. Hos Kvinnojouren finns hjältar som uträttar underverk med begränsade resurser. En förstärkning är nödvändig för att fler kvinnor och barn ska kunna leva utan våld och andra kränkningar. Det ska även göras en ambitionshöjning i den initiala omhändertagandenivån. Behandling för våldsutövare behöver stärkas för att möta de växande köerna. En kommunövergripande handlingsplan ska tas fram mot våld mot äldre. STÖD TILL EU-MIGRANTER De allt fler EU-migranter som syns på Linköpings gator är människor som har kommit hit från djup fattigdom. Dessa människor ska inte vändas ryggen till av samhället. Det finns en allvarlig problematik bakom deras vistelse här som behöver hanteras av EU. Parallellt med lokala påtryckningar på svenska EUpolitiker och berörda utländska myndigheter och politiker, ska Linköpings kommun lokalt agera solidariskt och tillhandahålla ett humanitärt stöd till de människor som berörs. RÄTT TILL SJÄLVBESTÄMMANDE OAVSETT FUNKTIONSVARIATION Funktionshinderpolitikens utgångspunkt är alla människors rätt att leva sitt liv så självständigt som möjligt och delta i samhället med samma möjligheter som andra. Detta behöver utvecklas ytterligare även i Linköpings kommun. En självständig fritid och ökade valmöjligheter i den dagliga sysselsättningen är viktiga utvecklingsområden. ALLA BARN HAR RÄTT ATT VÄXA UPP I EN TRYGG MILJÖ En trygg uppväxt spelar stor roll för barnens framtida livschanser. De barn som växer upp med en förälder som missbrukar, brukar våld eller liknande är kraftigt överrepresenterade i bland annat arbetslöshet, kriminalitet, omhändertagande och dylikt. Ibland kan det räcka med gräl och konflikter för att det ska gå ut över barnet. För att kunna ge fler barn en bra hemmiljö behöver stödet till familjerådgivningen återställas, behandlingskedjan för missbruk ses över och mer familjestödjande arbete sättas in för att undvika behandlingshem när det kan göras. Unga HBTQ-personer utsätts i större utsträckning än unga heterosexuella för våld av närstående vuxen och det behöver därför finnas kompetens att upptäcka och möta dessa personer. 39

VÄRNA LINKÖPINGSMODELLEN Linköpings kommun har varit en föregångare i att göra delar av socialtjänsten lättlillgänglig för medborgarna genom service. Medborgarna har fått ett större självbestämmande och resurser har kunnat läggas på omsorg istället för på den byråkrati som varit överflödig. Vi tror starkt på Linköpingsmodellen även framöver och ett påverkansarbete behöver bedrivas för att säkra möjligheten att fortsätta tillhandahålla omsorg som service. ÖPPENVÅRDSTEAM FÖR PSYKISKT SJUKA MISSBRUKARE Psykiskt sjuka missbrukare kräver ofta omfattande och långvariga åtgärder och dessa dubbeldiagnospatienter hamnar ofta i en gråzon mellan missbrukarvården och den psykiatriska vården. Kommunen ska därför ta initiativ till att inrätta ett öppenvårdsteam i samarbete med berörda parter såsom landstinget och Kriminalvården. Detta kommer att leda till ökad livskvalitet och lägre samhällskostnader till följd av t ex lägre kriminalitet och minskad sjukhusvård. UNDERLÄTTA VÄGEN UT UR KRIMINALITET - INRÄTTA AVHOPPARVERKSAMHET Kommunen ska bistå med verktyg för att stötta personer att överge den kriminella livsstilen. Här måste en helhetssyn finnas, där personen ska få hjälp med såväl sociala som medicinska aspekter, liksom praktiska problem som att hitta en bostad. 40

ETT BRETT KULTUR- OCH FRITIDSUTBUD Den nya majoritetens kultur- och fritidspolitik för Linköping 2015-2018. 41

Alla människor har rätt att leva ett rikt liv med goda möjligheter till kulturoch fritidsupp level ser men framför allt till ett eget deltagande och ett eget skapande. Idrotten och kulturen är en viktig kraft i samhället. De skapar sammanhållning, bygger broar mellan grupper, fostrar ungdomar, erbjuder personlighetsutveckling och gynnar folkhälsan. Samhället ska spela en aktiv roll i att ge goda förutsättningar så att denna målsättning kan uppfyllas. Ett rikt kultur- och fritidsliv och ett synliggjort kulturarv är en viktig förutsättning för att göra Linköping till en attraktiv stad, både för dem som bor här men också för att fler ska flytta hit. En närvarande kultur skapar förutsättningar för möten mellan människor och bidrar till att ge Linköping en identitet. UTVECKLA TINNERBÄCKSOMRÅDET SOM BAD- OCH REKREATIONSCENTRUM Linköping är i stort behov av en ny simhall, då den nuvarande är uttjänt. En ny simhall ska byggas intill Tinnerbäcksbadet. Därmed får simhallen en placering som innebär att den gemensamma badupplevelseanläggningen med Tinnis kan behållas och tillföras nya värden. Tinnerbäcksbadet är en av innerstadens andningshål och en unik rekreationsplats, men med upprustningsbehov och en stor utvecklingspotential. En utvecklingsplan för badsjön och dess park ska tas fram, så att Tinnerbäcksbadet kan locka fler Linköpingsbor och förbli en viktig lunga i en växande innerstad. EN AKTIV POLITIK FÖR IDROTT OCH EVENT Idrottsevent genererar mervärden till många Linköpingsbor och skapar nya arbetstillfällen. Breddidrotten behöver ges bättre förutsättningar i Linköping. Det finns en brist på träningstider som behöver mötas med mer hallyta i framför allt fullstora idrottshallar. Kommunens samordning kring det samlade behovet behöver stärkas. Vi fortsätter arbetet för att bli årets idrottsstad 2015. Eventstrategin ska genomföras och organisationen ses över för de kommunala arenorna. KULTURSKOLA I EGEN REGI MED KOMPLEMENT AV FRIA KULTURUTÖVARE Den kommunala kulturskolan är av stor betydelse för barns och ungdomars möjlighet att bildas, utvecklas och få sin kreativitet stimulerad. Kulturskolan ska drivas i egen regi. Nya modeller ska undersökas för att ge kulturskoleelever möjlighet att välja exempelvis aktörer från det fria kulturlivet. BIBLIOTEKEN SOM MÖTESPLATS OCH BILDNINGSARENA Biblioteken i kommunen har en viktig funktion i samhället, inte bara genom att främja läsande och bildning, utan också som mötesplats och kulturarena som gör stadsdelarna mer attraktiva. Bibliotekens verksamheter ska utvecklas i syfte att säkerställa att utbudet har tillfredställande innehållsmässig och geografisk spridning. BARNKULTUR SOM STIMULERAR KREATIVITETEN En meningsfull fritid och tillgång till kultur är en förutsättning för en god 42

uppväxt. Kulturaktiviteter är viktiga för ungdomars sociala relationer, deras personliga välbefinnande och identitetsutveckling. Det är därför viktigt att unga ges möjlighet att delta i kulturaktiviteter men också att de själva får vara med och skapa dem. Kulturen bidrar till att barn och unga känner gemenskap, trivsel, trygghet över generationsgränser och kulturer. Alla barn och unga därför ska ha möjligheter att delta i föreningsliv och kulturaktiviteter. Kultur- och fritidsutbudet ska vara kreativt, utmanande och roligt. Kulturen ska vara närvarande i alla stadsdelar och uppsökande verksamhet ska bedrivas för att alla barn och unga får samma förutsättningar att ta delta. VÄRNA DEN KLASSISKA KULTUREN Klassisk kultur som teater och orkestermusik är en god grund för att förena människor. Den behöver få det stöd som behövs för att ha livskraft, så att medborgare oavsett bakgrund ska kunna upptäcka och ta del av den. Kommunen har ett särskilt ansvar att involvera unga som sällan eller aldrig kommer i kontakt med den klassiska kulturen, till exempel genom det sociala musikprojektet El Sistema. En permanent ensemble från Östgötateatern förlagd i Linköping är ett exempel på en satsning som skulle kunna ge positiva effekter både på teaterns bredd och på stadens kulturliv i stort. SMAL FILM FÖR BREDARE UTBUD Ett brett och kvalitativt utbud av film är en viktig del av Linköpings kulturutbud. Filmen som konstform överbryggar klyftan mellan ett intressant kulturuttryck med en i vida kretsar populär underhållningsform. För att säkra ett brett utbud av filmkonst i Linköping ska satsningar på visning av smal film ske. Förutsättningarna för filmproduktion i Linköping ska vara goda. ETT KULTUR- OCH FRITIDSUTBUD FÖR ALLA Allas rätt till en intressant fritid ska värnas. Vi ska säkerställa att möjligheterna till kultur och idrott är likvärdiga oavsett kön, var man bor och socioekonomisk status, även för de utövare som inte är föreningsanslutna. Studenterna är idag en grupp som i många avseenden upplevs som skild från övriga kommunen. Studenterna och studentkulturen måste tydligare inkorporeras i Linköpings kulturliv och stödjas aktivt för att bli en del av kommunens identitet. Att Linköpings kulturliv utanför studentlivet upplevs attraktivt för Linköpingsstudenterna ska öka benägenheten för studenter att stanna kvar i kommunen efter avslutande studier. 43

KOMMUNENS EKONOMI OCH ORGANISATION För att våra ambitioner ska kunna förverkligas är en god kommunal ekonomi en viktig förutsättning. Därför är en ansvarstagande förvaltning av linköpingsbornas gemensamma resurser en viktig utgångspunkt inför den kommande mandatperioden. OFÖRÄNDRAD KOMMUNALSKATT Linköpings kommun har i nuläget en god ekonomi och vår ambition är därför att kommunalskatten ska vara oförändrad under mandatperioden 2015-2018. PENSIONSAVSÄTTNINGAR För att säkra långsiktig ekonomisk hållbarhet ska kommunen fortsatt göra fulla avsättningar för medarbetarnas framtida pensioner. STÄRKT UPPHANDLING GENOM SAMORDNAT UPPHANDLINGSSTÖD Upphandlingar är ett stort inslag i kommunen, avseende såväl verksamheter som varor och tjänster. Upphandlingsverktyget behöver i högre grad hanteras som en strategisk resurs. För att stärka upphandlingen ska ett samlat upphandlingsstöd inrättas, med strategiskt och operativt upphandlingsstöd samt uppföljning och utveckling av avtal, där Kvalitets- och utvärderingskontoret ingår. 44

Bilaga NUVARANDE NÄMNDERS FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2015-2016 MED PLAN FÖR 2017-2018 FÖR NÄMNDER OCH STYRELSER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Kommunfullmäktige --------------------------------------------------------------- 3 Kommunens revisorer ------------------------------------------------------------- 13 Kommunstyrelsen ------------------------------------------------------------------ 27 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet ------------------------------------ 49 Överförmyndarnämnden ---------------------------------------------------------- 67 Valnämnden ------------------------------------------------------------------------ 73 Äldrenämnden ---------------------------------------------------------------------- 81 Omsorgsnämnden ---------------------------------------------------------------- 105 Barn- och ungdomsnämnden -------------------------------------------------- 131 Bildningsnämnden -------------------------------------------------------------- 163 Kultur- och fritidsnämnden ----------------------------------------------------- 189 Samhällsbyggnadsnämnden --------------------------------------------------- 215 Socialnämnden ------------------------------------------------------------------- 231 Bygg- och miljönämnden ------------------------------------------------------- 245 Utförarstyrelsen ------------------------------------------------------------------ 265 Pensionsenheten ----------------------------------------------------------------- 271 Intern finansiering --------------------------------------------------------------- 277

KOMMUNFULLMÄKTIGE 3

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kf presidium 2014-05-16 38 (42) Kf pres 28 Dnr. KS 2014-8 Kommunfullmäktiges budget för 2015 2016 Presidiet noterar informationen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

1 Kommunfullmäktige Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Mål Medborgare som kontaktar kommunfullmäktiges utskott ska snabbt hänvisas till rätt instans. Indikatorer för måluppfyllelse Andel medborgare som hänvisas till rätt instans inom tre dagar. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Utskottsledamöterna får kunskap om målet samt att utskottssekreterarna kan se till att frågan/synpunkten kommer till rätt instans. Mål Kommunfullmäktiges utskott ska ta initiativ till offentliga möten kring olika frågor i utskottsområdena. Indikatorer för måluppfyllelse Minst ett offentligt möte per geografiskt utskott och år eller deltagande vid olika stadsdelsaktiviteter som Skäggetorpsdag, Nygårdsdag, Lambohovsdag och Bergadag. Viktigt är också att utskottsledamöterna är representerade vid samrådsmöten som anordnas lokalt i utskottsområdena. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Allmänhetens frågestund. - Kommunfullmäktige - Presidiets budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

2 Viktiga händelser och förändringar Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och dess ledamöter är de enda politiker som är folkvalda. Det är därför viktigt att kommunfullmäktige har en central roll i dialogen med medborgare. Linköpings medborgare ska känna att de har möjlighet att påverka de kommunala besluten. Medborgarnas inflytande får inte bara inskränkas till delta vid valen, utan måste utövas kontinuerligt under hela mandatperioden. I Linköping finns elva geografiska utskott. I utskottsarbetet deltar 77 kommunfullmäktigeledamöter. I Vreta kloster finns ett närråd som består av sju kommunfullmäktigeledamöter och nio av befolkningen utsedda ledamöter. Utskottens roll är att väcka medborgarnas engagemang, stödja lokalt och framtidsinriktat arbete och stödja dialogen mellan beslutsfattare. Utskotten är representerade lokalt i 15 trygghetsråd samt i lokala stadsdelsföreningar/samverkansråd. Utskottens verksamhet är efterfrågestyrd. Om utskotten får många frågor/synpunkter på den kommunala servicen så anordnar utskotten offentliga möten. En motion har lämnats in med förslag på att de geografiska utskotten ska kunna utökas med lokalt nominerade ledamöter. Om motionen bifalls så kommer utskottens arbete att påverkas. Jämförelser och verksamhetsmått Åldersfördelning kommunfullmäktigeledamöter 2012 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kommunfullmäktigeledamöter i åldern 65+ år, andel (%) Kommunfullmäktigeledamöter i åldern 50-64 år, andel (%) Kommunfullmäktigeledamöter i åldern 30-49 år, andel (%) Kommunfullmäktigeledamöter i åldern 18-29 år, andel (%) - Kommunfullmäktige - Presidiets budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

3 Driftsammandrag, tkr Ekonomi Nettokostnad Bokslut Budget Budgetförslag Budgetförslag Plan förslag Plan förslag Verksamhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige, arvoden m.m. 4 077 4 366 4 366 4 366 4 366 4 366 Verksamhetsutskott, ekonomi 70 79 80 70 70 70 Geografiska utskott 867 941 941 925 925 925 Partistöd 4 089 4 124 4 159 4 190 4 190 4 190 Representation, minnesgåvor, KF s middag 1 681 1 600 1 457 1 327 1 327 1 327 Utbildning förtroendevalda 0 50 1 000 0 0 0 Summa nettokostnader 10 784 11 160 12 003 10 878 10 878 10 878 varav kostnader 10 785 11 160 12 003 10 878 10 878 10 878 varav intäkter 1 0 0 0 0 0 Kommentarer Till budget 2015 finns sedan tidigare beslut på att Kommunfullmäktige ska tillföras 1 mnkr för utbildning av nyvalda. De medlen begärs att få användas även 2016 2017 enligt nedan. För perioden 2013 2016 har tillskott givits för utökning av arvoden, 470 tkr per år. - Kommunfullmäktige - Presidiets budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

4 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar Budgetförslag Budget- Plan Plan inom ram förslag förslag förslag Belopp netto tkr 2015 2016 2017 2018 Kostnader Tillskott utbildning nyvalda KF-ledamöter 700 150 150 Omfördelning utbildning nyvalda -700-150 -150 Intäkter Summa, kostnader 0 0 0 0 Summa, intäkter 0 0 0 0 Kommentarer till omprioriteringarna inom ram De extra medel som tillförs 2015, 1 mnkr för utbildning av nyvalda, begärs fördelas enligt ovan. - Kommunfullmäktige - Presidiets budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

5 Bilaga 2 Framställningar utöver ram Nämndens framställningar utöver ram Förslag till framställningar utöver ram Budget- Budget- Plan Plan Belopp netto tkr förslag förslag förslag förslag 2015 2016 2017 2018 Justering arvoden 1 788 1 788 1 788 1 788 Hyreshöjning efter ombyggnation KF-salen 200 200 200 200 Utökning geografiska utskott 250 250 250 250 Summa framställningar utom ram 2 238 2 238 2 238 2 238 Framställningar utöver ram Justering arvoden Äskande för arvoden avser justeringar till samtliga nämnder inklusive kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen tillsatte den 17 september 2013, 287 en ny arvodeskommitté, med uppdrag bl.a. att se över principer och regler för ekonomiska ersättningar till kommunens förtroendevalda under nästa mandatperiod. Den största posten, 1 062 tkr avser kommunfullmäktige men resterande medel ska fördelas ut och avser samtliga nämnder, fördelas ut i det slutliga budgetförslaget till KF. Enligt beslut (Dnr KS 2013-660, Kf 140429 172) överlämnas ärendet till budgetberedningen som får i uppdrag att föreslå finansieringen. Hyreshöjning efter ombyggnation KF-salen Med anledning av en motion från miljöpartiet uppdrog fullmäktige den 11 december 2012, 229 till kommunstyrelsen att se över alternativa strömförsörjningssätt i fullmäktigesalen, samt att se över om behov finns av att modernisera fullmäktigesalens inventarier i övrigt. I samband med att detta genomförs kommer kommunfullmäktiges hyra sannolikt att justeras, i dagsläget är inga nya hyresnivåer klara. Utökning geografiska utskott En motion har lämnats in med förslag på att de geografiska utskotten ska kunna utökas med lokalt nominerade ledamöter. - Kommunfullmäktige - Presidiets budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

KOMMUNENS REVISORER 13

1 KOMMUNENS REVISORER Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Mål Revisionens grunduppdrag följer av 9 kap 9 Kommunallagen och innebär att revisorerna årligen granskar, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, förutom räkenskaperna, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företag enligt 3 kap. 17 och 18, även verksamheten i de kommunala företagen. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. De övergripande målen är att enligt lagstiftningen och god revisionssed lämna tillräckliga och tillförlitliga underlag som skall ligga till grund för fullmäktiges prövning och beslut i ansvarsfrågan lämna tillräckliga och tillförlitliga underlag som skall ligga till grund för lekmannarevisorernas uttalande i granskningsrapporterna avseende bolagen ge underlag till förändring och utveckling i verksamheterna Indikatorer för måluppfyllelse Revisorerna lämnar väl underbyggda revisionsberättelser avseende nämnder och utskott samt granskningsrapporter avseende kommunens bolag. Revisionen lämnar revisionsrapporter över genomförda granskningar med angivande av områden som kan/bör förändras och när så är revisionellt möjligt ge förslag till förbättringar. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Genomföra risk- och väsentlighetsanalyser för nämnder och kommunens bolag och identifiera områden inom kommunen och dess bolag där riskerna och konsekvenserna av ett förfarande är stora. Utifrån risk- och väsentlighetsanalyserna och övrig bedömning av nämnderna och verksamheterna lista önskvärda granskningar och uppföljningar. Genom prioriteringar inom listan ta upp de mest angelägna och resursmässigt möjliga granskningarna i revisionsplan. Utifrån revisionsplanen bevaka nämnder och styrelser och genomföra förstudier och fördjupade granskningar av kommunens verksamheter och bolag för att undersöka och pröva om verksamheten, styrningen och ekonomin är ändamålsenlig, effektiv och tillförlitlig. Uppföljning av kommunens och bolagens interna kontroll. Granska kommunens finansiella rapportering och löpande granska rutiner och processer. - Kommunens revisorer - Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

2 Viktiga händelser och förändringar 2015 innebär att en ny mandatperiod inleds. För revisionen medför det en tillfällig kostnadsökning för dubbla revisionsgrupper under våren 2015, när den gamla revisionen avslutar granskningen av 2014 och den nya inleder granskningen av 2015 Kostnaderna för dubbla revisionsgrupper uppskattas till ungefär 137 tkr för 2015. Kostnaderna gäller endast 2015. Revisionen har den senaste mandatperioden inte haft några kostnader för förlorad arbetsinkomst för de förtroendevalda. Inför kommande mandatperiod bör hänsyn tas till att bland de förtroendevalda finns de som har rätt till denna ersättning. Kostnaderna för förlorad arbetsinkomst uppskattas till 263 tkr per år. De extra kostnaderna för de förtroendevalda i form av dubbla revisionsgrupper och kostnader för förlorad arbetsinkomst kan revisionen inte påverka. För att kommunfullmäktige ska få ett tillräckligt och väl underbyggt underlag inför beslut i ansvarsfrågan är det av väsentlig betydelse att kommunrevisionen har tillräckliga resurser. Enligt god revisionssed skall revisorerna inhämta tillräcklig information från nämnder och styrelser. Revisorerna har utifrån sin riskanalys och bedömning av respektive nämnd identifierat flera riskområden där granskningar borde genomföras för att leva upp till den standard nuvarande regler föreskriver. Utöver detta tar SKL fram en ny revisionssed samtidigt som det pågår en kommunallagsutredning. Båda utredningarna kommer att ställa ökade krav på revisionen som medför utökade arbetsuppgifter och kostnader. De granskningar som har genomförts har påvisat brister som nämnderna kunnat åtgärda. Revisionen ser ett behov av att följa upp förändringsarbetet som blev resultatet av dessa granskningar. Dessutom ser Revisionen ett behov av att, som ett led i att kvalitetssäkra arbetet, genomföra förstudier innan beslut om genomförande av fördjupad granskning samt att öka övervakningen av den interna kontrollen inom kommunkoncernen. I samband med revisorernas granskningar och dialoger med nämnderna föreligger det ett behov av att verifiera vad som framkommit. Inför framtiden har kommunen ett stort investeringsbehov t. ex nytt resecenter, byggande av bostäder, uppbyggnad av nya stadsdelar, ny simhall och ridanläggning. Andra utmaningar kommunen står inför är demografiska förändringar. Antal äldre har ökat och fortsätter att öka, förändringar i antal barn i grund- och gymnasieskolan, flyktingar och ensamkommande barn ställer fortsatt höga krav på förmågan att anpassa verksamheterna. Detta ställer ökade krav på att revisionen granskar och följer upp utvecklingen i kommunen. Räkenskapsgranskningen har utifrån ny standard (ISA) och god revisionssed blivit mer omfattande och kräver mer tid och utökad kompetens. Det innebär ett omfattande ökat krav på dokumentation och krav på att revisionen skall bekräfta de underlag som redovisas av kommunen. Detta medför att mer tid skall läggas på redovisningsrevision och därmed ökade kostnader. (Denna del innebär en kostnadsökning på upp till 300-400 tkr om tjänsten måste köpas). Revisorerna konstaterar att den nuvarande budgetramen inte är tillräcklig för att granska kommunen utifrån nu gällande förutsättningar enligt lag och god sed i kommunal verksamhet. Det innebär risker att revisorerna inte har tillräckliga underlag i dialogen med nämnderna och styrelserna och därmed i de bedömningar som överlämnas till fullmäktige. På sikt bidrar revisorernas granskningar också till att kommunen får en mer ändamålsenlig och tillfredställande verksamhet. De sakkunniga på revisionskontoret granskar räkenskaperna, genomför fördjupade granskningar, granskar kommunens och bolagens interna kontroll, biträder de förtroendevalda revisorerna med stöd i basgranskningen (löpande granskning) av styrelser och nämnder samt de kommunala bolagen. Förutom detta arbetar de sakkunniga med förvaltningsstöd till revisorerna. Den innevarande budgeten räcker till begränsad granskning av räkenskaperna i kommunen och till sammanlagt 1 till 2 fördjupade granskningar. Revisionen har också utrymme i budgeten att köpa ytterligare någon fördjupad granskning som kräver unik expertkunskap. För att stödja revisorerna i den löpande basgranskningen av kommunen köper revisionen cirka 200 timmar sakkunnigt stöd till revisorerna. De sakkunniga vid revisionskontoret arbetar och leder huvuddelen av verksamhetsgranskningen, så även den granskning som utförs av kontrakterade revisionsföretag. - Kommunens revisorer - Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

3 För att stödja revisorerna och de sakkunniga biträdena krävs en administrativ resurs med ingående kunskaper om kommunens administrativa system. Denna resurs hanteras för närvarande inom ramen för revisionskontorets samlade bemanning. Revisionen bedömer kontorets personalbehov till 4,5 tjänster fördelat på 4 sakkunniga revisorer och 0,5 tjänst administratör. En utökning med 2 tjänster. Arbetstiden på revisionskontoret fördelas enligt tabell 1 nedan. Tabell 1 Revisionskontorets planerade arbetstid Budget 2014 och 2015 inom ram samt enligt budgetäskande 2015. 1) Budget 2014 Budget Inom ram 2015 Budget Förstärkning 2015 Budget 2015 Nedlagd tid Timmar Timmar Timmar Timmar Basgranskning Sakkunniga till kommunens revisorer 300 200 100 300 Sakkunniga till revisorerna i kommunal- och samordningsförbund 100 100 100 Sakkunniga till lekmannarevisorerna i kommunens bolag 450 450 200 650 Redovisningsrevision 1 300 1 500 0 1 500 Löpande granskning och uppföljningar 0 Följa stora investeringsprojekt 0 0 400 400 Förstudier i kommunalverksamhet 50 50 350 400 Uppföljning av tidigare gjorda granskningar 50 50 350 400 Fördjupade granskningar 0 Fördjupade granskningar i kommunal verksamhet enligt riskanalys 400 300 600 900 Fördjupade granskningar i bolag och förbund 0 0 600 600 Granskning och uppföljning av kommunens interna kontroll 100 100 400 500 Summa granskningar 2 750 2 750 3 000 5 750 Administration och förvaltningsstöd till revisorerna mm 1 000 1 000 0 1 000 Summa timmar 3 750 3 750 3 000 6 750 1) Beräknat på 1 500 revisionstimmar per år och anställd Kommunrevisionen har 2014 organisatoriskt 2,5 tjänster. Nuvarande bemanning kan inte i tillräcklig omfattning stödja revisorerna i arbetet med att granska nämnder och styrelser. Utifrån detta bedömer revisorerna att en utökning med två årsarbetare eller 3 000 effektiva granskningstimmar inkluderat att kontoret bemannar allt stöd till kommunens revisorer och lekmannarevisionen är önskvärt. Fördelningen ser ut enligt följande jämfört med ram 2015: Sakkunniga till kommunens revisorer och lekmannarevisorer c:a 300 timmar Följa stora investeringsprojekt c:a 400 timmar Förstudier kommunal verksamhet c:a 350 timmar Uppföljning av tidigare genomförda granskningar c:a 350 timmar Fler fördjupade granskningar enligt riskanalys 2-3 st c:a 600 timmar Förstärkt lekmannarevision - fler fördjupade granskningar 2-3 st c:a 600 timmar Utökad granskning och uppföljning av intern kontroll, även i verksamheterna c:a 400 timmar För att formera revisionskontoret så att ambitionen kan nås krävs personella resurser med gedigen kompetens främst inom kommunala redovisningsområdet och helst mångårig kommunal erfarenhet. Kunskap om och förståelse för demokratiskt styrda organisationer och processer är en förutsättning. Vid nyrekrytering i Linköping och närliggande kommuner har det framkommit att löneanspråken markant avviker från kommunens löneläge. - Kommunens revisorer - Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

4 Detta är kopplat till bland annat Skyrevs krav på certifierade revisorer och likställighet av erfarenhet från tjänster kopplade som förvaltningschef alternativt ekonomichef. Detta ställer krav på budgetutrymme vid nyrekrytering av sakkunnig revisor. Utökningen av två tjänster innebär en nettokostnadsökning motsvarande 1,2 mnkr (1,4 mnkr brutto). Kommunen har en stor del av sina verksamheter i bolag som står inför stora utmaningar vilket ställer ökade krav på lekmannarevisionen. Revisionen planerar fler fördjupade granskningar av bland annat bolagens interna kontroll. Dessutom bedrivs verksamheter i andra driftsformer där fler granskningsinsatser är önskvärda. Intäkterna kommer därför sammanlagt att öka med 460 tkr. 200 tkr av dessa är kopplat till en utökning av revisionskontoret. 2016 sjunker kostnaderna med 137 tkr eftersom behovet av dubbla revisionsgrupper inte kvarstår. Samtidigt ökar lokalkostnaderna på grund av att hyresrabatten, motsvarande cirka 95 tkr, upphör 2016. Kostnaderna för 2016 minskar därför med endast 42 tkr vilket medför att nettokostnadsökningen för 2016 och framåt blir drygt 1,5 mnkr. - Kommunens revisorer - Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

5 Jämförelser och verksamhetsmått I rapporten Revisorernas ekonomi i kommunerna sammanställd av SKL framgår att totala kostnaden för att revidera styrelse, nämnder och beredningar i landets samtliga kommuner uppgick till 365 mnkr år 2011. Motsvarande kostnad uppgick till år 2007 till 336 mnkr. Kostnaden för lekmannarevisionen i kommunala bolag ingår inte. Rapporten visar att cirka 40 procent av de totala revisionskostnaderna utgörs av arvoden och ersättningar till revisorerna samt kostnader för utbildning, konferenser och administration m m. Resterande cirka 60 procent är kostnader för sakkunniga (konsulter och anställda) det vill säga kostnader för granskning. Tabellen, nedan, visar nettokostnaden per invånare för revisionen i jämförelse med några av de kommuner som verksamheterna i Linköping brukar jämföras med. Källa: Räkenskapssammandraget (RS) 2013 och www.kolada.se. Utifrån SKLs rapport, ovan, innebär siffrorna att kommunerna lägger olika vikt på revisionens betydelse i jämförda kommuner och att ytterst lite verksamhetsrevision (fördjupade granskningar mm) kan erhållas. Kommun Eskilstuna Jönköping Norrköping Linköping År 2013 (inom parentes nettokostnad 2013 enligt RS) 18 kr/invånare (1 777 mnkr) 22 kr/invånare (2 993 mnkr) 31 kr/invånare (4 101 mnkr) 27 kr/invånare (4 058 mnkr) Diagrammet nedan visar nettokostnaden per invånare för revision mellan åren 2004 och 2012 jämfört med Större städer (där Linköping ingår) och med Storstäder. År 2012 var riksgenomsnittet för kommungruppen Större städer (där Linköping ingår) 32 kr och för revisionen i Linköping 29 kr. Skillnaden 2012 motsvarar cirka 450 tkr. Kostnaden för Storstäder var samma år 40 kr. Jämfört med storstäder är kostnaden drygt 1,6 mnkr lägre i Linköping. Analysen visar att större kommuner och storstäder har en högre ambitionsnivå för revisionen än i kommunerna i tabellen, ovan. 45 Nettokostnad per invånare kommunrevision 40 35 KR 30 25 20 15 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Linköping Större städer (ovägt medel) Storstäder (ovägt medel) (källa: www.kolada.se och RS 2013. Jämförbara nettokostnader för 2013 saknas) Under 2009 blev en del av revisionens kostnader bokförda med fel id och vi har därför en för låg kostnad (drygt 5kr/invånare) år 2009 i diagrammet ovan. Vid två tillfällen under de senaste tio åren har Linköpings kommun ökat resurserna för revisionen. 2007 höjdes budgeten med cirka 300 tkr på grund av ökade kostnader för köp av revisionstjänster. Ökningen medförde ingen utökning av granskningsinsatserna. 2010 infördes en ny revisionssed vilket innebar ökade krav på kommunernas revisorer. 2011 gjordes en utökning med cirka 500 tkr för att möta kraven. Ökningen genomfördes från en relativt låg kostnads- och ambitionsnivå jämfört med tidigare revisionskrav och i jämförelser med andra kommuner. En del av ökningen 2012, av kostnaderna för revisionen i Linköping, kan förklaras med att kostnader för en gemensam granskning i sin helhet betalats av revisionen och sedan internfakturerats. Då endast externa kostnader och intäkter visas i de nationella jämförelserna har nettokostnaden för revisionen blivit för hög. År 2013 sjönk revisionens kostnader med motsvarande 2 kr/invånare (tabellen ovan). - Kommunens revisorer - Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

6 Ekonomi Driftsammandrag inom ram, tkr Budget- Budget- Plan Plan Nettokostnad Bokslut Budget förslag förslag förslag förslag Verksamhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Intäkter 1 1 434 560 820 820 820 820 Personalkostnader 2-2 367-2 962-3 362-3 225-3 225-3 225 Lokalkostnader 3-181 -190-195 -290-290 -290 Övriga kostnader 4-2 578-1 273-1 090-1 095-1 095-1 095 Justeringar -150 Summa nettokostnader -3 692-4 015-3 827-3 790-3 790-3 790 varav kostnader -5 126-4 575-4 647-4 610-4 610-4 610 varav intäkter 1 434 560 1 020 1 020 1 020 1 020 Kommentarer 1) Revisionens intäkter uppkommer till följd av att kostnaderna för lekmannarevisionen faktureras kommunens bolag samt att kostnaderna för revisionen i kommunalförbund och samordningsförbund faktureras förbunden. Revisionen ser ur ett riskperspektiv ett ökat behov av granskningsinsatser i kommunens bolag. Därför ökar intäkterna med 260 tkr. 2) Personalkostnaderna ökar till följd av dubbla revisionsgrupper de första fyra månaderna 2015 och kostnader för förlorad arbetsinkomst för nyvalda revisorer. 3) Revisionskontoret har till och med 2015 en hyresrabatt på 95 tkr. Från och med 2016 betalar kontoret full hyra. 4) Till följd av dubbla revisionsgrupper, ökad ersättning för förlorad arbetsinkomst samt att hyresrabatten försvinner minskar utrymmet att köpa externa granskningstjänster. Investeringar, 0 tkr Kommentarer Inga investeringar planeras för de kommande åren. - Kommunens revisorer - Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

7 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Kostnader Dubbla revisionsgrupper 2015-137 Ersättning för förlorad arbetsinkomst - nyvalda revisorer -263-263 -263-263 Hyresrabatt upphör 2016-95 -95-95 Färre köp av revisionstjänster av på grund av dubbla revisionsgrupper och upphörande av hyresrabatt. 140 98 98 98 Intäkter Ökade revisionsintäkter för lekmannarevision och från kommunalförbund och samordningsförbund 1) 260 260 260 260 Summa, kostnader -260-260 -260-260 Summa, intäkter 260 260 260 260 Netto 0 0 0 0 Kommentarer till omprioriteringarna inom ram 1) Revisionen planerar fler fördjupade granskningar. För att genomföra dessa granskningar kommer revisionskontoret att köpa granskningstjänster externt. Kostnaderna för granskningarna vidarefaktureras berört bolag eller förbund och intäkterna kommer därför att öka med motsvarande belopp. - Kommunens revisorer - Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

8 Bilaga 2 Nämndens framställningar utöver ram Framställningar utöver ram Förslag till framställningar utöver ram Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Övrigt Förtroendevalda (ej påverkbar kostnad) 1) Dubbla revisionsgrupper 137 Ersättning för förlorad arbetsinkomst 263 263 263 263 Summa förtroendevalda 400 263 263 263 Upphörande av hyresrabatt 2) 95 95 95 Sakkunniga biträden 3) Personalkostnad sakkunniga biträden (2 tjänster) 1 538 1 538 1 538 1 538 Omkostnader på grund av personalökning 158 158 158 158 Minskade köp av verksamhet (nämndsbevakning) -280-280 -280-280 Utökade intäkter (lekmannarevision mm) -200-200 -200-200 Summa utökning av sakkunniga biträden 1 216 1 216 1 216 1 216 Summa framställningar utom ram 1 616 1 574 1 574 1 574 Framställningar utöver ram, övrigt 1) 2015 innebär att en ny mandatperiod inleds. För revisionen medför det en tillfällig ramökning för dubbla revisionsgrupper under våren 2015, när den gamla revisionen avslutar granskningen av 2014 och den nya inleder granskningen av 2015 Kostnaderna för dubbla revisionsgrupper uppskattas till ungefär 137 tkr för 2015. Kostnaderna utgår 2016. Revisionen har den senaste mandatperioden inte haft några kostnader för förlorad arbetsinkomst för de förtroendevalda. Inför kommande mandatperiod bör hänsyn tas till att bland de förtroendevalda finns de som har rätt till denna ersättning. Kostnaderna för förlorad arbetsinkomst uppskattas till 263 tkr per år. Kostnaderna för de förtroendevalda i form av dubbla revisionsgrupper och kostnader för förlorad arbetsinkomst kan revisionen inte påverka. En konsekvens av utebliven budgetförstärkning är att färre granskningar kan genomföras och att osäkerheten i revisorernas ansvarsprövning ökar. Enligt god revisionssed skall revisorerna också främja utveckling och förändringar i verksamheterna. Möjligheten till detta minskar vid utebliven budgetförstärkning. 2) Revisionskontoret har till och med 2015 en hyresrabatt på 95 tkr. Från och med 2016 betalar kontoret full hyra. Utebliven budgetförstärkning minskar stödet till revisorerna i basgranskningen av nämnderna. 3) Kraven på att revisorerna skall följa verksamheterna och djupgranska i större omfattning har successivt ökat och kommer enligt SKL och i förslaget för ny kommunallag att öka än mer de närmaste åren. Dessutom står kommunkoncernen inför många stora utmaningar i form av stora investeringar vilket ställer krav på revisionen att följa investeringsprojekten. Till detta till kommer också ökade krav på räkenskapsgranskningen. Redan idag saknas resurser att genomföra alla de granskningar som borde göras enligt god revisionssed inom kommunal verksamhet. Det innebär också att revisorerna helt eller delvis saknat utrymme att genomföra så kallade förstudier och att följa upp tidigare genomförda fördjupade granskningar samt att genomföra fler uppföljningar av den interna kontrollen i kommunen. Revisorerna har prioriterat hårt och i viss utsträckning förlitat sig på den allmänna känslan att Linköpings kommun är välskött. Därutöver har räkenskapsgranskningen utifrån ny standard och god revisionssed (ISA) blivit mer omfattande och kräver mer tid och utökad kompetens. Det innebär ett omfattande ökat krav på dokumentation och att revisionen skall bekräfta de underlag som redovisas av kommunen. - Kommunens revisorer - Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

9 Detta medför att cirka 200 timmar i mer tid skall läggas på redovisningsrevision. Alternativet är att färre fördjupade granskningar kan genomföras. Revisorerna har också konstaterat att det ur ett riskperspektiv finns ett ökat behov av förstärkt lekmannarevision och granskning av förbund, för att trygga utlåtandena i revisionsrapporterna och ansvarsprövningen i förbunden. I dag finns dessvärre små (personella) resurser till att planera och genomföra fördjupade granskningar alternativt förstudier av till exempel bolagens interna kontroll. Tyvärr är inte nuvarande ram tillräcklig varför revisorerna nu ser sig nödsakade att begära mer resurser för att i något högre grad kunna leva upp till god revisionssed och de ökade kraven på revisionen. Med den begärda resursförstärkningen utökas revisionskontorets möjlighet till granskningar och uppföljningar med ca 3 000 timmar vilket ger möjlighet till att uppfylla kraven enligt ISA, ytterligare fördjupade granskningar av verksamheterna (av system och rutiner genom registeranalyser - substansgranskning) samt möjlighet att följa upp tidigare granskningar, genomföra förstudier, utökad granskning av den interna kontrollen och följa stora projekt så att revisorerna får ett bättre underlag till bedömningen av ansvarsutövandet och utlåtanden i granskningsrapporter. En konsekvens av utebliven budgetförändring är att för få granskningar kan genomföras och att osäkerheten i revisorernas ansvarsvarprövning ökar vilket innebär att revisionen inte fullt ut kan uppnå god revisionssed. Utebliven förstärkning innebär också att lekmannarevisorerna inte kan genomföra granskningar av bolagens interna kontroll i tillräcklig omfattning. Enligt god revisionssed skall revisorerna också främja utveckling och förändringar i verksamheterna. Möjligheten till detta minskar vid utebliven budgetförstärkning. - Kommunens revisorer - Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

KOMMUNSTYRELSEN 27

Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG 2014-05-20 191 Kommunstyrelsens budget 2015-2016 Dnr KS 2014-573 ÄRENDE Nämnden skall inlämna ett budgetförslag till budgetberedningen i juni. Föreliggande budget innehåller både inomramsförslag och utomramsförslag. Kommunledningskontoret föreslår Kommunstyrelsen besluta enligt följande: 1. Upprättat budgetförslag för 2015-2016 godkänns och överlämnas till budgetberedningen. BESLUTSUNDERLAG Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018, 2014-05-16 Kommunstyrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 YRKANDEN Ordförande framför att ärendet enbart noteras vid dagens sammanträde. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunstyrelsen noterar förslaget samt överlämnar utan eget ställningstagande underlaget till budgetberedningen. Beslutet skickas till: Henrik Ottosson Ekonomi och finans Utdragsbestyrkande

Kommunledningskontoret 2014-05-16 Dnr Ks Henrik Ottosson Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. godkänna upprättat budgetförslag för 2015-2016 och överlämna detsamma till budgetberedningen SAMMANFATTNING Nämnden skall inlämna ett budgetförslag till budgetberedningen i juni. Föreliggande budget innehåller både inomramsförslag och utomramsförslag. BAKGRUND Nämnderna lämnar sina budgetunderlag för år 2015-2016 med plan för 2017-2018 till budgetberedningen i juni till kommunledningskontoret. Detta innebär att nämnderna tar fram underlag av sifferkaraktär samt utarbetar preliminära förslag till effektmål och prioriterade aktiviteter som är anpassade till budgetramen. Dessa överlämnas för slutligt ställningstagande till de nya nämnderna som tillträder 2015. Den 2-4 juni är det budgetberedning för kommunens nämnder och bolag. Nämnderna och kommunledningskontoret färdigställer ev. tillkommande budgetuppdrag under juni-september. I oktober/november presenterar majoriteten sin programförklaring och sitt budgetförslag. Under november december beslutar kommunfullmäktige om förslag till rambudget, skattesats och strategisk plan med övergripande mål för mandatperioden.

MBL MBL information enligt 19 har givits. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Joakim Kärnborg Susanne Aman

1 Kommunstyrelsen Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 (rev 140915) Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Kommunstyrelsen har vid sidan av sitt generella samordningsuppdrag två huvudsakliga ansvarsområden, dels att utveckla och säkra genomförandet av kommunövergripande politik och prioriteringar, dels att följa upp verkställigheten (uppsiktsplikten). De områden som kommunstyrelsen skall hantera omfattar arbetsgivar- och arbetsorganisation, övergripande satsningar och målsättningar kring hållbarhetsperspektiv samt utveckling och implementering av effektiva och ändamålsenliga processer för att öka effektiviteten och kvaliteten i kommunens verksamheter. Det andra huvudsakliga området för kommunstyrelsen handlar om uppsiktsplikten. Det vill säga kommunstyrelsens ansvar att följa upp nämndernas hantering av uppdrag och införande av fastställda policies eller andra riktlinjer. Under perioden 2015-2017 kommer kommunstyrelsen, som nämnd, särskilt att fokusera på att, i såväl utvecklings- som uppsiktsperspektiven, säkerställa en hållbar utveckling i kommunen och kommunens verksamheter som samlat ska bidra till ökad ekonomisk utveckling, ökad social sammanhållning samt ökad omställning mot en koldioxidneutral kommun. Detta ska ske genom att nämnden fokuserar på följande områden som har sin utgångspunkt i strategisk plan. Linköpings kommun ska ha en stads- och utvecklingsplanering som ger förutsättningar för en ökad befolkning och en sammanhållen stad Linköpings kommun står inför några av de största förändringarna i modern tid. Linköping ska genom en klok och framsynt planering ta steget mot 200 000 invånare. Detta skall ske genom en integrerad rumslig och ekonomisk planering med utgångspunkt i omvandlingen av den inre staden samt att innerstaden växer över ån i samband med den statliga investeringen i en ny stambana med höghastighetsstandard. En av de största utmaningarna är att säkerställa en samlad planering som bidrar till ekonomisk tillväxt, bidrar till ökad social sammanhållning med en levande innerstad och kvalitativa områdescentra och en levande landsbygd. Kommunstyrelsen har i detta sammanhang en tydlig roll som samordnande nämnd, arbetet sköts genom planeringsutskottet. Exempel på aktiviteter 10 åriga lokal och investeringsplaner Etablering av medborgarkontor i Berga, samt utveckling av medborgarkontorens uppdrag LLU och Landsbygdsutveckling Trådlöst bredband i innerstaden Stadsdelsutvecklingssatsningar Arbetsmarknaden och näringslivet i Linköping ska kännetecknas av hög tillväxttakt, ett innovativt klimat och effektiv kompetensförsörjning I Linköping ska det vara lätt att starta, driva och växa med sitt företag. Kommunens service till företagare ska vara god, lättillgänglig och effektiv. Kommunen ska också ha konkurrenskraftiga utvecklingsstrategier som stöd för utveckling av bra tillväxt- och innovationsmiljöer och balanserad branschbredd. Tydliga profilsatsningar ska finnas och ett effektivt stöd för företagande och entreprenörskap i stort ska erbjudas. Arbetsmarknaden i Linköping präglas av ökade kompetenskrav. I detta sammanhang ska kommunstyrelsen säkerställa att utvecklingsmöjligheter ges till breda grupper för att öka arbetskraftsutbudet. En effektiv samordning av arbetsmarknadsinsatser inom den kommunala kompetensen är en viktig uppgift för kommunstyrelsen. En aspekt av stor vikt är säkerställande av kompetensförsörjning till offentligt finansierad verksamhet. Exempel på aktiviteter Tydliggjort ansvar för näringslivsutveckling och arbetsmarknadspolitiken från KS Branschsatsningar (kluster) och satsningar på utvecklingsmijöer Utveckling av effektiva e-tjänster för företag Effektiv stimulans av näringslivet via goda upphandlingar - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

2 Linköpings kommun ska vara koldioxidneutralt senast 2025 Kommunen har en viktig uppgift att gå före i omställningsarbetet mot en mer energieffektiv kommun. Arbetet är komplicerat och krävande och omfattar förutom för de kommunala förvaltningarnas verksamhet såväl bolagsstyrning som arbetsgivarpolitik. Kommunstyrelsen har en central roll, inte minst vad gäller framtagande, implementering och uppföljning av riktlinjer och policies (styrning och ledning) av klimatarbetet. Det handlar om säkerställa förändrade beteenden i flera dimensioner. Exempel på aktiviteter Krav på upphandling och placeringar tar miljöhänsyn (hyresavtal, gröna placeringar) Grön resplan (Resepolicy, E-möte och bilpool) Tydligare ägardirektiv Kommunikationsplan för CO2-neutralt Linköping Linköpings kommun ska präglas av en god arbetsorganisation I Linköpings kommun har arbetsgivarpolitiken länge varit ett prioriterat område. Ambitionerna i LPP ska fortsätta att genomföras. Kommunstyrelsen vill nu bredda arbetet till att omfatta även hela arbetsorganisationen. Med detta menas att även andra dimensioner av arbetssituationen omfattas, dvs. administrativa system och rutiner som bidrar till ökad effektivitet och IT-stöd som leder till ökad kvalitet i tjänsteutövningen ska vara norm. En viktig faktor för en ökad attraktivitet och konkurrenskraft hos Linköpings kommun som arbetsgivare är ett tydligt och uttalat mål kring innovationsarbete för ökad kvalitet i tjänsteutövningen. Exempel på aktiviteter Effektiv e-förvaltning Moderna IT-stöd Intern kommunikation Innovationsarbete Aktiva kompetensutvecklingsinsatser - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

3 Viktiga händelser och förändringar Förändringar att särskilt uppmärksamma som påtagligt påverkar kommunstyrelsen under planperioden är bland annat bildandet av Region Östergötland samt förändrade krav på kommuner avseende mottagande av asylsökande och ensamkommande barn. Den nya fas som arbetet kring Ostlänken går in i kommer också att påverka kommunstyrelsens arbete. Region Östergötland Från 1 januari 2015 kommer det regionala utvecklingsansvaret att ligga hos Region Östergötland (landstinget). I det avtal kring regionalt utvecklingsarbete som kommunerna och landstinget slutit regleras bland annat på vilket sätt samråd på såväl strategisk som på sak nivå skall ske mellan kommuner och regionen. Detta förändrade ansvarsförhållande samt förnyade arbetssätt kommer att påverka kommunstyrelsen på olika sätt. Det gäller inte minst regionala relationer i planeringshänseende och attraktivitetsskapande insatser. Ytterligare en konsekvens blir att medlemsbidraget till Regionförbundet Östsam avslutas. En justering av skattesatserna mellan kommuner och Landstinget reglerar de ekonomiska konsekvenserna. Ostlänken Under planperioden kommer Trafikverket att ansöka hos regeringen om så kallad tillåtlighet för att bygga Ostlänken i vald korridor längs hela sträckningen. Vad som blir Regeringens slutliga ställningstagande kommer att påverka förutsättningarna för kommunens fortsatta planerings-, exploaterings- och investeringsarbete. Ramavdrag Kommunstyrelsen har i budget för 2013-2014 att hantera ramavdrag på 10 mnkr som består av 4 mnkr i förväntade besparingar i samverkan med Norrköping. Vidare ska 6 mnkr sparas genom minskat uttag av övertid och minskad semesterlöneskuld. Vad gäller besparingar i samverkan med Norrköping har dessa ej kunnat verkställas. Vad gäller minskade kostnader för övertid etc. så har redovisning gjorts till kommunstyrelsen avseende svårigheten att fördela besparingen på berörda förvaltningar. Nyanlända Det nationella regelverket gällande Migrationsverkets rätt att anvisa flyktingar till kommuner påverkar Linköpings kommun. Antalet särskilda boendeplatser samt asylplatser kommer att öka. Den kommunala ekonomin kommer att påverkas eftersom systemet är underfinansierat. För att underlätta återsökning av statliga ersättningsmedel samt hantera de ekonomiska konsekvenserna så kommer ersättning som erhållits för att täcka kostnader efter 24 mån läggas under kommunstyrelsen och ska avse ekonomiskt bistånd samt andra tillkommandekostnader. - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

4 Jämförelser och verksamhetsmått Stadsplanering/stadsutveckling Linköping står inför ett inte tidigare jämförbart utvecklingstryck. Staden växer och utvecklas. Utvecklingen är viktig också ur ett regionalt perspektiv eftersom stadens betydelse för omlandet har ökat. Attraktivitet i det lokala bidrar också till regional attraktivitet. Kraven på tillgänglighet ökar i takt med regionförstoring. Samtidigt, som påtalas i kommunstyrelsens OBS-rapport, ökar också kraven på den kommunala organisationen att hantera förändring och optimera förutsättningarna. Stadsplanering och satsningar på tillväxt behöver tydligare integreras utifrån lokal- och regionalspecifika förutsättningar. I närtid är behovet av bostäder stort. Som framgår av befolkningsprognosen 2013-2022 kan bostadsmarknaden de närmaste tre åren kan komma att utgöra en broms för inflyttningen till Linköping. Oadresserat kan detta medföra samhällsekonomiska kostnader genom att arbetsmarknaderna fungerar sämre. Eftersläpande bostadsbyggande finns dock inte bara i Linköping utan kan noteras på många håll i landet. Storstäder och universitetsstäder är särskilt utsatta i detta sammanhang. För utveckling är förmågan att hålla samman Linköping viktig. Stora skillnader mellan stadsdelar vad det gäller främst sociala indikatorer innebär en ökad social risk. Stadsdelar med svagare förutsättningar innebär också en större ekonomisk utmaning för kommunen. Senare års ökade boendesegregation liksom den socioekonomiska utvecklingen i Linköpings invandrartäta områden kräver fortsatt fokus. Näringsliv/arbetsmarknad Linköping har regionens starkaste ställning som arbetsmarknadsnod. Antalet personer som pendlar in till Linköping har ökat kontinuerligt under sexton år. Även Linköpings flygplats, LCA visar på stadigt ökat resande. Linköpings näringsliv är att betrakta som robust i den meningen att strukturen vilar på flera ben. Detta tillsammans med en tämligen stor offentlig sektor minskar sårbarheten och ger bättre förutsättningar att stå emot konjunktursvängningar. Avseende arbetsproduktivitet ligger Linköping tämligen högt i ett Sverigeperspektiv vilket indikerar tämligen höga förädlingsvärden. Ser vi till hela näringslivet ökar såväl antal företag, antal anställda som omsättning. Det finns dock stora branschvariationer i tillväxttakt och dessutom tecken på tillbakagång och stagnation inom vissa branscher. Linköping har andel högutbildad befolkning. Universitetets närvaro påverkar Linköpings och regionens generella försättningar för kunskapsutveckling och tillgång till kompetens. Detta förhållande avspeglar sig också i de kluster och sektorer där kommunen är särskilt stark. För fortsatt konkurrenskraft räcker dock inte en högutbildad befolkning. Det krävs också fungerande arbetsmarknader. Som påtalats i bl.a. OBS-rapporten blir förutsättningar för matchning viktigt. Sett till matchningseffektivitet dvs. matchningen mellan kompetens och lediga arbeten - är siffrorna på sina håll låga för Östergöt- - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

5 land, där Linköping utgör största arbetsmarknad. Detta påverkar Linköpings och regionens förutsättningar och manifesteras bl.a. i sysselsättningsutvecklingen. För Linköping är sysselsättningsutveckling totalt sett positiv - vilket sannolikt kan hänföras till såväl inhemska konjunkturella som lokalt strukturella förklaringar. Också trenden för arbetslösa ungdomar är positiv sedan sommaren 2012. För utrikesfödda har arbetslösheten dock inte förbättrats påtagligt. Att få fler att delta i arbetslivet är en fortsatt utmaning för Linköping och regionen. Koldioxidneutrala Linköping 2025 Det krävs och det kommer att krävs stora insatser från kommunkoncernen, det lokala näringslivet och Linköpings medborgare för att nå målsättningen att Linköping ska vara koldioxidneutralt 2025. Den största utmaningen är att minska utsläppen av fossilt koldioxid från tranportsektorn. En avgörande faktor är att minska bilismen. Kommunen kan genom klimatsnål samhällsplanering vara en stark pådrivare och medverkare till att Linköpings kommun också bidrar med sin del för att det nationella målet en fossilbränsle fordonsflotta ska nås till 2030. - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

6 Kompetensförsörjning för kommunalt finansierad verksamhet I samband med generationsskiftena på arbetsmarknaden uppstår också arbetskraftsbrist inom såväl offentlig som privat sektor. En åldrande befolkning förväntas ha en ökad efterfrågan på vård- och omsorgspersonal vilket gör att konkurrensen om den personalen kommer att öka. Behovet av skola och förskola ökar med fler barn och unga i befolkningen, vilket också ökar personalbehovet i skolan under perioden. Men det är inte bara en åldrande befolkning och andra ålderspucklar som sätter ökad press på kommunernas ekonomi. Människor ställer i takt med generationsskiften och ökad levnadsstandard allt högre krav på innehållet i samhällets välfärdstjänster. 1 Framtida samhällsbyggnadsprojekt tillsammans med byggandet av en ny simhall och ersättningsanläggning av kraftvärmeverk etc - leder till, och kommer framförallt att leda till, stort rekryteringsbehov av specialister främst ingenjörer och arkitekter samt bygg- och anläggningskompetenser. Att notera är att flera stora projekt kommer att pågå parallellt, både i landet och i Linköping. Bara i Stockholm har man beslutat att bygga 78 000 lägenheter och nio nya tunnelbanestationer. 2 Konkurrensen om arbetskraft kommer att hårdna vilket förutsätter kommunalt fokus på kompetensförsörjning. Rätt kompetens är en framtidsfråga för välfärdens arbetsgivare. Även om medarbetare är engagerade, motiverade och i stor utsträckning trivs med sina jobb och arbetsplatser måste kommuner och landsting hela tiden utvecklas för att bli ännu bättre och mer attraktiva arbetsgivare. Att lyckas attrahera och rekrytera rätt kompetens är avgörande för att lyckas med sitt uppdrag, oavsett verksamhet. Det är viktigt nu och det lär bli ännu viktigare i framtiden. Arbetsgivaren måste ha en tydlig strategi för hur man kan locka till sig de bästa medarbetarna och behålla dem. Arbetsgivarvarumärkes utveckling har definierats som en utveckling av organisationens image som arbetsgivare i relation till nuvarande medarbetare, aktiva och passiva jobbkandidater, kunder och andra intressenter. Ett starkt arbetsgivarvarumärke handlar om att skapa positiva och tydliga associationer till organisationen genom att positionera sig som och leva upp till att vara det bästa valet för nuvarande och presumtiva medarbetare. För att kunna göra det måste det finnas en insikt om vad organisationen står för idag, hur medarbetarna uppfattar sin arbetsplats och vad vi har för attraktivt att erbjuda. Kommunen ska fortsätta det interna arbetet men behöver förstärka insatserna för att marknadsföra Linköpings kommun som attraktiv arbetsgivare externt. För att nå våra blivande medarbetare och andra som ser på kommunen som presumtiv arbetsgivare så handlar arbetet om att planera kommunikationen väl. Att formulera ett budskap och välja rätt kanaler för sin kommunikation för att nå fram till sina utvalda målgrupper kommer att ha stor betydelse. Därför kommer detta att vara ett fortsatt viktigt arbete och en stor utmaning för välfärdsektorn i stort och Linköpings kommun. 1 Statistiska centralbyrån SCB 2 DN debatt, 2013-11-11, Fastighetsnytt, Byggstarter från 2016-2018 samt trafikstart från 2020-2025 beroende på sträcka. - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

7 Procentuell andel av anställda (2010) som behöver rekryteras under perioden, dvs. ersättnings- och expansions rekrytering SKL Socialtjänst totalt 32 % Förskola och skola totalt 35 % Service totalt 49 % Teknik totalt 37 % Kultur och fritid Totalt 37 % 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 Rekryteringsbehov 2010-2019 Antal anställda 2010 Andel av kommunens anställda som uppnår 65 års ålder under perioden 2014-2019 1050 Pensionsavgångar 14 % 900 Antal 750 600 450 13 % 300 150 18 % 11 % 21 % 12 % 17 % 12 % 0 - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

8 Ekonomi Driftsammandrag, tkr Nettokostnad Verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 Budgetförslag 2015 Budget- Förslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Politik, gemensamma avgifter 28 226 29 302 23 321 23 138 22 998 22 974 Administration och säkerhet 114 516 119 777 118 579 117 393 117 393 117 393 Mark- och översiktsplanering 14 071 11 723 11 606 11 490 11 490 11 490 Näringsliv 74 458 57 764 57 186 59 614 56 614 56 614 Ekonomi 9 846 18 830 18 642 18 456 18 456 21 456 Kommunikation 33 783 31 730 31 413 31 099 31 099 31 099 Personal 26 819 35 288 27 015 26 745 26 745 26 745 Utveckling 28 510 27 710 27 087 26 816 26 816 26 816 Återbetalning AFA-medel -79 413 0 0 0 0 0 Nämndens verksamhet -1 129 0 0 0 0 0 Summa nettokostnader 249 686 332 125 314 849 314 751 311 611 314 587 varav kostnader 424 769 360 502 343 510 343 698 340 847 344 116 varav intäkter 175 083 28 377 28 661 28 947 29 237 29 529 - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

9 Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift förslag förslag förslag förslag 2015 2016 2017 2018 Allmänt investeringsutrymme 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa investeringar 2 000 2 000 2 000 2 000 varav utgifter 2 000 2 000 2 000 2 000 varav inkomster 0 0 0 0 Framställningar utöver ram Bredbandsutbyggnad 3 200 Byte av tak, Stadshuset 7 500 Summa föreslagna förändringar utöver ram 10 700 0 0 0 Allmänt investeringsutrymme Utbyte av diverse inventarier och utrymme för inköp av verksamhetssystem. Bredbandsutbyggnad Behovet av kommunalt finansierad bredbandsutbyggnad på Linköpings landsbygd kommer att bestå ytterligare några år framöver. Även om marknadens aktörer börjat visa intresse för dessa områden har vi ännu inte kommit till en situation där behoven tillgodoses av marknaden. Däremot konstateras att boende och företagare tar en allt större roll och ansvar för att tillgodose sina behov genom att bygga fibernät i egen regi (byalagsprojekt). Det är en mycket positiv utveckling. Det innebär också att kommunen kan fokusera sina insatser till områden där förutsättningarna är betydligt sämre. Byte av tak, Stadshuset Nuvarande skiffertak på stadshuset är lagt 1955. Skicket på detta har efter besiktning konstaterat vara i behov av omläggning. Flera plattor är skadade eller saknas helt och likaså sitter vissa plattor löst. - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

10 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Omprioriteringar inom ram 0 0 0 0 Verksamhetsförändringar jämfört med 2014, inom ram 0 0 0 0 Netto 0 0 0 0 - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

11 Bilaga 2 Framställningar utöver ram Nämndens framställningar utöver ram Förslag till framställningar utöver ram Budget- Budget- Plan Plan Belopp netto tkr förslag förslag förslag förslag 2015 2016 2017 2018 "100-satsning" för fler unga i arbete 14 000 14 000 14 000 14 000 Ramavdrag för minskad övertid, sem.löneskuld 6 mnkr fördelas inte ut 6 000 6 000 6 000 6 000 Samverkan Norrköping 4 000 4 000 4 000 4 000 Infrastrukturkansliet, medlemskap 190 190 190 190 Författarfristad 385 385 385 385 Idéburet utvecklingsprogram 1 000 1 000 1 000 1 000 E-arkiv 1 200 1 200 400 400 Brandstation Ulrika 0 650 650 650 Innovation RTÖG, flytt av övningsfält Kapitalkostnader, räddningsfordon Management Trainee Program 3 000 3 000 Kapitalkostnader, takbyte Stadshuset 390 390 390 390 Kapitalkostnader, ombyggnad KF-salen 580 580 580 580 Kapitalkostnader, Vidingsjö 780 780 780 780 Medborgarkontor, Berga 2 000 1 500 1 500 1 500 Besöksnäring 1 000 1 000 1 000 1 000 Eventstrategi 2 000 2 000 2 000 2 000 Kommunikationsutv. (språk & hinder) 500 500 500 500 Scenkonst, bidrag enl. förslag KS 3 200 3 200 3 200 3 200 Götalandsbanan - bildande av projektorganisation 1 125 1 125 1 125 1 125 Fröet - Samverkan skola och näringsliv 200 200 200 200 Verksamhetsförändringar 41 550 41 700 37 900 37 900 Avgift regionförbundet Östsam, -6 362-6 362-6 362-6 362 skatteväxling Lanstinget* Summa framställningar utom ram 35 188 35 338 31 538 31 538 * Avgift Östsam, totalt beräknas avgifter på 7 591 tkr försvinna o fördelas enligt nedan. Kommunstyrelsen 6 362 (tkr) Kultur- och fritidsnämnden 139 Bildningsnämnden 1 090 - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

12 100-satsning för fler unga i arbete Beslut om projektet 100-satsningen för fler unga i arbete i Linköping gällande åren 2013 och 2014 fattades i Kommunstyrelsen 2013-03-19. Utvärdering av projektet har hittills visat att det har mycket goda förutsättningar att uppnå både projektmålen och effektmålen. Kommunstyrelsen föreslås besluta att avsätta 14 000 tkr årligen 2015 och 2016 som en fortsättning av projektet och därmed skapa utrymme för 100 ettåriga anställningar för unga arbetslösa i kommunkoncernen. Syftet med anställningarna är att ge unga arbetslösa en första relevant arbetslivserfarenhet och möjlighet till referenser, samt att skapa kunskap om och intresse för framtida arbete i kommunens verksamheter som kan ligga till grund för eventuell rekrytering eller för individens fortsatta intresseinriktning mot studier eller arbete. Ytterligare ett syfte är att stärka Linköpings kommuns varumärke som attraktiv arbetsgivare. Ramavdrag Kommunstyrelsen har i budget för 2013-2014 att hantera ramavdrag på 10 mnkr som består av 4 mnkr i förväntade besparingar i samverkan med Norrköping. Vidare ska 6 mnkr sparas genom minskat uttag av övertid och minskad semesterlöneskuld. Vad gäller besparingar i samverkan med Norrköping har dessa ej kunnat verkställas. Vad gäller minskade kostnader för övertid etc. så har redovisning gjorts till kommunstyrelsen avseende svårigheten att fördela besparingen på berörda förvaltningar. Infrastrukturkansliet, medlemskap Beslut om medlemskap i Infrastrukturkansliet har fattats under 2013. Finansieringen för perioden 2015- återstår att lösa. Författarfristad Från Miljöpartiet har inkommit en motion med förslaget att göra Linköping till en författarfristad. Ett fyrtiotal städer världen över, varav sex i Sverige, har tillsammans bildat ett internationellt nätverk ICORN (Internatonal Cities of Refuge Network). Nätverket syftar till att ge författare och andra konstnärligt verksamma en fristad där man fritt kan uttrycka sig med sin konst i de fall man inom sina hemländer av olika skäl förvägras denna rätt. Kultur- och fritidskontoret menar att motionens syfte i hög grad är angeläget och att Linköping därför bör erbjuda sig att fungera som fristad. En humanitär insats för yttrandefriheten och tryckfriheten av detta slag kan skapa respekt och intresse för Linköpings kommun som kulturstad. Budgetering av erforderliga medel utgår från andra städers erfarenheter. Det föreslås att 385 tkr årligen reserveras i kommunens budget. Därutöver tillkommer vissa administrativa kostnader för bland annat lokal koordinator, vilket finansieras ur kommunstyrelsens anställningsmyndighet. Ersättningen till den aktuella konstnären/författaren utformas som ett stipendium. Tiden maximeras till 2 år per konstnär/författare. ICORN kräver att varje fristad utarbetar en lokal handlingsplan. Idéburet utvecklingscentrum (IUC) i Linköping I juni 2012 fattade kommunfullmäktige beslut om Överenskommelse mellan den idéburna sektor och Linköpings kommun (KS 2008:844). I överenskommelsen finns inskrivet att man ska utveckla ett idéburet utvecklingscentrum för att stödja utvecklingen av den idéburna sektorns organisationer. Engagemang och åtaganden i samband med överenskommelsen finansieras inom ramen för befintliga resurser med undantag för ett IUC. Mot bakgrund av erfarenheter från Örebro som sedan 2009 driver ett kommunalt finansierat IUC så är det rimligt att avsätta 1000 tkr för lokal, personal och verksamhet. Exakt utformning av ett IUC Linköping kommer att ske i samverkan med idéburen sektor i Linköping. Ett (IUC) kan liknas vid ett näringslivskontor för idéburen sektor och stödjer den idéburna sektorns organisationer både med praktiska göromål så som tillhandahålla samt boka lokaler eller bistå med administrativa tjänster men även arbeta långsiktigt för en utveckling av sektorn som sådan samt för att förbättra sektorns möjligheter. I det senare uppdraget ligger opinionsbildning, driva sektorsövergripande utvecklingsfrågor samt på annat sätt bevaka sektorns gemensamma intressen. Ytterligare ett uppdrag som ett IUC skulle ha är att utveckla samverkan mellan kommunen och sektorn på olika sätt. Forskning visar att en stark och vital idéburen sektor har positiva effekter både på folkhälsan samt på den lokala demokratin. - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

13 E-arkiv Övergången i Linköpings kommun från pappersbaserad långtidsarkivering till digital långtidsarkivering är en komplicerad, men nödvändig uppgift. Ett väl fungerande e-arkiv är en förutsättning för en effektiv e-förvaltning. Rätt personer ska enkelt få tillgång till rätt information. I Linköpings kommun påbörjades arbetet under 2013-2014. Projektet E-Lin (E-arkiv i Linköpings kommun) har skapats och en förstudie kring förutsättningarna i kommunen har färdigställts. Riktlinjer och tillämpningsanvisningar för förvaltningarna skrivs fram för att underlätta fortsatt arbete. Under hösten planeras kravställning för ett System för bevarande (långtidsarkiv) som kommer att vara något av hjärtat i e-arkivet. Kontakter med andra kommuner och organisationer är etablerade. Under perioden 2015-2016 är det läge att inhandla ett långtidsarkiv som passar för Linköpings förutsättningar. Tester, igångsättning samt pilotverksamheter kommer att behövas liksom en översyn över hur organisationen av hela e-arkivet ska se ut. Det här är ett stort och utmanande arbete. Även drift och lagring av systemet kommer framdeles att kräva ekonomiska resurser. När systemet är på plats är det viktigt att via ett införandeprojekt steg för steg få förvaltningarna och arkivmyndigheten att tillsammans borga för en säker och smidig övergång. En plan för införandet kommer tas fram som bygger på en dialog mellan de olika förvaltningarna i kommunen. Brandstation i Ulrika Ny brandstation i Ulrika till en beräknad hyra om ca 700 tkr/år exkl moms (dagens hyra i urgammal station 40 tkr/år). Färdigställande tid: 2016-02-01 (om planarbetet löper på som beräknat). Innovation Med innovativ i offentlig sektor avses bl.a. förmågan att ta fram nya idéer och omsätta det till resultat. Det kan handla om att införa nya processer, tjänster, metoder. Exempel på det kan vara att utveckla kvalitén i befintliga tjänster eller förändra sätten på vilka tjänsterna levereras och att hitta nya eller förbättrade samarbetsformer. Det handlar i hög grad om att utveckla styrning, arbetsorganisation och ledarskap samt finna nya sätt att definiera och utföra verksamheternas uppdrag. För att göra detta möjligt krävs ett innovativt klimat som ger förutsättningarna för medarbetare där ett ledarskap och en arbetsorganisation som främjar förmågan hos medarbetare att bidra till innovation är grundläggande. En kreativ involverande arbetsmiljö är inte bara ett reslutat av utan också en förutsättning för chefers och medarbetares förmåga och motivation att vilja bidra till utveckling. En organisation som tar medarbetarnas innovationsförmåga på allvar visar på att man tar medarbetarna på allvar. Innovationer finns i alla organisationer men de kan behöva stöd och uppmuntran för att få genomslagskraft och kunna bidra till en positiv påverkan av organisationen. Därför är det fortsatta arbetet med att tillsammans utveckla och ta fram hur man ska arbeta med innovation en viktigt och prioriterad fråga för Linköpings kommun. Management Trainee Program Rätt kompetens är en framtidsfråga för välfärdens arbetsgivare. Att lyckas attrahera och rekrytera rätt kompetens är avgörande för att lyckas med sitt uppdrag, oavsett verksamhet. Det lär bli ännu viktigare framtiden. De närmaste 10 åren kommer 16 000 av de 39 000 chefer som finns i kommuner och landsting att ha nått pensionsålder. 7 000 av dessa kommer att gå i pension under de närmaste åren. I Linköpings kommun kommer 54 chefer nå pensionsålder fram till 2017. För att verksamheterna ska fortsätta att utvecklas är det av största vikt att välfärdssektorn både kan locka till sig duktiga chefer och utveckla de potentiella ledare som redan jobbar i sektorn. Problemen är likartade i hela landet och samtidigt som konkurrensen ökar visar också undersökningar på att intresset för axla ett chefskap sjunker. Intervjuer med potentiella chefer i kommunala chefsaspirantprogram visar på ett antal viktiga faktorer för att få fram fler unga chefer. Några sådana är att gradvis få växa in i chefsrollen, få tydlig information om karriärvägar och att kunna växla mellan att vara chef och specialist. Unga, potentiella chefer efterlyser också förebilder i form av erfarna chefer. Under perioden 2013-2017 kommer Linköpings kommun behöva rekrytera 845 medarbetare, varav 54 chefer bara utifrån förväntade pensionsavgångar. Till detta läggs de rekryteringsbehov som uppstår när personal byter till annan arbetsgivare eller är tjänstlediga. Lägger man dessutom till ytterligare en dimension, att vi till varje chefsrekrytering vill ha minst fem kvalificerade ansökningar så står kommunen inför stora utmaningar. - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

14 Förslag till management traineeprogram består av två delar en gemensam del och en individuell del. Ungefär 70 procent av traineernas heltidstjänst läggs på arbete med kvalificerade uppgifter på en kommunal förvaltning. Den delen utformas tillsammans med förvaltningen som kan bestå av närmaste chef och handledare. Tjänsten kan utformas som ett direkt stöd och utföranda av uppdrag för den chef som inom perioden ska gå i pension alternativt på annan aktuell befattning. Resterande 30 procent består av gemensamma utvecklingsdagar och ett gemensamt/individuellt traineeuppdrag. Utvecklingsprogrammet som ingår i traineeprogrammet är ca 40 dagar. Medborgarkontor, Berga En motion kom in till kommunen september 2012 avseende etablering av medborgarkontor i Berga. I motionen framkommer att det behövs fler mötesplatser med plats för såväl offentlig service som mötesplats för medborgarna, något som ett medborgarkontor där skulle kunna tillgodose. Medborgarkontoren har idag funktionen som kommunens gemensamma ingång för medborgarna. Genom en aktiv satsning på Medborgarkontor i Berga, City, Skäggetorp, kombinerat med mobila kontor i omgivande kommundelar, utökas tillgängligheten i Linköpings olika stadsdelar. Att kunna erbjuda hjälp och information på valda språk och ett gott bemötande är viktigt för att våra medborgare ska känna delaktighet och inkludering i samhället. Medborgarkontoren innebär dessutom en arena för dialog/möten där människor möts av kunskap, objektivitet, transparens och opartiskhet. Besöksnäring Aktiv satsning på internationell/nationell marknadsföring av Linköpings som besöksdestination både avseende privatturism och affärsturism. Besöksnäring är idag en av de absolut snabbast växande näringarna. I Linköping har besöksnäring ökat sin omsättning med 47 % under tre år och genererat ett stort antal arbetsstillfällen. Arbetstillfällen inom besöksnäringen är viktiga eftersom de är i många fall instegsjobb både för låg- och högutbildade.. Därutöver föreslås en intensifiering av samverkan med näringslivet i Linköping för att ytterligare stärka tillväxten inom besöksnäringen. Kapitalkostnader, ombyggnad KF-salen Ombyggnation av kommunfullmäktige salen belastar i sin helhet kommunstyrelsen. Ny hyresnivå för kommunfullmäktige kommer att förhandlas. Eventstrategi Event med internationell/nationell lyskraft är en viktig del inom besöksnäringen som både ger ger fler arbetstillfällen och medverkar till att utvecklar en attraktivare stad med upplevelser inom kultur och idrott. Genomförande av intentionerna i den nu under framtagande eventstrategin förutsätter att resurser avsätts för att aktivt arbeta med att få till stånd stora event i Linköping. I vår globala värld konkurrerar platser över hela världen med varandra om besökare, invånare, evenemang, investeringar och etableringar något som ligger till grund för ett gott samhälle. Att skapa tillväxt i form av exempelvis nya invånare eller företag är en förutsättning för att platsen även i framtiden ska kunna erbjuda saker som skola, dagis, vård, omsorg och service. Genom att kraftsamla invånare, näringsliv och offentliga aktörer kring platsmarknadsföring, det vill säga att gemensamt arbeta med enhetlig, långsiktig och strategisk utveckling och marknadsföring av platsen, skapas förutsättningar att lyckas i konkurrensen något alla som bor och verkar på platsen har nytta av. Kommunikationsutveckling (språk & hinder) Ett annat sätt att arbeta med utökad demokrati, så kallad e-demokrati, är utvecklingen av webbtjänster såsom e- service, som är tillgänglig dygnet runt alla dagar i veckan, ytterligare målgruppsanpassning av olika kanaler där hemsidan fungerar som informationsbank och sociala medier används för dialog. Precis som på Medborgarkontoren kan en satsning på utökat tillgängliggörande av både lättläst information och mer information på valda språk på hemsidan hjälpa våra medborgare att känna delaktighet och inkludering i samhället. På kommunens webb, sociala mediekanaler och e-service ska människor mötas av kunskap, objektivitet och transparens. Avgift regionförbundet Östsam Avgiften till Östsam kommer att försvinna 2015 men samtidigt kommer en skatteväxling att ske med motsvarande 3 öre. Totalt är avgiftsminskningen för kommunen 7 591 tkr varav ersättningen som kommunstyrelsen betalt utgör 6 362 tkr. Resterande andel står bildningsnämnden, 1 090 tkr respektive kultur- och fritidsnämnden, 139 tkr. - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

15 Fröet - Samverkan skola och näringsliv Medlemsavgift för samverkan, avgift som tidigare betalts av utbildningsnämnderna. Götalandsbanan - bildande av projektorganisation Götalandsbanan är en tänkt höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Stockholm via bland annat Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping. Götalandsbanan är ett samhällsutvecklingsprojekt som vid ett realiserande kommer att skapa nya arbetsmarknadsregioner och öka kapaciteten i järnvägsnätet. Detta förväntas, vid full utbyggnad av Götalandsbanan, leda till en positiv utveckling och tillväxt både inom och utanför Sveriges gränser. För Linköpings kommuns andel av tillskapad projektorganisation äskas 1 125 tkr. - Kommunstyrelsen - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET 49

Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG 2014-05-20 192 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - budget 2015-2016 Dnr KS 2014-574 ÄRENDE Nämnden skall inlämna ett budgetförslag till budgetberedningen i juni. Föreliggande budget innehåller utomramsförslag. Kommunledningskontoret föreslår Kommunstyrelsen besluta enligt följande: 1. Upprättat budgetförslag för 2015-2016 godkänns och överlämnas till budgetberedningen. BESLUTSUNDERLAG Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens anställningsmyndighet, budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018, 2014-05-16 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet, budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 YRKANDEN Ordförande framför att ärendet enbart noteras vid dagens samanträde. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunstyrelsen noterar förslaget samt överlämnar det utan eget ställningstagande till budgetberedningen. Beslutet skickas till: Henrik Ottosson Ekonomi och finans Utdragsbestyrkande

Kommunledningskontoret 2014-05-16 Dnr Ks Henrik Ottosson Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens anställningsmyndighet, budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. godkänna upprättat budgetförslag för 2015-2016 och överlämna detsamma till budgetberedningen SAMMANFATTNING Nämnden skall inlämna ett budgetförslag till budgetberedningen i juni. Föreliggande budget innehåller utomramsförslag. BAKGRUND Nämnderna lämnar sina budgetunderlag för år 2015-2016 med plan för 2017-2018 till budgetberedningen i juni till kommunledningskontoret. Detta innebär att nämnderna tar fram underlag av sifferkaraktär samt utarbetar preliminära förslag till effektmål och prioriterade aktiviteter som är anpassade till budgetramen. Dessa överlämnas för slutligt ställningstagande till de nya nämnderna som tillträder 2015. Den 2-4 juni är det budgetberedning för kommunens nämnder och bolag. Nämnderna och kommunledningskontoret färdigställer ev. tillkommande budgetuppdrag under juni-september. I oktober/november presenterar majoriteten sin programförklaring och sitt budgetförslag. Under november december beslutar kommunfullmäktige om förslag till rambudget, skattesats och strategisk plan med övergripande mål för mandatperioden.

MBL MBL information enligt 19 har givits. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Joakim Kärnborg Susanne Aman

1 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Linköpings kommun ska ligga i framkant inom jämställdhet och mångfaldsarbete. Indikator för måluppfyllelse Antalet chefer och medarbetare fördelat på kön, ska jämnas ut Antal chefer och medarbetare fördelat på födda i Sverige respektive utrikes födda, ska jämnas ut Antal medarbetare med utomnordisk bakgrund, ska öka Planerade aktiviteter för måluppfyllelse Linköpings kommun ska vara en arbetsgivare som kan attrahera, rekrytera och behålla personal med hög kompetens och som erbjuder goda utvecklingsmöjligheter i en stimulerande och hälsosam arbetsmiljö. Indikator för måluppfyllelse Genomsnittligt antal medarbetare per chef, ska minska Andel tillsvidareanställda Personalomsättning Sjukfrånvaro (total) Hur många är anställda efter 5 år Antal sökande - kvalificerade tjänster Antal sökande - alla tjänster Planerade aktiviteter för måluppfyllelse - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

2 Viktiga händelser och förändringar Att utvärdera chefer Det är viktigt för verksamhetens utveckling att ha goda chefer och ledare. Chefen planerar, leder och utvecklar verksamheten samt är beslutsfattare i viktiga frågor. Chefen ansvarar för en god kompetensplanering och tillser att rätt kompetens anställs för uppdragen i verksamheten. Chefen ska tydliggöra uppdrag och roller för medarbetarna och använda de olika styrmedel som bland annat verksamhetsplanering, medarbetarsamtal och lönesamtal med individuella utvecklingsplaner och en individuell löneutveckling utgör. Att chefer och ledare påverkar medarbetare på olika sätt har länge varit känt. Chefen ska tillförsäkra en god arbetsmiljö med säkra arbetsplatser och identifiera tidiga tecken på ohälsa. Att arbeta förebyggande och främjande med ar betsmiljön är en avgörande faktor för att klara personalförsörjningen. Den dialog som chefen skapar genom mötesformer och en innovativ och kreativ miljö där medarbetarna kan påverka och komma med idéer och förbättringsområden är viktig nu och i framtiden. Att utvärdera chefskapet är en nyckelfaktor för kommunen. Genom att utvärdera chefer får chefens chef ett beslutsunderlag som för en dialog i medarbetarsamtalet och vid förnyelse av chefskontrakt men också för feedback till chefen för att kunna utveckla styrkor i ledarskapet, arbeta med svagheter i ledarskapet samt förbättra kommunikation mellan chefens chef, och chef och medarbetare. Chefsuppdraget vilar på flera ben och för att utvärdera ett chefskap behöver vi utvärdera alla benen. Traditionellt så utvärderar vi chefskapet endast inom en av dessa ben nämligen personalansvaret där vi har medarbetarenkäten som verktyg. Chefsansvaret vilar på flera ben och vi behöver utvärdera alla för att få en helhetsbild över chefens prestation och förmåga att leda verksamheten framgångsrikt. Personalstrategisk verksamhet föreslår därför att medel avsätts för att ta fram en modell för att utvärdera de olika benen utifrån följande ramar. Personalansvaret är chefens förmåga att arbeta med verksamheten ur ett medarbetarperspektiv följs upp via medarbetarenkäten Det ekonomiska ansvaret en modell som utvärderar chefens förmåga att planera, genomföra och följa upp sin verksamhet ur ett ekonomsikt perspektiv, prognoser och budget och utfall Verksamhetsansvaret en modell som utvärderar chefens förmåga att leda verksamheten och nå uppsatta mål Det egna chef och ledarskapet en 360 graders modell för chefsanalys är en metod där chefer blir utvärderade från flera olika håll: från överordnad chef, från kollegor på samma nivå och från underställda. Genom att jämföra deras svar med chefens egna bedömningar kring sina egna ledaregenskaper ger en helhetsbild. När man träder in i ett chefsuppdrag i Linköpings Kommun ska det redan från början vara tydligt att man i sitt uppdrag kommer bli utvärderad utifrån alla fyra benen efter halva tiden i uppdraget. Genom att tydliggöra chefsuppdraget och förväntningarna skapar vi också förutsättningar för en god arbetsmiljö för chefer. Chefen vet vad som förväntas i uppdraget och vad som utvärderas, chefen får en möjlighet till stöd och kompetensutveckling i de fall som utvärderingen visar på ett utvecklingsbehov. Utvärderingen bör göras genom att sammanväga presentationen/resultatet inom alla fyra benen. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

3 Driftsammandrag, tkr Ekonomi Budget- Budget- Plan Plan Nettokostnad Bokslut Budget förslag förslag förslag förslag Verksamhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kommunstyrelsens förvaltning 69 445 71 420 69 806 69 242 69 242 69 242 Utbildningsförvaltningen 23 001 24 477 24 232 23 990 23 990 23 990 Socialförvaltningen 141 174 145 758 145 758 145 758 145 758 145 758 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 99 418 95 567 94 611 93 665 93 665 93 665 Kultur- och fritidsförvaltningen 8 983 9 172 9 081 8 990 8 990 8 990 Omsorg- och äldreförvaltningen 15 247 15 104 14 954 14 804 14 804 14 804 Summa nettokostnader 357 267 361 498 358 442 356 450 356 449 356 449 varav kostnader 451 308 427 062 424 662 423 331 424 000 424 675 varav intäkter 94 041 65 564 66 220 66 882 67 551 68 226 - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

4 Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift förslag förslag förslag förslag 2015 2016 2017 2018 Kommunstyrelsens förvaltning Allmänt investeringsutrymme 100 100 100 100 Utbildningsförvaltning Återanskaffning kontors inventarier 200 200 200 200 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning Allmänt investeringsutrymme 390 390 390 390 Summa investeringar 690 690 690 690 varav utgifter 690 690 690 690 varav inkomster 0 0 0 0 Framställningar utöver ram Ombyggnad av reception på Barnhemsgatan 300 Kontinuerligt utbyte av inventarier vid förvaltningen 300 300 300 300 Summa föreslagna förändringar utom ram 600 300 300 300 Kommentarer UTBILDNINGSFÖRVALTNING Utbildningsförvaltningen har ett kontinuerligt behov av utbyte av uttjänta inventarier, varför en årlig investeringsram behöver finnas. Utbildningsförvaltningen hanterar även inventarier åt kultur- och fritidsförvaltningen eftersom de hyr lokaler av utbildningsförvaltningen. SOCIALFÖRVALTNING Socialförvaltningen med sina drygt 300 anställda har ett kontinuerligt behov av utbyte av uttjänta inventarier, varför en årlig investeringsram behöver finnas. Investeringarna beräknas till cirka 300 tkr per år. En ombyggnation behöver ske av förvaltningens reception för att tillgodose klienternas behov av integritet. Investeringen bedöms bli cirka 300 tkr år 2015. Om utökningen inte beviljas kan förvaltningen ej tillgodose besökande klienters rätt till integritet vid besök i receptionen, samt att förvaltningen får leva vidare med inventarier som kan betraktas som uttjänta. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

5 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Omprioriteringar inom ram 0 0 0 0 Verksamhetsförändringar jämfört med 2014, inom ram 0 0 0 0 Summa, kostnader Summa, intäkter Netto Kommentarer till omprioriteringarna inom ram - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

6 Bilaga 2 Nämndens framställningar utöver ram Framställningar utöver ram Förslag till framställningar utöver ram Budget- Budget- Plan Plan Belopp netto tkr förslag förslag förslag förslag 2015 2016 2017 2018 Kommunstyrelsens förvaltning Överförmyndarenheten Fler ensamkommande barn 1 950 1 950 1 950 1 950 Ny lagstiftning 1 600 1 600 1 600 1 600 Utökning av administration 300 300 300 300 Ökad grundbemanning på enheten 650 650 650 650 Lokaler 800 800 800 800 Utbildningsförvaltning 1,0 IT-tjänst 600 600 600 600 Socialförvaltning Avdelningen för försörjningsinsatser 2 åa handläggare ekonomiskt bistånd 1 200 1 200 1 200 1 200 1 åa verksamhetsutvecklare/controller 650 650 650 650 IFO-avdelningarna barn/unga & vuxna 10 åa handläggare ensamkom flykt barn 6 000 6 000 6 000 6 000 0,4 åa handläggare gruppchef - - 280 280 280 280 8 åa handläggare barn och unga 4 800 4 800 4 800 4 800 1 åa verksamhetsutveckl/utb/praktsamord 650 650 650 650 2 åa handläggare hemlöshet/vräknföreb. 1 200 1 200 1 200 1 200 1 åa samordnare våld i nära relationer 650 650 650 650 1 åa speciallärare uppf fam hemspl barn 600 600 600 600 Avdelningen för äldre och funkt nedsatta 1 åa gruppchef 700 700 700 700? åa handläggare bistånd/service???? 8 åa handläggare uppf indiv besl, ÄBiC 4 800 4 800 4 800 4 800 1 åa verksamhetsutvecklare/processutv. 650 650 650 650 Socialkontoret gemensamt 1 åa administrativ assistent 500 500 500 500 1 åa arkivassistent 500 500 500 500 Arkivvårdsavgift till Stadsarkivet 160 160 160 160 Hyra/ökad drift utspridda kontorslokaler 1 300 1 300 1 300 1 300 Utökat lokalbehov för cirka 20 personer 800 800 800 800 IT-utveckling och E-hälsa 660 620 620 620 Kompetensutveckling 700 700 700 700 Friskvårdspeng 850 850 850 850 - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

7 Framställningar utöver ram, forts Förslag till framställningar utöver ram Budget- Budget- Plan Plan Belopp netto tkr förslag förslag förslag förslag 2015 2016 2017 2018 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning ToS Trafikingenjör 0,5 åa 400 400 400 400 Exploateringsingenjör, 2 åa 500 500 500 500 Planarkitekt, 2 åa 500 500 500 500 Ljusdesigner 1 åa 750 750 750 750 Projektledare 1åa 250 250 250 250 Byggkontoret Bygglovshandläggare, 1 åa 750 750 750 750 Miljökontoret Miljöinspektör 0,5 åa 400 400 400 400 GeFa Kvalitetsansvarig 750 750 750 750 Utbildningskostnader 1 000 1 000 1 000 1 000 C Linköping 20 000 20 000 20 000 20 000 Föreslås finansieras med markering -20 000-20 000-20 000-20 000 Omsorg- och äldreförvaltning planeringsledare, 0,5 åa 375 375 375 375 Summa framställningar utom ram 39 225 39 185 39 185 39 185 - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Det är övermyndarenheten i Linköpings kommun som på uppdrag av överförmyndarnämnden utövar tillsynen över hur ställföreträdare (föräldrar, särskilt förordnade förmyndare och vårdnadshavare, gode män och förvaltare) sköter sina uppdrag. Totalt utövar verksamheten årligen tillsyn över ca ½ miljard kronor. När det gäller antal ensamkommande barn är planeringen att Linköpings kommun så snart som möjligt ska teckna avtal med Migrationsverket om totalt 18 asylplatser, vilket är en tredubbling jämfört med tidigare avtal. Efter att ett barn har fått permanent uppehållstillstånd ska socialtjänsten ansvara för att barnet får en särskilt förordnad vårdnadshavare. Det är i de allra flesta fall gode män för ensamkommande barn som blir särskild förordnad vårdnadshavare. Resursbehovet bygger på att särskilt förordnad vårdnadshavare kan utses i samma utsträckning som tidigare. Om inte kommer antal godmanskap för ensamkommande barn att öka än mer då barnen inte kan stå utan ställföreträdare. Vidare finns en osäkerhet i utvecklingen av antalet barn då även socialtjänsten i andra kommuner kan placera sina barn i Linköpings kommun. Överförmyndaren i dessa kommuner är inte behörig utan ansvaret för dessa ärenden faller på Linköpings överförmyndarnämnd. Utvecklingen under 2014 har hittills visat på detta. För att klara den ökning som förväntas och för en snabb, rättssäker handläggning av god kvalitet samt insatser i form av rekrytering och lämplighetsbedömning av gode män behövs en förstärkning av personalresurser vid överförmyndarenheten. Enheten har tillsammans med socialförvaltningen och omsorgsförvaltningen skrivit fram ett ärende till Kommunstyrelsen för beslut när det gäller resurser för 2014. För överförmyndarenheten finns behov av 3,0 årsarbetare (1 950 tkr/år) från 2015 för att klara ökningen av ensamkommande barn. Regeringen föreslår i proposition 2013/14:225 Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare bl.a. ansvaret för att genomföra utredningar om ställföreträdarskap ska överföras från tingsrätten till överförmyndarnämnden och att överförmyndaren ska ansvara för att ställföreträdarna erbjuds den utbildning som behövs. Överförmyndarnämnden i Linköping erbjuder sedan många år ställföreträdarna utbildning men vill ytterligare stärka ställföreträdarnas möjligheter att kunna utföra sitt uppdrag på bästa sätt. Förslaget för också med sig andra konsekvenser i form av översyn av verksamhetens samtliga rutiner, revidering av informationsmaterial och framtagande av nytt material, översyn av hemsida osv. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2015. Förslaget bedöms leda till vissa merkostnader för kommunerna medan domstolarna gör motsvarande besparing, dock har Linköpings kommun i sitt yttrande kritiserat beräkningsgrunderna och framfört att kommunerna inte kompenseras fullt ut för merkostnaderna. Förslaget innebär att medel ska föras från stat till kommun men om så inte sker i tillräcklig omfattning behöver kommunen skjuta till egna pengar för att förändringen ska gå att genomföra. Från 2015 bedöms behovet uppgå till ytterligare 2-3 årsarbetare vid överförmyndarenheten, så långt det varit möjligt att i nuläget uppskatta det extra arbete det innebär att uppgifter flyttas från Tingsrätten till överförmyndaren. Enheten har idag administration på 0,5 å a, vilket inte är tillräckligt för att klara diarieföring av handlingar i verksamhetssystemet Wärna samt w3d3 samt hantera den ökade mängd frågor som rör godmanskap och förvaltarskap generellt och där handläggare inte ännu är utsedd. Överförmyndarverksamheten i Linköping har på olika sätt arbetat med att nå ut med information till olika verksamheter, vilket börjar få effekt på det viset att allt fler vänder sig till enheten med frågor och synpunkter/behov/anmälningar. Trycket hos assistenten är mycket högt (idag 0,5 å a). I nuläget, utan att enheten fått mer ansvar från staten, bedöms att enheten skulle behöva 0,5 assistent till. Därutöver tillkommer den ökade mängd som det innebär när vi får ta över utredningsansvaret från Tingsrätten. Överförmyndarnämnden har under en följd av år drivit en offensiv utveckling av verksamheten. Det har medfört en ökad belastning på överförmyndarenheten. Nämnden har därför finansierat tillfälliga utökningar av enhetens personal för att möjliggöra verksamhetsutveckling. Bland annat har granskningsmetoderna utvecklats och utökats, omfattande informationsmaterial har tagits fram, en översyn och implementering av arvoderingen av samtliga ställföreträdare samt inrättande av en stödfunktion till ställföreträdarena dit de kan vända sig för att få stöd i sina uppdrag pågår. Målsättningen har varit att arbetssättet endast initialt skulle leda till en ökad arbetsbelastning för att därefter återgå till en mer normal nivå. Det kan konstateras att så inte skett utan arbetsbelastningen kvarstår långsiktigt. Granskningsmetoden är en av de delar som har utvecklats mycket och har inneburit en kvalitetshöjning som nämnden bedömer vara en miniminivå för vad som är acceptabelt. Nämndens ambition och vilja är att åtminstone bibehålla den tillsynsnivå som gäller idag. En av nämndens viktigaste uppgifter är att genomföra snabba och korrekta granskningar av ställföreträdarnas hantering av den ekonomiska förvaltningen. För en mer komplett tillsyn och därmed öka rättssäkerheten har granskningen från 2014 utökats till att årligen omfatta andra delar i uppdragen. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

9 Detta sker genom att ställföreträdaren lämnar redogörelse som beskriver uppdragets omfattning, karaktär, eventuella svårigheter och förändringar, samt vilka åtgärder som vidtagits i syfte att bevaka huvudmannens rätt. Grunden för detta är att få en bättre bild av ställföreträdarens uppdrag och huvudmannens behov av hjälp. Utifrån denna information ska nämnden fastställa ett skäligt och så korrekt arvode som möjlig. Överförmyndarnämndens mål är att klara granskningen av årsräkningarna t o m siste oktober årligen. Detta mål har inte uppfyllts. Inte heller de delmål nämnden har uppsatt har enheten klarat när det gäller granskningen. Arbetsbelastningen på överförmyndarenheten är fortsatt och konstant hög. Enheten behöver utöka lokalerna för att ta emot fler medarbetare pga. av ovanstående. UTBILDNINGSFÖRVALTNING För att säkerställa kvalitén i IT-systemen äskar utbildningsförvaltningen om en förstärkning på 1 heltjänst. Utbildningsförvaltningen är ansvariga för ett flertal IT-system som förvaltas av utbildningskontorets IT-grupp. Bland dessa kan nämnas Extens/Dexter, Procapita, Fronter, Novaschem och Skola 24. Systemen har över tid byggts ut med fler moduler och innehåller idag en väsentligt ökad funktionalitet jämfört med tidigare. Till exempel används idag systemen för inkomstkontroll, önskemål om skola, redovisning av resultat på nationella prov, antagning till vuxenutbildning. I takt med att funktionaliteten ökar, ökar också kraven på systemförvaltning, support och utbildning av nya användare. För att kunna fortsätta utvecklingen av systemen krävs ökade resurser. Vissa utvecklingsbehov uppstår på grund av förändrad lagstiftning, till exempel krav på frånvaroavisering i grundskolan. Andra behov uppkommer som följd av verksamhetens behov av IT-baserad uppföljning av till exempel närvaromätning i förskolan eller möjlighet att betala ut matersättning vid praktik eller inackorderingstillägg direkt via bank i stället för kontant. Kraven på integration med e-tjänstlösningar innebär tillkommande utvecklingsbehov. Även med en samordnad satsning av e-tjänstlösningar kommer det krävas insatser för integrationen av dessa med de IT-system som används inom utbildningsförvaltningen. Komplexiteten i den totala systemstrukturen ställer även högre krav på att analysera och bedöma den långsiktiga utvecklingen av det IT-stöd som systemen utgör. I närtid ligger även strategiska vägvalsfrågor kopplat till förnyade systemupphandlingar. SOCIALFÖRVALTNING Den stadiga befolkningsökningen i kommunen medför med automatik även en ökning av antalet personer som är i behov av stöd och hjälp. Förutom detta ställer även en förändrad lagstiftning och ändrade föreskrifter krav på behov av utökade personella resurser vid Socialförvaltningen. Antalet anmälningar om barn och ungdomar som far illa ökar samtidigt som handläggningstiderna inte klaras inom föreskriven tidsgräns. Förvaltningen är hårt belastad och personalomsättningen är mycket hög. Avdelningen för försörjningsinsatser, AFI (3 åa) Antalet ärenden med långvarigt behov av försörjningsstöd ligger på en mycket hög nivå i Linköping jämfört med liknande kommuner och det är något som AFI behöver arbeta mer med och som ställer krav på större personalresurser. Avdelningen för försörjningsinsatser tillämpar sedan en tid tillbaka ett förändrat arbetssätt som är mer personalkrävande. Målet är att frångå den tidigare främst administrativa hanteringen med få kontroller, till att handläggarna nu träffar klienterna i så stor utsträckning som möjligt. Det förväntas att fler personliga besök leder till att biståndstiden kan förkortas och klienten snabbare når ut i egen försörjning. Brukarenkäter har visat att metoden är framgångsrik. Behovet i budget år 2015 och framåt bedöms vara 2 årsarbetare, årsbelopp1 200 tkr. Prioritet: Viktigt. Konsekvens om det ej beviljas: Färre klienter får personliga besök vilket vi vet ger längre tid till självförsörjning, samt längre väntetider för kontakt och utbetalning. Även verksamhetsutvecklare/controllerfunktionen är viktig för fortsatt arbete med verksamhetsutveckling och uppföljning på avdelningen. I enlighet med PwCs granskning 2013 av förvaltningens utbetalningsprocesser finns ett behov av att öka kontrollen inom administrationen. Detta motsvarar 1 årsarbetare, belopp 650 tkr per år. Prioritet: Viktigt. Konsekvens: Mindre kontroll av verksamheten. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

10 IFO avdelningarna, barn, familj & vuxna (23,4 åa) Enligt Migrationsverket ska Linköpings kommun från och med år 2014 kontinuerligt ha plats för minst 18 asylsökande barn, vilket är en tredubbling jämfört med tidigare avtal. För att klara den ökning som förväntas och för att tillhandahålla en snabb, rättssäker handläggning av god kvalitet samt insatser i form av boende, familjehem etc, behövs en personalförstärkning vid förvaltningen. I enlighet med förvaltningens skrivelse till KS i ärendet, våren 2014, om behov av utökade resurser för handläggning av ensamkommande barn i budget år 2014 är det 10,4 årsarbetare som behövs ytterligare, fördelat på 10 årsarbetare handläggare, samt 0,4 årsarbetare gruppchef, årsbelopp 6 280 tkr. Prioritet: Viktigt. Konsekvens: Kan ej uppfylla myndighetsutövningen vid Migrationsverkets krav om tredubblat mottagande av ensamkommande flyktingbarn. För att hantera en ökad ärendemängd och fler anmälningar om barn och ungdomar som far illa behövs ett tillskott med 8 årsarbetare handläggare till IFO-avdelningarna. I dagsläget är det svår t att hinna med uppföljningsarbetet och de lagstadgade utredningstiderna. Fler utredningar öppnas i dagsläget jämfört med tidigare. Idag finns fyra barnavdelningar på förvaltningen och dessa behöver en extra årsarbetare per grupp för att hinna med utredningsarbetet samt ytterligare en extra årsarbetare per grupp för att klara uppföljningarna. Enligt föreskrifter från Socialstyrelsen ska utredning och uppföljning ske av samtliga barn som bevittnat våld (våld i nära relationer). Behovet uppskattas till totalt 8 årsarbetare vilket motsvarar en kostnad om 4 800 tkr per år. Prioritet: Mycket viktigt. Konsekvens: Lagbrott, utredningstider som överskrider lagstadgade krav, samt längre väntetider. För ett fortsatt arbete med verksamhetsutveckling på avdelningen med inriktning mot bl a utbildnings- och praktiksamordning så behövs 1 årsarbetare verksamhetsutvecklare, 650 tkr per år. Prioritet: Viktigt. Konsekvens: Mindre samordning av metod- och kompetensutveckling, vilket kan bidra till en fortsatt hög personalomsättning. I budget 2014 beviljades Socialförvaltningen tilläggsanslag om 1 200 tkr för arbete med hemlöshet (KS 376, 2013). Även Omsorgsnämnden beviljades 1 200 tkr i enligt beslut, totalt 2 400 tkr. Bedömningen är att resursförstärkningen för det förebyggande och uppsökande arbetet behöver permanentas i budget från 2015 och framåt med 1 200 tkr årligen till Socialförvaltningen. Prioritet: Viktigt. Konsekvens: Ökat behov av akuta boendelösningar, vilket är kostnadsdrivande. Förvaltningens samordnare för arbetet med våld i nära relationer finansieras år 2014 med medel från Socialstyrelsen, men då denna finansiering upphör vi årsskiftet behövs en förstärkning i budget med en årsarbetare motsvarande 650 tkr för att verksamheten ska kunna fortsätta. Prioritet: Viktigt. Konsekvens: Ett eftersatt område där förvaltningen enligt Socialstyrelsens kartläggning inte gör tillräckligt. Samordning och metodutveckling behövs innan det har permanentats i den ordinarie verksamheten. I dagsläget köper förvaltningen in 20 % speciallärartjänst riktat till familjehemsplacerade barn. Den här personen finns med vid förvaltningens kontakter med skolan för diskutera barnets behov, vilket underlättar samverkan mellan verksamheterna. Behovet finns att utöka denna till 1 årsarbetare, vilket innebär en årlig kostnad om 600 tkr. Prioritet: Viktigt. Konsekvens: Erfarenheten visar att specialpedagogens kunskap behövs för att ge familjehemsplacerade barn större möjligheter till att klara sina studier. Avdelningen för äldre och funktionsnedsatta, ÄoF (10 åa) Befintliga två gruppchefer vid avdelningen har för många underställda medarbetare i dagsläget, varför rekrytering av ytterligare en gruppchef behöver ske, belopp 700 tkr per år. Prioritet: Viktigt. Konsekvens: Handläggning av komplexa ärenden får ej tillräcklig stöttning, samt resterande ledning får en sämre arbetsmiljö. Enligt SOSFS 2012:12 ställs krav på individbeslut och utökade uppföljningar avseende äldre. Utredningar har fått stå tillbaka på grund av ett ökat antal ansökningar. Avdelningen ser ett utökat behov om 8 årsarbetare varav 2 årsarbetare riktas till individuella uppföljningar. Detta motsvarar en kostnad med 4 800 tkr per år. Prioritet: Viktigt. Konsekvens: Brott mot föreskrifter i SOSFS 2012:12 samt att uppföljning får stå tillbaka då ärendemängden ökar. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

11 För ett fortsatt arbete med verksamhetsutveckling på avdelningen, processutveckling 2concilate, ÄBiC, brukarpåverkan, föreskrifter för demens m m så behövs 1 årsarbetare verksamhetsutvecklare, 650 tkr per år. Prioritet: Viktigt. Konsekvens: Sämre möjlighet till samordning och utveckling inom det breda området äldre och funktionsnedsatta. Socialförvaltningen gemensamt (2 åa, samt övrigt) För administration av egenavgifter samt ansökningar till Migrationsverket avseende flyktingar har förvaltningen behov av 1 årsarbetare administrativ assistent, belopp 500 tkr per år. Prioritet: Viktigt. Konsekvens: Kan ej säkerställa återsökningar från Migrationsverket och krav på egenavgifter, vilket får till följd att kommunen ej får in de ersättningar som man har rätt till. För att hantera en ökad mängd dokumentation samt digitalisering behövs ytterligare 1 årsarbetare arkivassistent, belopp 500 tkr per år. Prioritet: Viktigt. Konsekvens: Ökade ledtider för att ta emot och leverera akter i tid och osäker akthantering. Härtill kommer en ny avgift som ålagts förvaltningen från år 2013, en arkivvårdsavgift till Stadsarkivet med 130 tkr per år, samt kostnad för hantering av journaler från privata utförare, 30 tkr per år, totalt 160 tkr per år. Övriga behov som förvaltningen ser i budget 2015 och framåt är bland annat en ökad driftkostnad för lokaler då verksamheten är spridd på tre olika adresser. När Omsorgskontoret flyttade till Barnhemsgatan 2 år 2010 erhöll förvaltningen en hyresintäkt vilket skulle täcka ökade kostnader för utflyttning av egen verksamhet (äldregruppen) till Ågatan 40. Utflytten skedde för att Omsorgskontorets personal skulle rymmas på Barnhemsgatan. När Omsorgskontoret sedan flyttade till egna lokaler på Drottninggatan år 2012 upphörde denna finansiering, vilket motsvarade ett intäktsbortfall om cirka 900 tkr per år. Härtill kommer ökade driftkostnader för Socialförvaltningen på grund av att verksamheten finns utspridd på tre adresser, med cirka 400 tkr per år, totalt således en ökad kostnad om 1 300 tkr per år. (Begäran om ersättning för denna del fanns med i äskande till Socialförvaltningens budget 2013-2014, men ströks då av Budgetberedningen). Prioritet: Viktigt. I förvaltningens lokaler på Barnhemsgatan sitter en del av personalen mycket trångt och därför finns behov av att flytta ut ett 20-tal personer. Det behövs också ytterligare konferensrum, samt besöksrum. Lokalhyran för en sådan utflyttning beräknas till cirka 800 tkr per år. Prioritet: Viktigt. För att följa med i IT-utvecklingen behöver kontoret uppgradera en del utrustning. De handläggare som reser mycket i sitt arbete skulle behöva mobil anknytning istället för vanlig telefon och mobiltelefon, vilket de har idag och bedömningen är att detta skulle kosta förvaltningen 200 tkr årligen. Förvaltningens gruppchefer efterfrågar läsplattor i sitt arbete och kostnaden för att tillmötesgå detta behov blir cirka 100 tkr per år. Det finns behov av att ordna så att det finns WiFi i våra kontorslokaler. Bedömningen är att 70 nya accesspunkter skulle behöva installeras på Barnhemsgatan och detta skulle innebära en årskostnad motsvarande cirka 200 tkr. En kostnad för mätning inför installation är cirka 20 tkr. Ett videokonferensrum skulle behövas i våra lokaler och utrustningen till ett sådant skulle innebära en kostnad på cirka 20 tkr. Härtill kommer en satsning på E-hälsa med 0,2 årsarbetare, belopp 120 tkr per år. Totalt behov i budget för IT-utveckling och E-hälsa är 620 tkr per år, med tillägg för engångssatsningar år 2015 med 40 tkr avseende mätning av accesspunkter för WiFi, samt videokonferensutrustning. Prioritet: Viktigt. Kompetensutveckling har en tid fått stått tillbaka på förvaltningen till förmån för fler handläggartjänster, vilket inte är gångbart i det långa loppet. Budget för kompetensutveckling är idag endast 250 tkr för kontorets drygt 300 anställda och en satsning behöver ske på detta löpande som ett led i att minska personalomsättningen. Kraven har även stärkts på kompetensutveckling inom myndighetsutövningen. Förvaltningen bedömer det utökade behovet till 700 tkr per år för kompetensutveckling. Prioritet: Viktigt. Konsekvens: Hög personalomsättning vilket ger instabilitet i verksamheten och det påverkar myndighetsutövningen riktat till klienter/brukare. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

12 År 2012 försvann möjligheten till hälsotimme och hälsopeng infördes istället med ett belopp om max 2 500 kr per anställd och år. För Socialförvaltningen som har en stor personalgrupp med en stressrelaterad arbetsmiljö är det av största vikt att personalen utnyttjar friskvårdspengen. Dock har detta inneburit ytterligare en belastning på budgeten och om samtliga anställda vid förvaltningen utnyttjar sin hälsopeng motsvarar det en kostnad om cirka 850 tkr per år. Prioritet: Viktigt. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING Linköping står inför möjligheten att åstadkomma en betydande stadsutveckling, inte minst genom den ökande exploateringsvilja som kommer följa med utbygganden av Ostlänken och tillhörande bebyggelsemöjligheter. För att ta tillvara möjligheten krävs utökade resurser. Tjänsten som trafikingenjör är ersättning för en pensionsavgång som är en halvtidstjänst. För att kunna underlätta rekrytering krävs det att en heltidstjänst finansieras. För att kunna klara av stadens kommande expansion behöver kontoret förstärka med ytterligare fem årsanställda. Två exploateringsingenjörer, två planarkitekter och en projektledare. En stor del av den kommande expansionen ligger inom de centrala delarna av staden vilket kräver större insatser för varje detaljplan. Kommunen måste även kunna erbjuda planlagd mark med olika boendeinriktning vilket kräver att det finns en planreserv. En tjänst som ljusdesigner behövs för att förstärka arbetet med gestaltning i staden, genomförandet av vinterljus samt för förstärkt beställarkompetens inom ljusupphandling. Tjänsterna för exploateringsingenjörer, planarkitekter och projektledare finansieras till största del genom exploaterings- och investeringsprojekt. Beloppen i tabellen ovan avser den kostnad som kommer att belasta miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. På grund av det ökade antalet bygglovsärenden samt ökningen av ärenden till bostadsanpassningsgruppen är en personalförstärkning nödvändig för att kunna behålla nuvarande servicenivå. Ökningen av antalet bygglovsärenden har varit tydlig under det första kvartalet 2014 och ökningen av ärenden till bostadsanpassningsgruppen ökade redan under 2013. Tjänsten kommer att leda till ökade intäkter för bygglov till bygg- och miljönämnden. Miljökontoret äskar om en halvtidstjänst för handläggning av enskilda avlopp där kontoret konstaterar brister. Halvtidstjänsten ska även stärka upp tillsynen enligt miljöbalken. Tjänsten finansieras med intäkter via tillsynsoch ansökningsavgifter till bygg- och miljönämnden. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen genomgår en omställning till ett processorienterat arbetssätt. Detta ställer stora krav på både medarbetare och chefer i verksamheten bland annat utifrån effektivitet och kvalitet. För att kunna säkerställa effektivitet och kvalitet behövs både kontinuerlig uppföljning och utveckling. Till detta äskar förvaltningen en tjänst som kvalitetsansvarig. Förändringar inom plan- och bygglagen kommer att kräva kompetensförstärkning inom förvaltningen. Detta leder till ökade utbildningskostnader. Utbildningskostnaderna har heller inte utökats på flera år, till detta äskar förvaltningen 1 000 tkr. I enlighet med beslut Dnr. KS 2012-729 347 ska Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen göra en förnyad bedömning om utökad budgetram för utökade resurser för arbetet med förberedelser och planering av Ostlänken. Förvaltningen bedömer att den utökade budgetramen kommer att vara nödvändig även under perioden 2015-2018 för att finansiera den utökade bemannings- och resursförstärkning som projektet medför. OMSORG- OCH ÄLDREFÖRVALTNING Omsorgkontoret bedömer att det finns behov att snarast förstärka kontoret med 50 % planeringsledare under 2015-2016 för arbetet med ensamkommande flyktingbarn. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - Styrelsens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN 67

1 Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp kan inordnas under det övergripande målet Ett tryggare Linköping som återfinns i Strategisk plan med övergripande mål. Varje medborgare ska känna sig trygg i att man får den hjälp och det stöd man har rätt till om man själv eller någon anhörig i något skede av livet behöver stöd av en ställföreträdare. Den som är i behov av och har rätt till stöd från en ställföreträdare, ska känna att stödet ges på ett tryggt och rättssäkert sätt. Nämnden har i tidigare målarbete särskilt uppmärksammat Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Den strävan och de områden som deklarationen tar fasta på är något nämnden har ställt och ställer sig bakom. När det gäller att hitta konkreta kopplingar till nämndens verksamhet och ansvarsområde konstaterar nämnden emellertid att ytterligare aktiviteter för att främja jämställdhet är svåra att identifiera. Andelen ställföreträdare som får sin årsräkning granskad med anmärkning ska minska varje år Indikatorer för måluppfyllelse Uppföljning i verksamhetssystemet WÄRNA. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Anordna utbildning för samtliga ställföreträdare. Utarbeta informationsmaterial till samtliga ställföreträdare. Kompletta årsräkningar som inlämnas i rätt tid ska granskas skyndsamt så att 60 % är granskade senast den 30 april, 75 % den 31 augusti och 100 % den 31 oktober Indikatorer för måluppfyllelse Statistikuttag ur verksamhetssystemet WÄRNA i samband med tertialrapporter och årsbokslut. Ställföreträdarnas möjligheter att kunna utföra sitt uppdrag på bästa sätt ska öka Indikatorer för måluppfyllelse Uppföljning/utvärdering av planerad stödinsats för ställföreträdare. Majoriteten av dem som nyttjat stödinsatsen ska uppleva att den ökat möjligheten att kunna utföra uppdraget på bästa sätt. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Marknadsföring och informationsinsatser av ny stödinsats. Viktiga händelser och förändringar Överförmyndarnämnden är en myndighetsnämnd vars viktigaste uppgift är att utöva tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare. Tillsynen riktar sig mot olika ställföreträdares ekonomiska förvaltning för omyndiga barn (myndlingar) och för myndiga personer (huvudmän), som bland annat på grund av sjukdom inte själva kan tillvarata sina rättigheter. Tillsynen riktar sig även mot gode män för ensamkommande barn. Överförmyndarnämndens vision är att alla som är i behov av en ställföreträdare skall få den hjälp och det stöd som behövs. Ambitionen är att verksamheten ska ligga i framkant och hålla en hög kvalitet. Rättssäkerhet och trygghet står i fokus för nämndens verksamhet. - Överförmyndarnämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

2 Överförmyndarnämndens viktigaste frågor under budgetperioden 2015-2016 är Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare, ny lagstiftning Fler ensamkommande barn, ny lagstiftning Stödinsatser till ställföreträdare Rekrytering av ställföreträdare Fortsatt utveckling och uppföljning av granskningsrutiner och nya arvodesnivåer Fortsatt informationsspridning om verksamheten Det pågår en översyn av lagstiftningen som styr överförmyndarverksamheten. Enligt remissen Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare som regeringen i april 2014 överlämnat till Lagrådet, föreslås ett antal förändringar träda i kraft under 2014 och 2015. Remissen föreslår bland annat att ansvaret för att genomföra utredningar om ställföreträdarskap ska överföras från tingsrätten till överförmyndarnämnden. Remissen innehåller förslag om statlig finansiering av förändringen, dock har Linköpings kommun i sitt yttrande kritiserat beräkningsgrunderna och framfört att kommunerna inte kompenseras fullt ut för merkostnaderna. Om inte det ökade personalbehovet finansieras fullt ut av staten kommer överförmyndarenheten att behöva tillföras resurser från kommunstyrelsen. Lagrådsförslaget kommer att ställa ökade krav på överförmyndarenheten, såväl organisatoriskt som resursmässigt. Förslaget för med sig en översyn av verksamhetens rutiner och informationsmaterial samt eventuellt förändrade kompetensbehov. Inom nämndens ansvarsområde ingår att omgående tillsätta och därefter utöva tillsyn över gode män när ett ensamkommande barn kommer till kommunen. Riksdagen har beslutat om en lagändring som ger Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ta emot asylsökande ensamkommande barn. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2014. Enligt Migrationsverket ska Linköpings kommun med start under 2014 kontinuerligt ha plats för minst 18 asylsökande barn, vilket är en tredubbling jämfört med tidigare avtal. Förändringen medför betydligt större arbetsinsatser vid överförmyndarenheten och för att klara det utvidgade uppdraget är det viktigt att överförmyndarenheten får rätt förutsättningar genom att resurser tillförs från kommunstyrelsen. Det har även visat sig att andra kommuner har placerat barn i Linköpings kommun vilket innebär att Linköpings Överförmyndarnämnd måste ta ansvaret att tillsätta god man i dessa ärenden och därefter utöva tillsynen. För den som har behov av god man eller förvaltare är det viktigt att ställföreträdaren har den kunskap som krävs för uppdraget. Lagrådsremissen föreslår därför att överförmyndaren ska ansvara för att ställföreträdarna erbjuds den utbildning som behövs. Överförmyndarnämnden i Linköping erbjuder sedan många år ställföreträdarna utbildning men vill ytterligare stärka ställföreträdarnas möjligheter att kunna utföra sitt uppdrag på bästa sätt (mål 3). Bland annat inrättas en ny stödfunktion för ställföreträdare, dit de kan vända sig för att få handledning och annan vägledning i sina uppdrag. Det finns ett kontinuerligt behov av att rekrytera ställföreträdare. Att vara god man eller förvaltare är ett frivilligt lekmannauppdrag, vilket gör att det ibland kan vara svårt att hitta någon som är villig att ta sig an uppdraget. Behovet är stort i situationer där huvudmannen har en komplex livssituation - ofta med svår ekonomi, psykisk ohälsa, missbruksproblematik, kriminalitet osv. Nämnden strävar efter att kunna erbjuda kvalificerade stödinsatser till ställföreträdare, särskilt till dem som har uppdrag som kräver särskilda kunskaper. Inrättandet av stödinsatser kan vara ett sätt att underlätta rekryteringen och ge ställföreträdarna så bra förutsättningar som möjligt för att klara uppdragen. En justering av arvodesnivåerna pågår, vilket också kan påverka ställföreträdarna att ta svårare uppdrag. När det gäller rekrytering av god man för ensamkommande barn kommer ett omfattande arbete att behöva göras då kommunen ska ta emot betydligt fler barn än tidigare. Även dessa uppdrag kräver särskilda kunskaper hos gode mannen, då särskild vikt ska fästas vid den utsatta situation som barnet befinner sig i. En av nämndens viktigaste uppgifter är att genomföra snabba och korrekta granskningar av ställföreträdarnas hantering av den ekonomiska förvaltningen. För en mer komplett tillsyn och därmed ökad rättssäkerhet har granskningen från 2014 utökats till att årligen omfatta andra delar i uppdragen. Detta sker genom att ställföreträdaren lämnar redogörelse som beskriver uppdragets omfattning, karaktär, eventuella svårigheter och förändringar, samt vilka åtgärder som vidtagits i syfte att bevaka huvudmannens rätt. Grunden för detta är att få en bättre bild av ställföreträdarens uppdrag och huvudmannens behov av hjälp. Utifrån denna information fastställer nämnden ett skäligt och så korrekt arvode som möjlig Det nya arbetssättet kommer löpande att följas upp och utvärderas. - Överförmyndarnämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

3 Överförmyndarnämnden kan konstatera att det finns bristande kunskap om nämndens verksamhetsområde hos de stödfunktioner och myndigheter som kommer i kontakt med människor i behov av stöd. Därför kommer nämnden att fortsätta sprida information till viktiga målgrupper i samhället bland annat genom platsbesök på olika särskilda boenden. Nämnden ser också att det finns ett behov av bredare samverkan med andra nämnder för att ännu bättre kunna tillvarata huvudmännens intressen. Jämförelser och verksamhetsmått Jämförelsetal med andra kommuner finns inte att tillgå när det gäller överförmyndarverksamheten och de ställföreträdarskap som omfattas av överförmyndarens tillsyn. Enligt lagrådsremissen Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare framgår att det finns behov av nationell statistik för att kunna följa utvecklingen av överförmyndarnas verksamhet och underlätta länsstyrelsernas tillsyn samt för att säkerställa att de som har god man eller förvaltare får sina intressen, behov och rättigheter tillgodosedda. Länsstyrelsen föreslås få i uppdrag att samla in och sammanställa statistik från landets överförmyndare. Verksamhetsmått Genomsnittliga värden för året Bokslut 2013 Budget 2014 Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan 2017 Godmanskap 955 1005 975 975 975 975 Förvaltarskap 97 100 120 120 120 120 Ensamkommande barn 30 70 135 * 170 * 170 * 170 * Plan 2018 Förmyndarskap ** 553 600 580 580 580 580 * Fr.o.m. 2015 ingår både genomsnittligt antal godmanskap och särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn. ** Definitionen av förmyndarskapsärenden: Legalt förmyndarskap, särskild förordnad förmyndare och särskilt förordnad vårdnadshavare. Utvecklingen de senaste åren visar att antalet förvaltarskap ökat, medan godmanskap minskat i antal. Gode männens kunskap och överförmyndarverksamhetens utökade tillsynsarbete är troligen bidragande orsaker till att gode männen i större utsträckning tillser att godmanskap utvidgas till förvaltarskap, då skäl för detta föreligger. När det gäller antal ensamkommande barn är planeringen att Linköpings kommun så snart som möjligt under 2014 ska teckna avtal med Migrationsverket om totalt 18 asylplatser, vilket är en tredubbling jämfört med tidigare avtal. Efter att ett barn har fått permanent uppehållstillstånd ska socialtjänsten ansvara för att barnet får en särskilt förordnad vårdnadshavare. Det är i de allra flesta fall den gode mannen som blir särskilt förordnad vårdnadshavare. Det finns en osäkerhet i utvecklingen av antalet barn då även socialtjänsten i andra kommuner kan placera barn i Linköpings kommun. Överförmyndaren i dessa kommuner är inte behörig utan ansvaret för dessa ärenden faller på Linköpings överförmyndarnämnd. Utvecklingen under 2014 har hittills visat på detta. - Överförmyndarnämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

4 Driftsammandrag, tkr Ekonomi Nettokostnad Bokslut Budget Budgetförslag Budgetförslag Plan förslag Plan förslag Verksamhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Överförmyndarnämnden 504 535 646 646 646 646 Förvaltare och Gode Män 5 372 7 299 * 6 215 6 147 6 147 6 147 Summa nettokostnader 5 876 7 834 * 6 861 6 793 6 793 6 793 varav kostnader 12 660 15 416 * 16 368 17 350 17 350 17 350 varav intäkter 6 784 7 582 9 507 10 557 10 557 10 557 * Beloppen inkluderar resultatöverföring från 2013 (905 tkr) Kommentarer I förslaget medräknas att kostnaderna för verksamhetsområdet Överförmyndarnämnden kan komma att öka för åren 2015-2018, beroende på nämndens sammansättning för mandatperioden. Kostnaden för verksamhetsområdet Förvaltare och Gode Män består till största delen av arvoden och ersättningar till ställföreträdare. Huvudregeln är att huvudmannen själv står för kostnaderna, vilket regleras i Föräldrabalkens bestämmelser. I de fall huvudmannen inte kan stå för kostnaden betalar kommunen. I budgetförslaget ovan beräknas huvudmännen stå för 54 % och kommunen för 46 % av bruttokostnaderna. Vidare utgår Överförmyndarnämnden från att inga nettokostnader uppstår för arvoden och ersättningar till gode män för ensamkommande barn. - Överförmyndarnämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

VALNÄMNDEN 73

1 Valnämnden Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Alla röstberättigade i Linköping ska ha möjlighet att rösta i allmänna val och folkomröstningar. Indikatorer för måluppfyllelse Antal röstande och antal klagomål på tillgänglighet. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Arrangera allmänna val med god tillgänglighet för alla röstberättigade. De allmänna valen ska genomföras med högre valdeltagande än förra gången. Indikatorer för måluppfyllelse Antal röstande. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Informera om allmänna val med god tillgänglighet för alla röstberättigade. - Valnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

2 Viktiga händelser och förändringar Under 2015-16 kommer valnämnden inte att bedriva någon verksamhet. Under 2017 kommer planering att ske inför val till riksdag, kommun och landsting. Under 2018 kommer val att genomföras till riksdag, kommun och landsting. Samtidigt kommer planering att ske inför val till EU-parlamentet 2019. Sammanlagt är omkring 950 personer engagerade som valförrättare m m under valdagarna och i föregående förtidsröstning. Valnämnden arbetar sedan många val tillbaka med den svåra uppgiften att underlätta och snabba upp sammanräkningen och rapporteringen på valnatten. Huvudsakligen sker detta genom anpassning av valdistriktens storlek men också genom utökning av antalet funktionärer och förbättring av rutiner. Den tilltagande förtidsröstningen vållar besvärande tidsfördröjningar vid sammanräkningen ute i distrikten. Även detta kan valnämnden bara möta med personalförstärkningar såväl i distrikten som centralt vid mottagningen i stadshuset. Den något otidsenliga ångerröstningsregeln, som riksdagen i mer än tre decennier varit ovillig att modernisera, försenar också rapporteringen. Inför kommande val måste därför de stora distrikten i vår ständigt växande stad fortsätta att anpassas till rimligare storlek. På grund av befolkningsförändringar behöver antalet valdistrikt troligen utökas från nuvarande 95. Därmed ökar också antalet röstmottagare. Valmaterial och övrig utrustning måste delvis förnyas. Förtidsröstningslokalerna måste ses över, kanske utökas och i vissa fall förbättras. Synpunkter har framförts om ökade möjligheter att få dubblettröstkort utskrivna. Valdistriktens ordförande och vice ordförande bör under långa mellanvalsperioder hållas uppdaterade med valförfarandet och de förändringar som kan komma. - Valnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

3 Driftsammandrag, tkr Ekonomi Budget- Budget- Plan Plan Nettokostnad Bokslut Budget förslag förslag förslag förslag Verksamhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Valnämnden 138 4 288 39 38 38 38 Summa nettokostnader 138 4 288 39 38 38 38 varav kostnader 62 7 377 39 38 38 38 varav intäkter 200 3 090 Kommentarer Statsbidrag till förtidsröstningen 2018 förväntas med motsvarande belopp som 2014. - Valnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

4 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Omprioriteringar inom ram 0 0 0 0 Verksamhetsförändringar jämfört med 2014, inom ram 0 0 0 0 Summa, kostnader Summa, intäkter Netto 0 0 0 0 - Valnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

5 Bilaga 2 Framställningar utöver ram Nämndens framställningar utöver ram Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Belopp netto tkr Demografiska förändringar Valdistriktsöversyn 40 Personal till ytterligare valdistrikt 120 Valmaterial 15 Övrigt Riksdagsval enligt 2014 års nivå 2 006 Utbildning 150 Utskriftsutrustning 100 Summa framställningar utom ram 190 2 241 Framställningar utöver ram, övrigt Den tilltagande förtidsröstningen vållar besvärande tidsfördröjningar vid sammanräkningen ute i distrikten. Även detta kan valnämnden bara möta med personalförstärkningar såväl i distrikten som centralt vid mottagningen i stadshuset. Inför kommande val måste därför de stora distrikten i vår ständigt växande stad fortsätta att anpassas till rimligare storlek. På grund av befolkningsförändringar behöver antalet valdistrikt troligen utökas från nuvarande 95. Därmed ökar också antalet röstmottagare. Synpunkter har framförts om ökade möjligheter att få dubblettröstkort utskrivna. - Valnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

ÄLDRENÄMNDEN 81

1 (4) Omsorgskontoret 2014-05-26 Dnr Än 2014-170 Äldrenämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017 2018 FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Äldrenämndens förslag till budget 2015-2016 med plan för 2017-2018 godkänns och överlämnas till budgetberedningen. SAMMANFATTNING I nämndens förslag inom ram ingår ökat antal hemtjänsttimmar och utbyggnad av vårdbostäder för att möta behoven utifrån demografin. Under perioden 2013-2016 beräknas antalet personer över 65 år öka med 8,2 % (2 109 personer). Det är i åldrarna 65-79 år respektive 90 år och äldre där ökningen är störst. För åldrarna 80-89 år är ökningen liten, 2,9 % (174 personer). Under planperioden beräknas ett nettotillskott med 105 vårdbostads/korttidsplatser. Sandrinoparken (50 platser) beräknas vara inflyttningsklart 2015-10-01, Majelden (40 platser) 2016-10-01 och Vallastaden (40 platser) 2017-01-01. Omprioriteringar inom ram föreslås jämfört med budget 2014 i form av reducering av 15 korttidsplatser och 10 vårdbostadsplatser. I Äldrenämndens förslag utom ram ingår ökade kostnader för bas, fritid och lunchservering vid servicehus. Därutöver bedöms Äldrenämnden få ökade kostnader för abonnemangskostnader i samband med övergång till digitala trygghetslarm. Tekniska lösningar t ex med bildtelefoni för att öka den enskildes trygghet och frigöra restid för omvårdnadspersonal föreslås utredas och prövas. Sveriges kommuner och Landsting har gjort bedömningen att föreskriften om bemanning inom demensvården SOSFS 2012:12 kommer att återkallas och att en ny föreskrift kommer att gälla från 2016. Hur den nya föreskriften kommer att utformas är inte känt och är en osäkerhetsfaktor. Ungefär 90 % av hemsjukvården berör personer över 65 år. Kommunen övertog hemsjukvården från landstinget 2014-01-20. Behov och efterfrågan av hemsjukvård har initialt varit högre än förväntat. Det finns en osäkerhet om efterfrågan av hemsjukvård motsvarar det som ingick i skatteväxlingen. För närvarande redovisas inte ev. behov av tillskott för hemsjukvården då det gått för kort tid sedan övertagandet. I

2 Äldrenämnden tre viktigaste mål föreslås vara: Äldre i Linköpings kommun ska känna sig trygga med att stöd och hjälp finns att få när behov uppstår. Alla som beviljas särskilt boende ska erbjudas detta inom tre månader. Alla ska vara nöjda med den äldreomsorgsinsats de får. För att nå målen måste de insatser som erbjuds inom äldreomsorgen vara tillräckliga och av god kvalitet. Utifrån den demografiska utvecklingen bedöms särskilt behov av hemtjänst och tillgång till vårdboende vara en förutsättning för att nå målen.

3 BAKGRUND Befolkningsutveckling Diagram befolkningsprognos för Linköpings kommun 2013-2033 Av diagrammet framgår att befolkningen över 65 år ökar med 15-20 % fram till 2023. Därefter sker en kraftigare befolkningsökning framför allt i åldrarna över 80 år. 170 Linköpings kommun. Prognos folkmängd efter ålder 2013-2033 Index 2013=100 160 150 140 Index 130 120 0-64 år 65-79 år 80-89 år 90 år - 110 100 90 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 Linköpings kommun. Befolkningsprognos 2013-2018 Källa: Kommunprognos 2013-2033 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förändring 2013-2018 Förändring % 65-79 år 18 256 18 765 19 052 19 376 19 732 20 025 1 769 9,7% 80-89 år 6 056 6 005 6 070 6 073 6 116 6 230 174 2,9% 90 år - 1 454 1 514 1 551 1 598 1 621 1 620 166 11,4% Summa 25 766 26 284 26 673 27 047 27 469 27 875 2 109 8,2% Under perioden 2013-2016 beräknas antalet personer över 65 år öka med 8,2 % (2 109 personer). Det är i åldrarna 65-79 år respektive 90 år och äldre där ökningen är störst. För åldrarna 80-89 år är ökningen liten, 2,9 % (174 personer).

4 MBL MBL-information har genomförts. OMSORGSKONTORET Peder Ellison Anders Karlsson

1 Äldrenämnden Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 (Rev. 2014-09-16) Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Äldre i Linköpings kommun ska känna sig trygga med att stöd och hjälp finns att få när behov uppstår. Indikatorer för måluppfyllelse Minst 95 % av personer över 80 år respektive dem som inte har äldreomsorgsinsats ska bjudas in till informationsmöten. Uppföljning sker genom mätning av antalet inbjudningar/brev som skickas ut. Hemtjänst ska kunna erbjudas omgående vid akut behov. Uppföljning sker via hemtjänstenkät. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Alla som fyller 80 år under året och som inte har någon äldreomsorgsinsats ska erbjudas information om kommunens service till äldre genom hembesök eller vid informationsmöten. Det gäller även de personer som är inflyttade under året och som är över 80 år. Alla över 80 år som inte har någon äldreomsorgsinsats ska årligen få brev med information om kommunens service till äldre. Funktionerna äldrelots och äldreombudsman fortsätter att utvecklas så att fler äldre får information om de insatser som finns och får möjlighet att framföra synpunkter. Utforma den uppsökande verksamheten som ges till alla över 80 år så fler personer tackar ja till inbjudan att delta i informationsträffar. Genomföra riktad information till särskilda målgrupper. Förbättra och utveckla informationen om äldreomsorg på kommunens hemsida. Alla som beviljas särskilt boende ska erbjudas detta inom tre månader. Indikatorer för måluppfyllelse Antalet personer som inte fått erbjudande om boende inom tre månader efter beslut ska redovisas varje månad till äldrenämnden. Uppföljning varje månad tillsammans med socialkontoret för att följa upp och analysera varför sökande inte fått bostad inom tre månader efter beslut. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Planerad utbyggnad av vårdboende i enlighet med befolkningsutvecklingen. Alla ska vara nöjda med den äldreomsorgsinsats de får. Indikatorer för måluppfyllelse Minst 90 % skall vara ganska eller mycket nöjda med den äldreomsorgsinsats man får. Uppföljning genom hemtjänstenkät samt av de nationella brukarundersökningar som socialstyrelsen genomför. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Uppföljning av hur de lokala värdighetsgarantierna implementerats hos äldreomsorgens personal. - Äldrenämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

2 Viktiga händelser och förändringar Hemsjukvårdsreformen Landstinget och länets kommuner har avtalat om att kommunerna ska ta över hemsjukvård i ordinärt boende fr.o.m. 2014. (I särskilt boende, servicehus och vårdbostäder har kommunerna hälso- och sjukvårdsansvar sedan Ädelreformen genomfördes 1992.) Övertagandet skedde 20 januari 2014. Cirka 90 % av den hemsjukvård som ges i ordinärt boende berör personer över 65 år. Omsorgskontoret kommer regelbundet att följa upp behovet av hemsjukvård. Föreskrifter för demensvården Socialstyrelsen har gett ut en föreskrift om riktlinjer för demensvård (SOSFS 2012:12) som träder i kraft 2015-03-31. Föreskrifterna gäller både behovsbedömning, utredning, uppföljning samt bemanning. Föreskrifterna gäller inte bara för demensboenden utan gäller alla boenden där demenssjuka bor. I cirkulär 14:17 (2014-04-29) från SKL är bedömningen att den nya föreskriften kommer att träda i kraft 2016-01-01. Värdighetsgaranti Äldrenämnden, omsorgsnämnden och socialnämnden har fastställt värdighetsgarantier för hemtjänst och vårdbostäder. Värdighetsgarantier är en trygghet för den som har hemtjänst eller bor i vårdbostad. Garantierna innebär bland annat att den enskilde ska bli bemött på ett bra sätt och att hemtjänsten/omsorgen ska planeras utifrån den enskildes behov. ehälsoområdet På nationell nivå har en ehälsomyndighet etablerats, på regionalnivå handlar det om att omsätta nationella strategier till verklighet. Omsorg och äldreförvaltningen samt socialförvaltningen har etablerat en gemensam resurs inom området, Enheten för IT och ehälsa som startade i maj 2013. Uppdraget består av att möta medborgarnas krav och behov av e-tjänster samt verka för att förvaltningarna och verksamheterna har tillgång till IT-stöd för dokumentation och informationsöverföring mellan huvudmännen. Digitala trygghetslarm Äldrenämnden har beslutat att alla trygghetslarm skall bytas ut till digitala larm för att möta kraven beträffande digitalisering av hela trygghetslarmskedjan under 2015. Sedan våren 2013 är kommunens trygghetslarm anslutna till en digital larmcentral. Upphandlingar Under 2016 går avtalen ut för vårdboendena Åleryd, Valla park och Gottfridsbergs Gård. Äldrenämnden har att ta ställning till upphandlingsform och krav på verksamheten (förfrågningsunderlag) 2015. Ett stort antal (24) vårdbostadsavtal är aktuella för ställningstagande till förlängning under 2015 och 2016. Under 2017 och 2018 är 11 avtal aktuella för ställningstagande till förlängning. (Det boende som för närvarande byggs vid Sandrinoparken kommer äldrenämnden att ta ställning till upphandlingsform och förfrågningsunderlag under 2015.) Avtal för basverksamhet, fritidsverksamhet och lunchservering vid servicehusen Skäggetorp och Tegelbruksgatan går ut under 2015 och 2016. Verksamhet vid f d servicehusen i Askeby, Bankekind, Gistad går ut under 2015. Äldrenämnden har att under 2014 ta ställning till upphandlingsform och krav på verksamheten (förfrågningsunderlag.) Nytt boende I Sandrinoparken byggs ett nytt vårdboende med 50 lägenheter. Boendet beräknas vara inflyttningsklart i oktober 2015. I samband med öppnandet av Sandrinoparken kommer de 15 dubblettplatser som för närvarande finns att avvecklas. Dessa dubblettplatser används för tillfällig korttidsvård och inte som permanentboende eller växelvårdsplatser. Demografi Den demografiska utvecklingen innebär utökat behov för äldrenämnden i form av utbyggnad av särskilt boende och ökad hemtjänst. Vite I slutet av december 2013 beslutade Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) att förelägga Linköpings kommun ett vite om 1 mnkr om inte kommunen ändrar sina rutiner avseende förenklad handläggning av hemtjänst till personer över 75 år (serviceavtal). Äldrenämnden har överklagat IVO:s beslut. - Äldrenämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

3 Jämförelser och verksamhetsmått I diagrammet redovisas nettokostnaden för vård och omsorg om äldre i 6 ungefär jämnstora kommuner. För Eskilstuna och Örebro ingår hemsjukvård i ordinärt boende. För Jönköping ingår hemsjukvård från och med 2013. 60 000 Nettokostnad äldreomsorg, 2011-2013, kronor per invånare 65 år-- Källa: Kolada 50 000 40 000 30 000 2011 2012 2013 20 000 10 000 0 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommentar: I jämförelsen redovisas kommunernas nettokostnader för äldreomsorg. Linköping tillsammans med Västerås har lägst kostnader. Det är små kostnadsförändringar mellan åren i samtliga kommuner. - Äldrenämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

4 Jämförelse kostnad för äldreomsorg med standardkostnad 2003-2013 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA) 15,0 10,0 5,0 0,0 Avvikelse % -5,0-10,0-15,0 Linköping Jönköping Eskilstuna Västerås Örebro Norrköping -20,0-25,0-30,0 År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Standardkostnaden för äldreomsorg är den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. Linköpings kurva redovisas med fet stil. Linköping har den största negativa avvikelsen av de sex kommunerna, -23,9 % (2013), mellan den redovisade nettokostnaden för äldreomsorg och standardkostnaden. En negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre ån vad strukturen motiverar. Linköpings kommuns kostnader för äldreomsorg skulle vara 300 mnkr högre om kostnaden låg på kommunens standardkostnad enligt beräkning som SKL gjort. I den nya utjämningen har beräkningsparametrarna ändrats som innebär en ökning av Linköpings avgift till kostnadsutjämningen inom äldreomsorgen med 35 mnkr mellan år 2013 och 2014. Särskilda boendeformer för äldre Budget- Budget- Plan Plan Verksamhetsmått Bokslut Budget förslag förslag förslag förslag 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Sjukhemsboende, platser 376 376 376 376 376 376 Demensboende, platser 381 381 421 461 491 491 Ålderdomshem, platser 434 434 434 434 434 434 Summa 1 191 1 191 1 231 1 271 1 301 1 301 Servicelägenheter för äldre 740 740 740 740 740 740 Korttidsvård/växelvård, platser 107 107 102 102 102 102 Dagvård, platser 75 75 75 75 75 75 Kommentar: Det nya vårdboendet vid Sandrinoparken beräknas ha 40 demensplatser och 10 korttidsplatser. I samband med inflyttning vid Sandrinoparken minskas antal korttidsplatser med 15 stycken då dubblettplatser tas bort. Permanenta platser kan vid behov användas som korttidsplatser. Utbyggnad av vårdbostäder kommer att ske 2016 i Majelden (40 platser) och 2017 i Vallastaden (40 platser). Utbyggnaden 2017 medför ett behov av att reducera antal vårdbostadsplatser med 10 platser för att överensstämma med det framräknade behovet utifrån befolkningsutvecklingen. - Äldrenämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

5 Hemtjänst Budget- Budget- Plan Plan Verksamhetsmått Bokslut Budget förslag förslag förslag förslag 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antal hemtjänstärenden/månad 3 622 3 570 3 606 3 642 3 642 3 642 Antal hemtjänstärenden med timtid/månad 2 122 2 085 2 121 2 153 2 153 2 153 Antal hemtjänsttimmar/månad 75 171 75 539 76 744 77 801 77 801 77 801 Antal hemtjänsttimmar/ärende och månad 35,4 36,2 36,2 36,1 36,1 36,1 Antal hemtjänsttimmar/år 902 049 906 470 920 931 933 614 933 614 933 614 Kommentar: Under de senaste åren har antal personer med hemtjänst inte ökat. Däremot har den genomsnittliga tidsinsatsen per hemtjänstärende ökat. I tabellen redovisas förslaget inom ram. Behov av utökning finns 2017-2018. Detta redovisas utom ram. Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2013 visar de äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboende. Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? - Andel angett i procent Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2013 100 90 80 70 60 50 40 30 86 83 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Riket 20 10 10 12 4 4 0 Mycket nöjd/ Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd/ Mycket missnöjd Kommentar och analys: I diagrammet är procentsatserna för Linköping och riket angivna. I Linköping är 86 % (80 %) mycket eller ganska nöjda med helhetsomdömet för äldreboende. Värdet för riket som helhet är 82 %. (76 %) Av jämförelsekommunerna uppvisar Norrköping det högsta helhetsomdömet. Nöjdhetstalen har ökat mellan 2012 och 2013. Siffrorna inom parentes anger värdet för 2012. - Äldrenämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

6 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? - Andel angett i procent Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2013 100 90 80 70 91 90 Eskilstuna Jönköping Linköping 60 Norrköping 50 Västerås 40 Örebro 30 Riket 20 10 0 7 8 3 1 Mycket nöjd/ Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd/ Mycket missnöjd Kommentar och analys: I diagrammet är procentsatserna för Linköping och riket angivna. I Linköping är 91 % (86 %) mycket eller ganska nöjda med helhetsomdömet för hemtjänst. Värdet för riket som helhet är 90 % (86 %). Av jämförelsekommunerna uppvisar en kommun högre helhetsomdöme och övriga kommuner lägre värde än Linköping. Av jämförelse mellan kommunerna uppvisar Jönköping högst nöjdhet. Nöjdhetstalen har ökat mellan 2012 och 2013. Siffrorna inom parentes anger värdet för 2012. - Äldrenämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

7 Driftsammandrag, tkr Ekonomi Nettokostnad Bokslut Budget Budgetförslag Budgetförslag Plan förslag Plan förslag Verksamhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Äldrenämnd 1 602 1 960 1 969 1 969 1 969 1 969 Effektiviseringskrav 1 % 2015-10 470-10 470-10 470-10 470 Effektiviseringskrav 1 % 2016-10 709-10 709-10 709 Köpta administrativa tjänster 5 423 8 019 9 428 9 428 9 428 9 428 Äldreomsorg 903 148 1 018 267 1 035 498 1 053 957 1 078 364 1 078 364 därav Särskilda boendeformer för äldre 532 762 564 172 568 973 583 183 607 589 607 589 Hemtjänst 65 år - 370 386 454 095 466 525 470 774 470 774 470 774 Föreningsbidrag 3 285 3 539 3 543 3 543 3 543 3 543 Summa nettokostnader 913 458 1 036 065 1 039 969 1 047 719 1 072 125 1 072 125 Äskanden utöver ram, vårdbostäder 10 322 1 641-22 764-22 764 Differens för att komma till ram, äskas utöver ram (obalans) -13 741-11 594-11 595-11 595 Summa netto 1 036 550 1 037 766 1 037 766 1 037 766 varav kostnader 1 198 092 1 315 265 varav intäkter 284 634 279 600 Preliminär ekonomisk ram 1 036 550 1 037 766 1 037 766 1 037 766 Avvikelse 0 0 0 0 Kommentarer Äldrenämndens preliminära ekonomiska ram fastställdes av kommunstyrelsen 2014-03-04. I den preliminära ekonomiska ramen ingår effektiviseringskrav med 1 % 2015 och ytterligare 1 % 2016. För äldrenämnden motsvarar det 10 470 tkr 2015 och framåt och ytterligare 10 709 tkr 2016 och framåt. Totalt 21 179 tkr från och med 2016. Eftersom ramen är preliminär ska nämnden inte redovisa hur effektiviseringskravet ska verkställas. - Äldrenämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

8 Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift förslag 2015 förslag 2016 förslag 2017 förslag 2018 Köpta administrativa tjänster IT-stöd för användarstöd/support 500 Summa investeringar 500 varav utgifter 500 varav inkomster 0 Summa föreslagna förändringar utom ram 500 Kommentarer Omsorg och äldreförvaltningen, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen samt utbildningsförvaltningen samt bedriver ett gemensamt arbete med att upphandla ett kommungemensamt IT-stöd för användarstöd/support. Syftet med IT-stödet är att stödja respektive förvaltningsuppdrag med att ge support till medborgare och verksamheter. IT-stödet ska ge förutsättningar för en rationell hantering av supportärenden som inkommer till respektive förvaltning. För omsorg och äldreförvaltningen innebär det att vi kan upprätthålla servicenivån till de ca 4 500 användarna i journalsystemet Treserva. - Äldrenämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

9 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram Belopp netto tkr Verksamhetsförändringar jämfört med 2014, inom ram Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Hemtjänsttimmar Internbudget 2014: 906 470 timmar Kostnader: Ökat behov 2015, 12 500 timmar, ingår i befintlig ram 4 188 4 188 4 188 4 188 Ökat behov 2016, 12 200 timmar, ingår i befintlig ram 4 087 4 087 4 087 Delsumma hemtjänsttimmar 4 188 8 275 8 275 8 275 Särskilda boendeformer (vårdbostäder) Internbudget 2014: 1 298 platser Utbyggnad enligt flerårsplan Ospec 40 platser 2015, netto, ingår i befintlig ram -14 200-14 200-14 200-14 200 Ospec 20 platser 2016, netto, ingår i befintlig ram -7 100-7 100-7 100 Sandrinoparken 50 platser 2015-10-01- Kostnader 6 829 27 143 27 143 27 143 Intäkter 1 487 5 950 5 950 5 950 Netto 5 342 21 193 21 193 21 193 Majelden 40 platser 2016-10-01 Kostnader 5 464 21 714 21 714 Intäkter 1 190 4 760 4 760 Netto 4 274 16 954 16 954 Vallastaden 40 platser 2017-01-01 - Kostnader 20 395 20 395 Intäkter 4 760 4 760 Netto 15 635 15 635 Reducering ospec 10 platser 2017-01-01, netto -3 910-3 910 Reducering dubbletter korttidsplatser (behov reducering 20 platser, möjlig reducering 15 platser, 5 platser redovisas utom ram) Åleryd -12 platser 2015-10-01 - Kostnader -1 676-6 648-6 648-6 648 Kärna vårdby -3 platser 2015-10-01 - Kostnader -317-1 259-1 259-1 259 Delsumma särskilda boendeformer Kostnader -9 364 3 400 36 135 36 135 Intäkter 1 487 7 140 15 470 15 470 Netto återlämnas/äskas utöver ram -10 851-3 740 20 665 20 665 Omprioriteringar inom ram 0 0 0 0 Summa nettokostnader inkl återlämnas/äskas utöver ram -6 664 4 535 28 940 28 940 - Äldrenämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

10 Kommentarer till omprioriteringarna inom ram Äldrenämndens ekonomiska ram innehåller utökning av hemtjänsttimmar 2015 och 2016. Behovet utifrån demografiska förändringar 2015 och 2016 redovisas utom ram. Den nuvarande ekonomiska ramen 2013-2016 innehåller en utbyggnad med 139 platser i vårdbostäder. Utbyggnaden planeras genomföras enligt följande: Ekollongatan startat 2013-08-15 Sandrinoparken start 2015-10-01 Majelden start 2016-10-01 Vallastaden start 2017-01-01 Summa Reducering dubbletter 2015-10-01 Reducering ospec 2017-01-01 Summa 39 pl 50 pl 40 pl 40 pl 169 pl -15 pl -10 pl 144 pl Den bedömning som gjorts är att behovet utifrån demografi motsvarar 139 pl. Nämnden har därmed 5 platser för mycket utifrån behovet. - Äldrenämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

11 Bilaga 2 Nämndens framställningar utöver ram Framställningar utöver ram Förslag till framställningar utöver ram Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Äldrenämndens obalans 13 741 11 594 11 595 11 595 (Obalans i internbudget 2014 är 9 349 tkr, finansieras med överskott från 2013) Delsumma obalans 13 741 11 594 11 595 11 595 Demografi Hemtjänst 65 år - Ökat behov 2015, 1 961 tim, utöver befintlig ram 657 657 657 657 Ökat behov 2016, 483 tim, utöver befintlig ram 162 162 162 Ökat behov 2017, 11 639 timmar 3 899 3 899 Ökat behov 2018, 11 262 timmar 3 773 Delsumma demografi hemtjänst 657 819 4 718 8 491 Särskilda boendeformer (vårdbostäder) Netto återlämnas/äskas utöver ram, spec i bilaga 1, verksamhetsförändringar -10 851-3 740 20 665 20 665 Utbyggnad med 5 platser utöver vad befolkningsprognosen visar, 2015-10-01 529 2 099 2 099 2 099 Delsumma demografi vårdbostäder -10 322-1 641 22 764 22 764 Delsumma totalt demografi -9 665-823 27 482 31 254 Övrigt Ökade kostnader bas, fritid, lunch vid servicehusen 8 200 8 600 8 600 8 600 Abonnemangskostnad för digitala trygghetslarm 2 700 2 700 2 700 2 700 Kostnad tekniska lösningar bildtelefoni 1 000 1 000 1 000 1 000 Föreskrift från Socialstyrelsen om bemanning inom demensvård. Bedömning SKL cirkulär 14:17 föreskrift träder i kraft 2016-01-01. Bedömning kostnad 30 000 30 000 30 000 Delsumma övrigt 11 900 42 300 42 300 42 300 Summa framställningar utom ram 15 976 53 071 81 377 85 149 Framställningar utöver ram, nämndens obalans I äldrenämndens internbudget för 2014 finns en obalans, 9 349 tkr, som finansieras med nämndens överskott från 2013. Obalansen beror på att nämnden inte genomfört de effektiviseringskrav som funnits i budget 2013 och 2014. Nämnden har fortsatt obalans i budgeten 2015 och framåt. Framställningar utöver ram, demografi Utifrån den gällande befolkningsprognosen har behovet av hemtjänsttimmar beräknats. Som utomramsförslag redovisas behov utöver befintlig ram 2015-2016. Utökning av timmar 2017 och 2018 ingår inte i nämndens ekonomiska ram. Dessa timmar redovisas också i utomramsförslaget. - Äldrenämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

12 Framställningar utöver ram, övrigt Under våren 2014 har det efter upphandling som gjordes 2013 skett utförarbyten vid Kanalgården och Landeryds vårdbostäder. Aleris har tagit över verksamheten från Leanlink. Vid servicehusen Trädgår n, Östgötagatan, Överstegatan och Solrosgatan tar Leanlink genom verksamhetsuppdrag över basansvarsverksamhet, fritidsverksamhet och lunchservering från Humana (tidigare Carema) 2014-05-01. Kostnaderna beräknas öka med 8 200 tkr 2015 och 8 600 tkr från 2016. Abonnemangskostnad för digitala trygghetslarm. Äldrenämnden installerar under 2015 digitala trygghetslarm. Digitala trygghetslarm ansluter till mobilnätet (GSM). Det medför att varje larm behöver ett GSM-abonnemang som inte finansieras av kunden. Kunden betalar en installationsavgift och en avgift per månad på samma sätt som i dag. Kostnad 2 700 tkr. Osäkerhet kring kostnadsläget för de nya vårdbostäderna som byggs under planperioden. T ex utifrån SOSFS 2012:12. Sveriges kommuner och Landsting gör bedömningen att föreskrifterna kommer att återkallas och att en ny föreskrift kommer att gälla från 1 januari 2016. Preliminärt beräknas en ökad kostnad från 2016 med 30 000 tkr. - Äldrenämnden - Nämndens budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

OMSORGSNÄMNDEN 105

Omsorgskontoret 2014-05-26 Dnr On 2014-142 Omsorgsnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017 2018 FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Budget för 2015 2016 med plan för 2017 2018 godkänns enligt omsorgskontorets förslag och överlämnas till budgetberedningen. SAMMANFATTNING Omsorgsnämndens tre viktigaste mål är - Medborgare i Linköpings kommun ska känna sig trygga med att stöd och hjälp finns att få när behov uppstår. - Medborgare i Linköpings kommun ska känna sig nöjda med den hjälp och de insatser som de erhållit. - Förebyggande insatser ska erbjudas för att främja goda levnadsvillkor för medborgarna. För att nå målen erbjuder omsorgsnämnden flera olika insatser samt ställer krav på god kvalitet och kompetens hos de olika utförare som omsorgsnämnden har avtal med. Inom flera verksamhetsområden ser omsorgsnämnden ökade behov under planperioden. Placeringar på behandlingshem för unga har ökat och kostnaderna överstiger budgeterade medel. En omfattande åtgärdsplan är framtagen för att på sikt minska kostnaderna och kunna erbjuda alternativa insatser i öppenvård. Åtgärdsplanen gäller under 2014 men arbetet kommer att fortgå även under 2015-2016. Trots detta bedömer omsorgsnämnden att det tilläggsanslag på 19,1 mkr som nämnden erhållit 2014 även behövs under åren 2015 2018. Omsorgsnämnden har genom omprioriteringar inom ram möjlighet att utveckla stödet till psykisk störda missbrukare, samt utveckla och förstärka rehabiliteringsinsatser och korttidsvård för personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta bedöms kunna minska behovet av särskilt boende eller placering på enskilda vårdhem. Även ytterligare korttidshemsplatser för barn och ungdomar med Aspergers syndrom bedöms kunna ske inom ram.

I omsorgsnämndens förslag utom ram finns förslag till följd av demografisk utveckling avseende hemtjänst, personlig assistans, avlösarservice samt ledsagarservice. Behovet av nya bostäder med särskild service är bedömt till ca 80 bostäder under planperioden. En del av utbyggnaden finansieras genom att personer som vistas på enskilda vårdhem erbjuds hemflyttning. Kommunstyrelsen har reserverat 35 mnkr för att delfinansiera hela omsorgsnämndens planerade utbyggnad. I omsorgsnämndens förslag utom ram ingår flera förslag för att möta bedömda ökade behov och ambitionshöjningar. Förslagen berör både verksamhetsområdena Individoch familjeomsorg, socialpsykiatri och LSS -området. MBL MBL-information har lämnats. OMSORGSKONTORET Peder Ellison Anders Karlsson

1 Omsorgsnämnden Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 (reviderad 2014-10-10) Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Medborgare i Linköpings kommun ska känna sig trygga med att stöd och hjälp finns att få när behov uppstår. Indikatorer för måluppfyllelse Kommunens medborgare ska kunna erhålla rådgivning och stöd inom 10 dagar. De som beviljas bostad med särskild service ska kunna erhålla en bostad inom sex månader. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Förbättra och utveckla informationen om de stödinsatser som kommunen erbjuder. Det ska tydligt framgå vilken hjälp som finns att få och vart man vänder sig för att få hjälp. Aktivt delta i planprocessen för att säkerställa att tomter reserveras för bostäder med särskild service. Kommunstyrelsen har godkänt en utökad utbyggnad under åren 2015-2016, med plan för 2017 och 2018, för att kunna erbjuda personer bostad med särskild service i Linköping. Utreda förutsättningarna för att införa LOV, Lag om valfrihet, i bostäder med särskild service samt dagverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Medborgare i Linköpings kommun ska känna sig nöjda med den hjälp och de insatser som de erhållit. Indikatorer för måluppfyllelse Nöjdhetsindex (helhetsomdöme) ska vara över 80 för att målet ska anses vara uppfyllt. Minst 70 % ska känna till vart man vänder sig med förslag och klagomål. Index ska vara över 80 på frågan om brukaren upplever att personalen är kunnig. Samtliga indikatorer följs upp genom brukarenkäter. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse All verksamhet ska systematiskt följas upp så att resultaten av insatserna blir tydliga. Brukarnas uppfattning om erhållna insatser ska följas upp genom brukarenkäter vartannat år. Information om rutiner för synpunkter och klagomål ska finnas på kommunens hemsida och hos varje utförare. Formerna för brukarmedverkan ska utvecklas när det gäller planering, genomförande och uppföljning av verksamhet. Möjlighet för den enskilde att välja insats och utförare genom att antalet verksamheter som erbjuds enligt LOV ska öka. Stimulans och krav på kunskapsbaserade verksamheter ska utvecklas för att säkra att bästa möjliga insatser erbjuds som grundar sig på aktuell forskning, personalens kunskap och brukarnas erfarenheter. Förebyggande insatser ska erbjudas för att främja goda levnadsvillkor för medborgarna. Indikatorer för måluppfyllelse Sociala stödinsatser ska vara lättillgängliga och kunna erhållas genom olika serviceinsatser utan krav på biståndsbeslut. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Linköpings kommun har i dialog med Sveriges kommuner och Landsting samt Socialdepartementet framfört önskemål om att förutsättningarna för att kunna erbjuda servicetjänster ska utredas och förtydligas. Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över lagstiftningen i syfte att främja kommunernas möjlighet att erbjuda insatser i form av service utan föregående biståndsprövning. Hälsofrämjande aktiviteter ska erbjudas i daglig verksamhet och i bostäder med särskild service. Det förebyggande arbetet bland barn och ungdomar ska stärkas under mandatperioden genom att antalet fältsekreterare ska utökas. Tillgången till hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunal verksamhet ska öka. - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

2 Daglig verksamhet och arbetsinriktat stöd ska erbjudas för att stimulera till sysselsättning, aktivitet och främja gemenskap och delaktighet. Indikatorer för måluppfyllelse Daglig verksamhet och arbetsinriktat stöd ska erbjudas alla personer med psykisk funktionsnedsättning och alla som har beslut enlig LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Arbetsinriktat stöd ska leda till anställning i ökad omfattning. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Arbetsinriktat stöd skall utvecklas och förstärkas. Möjlighet till information och vägledning om daglig verksamhet skall finnas genom en LSS-lots. Företag ska genom olika aktiviteter stimuleras att erbjuda daglig verksamhet/arbete/sysselsättning - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

3 Viktiga händelser och förändringar Behovsutveckling Inom flera verksamhetsområden finns behov av utökade insatser. Behovet av fler bostäder med särskild service har kartlagts och redovisats till omsorgsnämnden och kommunstyrelsen. En utbyggnad planeras för att kunna erbjuda personer i kö samt personer som vistas på enskilda vårdhem att flytta till bostad med särskild service i Linköping. Detta gäller både personer med utvecklingsstörning och personer med psykisk funktionsnedsättning. Arbete pågår för att tillsammans med landstinget utveckla och förstärka rehabiliterande insatser i syfte att möjliggöra att så många personer som möjligt med psykiska funktionsnedsättningar kan bo i ordinärt boende. Efterfrågan på insatser i form av boendestöd har ökat kontinuerligt senaste åren, en utveckling som även finns i övriga Sverige. Även insatser i form av sysselsättning och arbete har förstärkts men behöver utvecklas ytterligare. Under 2013 har en omfattande brukarinventering genomförts som omfattar 811 personer med psykisk funktionsnedsättning. Undersökningen visar att en stor andel (330 personer) inte haft någon form av arbete eller sysselsättning under det senaste året. Flera i målgruppen har hemmavarande barn under 18 år vilket bör uppmärksammas. En stor andel av målgruppen saknar en samordnad individuell plan upprättad i samarbete mellan kommunen och landstinget. Detta är ett lagstadgat krav och rutiner för samverkan behöver implementeras i berörda verksamheter. Placeringar på behandlingshem för unga ökade 2012 och antalet vårddygn låg kvar på samma nivå även under 2013. En omfattande åtgärdsplan är framtagen för att på sikt minska kostnaderna och kunna erbjuda alternativa insatser som bedöms kunna ge bättre resultat. Åtgärdsplanen gäller under 2014 men arbetet kommer att fortgå även under 2015-2016. Antal vårddygn på behandlingshem för vuxna ökade under 2013 efter en svagt nedåtgående trend sedan 2009. Under 2013 inleddes ett arbete med syfte att minska slutenvården och öka insatserna inom öppenvården. Detta har bland annat lett till att omsorgsnämnden beslutat att under 2014 erbjuda en mer intensiv strukturerad öppenvård för personer med missbruksproblem. Medel har omfördelats inom ram. Utvecklingsarbetet kommer att fortgå även 2015-2016 för att kunna erbjuda lättillgängliga insatser med bra kvalitet. Bostadsbristen i Linköping innebär stora svårigheter för många personer med en social problematik att erhålla en bostad. Ibland innebär det att personer stannar kvar på behandlingshem även efter att behandlingen är avslutad. Det finns behov av förstärkta insatser även när det gäller stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn, boendestöd, familjestöd, familjerådgivning och fältsekreterare. Trots att en förstärkning av korttidsvistelse och korttidstillsyn för barn och ungdomar med Aspergers syndrom har gjorts under 2013 finns ett fortsatt behov av utökade insatser. Behovet av sjuksköterskeinsatser i bostäder med särskild service enligt LSS har successivt ökat under de senaste åren. För att kunna möta både volymökning och ökade krav på dokumentation finns behov av utökade resurser. En ökning med ca 8-10 personer per år förväntas inom daglig verksamhet. Utifrån demografi förväntas också en viss ökning av personlig assistans, avlösarservice och ledsagarservice. För personlig assistans handlar det om ca 1 000 1 600 timmar per år över hela planperioden. Motsvarande ökning för avlösarservice är ca 110-180 timmar och för ledsagarservice 150-240 timmar årligen. Hemsjukvård Landstinget och länets kommuner har avtalat om att kommunerna ska ta över hemsjukvård i ordinärt boende från och med 2014. Detta har skett genom en skatteväxling. Målsättningen är att kunna erbjuda samordnade stöd- och vårdinsatser till den enskilde med bibehållen patientsäkerhet. Reformen bedöms kunna öka kvalitén. Ansvaret för psykiatrisk hemsjukvård har samordnats med insatsen boendestöd hos Leanlink och en privat utförare, VisVitalis. Övriga somatiska hemsjukvårdsinsatser samt rehabiliteringsinsatser i ordinärt boende kommer att utföras av den kommunala utföraren Leanlink. Digitala trygghetslarm Linköpings kommun har beslutat att alla trygghetslarm skall bytas ut till digitala larm för att möta kraven beträffande digitalisering av hela trygghetslarmskedjan under 2015. Sedan våren 2013 är kommunens trygghetslarm anslutna till en digital larmcentral. Förstärkt uppföljning Omsorgsnämnden har förstärkt sin uppföljning genom att ett kvalitets- och utvärderingskontor inrättats. Det nya kontoret kommer regelbundet att rapportera planerad och genomförd uppföljning till omsorgsnämnden. - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

4 Sociala investeringar Omsorgsnämnden, socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden samt bildningsnämnden fick under 2013 i uppdrag att beskriva ett projekt för att utveckla bättre och tidigare stöd till barn, unga och deras föräldrar i syfte att förebygga HVBplaceringar. En ansökan gällande metodutveckling för ett bättre stöd till familjer där barn och/eller vuxna som har en neuropsykiatrisk diagnos beviljades av kommunstyrelsen i april 2014. Arbetet kommer att inledas 1 augusti 2014 och fortgå under tre år. Finansieringen sker genom kommunens sociala investeringsfond. Ensamkommande barn Under 2013 aktualiserade Migrationsverket frågan om ett utökat mottagande av ensamkommande barn i Linköping. Arbete inleddes under hösten 2013 för att successivt utöka kommunens mottagande. Målsättningen är att Linköpings kommun ska kunna ta emot 18 barn i asylprocessen under 2014. Hittills under 2014 har ett boende öppnats för 8 ensamkommande barn och i juli öppnade ytterligare ett boende med plats för 11 barn. Avtalet med Migrationsverket gäller för närvarande 9 barn i asylprocessen. Jämförelser och verksamhetsmått Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Nedan visas ett antal utvalda verksamhetsmått inom omsorgsnämnden, förslag inom ram Bokslut Budget Budgetförslag Budgetförslag Plan förslag Plan förslag 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Individ- och familjeomsorg HVB, unga, dygn 24 653 22 773 22 773 22 773 22 773 22 773 HVB, vuxna, dygn 36 038 34 600 33 938 33 938 33 938 33 938 Socialpsykiatri Bostad med särskild service 180 180 186 218 228 228 Enskilda vårdhem 44 43 37 28 26 26 Hemtjänst 0 64 år Antal hemtjänsttimmar 117 258 124 640 124 640 124 640 124 640 124 640 Funktionshindrade barn och vuxna (LSS-insatser) Personlig assistans, antal timmar 147 100 146 342 146 342 146 342 146 342 146 342 Funktionshindrade barn och vuxna (personlig assistans enligt SFB) Personlig assistans, antal personer som har insatsen 207 210 210 210 210 210 Insatser för personer med utvecklingsstörning Bostäder med särskild service för vuxna, antal platser 420 423 439 453 466 472 Daglig verksamhet/dagcenter för vuxna, antal personer 490 490 490 490 490 490 Kommentar: Inom området individ- och familjeomsorg, HVB-unga, ligger budget för 2015-2016 på samma nivå som budget 2014. Arbete pågår med syftet att minska antalet vårddygn på HvB för unga. För 2014 förväntas antalet vårddygn överskrida budget, men åtgärder förväntas ha effekt 2015-2016. När det gäller HVB-vuxna ligger budgeterad nivå 2015-2016 på en något lägre nivå än 2014. Anledningen är att omsorgsnämnden omfördelat medel till intensiv öppenvård från HvB-vuxna, med syfte att kunna erbjuda ett kvalitativt bra alternativ till öppenvård. Antal placerade personer på enskilda vårdhem för personer med psykisk funktionsnedsättning har varit cirka 40 de senaste åren trots en utbyggnad. Kommunstyrelsen har beslutat godkänna en utbyggnad av bostäder med särskild service för att möjliggöra hemflyttning från enskilda vårdhem samt för att kunna erbjuda personer som står i kö boende. - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

5 Behovet av hemtjänst till personer under 65 år varierar över tid. Budgetförslaget bygger på en viss ökning av antalet hemtjänsttimmar beroende på demografi. 4 500 HVB-vård för barn och unga 2011-2013, kronor per invånare 0-20 år Källa: SCB och kommunernas räkenskapssammandrag 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 2011 2012 2013 1 500 1 000 500 0 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommentar: Flera kommuner redovisar ökade kostnader för HVB-vård för unga. Norrköping som ligger på en högre nivå ligger i stort sett kvar på denna höga nivå i jämförelsen. Det är endast Örebro som redovisar minskade kostnader. 10 000 Totala insatser barn- och ungdomsvård 2011-2013, kronor per invånare 0-20 år Källa: SCB och kommunernas räkenskapssammandrag 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 2011 2012 2013 3 000 2 000 1 000 0 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommentar: En jämförelse där de totala insatserna för barn- och ungdomsvård redovisas visar att samtliga 6 kommuner 2013 ligger på liknande nivå med viss variation. Eskilstuna ligger högst följt av Norrköping och Örebro. Därefter kommer Linköping något högre än Västerås och Jönköping. - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

6 6 000 Insatser enligt LSS/SFB, kronor per invånare, 2011-2013 Källa: SCB och kommunernas räkenskapssammandrag 5 000 4 000 3 000 2011 2012 2013 2 000 1 000 0 Eskilstuna Jönköping= Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommentar: I diagrammet redovisas kostnaderna för samtliga LSS- insatser inklusive SFB (LASS). Samtliga kommuner visar ökade kostnader årligen med undantag för Västerås (SFS=socialförsäkringsbalken). 6,0 Jämförelse redovisad kostnad för LSS med strukturårsjusterad standardkostnad LSS 2009-2013 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA) 4,0 2,0 0,0 Avvikelse % -2,0-4,0-6,0-8,0 Linköping Jönköping Eskilstuna Västerås Örebro Norrköping -10,0-12,0-14,0 År 2009 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Struktursårsjusterad standardkostnad är den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna. Linköpings kurva redovisas med fet stil. Linköping har den största negativa avvikelsen av de sex kommunerna, -9,4 % (2013), mellan den redovisade nettokostnaden för LSS och den strukturårsjusterade standardkostnaden. En negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

7 Driftsammandrag, tkr Ekonomi Nettokostnad Bokslut Rev internbudget Budgetförslag Budgetförslag Plan förslag Plan förslag Verksamhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Omsorgsnämnd 1 182 1 432 1 436 1 436 1 436 1 436 Effektiviseringskrav 1 % 2015-9 685-9 685-9 685-9 685 Effektiviseringskrav 1 % 2016-9 693-9 693-9 693 Köpta administrativa tjänster 2 598 2 852 2 979 2 979 2 979 2 979 FoU-centrum 1 982 2 012 2 012 2 012 2 012 2 012 Individ- och familjeomsorg 263 058 271 949 253 333 253 333 253 333 253 333 Socialpsykiatri 168 666 178 536 178 016 178 016 178 017 178 017 Hemtjänst 0-64 år 37 291 40 947 40 961 40 961 40 961 40 961 Funktionshindrade barn och vuxna (LSS-insatser) 50 049 59 377 58 979 58 979 58 979 58 979 Funktionshindrade barn och vuxna (personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken) 60 082 63 006 63 006 63 006 63 006 63 006 Insatser för personer med utvecklingsstörning 374 945 393 064 402 222 402 222 402 222 402 222 Föreningsbidrag 3 677 4 210 4 233 4 233 4 233 4 233 Differens för att komma till ram, äskas utöver ram -38 654-38 288-38 288-38 288 Summa nettokostnader 963 529 1 017 385 958 837 949 511 949 511 949 511 varav kostnader 1 078 200 1 127 889 1 072 753 1 069 097 1 071 077 1 071 077 varav intäkter 114 670 110 504 113 916 119 586 121 566 121 566 Preliminära ramar för åren 2015-2018 (2014 års pris) 958 837 949 511 949 511 949 511 Kommentarer Kommunstyrelsen har i beslut 2014-06-17, 230, medgett omsorgsnämnden redovisa maxi malt 28 900 tkr i underskott 2014. För 2015 och framåt beräknas nämndens obalans uppgå till ca 38 000 tkr. Obalansen beror bland annat på effektiviseringskrav som inte kunnat åtgärdas, nystart av verksamhet utifrån behovsökningar, ökade kostnader för placeringar på enskilda vårdhem. Vidare består obalansen i helårseffekt 2015 av verksamhet som startar 2014; bland annat boende för våldsutsatta kvinnor (start 2014-04-15) och den nya gruppbostaden för personer med utvecklingsstörning på Tunngatan (start 2014-12-01). - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

8 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Verksamhetsförändringar jämfört med 2014, inom ram 0 0 0 0 Omprioriteringar inom ram Individ- och familjeomsorg Kostnader HvB-vuxna. Omfördelning till förstärkt öppenvård (On 2014-04-23, 90) 2014-06-01 - -2 600-2 600-2 600-2 600 Beroendemottagningen, S:t Larsmottagningen 2 600 2 600 2 600 2 600 Kostnader Ensamkommande barn, boende Pysslingsvägen, 9 barn 5 940 5 940 5 940 5 940 Intäkter Ersättning från Migrationsverket -5 940-5 940-5 940-5 940 Kostnader Ensamkommande barn, boende Brigadgatan, 10 barn 6 805 6 805 6 805 6 805 Intäkter Ersättning från Migrationsverket -6 805-6 805-6 805-6 805 Netto Individ- och familjeomsorg 0 0 0 0 Socialpsykiatri Kostnader Korttidsvård och rehabilitering, 7-8 platser 2017 i samarbete med landstinget 5 200 5 200 Avveckling omstrukturering av 5 platser 2017-2 200-2 200 Intäkter Ersättning från landstinget, korttidsvård och rehabilitering -3 000-3 000 Netto socialpsykiatri 0 0 Öppenvårdsteam, psykiskt sjuka missbrukare (motion från miljöpartiet) 0 0 0 0 Insatser för personer med utvecklingsstörning Kostnader Korttidsvistelse/korttidshem för barn och ungdomar med Aspergers syndrom 3 000 3 000 3 000 3 000 Omstrukturering bostäder med särskild service för barn och ungdomar på Blästadsgatan -3 000-3 000-3 000-3 000 Stödteam för personer med utvecklingsstörning 1 500 1 500 1 500 1 500 Finansiering genom förändring av befintliga insatser -1 500-1 500-1 500-1 500 Netto 0 0 0 0 Kommentarer till omprioriteringarna inom ram Omsorgsnämnden beslutade 2014-04-23, 90, att omfördela medel från HvB-vuxna till öppenvård. För 2015 och framåt är beloppet 2 600 tkr. Behov finns av utökning av platser för ensamkommande barn. Finansiering sker från Migrationsverket. - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

9 Diskussioner pågår med landstinget om att gemensamt skapa ett öppenvårdsteam för uppsökande och stödjande arbete riktat till personer med samsjuklighet (missbruk och psykisk sjukdom). Förutsättningen för detta är att landstinget medverkar med hälso- och sjukvårdsresurser. Om detta blir aktuellt bedöms det möjligt att omfördela resurser inom ram. Genom samarbete med Landstingets psykiatriska klinik planeras utveckla och förstärka rehabiliteringsinsatser och korttidsvård för personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta bedöms kunna minska behovet av särskilt boende eller placering på enskilda vårdhem. Behov finns av utbyggnad av korttidshemsplatser för barn och ungdomar med Aspergers syndrom. För närvarande finns en kö på 7 personer. Behovet kan finansieras genom avveckling av platser i bostäder med särskild service för barn och ungdomar på Blästadsgatan. Alla som bor på Blästadsgatan planeras flytta till andra boenden under 2014. Det finns för närvarande ingen kö/nya behov av bostäder med särskild service för barn och ungdomar varför resurserna bedöms kunna användas till annan verksamhet. Behov finns av att införa ett team med särskild kompetens som ger stöd enligt socialtjänstlagen för personer med lindrig utvecklingsstörning. Till detta team behövs också en baslägenhet där de boende kan träffas för social gemenskap. Det finns i dagsläget flera personer som har olika typer av insatser som t ex stöd i boendet eller hemtjänst som skulle knytas till detta team. Det finns även nya personer som har egen lägenhet men ansöker om bostad med särskild service. Ett alternativ för dessa personer skulle kunna vara att de bor kvar i sin lägenhet och får stöd från detta team. Ett särskilt stödteam skulle innebära en kvalitetshöjning. Finansiering bedöms kunna ske inom ram. - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

10 Bilaga 2 Nämndens framställningar utöver ram Framställningar utöver ram Förslag till framställningar utöver ram Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Demografi Hemtjänst 0 64 år Internbudget 2014: 124 640 timmar Kostnader Ökat behov 2015 1 379 timmar 462 462 462 462 Ökat behov 2016 1 166 timmar 391 391 391 Ökat behov 2017 992 timmar 332 332 Ökat behov 2018 854 timmar 286 Delsumma hemtjänsttimmar 462 853 1 185 1 471 LSS-insatser Personlig assistans Internbudget 2014: 146 342 timmar Kostnader Ökat behov 2015, 1 619 timmar 453 453 453 453 Ökat behov 2016, 1 369 timmar 383 383 383 Ökat behov 2017, 1 164 timmar 326 326 Ökat behov 2018, 1 002 timmar 281 Delsumma personlig assistans 453 836 1 163 1 443 Avlösarservice Internbudget 2014: 16 140 timmar Kostnader Ökat behov 2015, 179 timmar 50 50 50 50 Ökat behov 2016, 151 timmar 42 42 42 Ökat behov 2017, 128 timmar 36 36 Ökat behov 2018, 111 timmar 31 Delsumma Avlösarservice 50 92 128 159 Ledsagarservice Internbudget 2014: 21 800 timmar Kostnader Ökat behov 2015, 241 timmar 67 67 67 67 Ökat behov 2016, 204 timmar 57 57 57 Ökat behov 2017, 173 timmar 48 48 Ökat behov 2018, 149 timmar 42 Delsumma Ledsagarservice 67 124 173 215 Delsumma Demografi 1 033 1 906 2 649 3 288 - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

11 Förslag till framställningar utöver ram Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Övrigt Socialpsykiatri Utbyggnad bostäder med särskild service, nettokostnad Sturefors, 6 platser 2015-10-01-1 598 6 390 6 390 6 390 Slaka, 6 platser 2016 6 660 6 660 6 660 Lantligt, 6 platser 2016 6 660 6 660 6 660 Berga, 10 platser 2016 5 300 5 300 5 300 Vallastaden, 10 platser 2016 5 560 5 560 5 560 Vasastaden, 10 platser 2017 5 300 5 300 Summa netto 1 598 30 570 35 870 35 870 Hemflyttning från extern placering Sturefors, 6 personer 2015-10-01 - -1 750-7 000-7 000-7 000 Berga, 4 personer 2016-4 900-4 900-4 900 Lantligt, 5 personer 2016-4 278-4 278-4 278 Ospec 2 personer (cirka) 2017-1 100-1 100 Summa netto -1 750-16 178-17 278-17 278 Differens finansieras av Ks, beslut Ks 2013-08-20, 260-152 14 392 18 592 18 592 Insatser för personer med utvecklingsstörning Utbyggnad bostäder med särskild service, nettokostnad Linghem, 6 platser 2015-10-01-1 274 5 094 5 094 5 094 Folkets park, 8 platser 2015-10-01-1 180 4 720 4 720 4 720 Ekängen, 6 platser 2016 4 110 4 110 4 110 Alorp BoDa, 10 platser 2016 10 500 10 500 10 500 Nykil, 6 platser 2017 4 110 4 110 Berga, 6 platser 2017 4 110 4 110 Summa netto 2 454 24 424 32 644 32 644 Hemflyttning från extern placering Linghem, 3 personer 2015-10-01 - -700-2 800-2 800-2 800 Folkets park, 2 personer 2015-10-01 - -680-2 718-2 718-2 718 Alorp BoDa, 10 personer 2016-10 930-10 930-10 930 Summa netto -1 380-16 448-16 448-16 448 Differens finansieras av Ks, beslut Ks 2013-08-20, 260 1 074 7 976 16 196 16 196 Individ- och familjeomsorg HvB-unga (tilläggsanslag 2014, 19 100 tkr) 19 100 19 100 19 100 19 100 Hemlöshet/vräkningsförebyggande åtgärder (tilläggsanslag 2014, 1 200 tkr) 1 200 1 200 1 200 1 200 Boendestöd till 40 personer, 2,0 åa 1 200 1 200 1 200 1 200 Familjerådgivning, tidigare besparing återtas, 1,0 åa 730 730 730 730 Utökat stöd till barnfamiljer, 2,0 ås 1 400 1 400 1 400 1 400 Utökning fältsekreterare, 3,0 ås 2 100 2 100 2 100 2 100 Våld i nära relationer - Stöd till kvinnor och barn, 1,0 åa 700 700 700 700 - Förstärkning kvinnojouren, 1,5 åa 700 700 700 700 - Skyddat boende, externa placeringar 2 000 2 000 2 000 2 000 - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

12 Förslag till framställningar utöver ram Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Socialpsykiatri Arbetsinriktat stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning, 20 platser, 3,0 åa 2 100 2 100 2 100 2 100 Personligt stöd och motivationsinsatser till personer med psykisk funktionsnedsättning, 30 personer, 3,0 åa 2 100 2 100 2 100 2 100 Insatser för personer med utvecklingsstörning Utökning sjuksköterskeinsatser, 2,0 åa 1 400 1 400 1 400 1 400 Utökning daglig verksamhet 2015 2 000 2 000 2 000 2 000 Utökning daglig verksamhet 2016 1 500 1 500 1 500 Utökning daglig verksamhet 2017 1 500 1 500 Utökning daglig verksamhet 2018 1 500 Ospec utbyggnad 2018, 5 platser 3 425 LSS-insatser Bedömning ökat vårdbehov i bostad med särskild service 1 500 1 500 1 500 1 500 Reviderat/rättat budgetförslag september 2014 Individ- och familjeomsorg Skolpeng från Barn- och ungdomsnämnden och Bildningsnämnden, avser SiS-placeringar -2 711-2 711-2 711-2 711 Äskar behålla skolpeng SiS-placeringar, ingår i nämndens ursprungliga budgetförslag 2 711 2 711 2 711 2 711 EU-migranter. Medel till öppen verksamhet (9 månader 2015) och tillfälliga sovplatser (3 månader 2015) 1 729 Stödinsatser vuxna barndomsdöva flyttas från äldrenämnden till omsorgsnämnden 312 312 312 312 Socialpsykiatri Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem m.m. -800-800 -800-800 Insatser för personer med utvecklingsstörning Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem m.m. -200-200 -200-200 Delsumma reviderat/rättat budgetförslag september 2014 1 041-688 -688-688 Reviderat/rättat budgetförslag oktober 2014 Specificering för att komma till ram, äskas utöver ram Omsorgsnämndens effektiviseringskrav 2013 och 2014 som ej gått att verkställa, 9 300 tkr respektive år 18 600 18 600 18 600 18 600 Individ- och familjeomsorg Stödboende våldsutsatta kvinnor (start 2014-04-15) 1 900 1 900 1 900 1 900 Socialpsykiatri Placeringar på enskilda vårdhem 4 000 4 000 4 000 4 000 - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

13 Förslag till framställningar utöver ram Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Insatser för personer med utvecklingsstörning Gruppbostad Valthornsgatan (start 2013-04-01) 3 600 3 600 3 600 3 600 Gruppbostad Tunngatan (start 2014-12-01) 3 300 3 300 3 300 3 300 Ökade behov daglig verksamhet 4 000 4 000 4 000 4 000 Placeringar på enskilda vårdhem 3 254 2 888 2 888 2 888 Delsumma Specificering för att komma till ram, äskas utöver ram 38 654 38 288 38 288 38 288 Summa övrigt 78 847 99 698 113 618 118 543 Summa framställningar utom ram 79 880 101 604 116 267 121 831 Därav finansiering av Ks -922-22 368-34 788-34 788 Framställningar utöver ram, demografi Hemtjänst Beroende på demografi bedöms behovet av hemtjänsttimmar öka med cirka 800-1 400 timmar 2015-2018. Ökning personlig assistans Främst beroende på demografi bedöms behovet av personlig assistans enligt LSS öka med cirka 1 400-1 600 timmar per år under 2015 och 2016. För 2017 och 2018 beräknas utökningen motsvara cirka 1 000 1 160 timmar per år. Ökning av avlösarservice Beroende på demografi bedöms behovet av avlösarservice öka med cirka 110-180 timmar per år. Ökningen är kraftigast under 2015 och 2016. Ökning ledsagarservice Även när det gäller ledsagarservice bedöms ett utökat behov av insatser med cirka 150-240 timmar per år. Även här bedöms behovet av utökning vara störst under de första två åren. Framställningar utöver ram, övrigt Utbyggnad bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Behovet av nya bostäder med särskild service är bedömt till ca 36 bostäder. En del av utbyggnaden finansieras genom att personer som vistas på enskilda vårdhem erbjuds hemflyttning. Kommunstyrelsen har reserverat 35 mnkr för att delfinansiera hela omsorgsnämndens planerade utbyggnad varav bostäder för psykiskt funktionsnedsatta utgör 18,6 mnkr. Utbyggnad av bostäder med särskild service för personer med utvecklingsstörning Behovet av nya bostäder med särskild service för personer med utvecklingsstörning är bedömt till ca 45 personer. En del av utbyggnaden finansieras genom att personer som vistas på enskilda vårdhem erbjuds hemflyttning. Kommunstyrelsen har reserverat 35 mnkr för att delfinansiera hela omsorgsnämndens planerade utbyggnad varav bostäder för utvecklingsstörda utgör 16,2 mnkr. HvB unga Omsorgsnämnden har 2014 beviljats tilläggsanslag med 19,1 mnkr för ökade kostnader HvB-unga. Nämnden bedömer att behovet kvarstår kommande år. - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

14 Vräkningsförebyggande arbete Kommunstyrelsen ställde sig 2013 bakom Socialdepartementets förslag till Letter of intent för att motverka hemlöshet. För 2014 beviljades omsorgsnämnden tilläggsanslag av Kommunstyrelsen till vräkningsförebyggande arbete. En prioriterad målgrupp är barnfamiljer. Leanlink, Råd & Stöd, ska arbeta vräkningsförebyggande i nära samarbete med socialkontoret. För att kunna fortsätta detta arbete krävs att omsorgsnämnden erhåller resurser även för 2015-2016. Den i dag avsatta resursen uppgår till 2 årsarbetare. Boendestöd till personer med missbruksproblem och/eller psykosociala svårigheter Behovet av boendestöd har ökat de senaste åren, cirka 20 personer väntar på insats som beviljats i form av boendestöd och som inte kunnat verkställas inom ramen för befintlig boendestödsverksamhet. Det ökade behovet uppskattas motsvara boendestöd till cirka 40 personer med i genomsnitt 2,5 timmar per vecka. För att möta behovet bedöms en utökad resurs på 2 årsarbetare behövas. Boendestöd är ibland förutsättningen för att personer ska kunna klara av ett eget boende med en bra livskvalitet. Familjerådgivning, återta tidigare besparing Under 2014 genomfördes en besparing av familjerådgivning. Besparingen har resulterat i långa väntetider. Väntetiden uppgår till 5 månader utom i akuta ärenden. Familjer där det förekommer våld eller familjer som har små barn prioriteras och erbjuds tid snabbare. Familjerådgivning är en förebyggande insats som i ett tidigt skede kan ge stöd för fungerande familjerelationer. Det är positivt att par med relationsproblem söker hjälp och det är rimligt att man kan erhålla samtal inom rimlig tid. Kommunens målsättning är att ingen ska behöva vänta mer än 10 arbetsdagar för att erhålla tid för samtal. En resurs på 1 årsarbetare bedöms motsvara behovet. Utökat stöd till familjer med barn, 0-20 år Behov av familjestöd i form av familjebehandling eller praktiskt pedagogiskt stöd till barnfamiljer har successivt ökat under de senaste 2-3 åren. Fyra utförare har uppdrag att erbjuda hjälp men deras avtal har under en längre tid nått taket. Familjestödet har ej utökats sedan 2011. Följden har blivit fler särskilda avtal utöver de upphandlade avtalen eftersom långa väntetider kan försämra situationen i familjerna, både för föräldrar och barn. En resurs på 2 årsarbetare bedöms motsvara behovet. Brottsförebyggande och uppsökande insatser - utökning fältsekreterare Under 2013-2014 har den sociala oron i flera bostadsområden ökat. För att förebygga en negativ utveckling för många ungdomar föreslås förstärkt uppsökande och brottsförebyggande arbete. I dag finns sex fältsekreterare som huvudsakligen arbetar med unga (13-16 år) och med koncentration i sex bostadsområden. Det finns behov av fältsekreterare som riktar sig till ungdomar över 16 år och som arbetar tillsammans med fritidsledare, kulturarbetare, föreningar och andra parter som behövs för att ta tillvara ungdomars egna resurser och stimulera till en bra fritid, skolgång och sysselsättning. Förslaget omfattar en förstärkning med 3 årsarbetare. Det bedöms även finnas behov av förstärkning av koordinatorstjänst till arbetet med den sociala insatsgruppen (SIG). I dag finns en årsarbetare som jobbar som koordinator kopplat till SIG-arbetet. Utifrån behovsutvecklingen bedöms det behövas förstärkning med ytterligare 1 årsarbetare som kan jobba som koordinator. Detta är dock socialnämndens ansvarsområde, men ett nära samarbete sker med andra ungdomsarbetare. Våld i nära relationer; stöd till kvinnor och barn, stöd till Kvinnojouren, resurser till skyddat externt boende Antalet kvinnor som kontaktar verksamheten Våld i nära relation har ökat med 28 % mellan 2012 och 2013. Kvinnojouren beskriver en liknande behovsutveckling inom sin verksamhet. Både Leanlink, Råd & Stöd, och kvinnojouren påtalar behov av förstärkning i verksamheterna för att kunna möta upp behovet. Verksamheten Våld i nära relation bedöms behöva ytterligare en årsarbetare för att kunna erbjuda fler kvinnor och barn ett kvalitativt bra stöd. Kvinnojouren beskriver att de behöver förstärkning med totalt 1,5 årsarbetare varav 0,5 årsarbetare riktad till kvinnojoursverksamheten, 0,5 årsarbetare riktad till tjejjoursverksamheten och 0,5 årsarbetare riktad till barnverksamheten. Antalet kvinnor som placeras i skyddade boenden utanför kommunen har ökat, vilket innebär kostnader för omsorgsnämnden. År 2013 beräknas dessa kostnader till cirka 2 mnkr. Arbetsinriktat stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning, 20 platser Omsorgsnämnden har med stöd av socialstyrelsens inventeringsinstrument analyserat genomförd brukarinventering av totalt 811 personer. Inventeringen visar att en stor andel, 330 personer, saknar möjlighet att delta i arbete, sysselsättning eller aktiviteter. För att möjliggöra för fler personer att kunna delta i olika aktiviteter och minska socialisolering behövs ytterligare resursförstärkning. - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

15 Personligt stöd och motivationsinsatser till personer med psykisk funktionsnedsättning, 30 personer Behovet av personligt stöd och motivationsinsatser har kontinuerligt ökat de senaste åren. Detta beror bland annat på att kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökat och att fler personer utretts och erhållit diagnos. Daglig verksamhet enligt LSS Antalet personer inom daglig verksamhet enligt LSS ökar successivt. För att möta behovet bedöms behov av utökning finnas med ca 10 personer per år under hela planperioden. En utökning bedöms också behövas på grund av särskilt omfattande stödbehov. Sjuksköterskeresurser med 2 årsarbetare Behov finns av en utökning av sjuksköterskeresurser med 2 årsarbetare, vilket motsvarar cirka 1,4 mnkr på helår. Förstärkningen behövs utifrån ett ökat antal brukare men också ökade krav på dokumentation. Utbyggnad 5 platser Bedömning görs att behov av utbyggnad av en gruppbostad med 5 platser finns 2018. LSS-insatser Ökat vårdbehov finns i bostad med särskild service. Reviderat/rättat budgetförslag september 2014 Individ- och familjeomsorg Justering skolpeng vid SiS-placeringar När ungdomar placeras på SiS-institutioner (Statens Institutionsstyrelse) ersätts omsorgsnämnden för viss del (utbildningsdel) från barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden. Ersättningen är budgeterad och ingår i omsorgsnämndens budgetförslag med 2 711 tkr. Omsorgsnämnden önskar behålla denna intäkt. EU-migranter För öppen verksamhet och tillfälliga sovplatser föreslås omsorgsnämnden få ett tillskott 2015 med 1 729 tkr. Medlen fördelas till öppen verksamhet för tiden 2015-01-01--09-30 (9 månader) med 1 150 tkr och till tillfälliga sovplatser för tiden 2015-01-01--03-31 (3 månader) med 579 tkr. Socialpsykiatri och insatser för personer med utvecklingsstörning Kost- och bostadsavgift En ny avgift infördes 2014-07-01 som avser kost och bostad för personer vid enskilda vårdhem m.m. Avgiften för bostad är 62 kronor per dag och för kost 83 kronor per dag. Intäkten beräknas till 1 000 tkr per år med fördelning 800 tkr inom området socialpsykiatri och 200 tkr inom området insatser för personer med utvecklingsstörning. Reviderat/rättat budgetförslag oktober 2014 Kommunstyrelsen har i beslut 2014-06-17, 230, medgett omsorgsnämnden redovisa maxi malt 28 900 tkr i underskott 2014. För 2015 och framåt beräknas nämndens obalans uppgå till ca 38 000 tkr. Denna obalans redovisas som ett förslag utom ram. Obalansen beror bland annat på effektiviseringskrav 2013 och 2014, totalt 18 600 tkr, som inte kunnat verkställas. Vidare ökade behov inom olika områden; placeringar på enskilda vårdhem, helårseffekt av verksamhet som startar 2014 och som får helårseffekt 2015, så som stödboende för våldsutsatta kvinnor, boende för personer med utvecklingsstörning. Ökade behov finns även inom daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning. - Omsorgsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 131

Barn- och ungdomsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 1 (1) 2014-09-18 82 Revidering av budgetförslag för 2015-2016 och plan för 2017-2018 Dnr BOU 2014-278 ÄRENDE Barn- och ungdomsnämnden beslutade 2014-05-15 49 om budgetförslag för 2015-2016 och plan för 2017-2018. En smärre revidering av flerårsbudgeten och begäran av medel utöver ram gjordes 2014-06-18 72. Ytterligare en revidering behöver nu göras. En tabell är tillagd på sida 3 i bilaga 2 som visar hur kostnaderna fördelar sig avseende ytterligare en måltid inom förskola och fritidshem. Två meningar är tillagda på sida 5 i bilaga 2 som förtydligar att äskandet avseende Utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot äldre ungdomar - plus 16 år är avstämt med övriga nämnder. Samtliga ändringar är gulmarkerade i bilagan BESLUTSUNDERLAG MISSIV Revidering Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 2014-09- 18.docx Bilaga 2 Bou budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 reviderad 2014-09- 18.docx BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS BESLUT 1. Barn- och ungdomsnämnden godkänner och överlämnar reviderat förslag till budget för år 2015 och 2016 samt plan för perioden 2017-2018 till kommunstyrelsen och budgetberedningen. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Budgetberedningen Utdragsbestyrkande

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-09-10 Utbildningskontoret Dnr BOU 2014-278 Sofia Lagerberg Barn- och ungdomsnämnden Revidering budgetförslag för 2015-2016 och plan för 2017-2018 UTBILDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Barn- och ungdomsnämnden godkänner och överlämnar reviderat förslag till budget för år 2015 och 2016 samt plan för perioden 2017-2018 till kommunstyrelsen och budgetberedningen. SAMMANFATTNING Barn- och ungdomsnämnden beslutade 2014-05-15 49 om budgetförslag för 2015-2016 och plan för 2017-2018. En smärre revidering av flerårsbudgeten och begäran av medel utöver ram gjordes 2014-06-18 72. Ytterligare en revidering behöver nu göras. En tabell är tillagd på sida 3 i bilaga 2 som visar hur kostnaderna fördelar sig avseende ytterligare en måltid inom förskola och fritidshem. Två meningar är tillagda på sida 5 i bilaga 2 som förtydligar att äskandet avseende Utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot äldre ungdomar - plus 16 år är avstämt med övriga nämnder. Samtliga ändringar är gulmarkerade i bilagan Beslutsunderlag: MISSIV Revidering Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 2014-09-18.docx Bilaga 2 Bou budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 reviderad 2014-09-18.docx UTBILDNINGSKONTORET Lars Rejdnell Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Budgetberedningen

Barn- och ungdomsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 1 (2) 2014-05-15 49 Budgetförslag för 2015-2016 och plan för 2017-2018 Dnr BOU 2014-278 ÄRENDE Barn- och ungdomsnämnden har att för sitt verksamhetsområde att utarbeta och till budgetberedningen/kommunstyrelsen lämna förslag till budget för 2015 och 2016 samt flerårsplan för perioden 2017-2018. I nämndens budgetförslag redovisas nämndens viktigaste mål med indikatorer för måluppfyllelse samt planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse. Dessutom beskrivs viktiga händelser och förändringar samt jämförelser och verksamhetsmått. I budgetförslaget redovisas även driftsammandrag och investeringar. I bilaga 1 redovisas verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 och i bilaga 2 redovisas nämndens framställningar utöver ram. I bilaga 3 finns nämndens samtliga mål med indikatorer. Kommunstyrelsen fastställde 2014-03-04 64 preliminära netto- och investeringsramar. Ett effektiviseringskrav med 1 % för 2015 och ytterligare 1 % för 2016 är fördelat på samtliga nämnder. I nämndens budgetförslag är effektiviseringskravet ofördelat och kommer att hanteras i samband med nämndens internbudget som beslutas i januari av den nytillträdda nämnden. Barn- och ungdomsnämnden begär utöver ram 182 462 tkr år 2015, 245 231 tkr år 2016, 329 831 tkr år 2017 och 399 976 tkr år 2018. BESLUTSUNDERLAG MISSIV Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018.docx (inkluderar bilaga 1 och 2) Bilaga 3 BoU Budgetförslag 2015-2016, bilaga samtliga mål.docx Bilaga 4 BoU nämndens prioriterade aktiviteter.doc (stannar i nämnd) YTTRANDEN I samband med ärendet redovisas Sveriges Kommuner och Landstings Öppna jämförelser, Grundskola 2014. Redovisningen ger en samlad bild av kunskapsresultatet på kommun- och riksnivå, landets största enkät om hur eleverna uppfattar skolan i årskurs 5 och 8, internationell jämförelse samt Matematiksatsningen PISA 2015. Utdragsbestyrkande

Barn- och ungdomsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 2 (2) 2014-05-15 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS BESLUT 1. Barn- och ungdomsnämnden godkänner och överlämnar upprättat förslag till budget för år 2015 och 2016 samt plan för perioden 2017-2018 till kommunstyrelsen och budgetberedningen. Socialdemokraterna deltar genom Jakob Björneke inte i beslutet. Miljöpartiet deltar genom Evelina Alsén inte i beslutet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Budgetberedningen Utdragsbestyrkande

MBL-PROTOKOLL 2014-05-06 1 (3) Barn- och ungdomsnämnden Utbildningskontoret Tisdagen den 6 maj 2014, kl. 15:00 17:25 Närvarande: Lars Rejdnell, utbildningskontoret Lars Svartling, utbildningskontoret Kristina Frank, utbildningskontoret Christer Gunnarsson, utbildningskontoret Andreas Eiderhed, utbildningskontoret Timo Järvinen, Lärarnas Riksförbund Björn Gustafsson, Lärarnas Riksförbund Sandra Wahlström, Lärarförbundet Kim Myllymäki, Lärarförbundet Monica Johansson, Vårdförbundet Britt-Marie Sandström, Vision Ingela Ritapuu Rebo, Kommunal Malin Öhman, Sveriges Psykologförbund Förhandling enligt MBL 11 1 Val av utförare ny förskola Flöjtgatan, Ullstämma Arbetsgivaren informerade och delade ut handlingar i ärendet. De fackliga organisationerna hade inget att erinra mot arbetsgivarens förslag till beslut. Förhandlingen avslutades ovan angiven dag. 2 Budgetförslag för 2015-2016 med plan för 2017-2018 Arbetsgivaren informerade om tidigare utskickad handling i ärendet. De fackliga organisationerna framför en rad synpunkter och förslag på förändringar i handlingen varav arbetsgivaren tar med sig dessa i det fortsatta arbetet med handlingen. Lärarnas Riksförbund yrkar med stöd av Lärarförbundet att lärartätheten ska ökas och att antal elever per lärare sänks till 11. Lärarnas Riksförbund yrkar med stöd av Lärarförbundet att medel avsätts till konkreta åtgärder för att minska lärares alltför höga arbetsbelastning. Arbetsgivaren noterar yrkandena och tar med dem till den politiska beredningen. Lärarförbundet yrkar med stöd av Kommunal att ytterligare medel avsätts till konkreta åtgärder för att minska antal barn per årsarbetare i förskolan till 4,5 barn per personal.

MBL-PROTOKOLL 2014-05-06 2 (3) Barn- och ungdomsnämnden Arbetsgivaren noterar yrkandet, avvisar yrkat jämförelsetal men tar med det för politisk behandling. Arbetsgivaren poängterar att kontorets förslag redan innebär en klar förbättring. Förhandlingen avslutades ovan angiven dag. Information enligt MBL 19 3 Ärenden till Barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2014-05-15 Nya förskolor i Ryd, Vreta Kloster, Vallastaden, Västerlösa och Linghem Arbetsgivaren informerade och delade ut handling i ärendet. Ny skola Elsa Brändström Arbetsgivaren informerade i ärendet. Ombyggnad Ånestadsskolan Arbetsgivaren informerade i ärendet. 4 Övriga frågor Arbetsgivaren informerade om att kommunstyrelsen i maj kommer att ge barn- och ungdomsnämnden i uppdrag att ordna med extra insatser under sommaren och hösten för barn och ungdomar i Skäggetorp, Ryd och Berga. Lärarförbundet tar upp frågan om Central vikariehantering och framför att medlemmar har drabbats av ny prioriteringsordning inom CVH. Arbetsgivaren svarar att beställningarna till CVH har ökat kraftigt de senaste åren och att sakkunnig har fått i uppdrag att genomlysa verksamheten. Arbetsgivaren tar med frågan om prioritering till ledningsgruppen. Lärarnas Riksförbund tar upp frågan om ombyggnationen av Tokarpsskolan. Medlemmar uttrycker oro över kommande förändringar och vill se att riskbedömning genomförs över vad ny utformning av lokalerna kommer att innebära för personalen. Arbetsgivaren tar med sig frågan och ber intendenten att bistå rektor i arbetet. Vid protokollet: Andreas Eiderhed Utbildningskontoret

MBL-PROTOKOLL 2014-05-06 3 (3) Barn- och ungdomsnämnden Justeras: Lars Rejdnell Utbildningskontoret Björn Gustafsson Lärarnas Riksförbund Sandra Wahlström Lärarförbundet Monica Johansson Vårdförbundet Britt-Marie Sandström Vision Ingela Ritapuu Rebo Kommunal Malin Öhman Sveriges Psykologförbund

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2014-05-09 Utbildningskontoret Dnr BOU 2014-278 Sofia Lagerberg Barn- och ungdomsnämnden Budgetförslag för 2015-2016 och plan för 2017-2018 UTBILDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Barn- och ungdomsnämnden godkänner och överlämnar upprättat förslag till budget för år 2015 och 2016 samt plan för perioden 2017-2018 till kommunstyrelsen och budgetberedningen. SAMMANFATTNING Barn- och ungdomsnämnden har att för sitt verksamhetsområde att utarbeta och till budgetberedningen/kommunstyrelsen lämna förslag till budget för 2015 och 2016 samt flerårsplan för perioden 2017-2018. I nämndens budgetförslag redovisas nämndens viktigaste mål med indikatorer för måluppfyllelse samt planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse. Dessutom beskrivs viktiga händelser och förändringar samt jämförelser och verksamhetsmått. I budgetförslaget redovisas även driftsammandrag och investeringar. I bilaga 1 redovisas verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 och i bilaga 2 redovisas nämndens framställningar utöver ram. I bilaga 3 finns nämndens samtliga mål med indikatorer. Kommunstyrelsen fastställde 2014-03-04 64 preliminära netto- och investeringsramar. Ett effektiviseringskrav med 1 % för 2015 och ytterligare 1 % för 2016 är fördelat på samtliga nämnder. I nämndens budgetförslag är effektiviseringskravet ofördelat och kommer att hanteras i samband med nämndens internbudget som beslutas i januari av den nytillträdda nämnden. Barn- och ungdomsnämnden begär utöver ram 182 462 tkr år 2015, 245 231 tkr år 2016, 329 831 tkr år 2017 och 399 976 tkr år 2018. Beslutsunderlag: MISSIV Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018.docx (inkluderar bilaga 1 och 2) Bilaga 3 BoU Budgetförslag 2015-2016, bilaga samtliga mål.docx Bilaga 4 BoU nämndens prioriterade aktiviteter.doc (stannar i nämnd)

2 (2) BAKGRUND Budgeten är kommunens huvudsakliga verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. Varje nämnd/styrelse formulerar och beslutar om mål inom sina verksamhetsområden med utgångspunkt från Strategisk plan. Detta görs inom ramen för av Kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar. MBL Förhandling har genomförts enligt MBL 11 2014-05-06. UTBILDNINGSKONTORET Lars Rejdnell Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Budgetberedningen

1 Barn- och ungdomsnämnden Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 (Rev 2014-10-28) Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Varje barn i förskolan ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt Indikatorer för måluppfyllelse Förutom det arbete som pågår då det gäller pedagogisk dokumentation och uppföljning av verksamheten pågår ett arbete med att ta fram indikatorer och metoder för att följa barns lärande på individnivå med stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Planerade och strukturerade insynsbesök för att följa upp förskolans kvalitet Personalens utbildning och kompetens. Indexvärdet i attitydundersökningen när det gäller lärande och utveckling ska öka över tid. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Årlig attitydundersökning. Kommungemensam kartläggning som mäter språkutveckling. Flerspråkiga barn ska få möjlighet att utveckla sitt modersmål. Tillgodose behovet av barnomsorg på obekväm tid. Prioritera barns lärande inom språkutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik. Utveckla analysarbete av resultat och måluppfyllelse samt göra det tillgängligt. Planera för och bygga större enheter för att därigenom effektivisera verksamheten och öka kvaliteten. Möta föräldrars behov och önskemål om förskoleplats. Andelen legitimerade förskollärare i verksamheten ska uppgå till 70 %. Minst en behörig förskollärare på respektive förskoleavdelning. Delta i forskningsprojekt om Små barns lärande. Specialpedagogiskt utvecklingsprojekt. Kompetensutveckling för att öka andelen förskollärare. Alla elever i grundskolan ska uppnå de nationella kunskapskraven i årskurs 3, 6 och 9. Skolan skall vara likvärdig och utjämna elevers skilda förutsättningar Indikatorer för måluppfyllelse Andelen elever som uppnår de nationella kunskapskraven ökar på varje skola över tid. Elevers samlade kunskapsresultat ökar på resursmässigt prioriterade skolor. Skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor utjämnas. Personalens utbildning och kompetens. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Tillsätta förstelärare med uppdrag att utveckla undervisningen för eleverna. Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet både på huvudmannanivå och på skolnivå. Utveckla analysarbetet av resultat och måluppfyllelse på skolorna samt tillgängliggöra det. Utveckla modell för insyn i grundskolan. Fortsatt utveckling av IKT (informations- och kommunikationsteknik) som stöd för att minska tidsåtgången för dokumentation och analysarbete. Fortsatt implementering av digitala verktyg som stöd i ämnesutvecklingen. Ta fram stödjande modeller i arbetet med att utveckla det pedagogiska arbetet i förskoleklassen i syfte att stärka barn och elever inför övergången till grundskolan. Fortsatt införande av fokusbibliotek. Fortsatt utbyggnad av riktad samlad skoldag med organiserad återkoppling av resultat till elev. Specialpedagogiskt utvecklingsprojekt. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

2 Alla elever ska uppnå minst nivå för godtagbara kunskapskrav i årskurs 6 och 9 i grundsärskolan och i årskurs 9 för elever som går inriktning träningsskola Indikatorer för måluppfyllelse Uppföljning av kunskapskraven i årskurs 6 och 9 på individnivå. Planerade och strukturerade insynsbesök för att följa grundsärskolans kvalitet. Personalens utbildning och kompetens. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Utveckla analysarbete av resultat och måluppfyllelse på skolorna samt tillgängliggöra det. Utveckla IKT (informations- och kommunikationsteknik) som stöd för att minska tidsåtgången för dokumentation och analysarbete. Berättigade elever ska få studiehandledning på sitt modersmål och ges undervisning i svenska som andraspråk. Elever och vårdnadshavare ges individanpassad information om fortsatta utbildningsmöjligheter. Fritidshemmet skall främja elevernas allsidiga utveckling och lärande samt erbjuda en varierad verksamhet Indikatorer för måluppfyllelse Ökat sammantaget resultat gentemot föregående år i attitydundersökningen. Planerade och strukturerade insynsbesök för att följa fritidshemmens kvalitet. Personalens utbildning och kompetens. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Utveckla analysarbete av verksamheten samt tillgängliggöra det. Utveckla samverkan mellan förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola. Ta fram stödjande modeller i arbetet med att utveckla det pedagogiska arbetet i fritidshemmen, samt ta fram modeller för stödjandet av det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmen. Ungdomarna ska vara nöjda med fritidsverksamheten 10-16 år. Verksamheten ska stödja barnen och ungdomarna i att själva utveckla en meningsfull fritid. Indikatorer för måluppfyllelse Ökat sammantaget resultat gentemot föregående år i attitydundersökningen. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Säkerställa att ungdomar i socialt utsatta situationer uppmärksammas i planering och genomförande av verksamhet samt att ett nära samarbete finns med socialtjänsten. Utveckla allaktivitetshusets verksamhet i Skäggetorp. Permanenta arbetet mot hedersrelaterat våld. Erbjuda organiserad verksamhet under sommaren utifrån det behov som finns definierat. Aktiv samverkan med lokala föreningar för att kunna erbjuda ungdomarna ett breddat utbud av verksamhet och därmed ökad tillgänglighet. Riktade särskilda satsningar avseende fritidsverksamhet för ungdomar över 16 år i Skäggetorp, Ryd och Berga. Utveckla modellen insynsbesök. Varje elev ska undervisas av behörig lärare Indikatorer för måluppfyllelse Samtliga lärare är behöriga i de ämnen de undervisar i. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Behörighetsgivande utbildningar för lärare och fritidspedagoger genom Lärarlyftet II. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

3 Andelen legitimerade förskollärare i verksamheten ska uppgå till 70 % Indikatorer för måluppfyllelse Andel legitimerade förskollärare. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Behörighetsgivande utbildning till förskollärare genom valideringsutbildning. Alla barn/elever ska ha ett gott arbetsklimat och känna sig trygga Indikatorer för måluppfyllelse Förskola Indexvärdet i attitydundersökningen ska vara minst 3,60 (index 90 i den gamla undersökningen) på respektive förskola för frågorna som mäter trygghet. Grundskola Medelvärdet i attitydundersökningen ska vara minst 3,20 (index 80 i den gamla undersökningen) och öka över tid på respektive skola för frågorna som mäter trygghet. Grundsärskola Medelvärdet i attitydundersökningen ska vara minst 3,20 (index 80 i den gamla undersökningen) och öka över tid på respektive skola för frågorna som mäter trygghet. Fritidshem Medelvärdet i attitydundersökningen ska vara minst 3,20 (index 80 i den gamla undersökningen) och öka över tid på respektive skola för frågorna som mäter trygghet. Ungdoms- och fritidsverksamhet Ökat resultat gentemot föregående år i attitydundersökningen gällande frågor om trygghet Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Förskola Erbjuda granskning och återkoppling av förskolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling Säkerställa att det i respektive förskola finns gemensamma och väl förankrade arbetsmetoder då det gäller värdegrundsarbetet. Insynsbesök Grundskola Ta fram stödmodeller för att stärka och utveckla ledarskapet i klassrummet. Säkerställa att det i respektive skola finns gemensamma och väl förankrade arbetsmetoder då det gäller värdegrundsarbetet. Säkerställa att elever har tillgång till elevhälsa. Grundsärskola Säkerställa att det i respektive skola finns gemensamma och väl förankrade arbetsmetoder då det gäller värdegrundsarbetet. Säkerställa att elever har tillgång till elevhälsa. Fritidshem Säkerställa att det i respektive fritidshem finns gemensamma och väl förankrade arbetsmetoder då det gäller värdegrundsarbetet. Ungdoms- och fritidsverksamhet Säkerställa att det i respektive fritidsverksamhet finns gemensamma och väl förankrade arbetsmetoder då det gäller värdegrundsarbetet. Föräldrar ska ges bättre förutsättningar att stödja sina barn Indikatorer för måluppfyllelse Ökat antal föräldrar ur målgruppen som deltar i föräldrastödsinsatser. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Erbjuda generella och riktade föräldrastödsinsatser i samverkan med omsorgsnämnden. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

4 Viktiga händelser och förändringar Specialpedagogiskt stöd inom förskolan, fritidshem och grundskolan I syfte att öka andelen elever som i åk 3, 6 och 9 når kunskapskraven avser Barn- och ungdomsnämnden genomföra kompetens- och metodutvecklingsprojekt under 2014-2017. Projektet ska ha till syfte att öka förskolans och grundskolans kompetens och metoder inom särskilt stöd och förmågan att ge ett individanpassat stöd till eleven för att nå kravnivåerna i respektive ämne. I det systematiska kvalitetsarbetet i grundskolan finns kvalitetskoordinatorer som stöd motsvarande resurs tillförs förskolan i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Fokus ska ligga på att utveckla former för evidensbaserat stöd och ett helhetsperspektiv kring elevens studiesituation. Små barns lärande Under 2013 påbörjades ett projekt i samarbete med Linnéuniversitetet, Ifous (innovation, forskning och utveckling inom skola och förskola) och elva ytterligare kommuner och stadsdelar i Stockholm. Syftet med projektet är att utveckla och pröva modeller för bedömning av förskolans kvalitet, dokumentation och utvärdering av förskolans verksamhet, där barnens lärande och förändrade kunnande utifrån läroplansmålen står i fokus. Projektet avslutas med en konferens i Linköping tidigast våren 2016. Ungdoms- och fritidsverksamhet 10-16 år samt plus 16 år I samband med oroligheterna 2013, som hade sin start i Stockholms förorter, skedde en kraftig förstärkning och samordning i flera bostadsområden. Fritidsledare utökade sin arbetstid och personal fanns i områdena alla tider på dygnet. Oroligheterna har fortsatt under 2014 och det finns ett behov av förstärkningar gällande både åldersgruppen 13-16 men även insatser kopplade till äldre ungdomar. Samarbetet med socialtjänsten har varit i fokus under många år men detta är ett område som behöver stärkas. Framförallt gäller detta samarbetet med de fältsekreterare som finns ute i bostadsområdena. Fritidsverksamheten är en viktig del av de stadsdelssatsningar som genomförs av barn- och ungdomsnämnden i de socialt utsatta bostadsområdena. Det behövs även en utökad samverkan med andra parter såsom polis, föreningar och bostadsföretag. När det gäller de lite äldre ungdomarna så har nämnden bedömt att det varit viktigt att möta upp vissa av de behov som funnits av mer akut karaktär redan under innevarande budgetperiod. Framgent bedöms att mer strukturerade och samordnade insatser behöver göras. Barn- och ungdomsnämnden ser därför gärna att uppdraget ges från fullmäktige samt att medel anslås. Sociala investeringsfonden Utbildningsförvaltningen, omsorgskontoret och socialkontoret har på uppdrag gemensamt utarbetat ansökan om sociala investeringar. Kommunstyrelsen har beslutat att bevilja ansökan. Syftet är att åstadkomma metodutveckling när det gäller hur stöd utformas till familjer med sammansatta problem, där barn och/eller förälder har en neuropsykiatrisk diagnos, vilket innebär att både föräldrar och barn ofta har behov av stöd samtidigt men på olika sätt. Utvecklingsarbetet är nämnd- och sektorsövergripande, präglas av ett helhetsperspektiv, utgå från familjerna behov och inkludera tre delar nämligen familjeombud, förstärkt praktiskt/pedagogiskt stöd, skolstöd och stöd till arbete/utbildning. Nyanlända elever Andelen barn och elever med utländsk bakgrund ökar både i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. De nyanlända elever som kommit de senaste åren har sämre baskunskaper än tidigare och föräldrarna har haft en betydligt lägre utbildningsnivå. En större andel av eleverna som har kommit är äldre och kommer därför in i skolsystemet i ett senare skede. Dessa elever har krävt omfattande resurser för att ges möjlighet att nå skolans mål. För att kunna bibehålla nuvarande insatser mot denna grupp samt ge eleverna förutsättning att nå målen har barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden fått ökade medel för 2013. Arbete pågår med att ta fram en demografimodell vars syfte är att reglera ersättning för nyanlända till barn- och ungdomsnämnden. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

5 Statliga reformer År 2012 deltog Sverige för femte gången i OECD:s internationella studie PISA (Programme for International Student Assessment). PISA visar att svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras, resultaten ligger nu under OECD:s medel. Skolverket konstaterar att svensk skola befinner sig i ett allvarligt läge när det gäller kunskapsutvecklingen. För att vända utvecklingen satsar regeringen på ett antal olika reformer inom svensk skola. Regeringen har lagt ett förslag om en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder. Regeringen föreslår också en förlängning av skolplikten med ett år för elever i nuvarande årskurs 9, som inte når behörighet till gymnasieskolans nationella program. Ytterligare ett förslag som lagts fram är hur en obligatorisk sommarskola, riktad till samma elevgrupp och för elever i nuvarande årskurs 8 som löper risk att inte nå behörighet till gymnasieskolans nationella program, kan utformas och genomföras. Matematikundervisningen i grundskolan och motsvarande skolformer har från hösten 2013 utökats med 120 timmar i de tidigare årskurserna. Förslag finns att utöka antalet lektioner i matematik även för årskurs 7-9. För att ytterligare höja elevernas måluppfyllelse i matematik har regeringen satsat på det s.k. Matematiklyftet. Det är en är en fortbildning i didaktik för lärare som undervisar i matematik. På motsvarande sätt som för matematiken har regeringen beslutat om ett s.k. Läslyft. Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda metoder och beprövade arbetssätt för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga med syfte att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga. I den ekonomiska vårpropositionen 2014 har regeringen också aviserat fler förslag som syftar till att säkerställa att eleverna tidigt får hjälp och stimulans i sin läs- och skrivutveckling. Det handlar bl.a. om Lågstadielyftet med högre personaltäthet och möjlighet till mindre klasser, fler utbildade speciallärare, mål för läsning i årskurs 1 och obligatoriskt för lärarna att använda bedömningsstöd i årskurs 1 fr.o.m. 2015/16. Från den 1 december 2013 krävs legitimation vid nyanställning på en tillsvidaretjänst som lärare eller förskollärare. Kravet på legitimation för lärare och förskollärare gäller fullt ut från och med den 1 juli 2015. Innan dess finns ett antal övergångsbestämmelser för introduktionsperioden, anställning och behörighet att undervisa och sätta betyg. För att stärka det arbetet erbjuds kompetensutveckling inom bland annat rektorsprogrammet, rektorslyftet, och lärarlyftet 2. Regeringen har våren 2014 presenterat en promemoria med ett nytt lagförslag om kommunernas resursfördelning till skolor. Bl.a. föreslås att det ska förtydligas att kommunerna ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet utifrån barnens och elevernas individuella förutsättningar och behov och att det är rektor och förskolechef som har ansvar för att se till att så sker. Gruppen nyanlända elever har klart sämre studieresultat än andra elever och även andra elever med utländsk bakgrund har generellt sämre förutsättningar att nå kunskapskraven. Regeringen kommer därför i den ekonomiska vårpropositionen att avisera fler satsningar på dessa grupper. Främst handlar det om att kraftigt öka undervisningstiden i svenska. Nyanlända elever i grundskolan ska få ytterligare tre lektioner i svenska varje vecka under de fyra första åren i Sverige (dvs. under dubbelt så lång tid som idag). Totalt blir det över 400 lektioner per elev. Linköpings universitet har ansökt om att delta i försöksverksamhet med övningsskolor avseende grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Övningsskolorna ska ansvara för den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen(vfu) och syftet är dels att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen. Grundsärskola Ett samverkansprojekt påbörjades 2012 med en framgångsrik särskola i London Swiss Cottage School. Elevoch personalutbyte genomfördes våren 2013 och ett nytt utbyte sker våren 2014. Resultatet av införandet av lärplattor har utvärderats via besök i samtliga skolor samt enkät till personal och visar ett mycket gott resultat. Lärplattan har tagit eleverna ytterligare ett steg fram i sitt lärande i och med alla möjligheter till individualisering och omedelbar återkoppling. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

6 Fritidshem Under 2013 genomfördes en internkontroll för uppföljning av samverkan förskoleklass-grundskola-fritidshem. Frågan om fortsatt implementering av Skolverkets allmänna råd gällande fritidshem kommer att prioriteras. I arbetet med att ta fram stödjande modeller för att utveckla det pedagogiska arbetet i fritidshemmen har projektet Fritidsboken startat. Syftet är att ha en kommungemensam digital portfolio för elever som också blir en utvärderingsbok för pedagogerna och är kopplad till uppdraget utifrån LGR 11 (läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem som gäller från och med höstterminen 2011). Fritidsboken blir en del av det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmet. Lokaler Det ökande behovet av nya förskolor och skolor har medfört att nämndens arbete med nya lokaler har intensifierats. Nämndens lokalförsörjningsplan har uppdaterats för perioden 2014-2022 utifrån nya prognoser, förutsättningar och behov. I planen beskrivs samtliga planerade utbyggnader och förändringar i kommunens förskoleoch skollokaler. Samarbetet med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning har utvecklats och behöver stärkas ytterligare. Nämnden är också tydligt beroende av ett effektivt samarbete med berörda fastighetsägare och Lejonfastigheter AB i synnerhet. Förskoleverksamheten har arbetat under hårt tryck under flera år på grund av ökande efterfrågan på förskoleplatser. Behovet av nya och större förskolor ska säkerställas vid planering av nya bostadsområden i nära samverkan med samhällsbyggnadsnämnden. C:a 350 nya förskoleplatser behöver tillkomma per år för att möta behovet. Under 2014 kommer närmare 500 nya förskoleplatser att skapas genom nybyggnation och utbyggnad av befintliga förskolor i områdena Lambohov, Innerstaden, Gottfridsberg, Ekängen, Kvinneby, Hackefors och Västerlösa. Under 2015 kommer c:a 350 nya förskoleplatser att skapas i områdena Ullstämma, Södra Ekkällan, Vreta Kloster, Linghem och Tallboda. Under 2016 planeras för ytterligare nybyggnation av c:a 350 förskoleplatser. Nybyggnationen av de nya större förskolorna kommer att möjliggöra att ett antal små förskolor kommer att kunna avvecklas. Grundskolan ökar med c:a 2 000 elever fram till år 2018 och ytterligare ca 2000 elever fram till år 2022. Nämnden behöver öppna 1-2 nya skolor per år för att bereda plats för det ökande elevantalet. Det ökande elevantalet och elevers önskemål om skola till årskurs 7-9 innebär att nya centralt belägna 7-9 skolor behöver skapas. Under 2014 pågår ombyggnation och anpassningar på Blästadsskolan, Vikingstad skola, Tokarps skola och Berzeliusskolan. Under 2015 kommer nybyggda skolor att öppna i Ullstämma/Harvestad och Södra Ekkällan. Under året sker även byggnation på f.d. Elsa Brändströms skola för att skapa en ny central 7-9 skola. Under 2016 planeras för ytterligare skolplatser på bl.a. Folkungaskolan, Kungsbergsskolan, Nygårdsskolan och i Vallastaden. Planeringsarbete pågår även för helt nya skolor i Vikingstad och Linghem och ny central 7-9 skola. Grundsärskolan. Idag finns särskolan integrerad med små enheter på 7 kommunala grundskolor. I den nya skolan i Vallastaden, som beräknas stå klar 2017, planeras för en ny större särskoleenhet som integreras med den nya grundskoledelen. Fritidshemmen är lokal- och verksamhetsintegrerade i kommunens grundskolor. Behovet av lokaler för fritidshem i nya skolor säkerställs vid planering av nya skolor och vid ombyggnation av befintliga skollokaler. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

7 Jämförelser och verksamhetsmått FÖRSKOLA Verksamhetsmått Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt antal barn i förskoleverksamhet 7 999 8 427 7 974 8 077 8 178 8 311 Antal barn i förskola 7 704 8 129 7 688 7 791 7 892 8 025 Kommunala enheter 6 109 6 655 6 263 6 366 6 467 6 600 Fristående utförare 1 595 1 474 1 425 1 425 1 425 1 425 Antal barn i familjedaghem 295 298 286 286 286 286 Kommunala enheter 170 193 186 186 186 186 Fristående utförare 125 105 100 100 100 100 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal 7,0 6,0 5,0 5,4 5,5 5,8 5,4 5,8 4,8 5,7 5,6 5,2 5,9 5,2 5,4 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2011 2012 2013 Antalet barn per årsarbetare har stigit till 5,7 barn per årsarbetare i Linköpings kommun. Linköping har en lägre personaltäthet både jämfört med alla kommuner och jämförelsekommunerna. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

8 Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 Utbildningsnivån avseende personal i förskolan är i stort sett oförändrad mot föregående år enligt statistiken. Linköping har en lägre andel jämfört medelvärdet för alla kommuner och jämförelsekommunerna. 150 000 140 000 130 000 120 000 110 000 100 000 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 90 000 80 000 70 000 60 000 2010 2011 2012 Linköpings kommun ligger lägre än medel avseende jämförelsekommunerna när det gäller kostnad per inskrivet barn i förskolan. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

9 GRUNDSKOLA Verksamhetsmått Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt antal elever i förskoleklass och grundskola 15 702 16 220 16 735 17 293 17 825 18 250 Antal barn i förskoleklass 1 719 1 753 1 799 1 862 1 868 1 897 Kommunala enheter 1 607 1 644 1 688 1 737 1 737 1 766 Fristående skolor 112 109 111 125 131 131 Antal elever i grundskolan 13 983 14 467 14 936 15 431 15 957 16 353 Kommunala enheter 11 714 11 956 12 433 12 774 13 171 13 456 Fristående skolor 2 269 2 511 2 503 2 657 2 786 2 897 240 Meritvärde samtliga elever 2009-2013 220 200 180 160 Flickor Pojkar Båda könen 140 120 100 2009 2010 2011 2012 2013 Linköping uppvisar totalt sett en positiv trend när det gäller elevernas meritvärde. Det sammanlagda meritvärdet har långsamt stigit och ligger nu på 211.9. Detta är det bästa resultatet sedan 1998. Andel som uppnått målen i alla ämnen, åk 9 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 Totalt Flickor Pojkar Linköping ligger i nivå som riket när det gäller andel som uppnått målen i alla ämnen i åk 9. Skillnaden mellan pojkar och flickor är mindre i Linköping än i majoriten av jämförelsekommunerna. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

10 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 Elever/lärare (årsarbetare) i kommunal förskoleklass och grundskola, antal 2011 2012 2013 Antalet elever per lärare i Linköping har ökat de senaste åren och ligger strax över medel i förhållande till jämförelsekommuner. Kostnad för kommunal grundskola kr/elev 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 2010 2011 2012 Linköping ligger något över det ovägda medlet i förhållande till jämförelsekommunerna, men under det ovägda medlet för alla kommuner när det gäller kostnad per elev. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

11 GRUNDSÄRSKOLA Verksamhetsmått Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt antal elever i särskola 150 149 149 149 149 149 Antal grundsärskoleelever 128 128 128 128 128 128 Kommunala enheter 128 128 128 128 128 128 Fristående skolor 0 0 0 0 0 0 Antal individintegrerade grundsärskoleelever 22 21 21 21 21 21 Kommunala enheter 20 19 19 19 19 19 Fristående skolor 2 2 2 2 2 2 Kostnad grundsärskola, kr/elev 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2010 2011 2012 Linköping ligger något under det ovägda medlet för jämförelsekommunerna gällande kostnad för elev i kommunal grundsärskola. FRITIDSHEM Verksamhetsmått Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt antal barn i fritidshem inkl öppen fritidsverksamhet 6 720 6 584 6 873 7 074 7 271 7 414 Antal barn i fritidsverksamhet 5 854 5 847 6 044 6 213 6 375 6 488 Kommunala enheter 5 458 5 467 5 662 5 831 5 993 6 106 Fristående utförare 396 380 382 382 382 382 Antal barn i öppen fritidsverksamhet 866 737 829 861 896 926 Kommunala enheter 554 498 567 599 634 664 Fristående utförare 312 239 262 262 262 262 - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

12 Driftsammandrag, tkr Ekonomi Nettokostnad Budgetförslaförslag Budget- Plan Plan Bokslut Budget förslag förslag 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhet Grundskola 1 293 820 1 358 171 1 370 892 1 410 490 1 414 307 1 414 307 Grundsärskola 52 892 48 459 48 459 48 459 48 459 48 459 Förskola och annan pedagogisk verksamhet 817 715 878 110 834 107 841 319 841 319 841 319 Fritidshem 193 903 209 311 223 302 228 282 228 282 228 282 Ungdoms- och fritidsverksamhet, förebyggande verksamhet 40 787 40 036 38 499 38 499 38 499 38 499 Verksamhetssystem -570 153 153 153 153 153 Vårdnadsbidrag 4 440 4 939 4 939 4 939 4 939 4 939 Övrig verksamhet Nämnden 2 182 2 281 2 281 2 281 2 281 2 281 Särskild omsorg hos den kommunala utföraren -1 387 0 0 0 0 0 Återstående del av effektiviseringskrav om 2 % 0-21 504-21 504-21 504-21 504-21 504 Ofördelad pris- och lönejustering samt justering internränta 0 30 254 32 896 35 409 35 409 35 409 Ramreducering 0-10 000-10 000-10 000-10 000-10 000 Ramförstärkning 0 16 804 16 804 16 804 16 804 16 804 Nämndens ofördelade reservmedel avseende barn i behov av särskilt stöd 0 4 700 4 700 4 700 4 700 4 700 Effektiviseringskrav 1 % 2015 och ytterligare 1 % 2016 0 0-25 455-51 997-51 997-51 997 Summa nettokostnader, tkr 2 403 783 2 561 714 2 520 073 2 547 834 2 551 651 2 551 651 varav kostnader 2 649 184 2 779 791 2 738 150 2 765 911 2 769 728 2 769 728 varav intäkter 245 401 218 077 218 077 218 077 218 077 218 077 Kommentarer Skillnaderna i budgetramarna mellan år 2014 och åren 2015-2018 består till störst del preliminära effektiviseringskrav för 2015 och 2016. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

13 Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift förslag 2015 Nettoutgift förslag 2016 Nettoutgift förslag 2017 Nettoutgift förslag 2018 Grundskola 9 900 11 600 11 600 11 600 Grundsärskola 250 250 250 250 Förskola och annan pedagogisk verksamhet 5 700 4 000 4 000 4 000 Fritidshem 1 000 1 000 1 000 1 000 Ungdoms- och fritidsverksamhet, förebyggande verksamhet 150 150 150 150 Summa investeringar 17 000 17 000 17 000 17 000 varav utgifter 17 000 17 000 17 000 17 000 varav inkomster 0 0 0 0 Framställningar utöver ram* Grundskola 5 700 15 000 23 900 19 900 - varav Elsa Brändström 3 300 1 650-4 950 - varav Berzeliusskolan 1 000-800 -600 - varav Atlasskolan 500 - varav Vikingstad skola 400 - varav Tokarpsskolan 500 Förskola 0 4 000 3 200 0 Summa föreslagna förändringar utom ram 5 700 19 850 21 550 19 900 Äskande i budgethandlingen 0 19 000 27 100 19 900 * Justerad i oktober 2014 utifrån förändrade förutsättningar som uppstått under hösten 2014. Förändringarna avseende Elsa Brändström beror på en tidigareläggning där beslut om när lokalerna kommer blir färdigställda kommit först under hösten 2014. Förändringen avseende Berzeliusskolan innebär en tidigareläggning där besked om förändrad etappindelning kommit först under hösten 2014. Atlasskolan avser investeringar som behöver göras för att ersätta de inventarier som förstördes i samband med branden. Vikingstad skola och Tokarpsskola avser en förskjutning av investeringsbehovet Kommentarer Barn- och ungdomsnämndens investeringsram går till återinvesteringar i inventarier inom nämnden olika verksamheter och till del även till investeringar i inventarier vid nybyggnationer. Ett utökat behov av investeringsramen finns från 2015. Grundskola Inom grundskolan avser det utökade investeringsbehovet investeringar som behöver göras i samband med byggnation av nya och större skolor. För 2015-2016 avser det utökade behovet inom grundskolan främst Elsa Brändström (Vasaskolan), Folkungaskolan, Askeby skola, Nygårdsskolan, ny skola i Ullstämma/Harvestad, samt Södra Ekkällan. För 2017-2018 avser behovet bland annat Elsa Brändström (Vasaskolan), Vallastaden, Linghem, Tanneforsskolan och Kungsbergsskolan. Förskola Inom förskolan avser det utökade behovet för 2016-2017 investeringar i samband med byggnation av nya förskoleplatser i bland annat Vallastaden, Sturefors, Vasastaden, Brokind, Ekängen och Vikingstad, ca 350 st under respektive år. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

14 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom Budgetförslaförslaslaslag Budget- Plan för- Plan för- ram Belopp netto tkr 2015 2016 2017 2018 Omprioriteringar inom ram 0 0 0 0 Verksamhetsförändringar jämfört med 2014, inom ram Grundskola Demografiska förändringar 8 952 33 235 33 235 33 235 Lokalkostnader (inkluderat schablon) 9 832 20 143 20 143 20 143 Karriärtjänster för lärare (förstelärare) -6 741-6 741-6 741-6 741 Elevhälsan 1 000 2 125 2 125 2 125 Kulturgaranti -400-400 -400-400 Utökad undervisningstid matematik år 4-6 3 817 7 634 7 634 Nationella minoritetsspråk 78 140 140 140 Summa Grundskolan 12 721 52 319 56 136 56 136 Förskola och annan pedagogisk verksamhet Demografiska förändringar -44 931-38 908-38 908-38 908 Lokalkostnader (inkluderat schablon) 1 328 2 517 2 517 2 517 Kulturgaranti -400-400 -400-400 Summa Förskola och annan pedagogisk verksamhet -44 003-36 791-36 791-36 791 Skolbarnsomsorg Demografiska förändringar 13 930 18 842 18 842 18 842 Lokalkostnader 61 129 129 129 Interkommunal ersättning Summa Skolbarnsomsorg 13 991 18 971 18 971 18 971 Ungdoms- och fritidsverksamhet, förebyggande verksamhet Aktivitetshus Äldre ungdomar i Berga -1 076-1 076-1 076-1 076 Arbete med hedersrelaterade frågor -461-461 -461-461 Summa Ungdoms- och fritidsverksamhet -1 537-1 537-1 537-1 537 Övrigt Pris- och lönejustering samt sänkt internränta 2 642 5 155 5 155 5 155 Effektiviseringskrav 1 % 2015 och ytterligare 1 % 2016-25 455-51 997-51 997-51 997 Summa övrigt -22 813-46 842-46 842-46 842 Summa verksamhetsförändringar -41 641-13 880-10 063-10 063 Kommentarer till omprioriteringarna inom ram Inga omprioriteringar inom ram har gjorts för Barn- och ungdomsnämnden. Verksamhetsförändringarna avser främst demografiska förändringar, preliminärt effektiviseringskrav om 25 mnkr för 2015 och 52 mnkr från 2016 samt satsningar som nämnden gjort under 2013 och 2014 som finansierings saknas för 2015 och framåt. Inom grundskolan finns inräknat, för 2015 och framåt kommande statlig satsning på nationella minoritetsspråk samt utökad undervisningstid i matematik år 4-6 för 2016 och framåt. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

15 Bilaga 2 Nämndens framställningar utöver ram Framställningar utöver ram Förslag till framställningar utöver ram Budgetförslag Budgetförslag Plan Plan Belopp netto tkr 2015 2016 2017 2018 Demografi Förskoleverksamhet -8 513-5 060 4 999 18 393 Grundskolan 19 002 27 006 60 889 87 327 Fritidshem (inkl öppen fritidsverksamhet) -5 732-4 403 1 976 6 430 Nyanlända 21 000 21 000 21 000 21 000 Lokaler enligt schablon 2 985 6 969 22 161 35 553 Summa demografi 28 742 45 512 111 025 168 703 Ökat lokalbehov utöver schablon 10 791 30 133 49 850 62 083 Summa demografi och ytterligare behov av lokaler 39 533 75 645 160 875 230 786 Övriga förslag till förändringar utom ram Redan beslutad och pågående verksamhet Kommunal del i förstärkt elevhälsa (KS 2013-05-28 193) 2 115 990 990 990 Kulturgaranti (överenskommelse Kultur- och fritidsnämnden) 830 830 830 830 Fokusbibliotek 1 580 1 820 2 190 2 424 Ökade måltider förskola och fritidshem 3 400 3 400 3 400 3 400 Karriärtjänster (KS 2013-04-23 147, KS 2013-11-05 349) 6 741 6 741 6 741 6 741 Summa 14 666 13 781 14 151 14 385 Tillkommande behov och satsningar Effektiviseringskrav från tidigare år 31 504 31 504 31 504 31 504 - varav ofördelad ramreducering från tidigare år 10 000 10 000 10 000 10 000 - varav förskolan, återställd personaltäthet 16 804 16 804 16 804 16 804 - varav särskilda grupper, neuropsykiatri 4 700 4 700 4 700 4 700 Effektiviseringskrav 1 % 2015 och ytterligare 1 % 2016 25 455 51 997 51 997 51 997 Försteförskollärare 1 500 1 500 1 500 1 500 Närvaromätning, förskola 600 600 600 600 Speciallärargaranti 30 000 30 000 30 000 30 000 Arbetssätt och arbetsformer 4 500 4 500 4 500 4 500 Lärcentra vid övningsskolor 3 000 3 000 3 000 3 000 Heldagsomsorg vid resursskolor 1 200 1 200 1 200 1 200 Utvecklande av samverkan skola och näringsliv 500 500 500 500 Utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot äldre ungdomar, +16 år 6 500 6 500 6 500 6 500 Projekteringskostnader för nya lokaler 2 000 3 000 2 000 2 000 Summa 106 759 134 301 133 301 133 301 Delsumma övrigt 121 425 148 082 147 452 147 686 Summa framställningar utom ram 160 958 223 727 308 327 378 472 - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

16 Framställningar utöver ram, demografi och ytterligare behov av lokaler Förklarande tabell till demografiska förändringar 2015 2016 2017 2018 Förskola och annan pedagogisk verksamhet (antal) Befolkningsprognos 2012 (antal) 8 116 8 172 8 172 8 172 Befolkningsprognos 2014 (antal) 7 974 8 077 8 178 8 311 Förändring barnantal -142-95 6 139 Förskola och annan pedagogisk verksamhet, summa tkr -8 513-5 060 4 999 18 393 varav barnförändring ny prognos -10 013-6 560 3 499 16 893 varav modersmålsstöd 1 500 1 500 1 500 1 500 Grundskola (antal) Befolkningsprognos 2012 (antal) 16 469 16 908 16 908 16 908 Befolkningsprognos 2014 (antal) 16 735 17 294 17 825 18 251 Förändring elevantal 266 386 917 1 343 Grundskola, summa tkr 19 002 27 006 60 889 87 327 varav elevförändring ny prognos 15 952 23 906 57 739 84 127 varav modersmålsundervisning 3 050 3 100 3 150 3 200 Fritidshem inkl öppen fritidsverksamhet (antal) Befolkningsprognos 2012 (antal) 7 033 7 191 7 191 7 191 Befolkningsprognos 2014 (antal) 6 873 7 074 7 271 7 414 Förändring barnantal -160-117 80 223 Fritidshem inkl öppen fritidsverksamhet, summa tkr -5 732-4 403 1 976 6 430 Nyanlända, summa tkr 21 000 21 000 21 000 21 000 Lokaler, schablon (summa tkr) 2 985 6 969 22 161 35 553 Förskola -3 411-2 283 141 3 333 Grundskola 6 396 9 252 22 020 32 220 Summa 28 742 45 512 111 025 168 703 * Den preliminära ramen för 2017-2018 är beräknad på utifrån samma elevantal som finns i fastställd ram för 2016 Det ökade lokalbehovet utöver schablon avser ökade hyreskostnader som inte ryms inom barn- och ungdomsnämndens ram efter demografisk justering av schablonersättning för lokaler. De ökade hyreskostnaderna avser nya lokaler för förskola och grundskola. Mindre och omoderna förskolor planerar nämnden att gå ur under kommande period, vilket innebär något högre hyreskostnader. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

17 Framställningar utöver ram, övrigt Redan beslutad och pågående verksamhet Kommunal del i förstärkt elevhälsa Barn- och ungdomsnämndens ram utökades i budgeten med 2 400 tkr för 2013, 4 750 tkr för 2014, 5 750 tkr i plan för 2015 och 6 875 tkr i plan för 2016 för kommunal del i statlig satsning på utvidgad elevhälsa. Från Skolverket beviljat statsbidrag för 2013/14 utgör en större omfattning än det som tidigare aviserats. För att verkställa personalförstärkningen krävdes medfinansiering av kommunen. Barn- och ungdomsnämnden begärde därför ytterligare tilläggsanslag för att kunna medfinansiera det av Skolverket beviljade bidraget. Tilläggsanslag beviljades och för 2015 och framåt överlämnades det till budgetberedningen. För att behålla nuvarande nivå behövs för år 2015 ett tillskott om 2 115 tkr och 2016 och framåt 990 tkr per år. (KS 2013-05-28 193) Kulturgaranti Barn- och ungdomsnämnden samt Kultur- och fritidsnämnden avsätter medel som ska användas till professionellt kulturellt programutbud riktat till förskola samt skola. Insatsen innebär att samtliga barn och ungdomar årligen ska få ta del av en professionell kulturinsats som en förstärkning till satsningen Skapande skola. Denna satsning genomförs utifrån ett likvärdighetsperspektiv. (830 tkr) Fokusbibliotek Skollagen kräver att eleverna i grundskolan har tillgång till skolbibliotek. Nämnden har sedan tidigare satsat på bemannade Fokusbibliotek bemannade av fackutbildad bibliotekarie och bibliotekspedagog. Denna satsning fortsätter och ambitionen är att alla normalstora och större skolor i Linköping ska erbjuda detta. Posten avser ytterligare utbyggnad av fokusbibliotek. (1 580 tkr år 2015, 1 820 tkr år 2016, 2 190 tkr år 2017, 2 424 tkr år 2018) Ökade måltider förskola och fritidshem Under perioden oktober 2013 till och med februari 2014 har en kostnadsuppföljning genomförts inom den kommunala förskole- och fritidsverksamheten. Uppföljning har haft som syfte att följa upp den merkostnad införandet av ytterligare en måltid inneburit för verksamheten. Utifrån den uppföljning som gjorts beräknas verksamhetens årskostnad till ca 11,4 mnkr för införande av ytterligare en måltid (inkluderat fristående verksamhet) vilket kan jämföras med den ersättning som barn- och ungdomsnämnden erhållit avseende ytterligare en måltid till förskolan om 8 mnkr. Av kostnadsuppföljningen kan slutsatsen dras att andelen som äter frukost är mindre än vad som först beräknats, det som dock kostar mer är personalresurser. (3 400 tkr) Kostnad mat förskola 3 000 Kostnad personal förskola 5 500 Kostnad mat fritidshem 1 000 Kostnad personal fritidshem 1 900 Total kostnad 11 400 Karriärtjänster Inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde har i dagsläget 35 förstelärare med särskilt uppdrag anställts. Just nu anställs ytterliga 97 förstelärare med visst uppdrag (exklusive 40 % tjänst för handledning, stöd och coachning av kollegor) samt en lektor. (6 741 tkr) (KS 2013-04-23 147, KS 2013-11-05 349) - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

18 Tillkommande behov och satsningar Effektiviseringskrav från tidigare år Sedan tidigare har det funnits en ofördelad ramreducering på nämnden om 10 mnkr. I föregående flerårsbudget tillkom ett effektiviseringskrav på barn- och ungdomsnämnden om 1 % 2013 och ytterligare 1 % 2014 vilket motsvarar 48 mnkr för 2014. Tidigare effektiviseringskrav har till viss del effektuerats. Nedanstående kvalitetshöjande åtgärder skulle kunna genomföras om nämnden inte behöver verkställa tidigare utlagda effektiviseringskrav: Förskolan, återställd personaltäthet Personalen i förskolan är den viktigaste resursen för en kvalitativ verksamhet. I jämförelse med andra kommuner har Linköping en relativt låg personaltäthet - 5,7 barn per årsarbetare jämfört med snittet av våra jämförelsekommuner som ligger på 5,5 barn per årsarbetare. Skillnaden mellan 5,7 och 5,5 innebär en ökad kostnad om 16 804 tkr. Detta motsvarar en personalökning om ca 0,25 tjänst i en barngrupp om 25 barn. Ytterligare 20 mnkr behöver tillföras vid ett återställande till 2007 års nivå gällande personaltäthet (dvs till en nivå motsvarande 5,3 barn per årsarbetare). Denna skillnad har stor betydelse för den pedagogiska verksamheten och för barnens trygghet. Förskolan i Linköpings kommun bör ha en personaltäthet som minst motsvarar snittet i jämförelsekommunerna. Särskilda grupper, neuropsykiatri Kunskapen om metoder och arbetssätt kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat. Barn- och ungdomsnämnden har gjort en förstärkning när det gäller konsultativt stöd till skolorna från Sektionen för resurs- och stödverksamhet. Enligt klart definierade behov behövs ytterligare anpassningar och insatser göras när det gäller dessa elevers stöd och arbetsmiljö. På grund av dagens lokalkapacitet finns det inte möjligheter att skapa tillfredsställande lärmiljöer för dessa elever. Av dessa skäl behöver det inrättas ytterligare platser i övergripande särskilda undervisningsgrupper. Nämndens grundsyn är dock att elever ska inkluderas. Dock kan initiala speciallösningar krävas med stöd av speciallärare och specialpedagoger med hänsyn tagen till möjlighet till långsiktig inkludering. (4 700 tkr) (31 505 tkr) Effektiviseringskrav 1 % 2015 och ytterligare 1 % 2016 I budgetdirektiven för kommunens flerårsbudget finns ytterligare ett effektiviseringskrav på barn- och ungdomsnämnden om 1 % 2015 och ytterligare 1 % 2016. Bedömningen är att ett genomförande av ytterligare effektiviseringsåtgärder riskerar att menligt påverka måluppfyllelse och verksamhetens förmåga att möta barn och elevers behov. Nämnden begär därför om en ramförstärkning motsvarande tillkommande effektiviseringskrav. Barn- och ungdomsnämnden använder alla sina resurser i verksamheterna för att kunna öka måluppfyllelsen för barn och elever. Lärare och pedagoger är de viktigaste resurserna i arbetet med måluppfyllelsen. Personaltätheten i förskolan och antalet elever per lärare har försämrats också i jämförelse med jämförbara kommuner. Nämnden ser med oro på den utvecklingen. Om nämnden fullt ut skall klara likvärdighetskravet samt professionellt klara att möta barn i behov av särskilt stöd måste medel tillföras inte reduceras igenom fullföljande av utlagt effektiviseringskrav. Nämnden redovisar därför i det här skedet kvarvarande effektiviseringskrav samt tillkommande som ofinansierad åtgärd. (25 455 tkr år 2015, 51 997 tkr år 2016 och framåt) Försteförskollärare Inom grundskolan görs olika insatser för att öka elevernas måluppfyllelse, en av dessa är satsningen på förstelärare (karriärtjänster). Studier visar att tiden i förskoleåldern är en viktig grund för barnets utveckling och förutsättningar för att klara målen i grundskolan. Förskolan har ett uppdrag att ge alla barn förutsättningar att utvecklas i sitt lärande. Det behövs en motsvarande satsning på karriärtjänster inom förskolan. En sådan satsning skulle även kunna bidra till att göra Linköpings kommun till en attraktiv arbetsgivare för förskollärare och öka möjlighet att rekrytera förskollärare. (1 500 tkr) - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

19 Närvaromätning, driftskostnad Barn- och ungdomsnämnden har under 2013 genomfört en pilotstudie gällande närvaromätning på 13 förskolor. Syftet med pilotstudien var att bättre kunna planera bemanning på förskolorna samt att få ett underlag till fortsatt arbete med tilldelning av resurser till respektive förskola. I pilotstudien har personalen registrerat barnens närvaro på läsplattor inne på förskolorna, barnens scheman har jämförts med de faktiska närvarotiderna. Närvaromätning behöver genomföras digitalt på samtliga förskolor för att få ett underlag till att fördela resurser på ett sätt som möter förskolornas faktiska behov. (600 tkr) Speciallärargaranti I Barn- och ungdomsnämndens uppföljning av resultaten i de nationella ämnesproven i åk 3, 6 och 9 framgår att 10-12 % av eleverna inte når upp till kravnivåerna. Det innebär att mellan 150-200 elever i respektive årskurs inte når kravnivåerna. För att ge dessa elever ett relevant stöd i arbetet med elevens måluppfyllelse behövs speciallärare. Idag är det på en grupp på 25 elever ca 9 % speciallärare vilket motsvarar ca 2 timmars undervisning av speciallärare per dag. För att kunna möta eleverna behövs tiden minst fördubblas vilket skulle garantera ett stöd för eleverna. Detta motsvarar en kostnad på 30 mnkr. Arbetssätt och arbetsformer Det finns ett behov av att möta det utökade dokumentationskravet i skollagstiftningen. Det handlar exempelvis om digital frånvarohantering, digital individuell utvecklingsplan m.m. i syfte att underlätta arbetet för lärare och rektorer. (4 500 tkr) Lärcentra vid övningsskolor Linköpings universitet har efter samråd med Linköpings och Norrköpings kommuner ansökt om att delta i försöksverksamhet med övningsskolor avseende grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Övningsskolorna ska ansvara för den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen (VFU) och syftet är dels att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen. För att förbättra möjligheterna till kompetensutveckling samlokaliseras kommunalt lärcenter till ett par av de nystartade kommande övningsskolorna. (3 000 tkr) Heldagsomsorg vid resursskolor Inom grundskolan finns ett antal platser vid resursskolor. De elever som har placering på en resursskola är de elever som har stora svårigheter att nå grundskolans mål. Det finns också en social problematik kopplat till dessa elever. Dessa elever behöver ett omfattande stöd när det gäller både skolarbetet och att utveckla en meningsfull fritid. För att kunna möta behovet behöver det vara heldagsöppet vid resursskolorna. (1 200 tkr) Utvecklande av samverkan mellan grundskola och näringsliv Verksamhetsmedel om 500 tkr tillförs barn- och ungdomsnämnden i syfte stödja utvecklingen av samverkan mellan skola och näringsliv. Utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot äldre ungdomar - plus 16 år I samband med oroligheterna 2013, som hade sin start i Stockholms förorter, skedde en kraftig förstärkning och samordning i flera bostadsområden. Fritidsledare utökade sin arbetstid och personal fanns i områdena alla tider på dygnet. Oroligheterna har fortsatt under 2014 och det finns ett behov av förstärkningar gällande både åldersgruppen 13-16 men även insatser kopplade till äldre ungdomar. Samarbetet med socialtjänsten har varit i fokus under många år men detta är ett område som behöver stärkas. Framförallt gäller detta samarbetet med de fältsekreterare som finns ute i bostadsområdena. Fritidsverksamheten är en viktig del av de stadsdelssatsningar som genomförs av barn- och ungdomsnämnden i de socialt utsatta bostadsområdena. Det behövs även en utökad samverkan med andra parter såsom polis, föreningar och bostadsföretag. När det gäller de lite äldre ungdomarna så har nämnden bedömt att det varit viktigt att möta upp vissa av de behov som funnits av mer akut karaktär redan under innevarande budgetperiod. Framgent bedöms att mer strukturerade och samordnade insatser behöver göras. Barn- och ungdomsnämnden ser därför gärna att uppdraget ges från fullmäktige samt att medel anslås utifrån ansvarsfördelningen nedan. Barn- och ungdomsnämnden driver idag en väl fungerande verksamhet i Berga för åldersgruppen över 16 år. Barn- och ungdomsnämnden driver även Allaktivitetshuset i Skäggetorp. Det finns därmed en organisation som kan utökas och därmed ansvara för äldre ungdomar i Skäggetorp och Ryd. Det finns behov av professionella ungdomsarbetare som koordinerar verksamhet för de äldre ungdomarna i dessa bostadsområden. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

20 För att detta ska bli lyckat behövs en nära samverkan mellan barn- och ungdomsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, bildningsnämnden och omsorgsnämnden. Barn- och ungdomsnämndens huvudansvar gäller fritidsverksamhet, kultur- och fritidsnämndens huvudansvar gäller områdesbaserad kulturverksamhet och föreningssamverkan. För omsorgsnämnden är huvudansvaret det sociala områdesbaserade arbetet och för bildningsnämnden den kommunala uppföljningen av eleverna, att hålla sig informerade om sysselsättningen hos ungdomar som inte går i gymnasieskolan i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Barn- och ungdomsnämndens äskanden avseende denna satsning är avstämd med övriga nämnder. Respektive nämnds äskande återfinns enbart hos den nämnd som tagit upp posten i sitt utom rams äskande. (6 500 tkr) Projekteringskostnader Inför upphandling av nya lokalobjekt behöver underlag tas fram med hjälp av bland annat konsulter och arkitekter. - Barn- och ungdomsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

BILDNINGSNÄMNDEN 163

Bildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 2014-09-18 109 Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018, revidering Dnr BIN 2014-15 ÄRENDE Bildningsnämnden beslutade 2014-06-18 om budget 2015-2016 med plan för 2017-2018. Nu har följande ändringar skett: Specificeringar av omprioriteringar, inom ram Förtydligande om SIS-institution, utom ram Utveckling av samverkan mellan skola och näringsliv, utom ram Ramminskning p g a Östsams upphörande, utom ram Förtydligande om stadsdelssatsningar, utom ram BESLUTSUNDERLAG Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018, revidering.docx BIN Budgetförslag 2015-2016, rev 20140904.docx YTTRANDEN Socialdemokraterna och Miljöpartiet deltar inte i beslutet. BILDNINGSNÄMNDENS BESLUT 1. Föreslagna revideringar godkänns. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse 2014-09-02 Utbildningskontoret Dnr BIN 2014-15 Magdalena Sandborg Bildningsnämnden Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018, revidering UTBILDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Föreslagna revideringar godkänns. SAMMANFATTNING Bildningsnämnden beslutade 2014-06-18 om budget 2015-2016 med plan för 2017-2018. Nu har följande ändringar skett (gulmarkerade i dokumentet): Specificeringar av omprioriteringar, inom ram Förtydligande om SIS-institution, utom ram Utveckling av samverkan mellan skola och näringsliv, utom ram Ramminskning p g a Östsams upphörande, utom ram Förtydligande om stadsdelssatsningar, utom ram Beslutsunderlag: Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018, revidering.docx BIN Budgetförslag 2015-2016, rev 20140904.docx MBL MBL förhandling enligt 11 har genomförts. UTBILDNINGSKONTORET Tommy Johansson Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

Bildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 2014-05-15 70 Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 Dnr BIN 2014-15 ÄRENDE Bildningsnämnden har för sitt verksamhetsområde att utarbeta och till budgetberedningen/kommunstyrelsen lämna förslag till budget för 2015 och 2016 samt flerårsplan för perioden 2017-2018. I nämndens budgetförslag redovisas nämndens viktigaste mål med indikatorer för måluppfyllelse samt planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse. Dessutom beskrivs viktiga händelser och förändringar samt jämförelser och verksamhetsmått. I budgetförslaget redovisas även driftsammandrag och investeringar. I bilaga 1 redovisas verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 och i bilaga 2 nämndens framställningar utöver ram. I bilaga 3 finns nämndens samtliga mål med indikatorer. Kommunstyrelsen fastställde 2014-03-04 64 preliminära netto- och investeringsramar. Ett effektiviseringskrav med 1 % för 2015 och ytterligare 1 % för 2016 är fördelat på samtliga nämnder. I nämndens budgetförslag är effektiviseringskravet (6 485 tkr för 2015 och 13 030 tkr för 2016) ofördelat och kommer att hanteras i samband med nämndens internbudget som beslutas i mars 2015 av den nytillträdda nämnden. UTBILDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Bildningsnämnden godkänner och överlämnar upprättat förslag till budget för 2015-2016 med plan för 2017-2018 till kommunstyrelsen och budgetberedningen. 2. Bildningsnämndens presidium får i uppdrag att vid behov revidera upprättat förslag till budget. BESLUTSUNDERLAG Budgetförslag 2015-16, tjänsteskrivelse.docx BIN Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018.docx YTTRANDEN Socialdemokraternas och Miljöpartiets ledamöter deltar inte i beslutet. YRKANDEN Ordföranden yrkar bifall till kontorets förslag till beslut samt yrkar på ytterligare utomramsäskanden: Utdragsbestyrkande

Bildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 2014-05-15 Förstärkta insatser för språkutveckling - 1 500 tkr Bildningsnämndens utbud av språkutvecklande arbetsmarknadsinsatser behöver ökas som ett komplement till SFI. Genom språk- och arbetsträningsplatser och instegsjobb skapas förutsättningar för fler med kort utbildning att få ett första insteg på arbetsmarknaden. Förstärkt uppföljning av ungdomar och unga vuxna - 500 tkr Uppsökande former behöver utvecklas för att nå de 16-20-åringar som omfattas av det kommunala informationsansvaret. Samtidigt finns ett behov i de prioriterade stadsdelarna att även nå unga vuxna som inte har sysselsättning. För att utveckla former för samarbete mellan kommunen och de organisationer som idag möter ungdomarna behövs under budgetperioden ett tillskott. Utökning av sommarjobb - 1 800 tkr Den riktade sommarjobbssatsningen som gjorts mot ungdomar som lever i familjer med försörjningsstöd bör permanentas, samtidigt bör övriga sommarjobbsplatser utökas något för att möte både efterfrågan och utbud av sommarjobb. Sammanlagt innebär förslaget en utökning med 180 sommarjobb för budgetperioden. Vidare yrkar ordföranden på att uppdra till kontoret att återkomma med prissatta förslag till beslut till bildningsnämndens junisammanträde inom följande områden: Kompletterande insatser för försörjningsstödstagare Redan under 2014 påbörja utökning av kompletterande insatser för personer med behov av annan språkutvecklande insats än SFI. Dessutom se över möjligheten att förstärka vägledningen för dessa grupper. Sommarjobb Utöver tidigare beslutade utökningar ytterligare se över behovet av sommarjobbsplatser med minst ytterligare 30 platser för ungdomar som lever i familjer beroende av försörjningsstöd. Ungdomspool Se över möjligheten att tillsammans med idéburen sektor och arbetsgivare skapa en ungdomspool för anställningar av ungdomar i prioriterade stadsdelar. Uppsökande verksamhet, ungdomar, unga vuxna Ge prissatt förslag på hur det uppsökande arbetet kan ske mot ungdomar i åldern 16-20 samt unga vuxna och hur de organisationer som möter ungdomar kan vara en samarbetspartner. Dessutom se över hur folkbildningen i de prioriterade stadsdelarna kan arbeta med motiverande och andra studieinsatser riktade mot målgruppen. BILDNINGSNÄMNDENS BESLUT 1. Bildningsnämnden godkänner och överlämnar upprättat förslag till budget för 2015-2016 med plan för 2017-2018 till kommunstyrelsen och budgetberedningen. Utdragsbestyrkande

Bildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 2014-05-15 2. Bildningsnämndens presidium får i uppdrag att vid behov revidera upprättat förslag till budget. 3. Budgetförslaget kompletteras med ovanstående utomramsäskanden. 4. Bildningsnämnden ger utbildningskontoret i uppdrag att till junisammanträdet återkomma med prissatta förslag till beslut när det gäller kompletterande insatser för försörjningsstödstagare, sommarjobb, ungdomspool och uppsökande verksamhet, ungdomar och unga vuxna. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Budgetberedningen Utdragsbestyrkande

MBL-PROTOKOLL Utbildningsförvaltningen 2014-05-06 Bildningsavdelningen Tisdagen den 6 maj 2014 kl. 10:15 11:00 Närvarande: Ulla Gustavsson, Utbildningskontoret Eva Holm, Utbildningskontoret Fredrik Gustafsson, Utbildningskontoret Christina Björkman, Utbildningskontoret Magdalena Sandborg, Utbildningskontoret Lars Svartling, Utbildningskontoret Anna Andersson, sekreterare Timo Järvinen, LR Anita Thor, Vision Joakim Söderlund, SSR Niclas Stolt, Lärarförbundet Meddelat förhinder: Kicki Uhrberg, Kommunal Ärenden: Förhandling enligt MBL 11 och 38 har skett den 6 maj 2014. Förhandling enligt mbl 11: Elsa Brändströms skola/birgittaskolan uppdrag avseende gymnasial och grundläggande vuxenutbildning samt utbildning i svenska för invandrare (sfi) Anders Ljungstedts gymnasium uppdrag avseende gymnasial vuxenutbildning Revidering av internbudget Budgetförslag 2015-2016, med plan för 2017-2018 Förhandling enligt mbl 38: Språk och arbetsträning, beslut om tilldelning SEKRETESS! 1 Elsa Brändströms skola/birgittaskolan uppdrag avseende gymnasial och grundläggande vuxenutbildning samt utbildning i svenska för invandrare (sfi) Arbetstagarrepresentanten har inget att invända mot förslaget.

2 Anders Ljungstedts gymnasium uppdrag avseende gymnasial vuxenutbildning Arbetstagarrepresentanten har inget att invända mot förslaget. 3 Revidering av internbudget Arbetstagarrepresentanten har inget att invända mot förslaget. 4 Budget 2015-2017 LR vill veta vilka konkreta åtgärder det finns i budgetförslaget för att minska lärarnas arbetsbelastning och om det inte finns några sådana åtgärder, yrkar LR att det i aktuellt budgetförslag ska finnas konkreta åtgärder för att minska lärarnas arbetsbelastning. Vidare motsätter sig LR besparingsbetinget med hänvisning till det allmänna ekonomiska läget i kommunen, Linköpings kommun är en rik kommun men trots det läggs effektiviseringskrav på verksamheterna. Lärarförbundet yrkar på att det inte ska vara ett så kallat effektiviseringskrav för bildningsnämnden. För att öka måluppfyllelsen behövs mer resurser till skolan. LR antecknar även till protokollet att arbetsgivaren måste respektera de fackliga representanternas uppdrag och understryker vikten av att alla ärenden tas upp vid informationstillfället samt att handlingar skickas ut i rimligt tid innan förhandling. Lärarförbundet antecknar följande till protokollet: Från Lärarförbundets sida beklagar vi att ett sådant viktigt dokument som den framtida budgeten handhas under så tidspressade former att det är svårt för de fackliga organisationerna att få tid att sätta sig in i innehållet. Vi är medvetna om att det beror på flera faktorer men önskar om möjligt få en bättre framförhållning i framtiden. För att inte försena processen godtog vi att förhandla budgeten eftersom vi upplever att arbetsgivarsidan var mottaglig för kritiken och beredda att se över rutinerna i framtiden. Vision bifaller kritiken från LR och Lärarförbundet. Arbetsgivaren tar till sig av kritiken och lovar att se över kontorets egna rutiner. 5 Språk och arbetsträning, beslut om tilldelning SEKRETESS! Kommunal har via e-post ställt frågan om seriositetskontroll är gjord på de företag som lämnat in anbud. Bildningsavdelningen har begärt in följande handlingar till anbudet: Kopia på registreringsbevis Sanningsförsäkran avseende om företaget är: o är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning, eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,

o är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande, o genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen, o har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta, o inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker. Årsredovisning för 2 senaste åren. De anbudsgivare som valts ut för uppdraget uppfyller ovanstående villkor. De båda anbudsgivarna är kända sedan tidigare och inget har framkommit om att de inte skulle uppfylla de krav som ställs i Lagen om offentlig upphandling. En anbudsgivare har avvisats då den inte lämnat in begärda handlingar avseende ekonomisk ställning och förmåga. Före avtalsskrivning kommer ytterligare kontroll hos skatteverket att ske. Arbetstagarrepresentanten har inget att invända mot förslaget. Förhandlingen förklaras avslutad 2014-05-06 kl. 11:00 Sekreterare: Anna Andersson Justeras: Ulla Gustavsson Timo Järvinen LR Niclas Stolt Lärarförbundet Anita Thor Vision Joakim Söderlund SSR

TJÄNSTESKRIVELSE 2014-05-05 Utbildningskontoret Dnr BIN 2014-15 Magdalena Sandborg Bildningsnämnden Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 UTBILDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Bildningsnämnden godkänner och överlämnar upprättat förslag till budget för 2015-2016 med plan för 2017-2018 till kommunstyrelsen och budgetberedningen. 2. Bildningsnämndens presidium får i uppdrag att vid behov revidera upprättat förslag till budget. SAMMANFATTNING Bildningsnämnden har för sitt verksamhetsområde att utarbeta och till budgetberedningen/kommunstyrelsen lämna förslag till budget för 2015 och 2016 samt flerårsplan för perioden 2017-2018. I nämndens budgetförslag redovisas nämndens viktigaste mål med indikatorer för måluppfyllelse samt planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse. Dessutom beskrivs viktiga händelser och förändringar samt jämförelser och verksamhetsmått. I budgetförslaget redovisas även driftsammandrag och investeringar. I bilaga 1 redovisas verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 och i bilaga 2 nämndens framställningar utöver ram. I bilaga 3 finns nämndens samtliga mål med indikatorer. Kommunstyrelsen fastställde 2014-03-04 64 preliminära netto- och investeringsramar. Ett effektiviseringskrav med 1 % för 2015 och ytterligare 1 % för 2016 är fördelat på samtliga nämnder. I nämndens budgetförslag är effektiviseringskravet (6 485 tkr för 2015 och 13 030 tkr för 2016) ofördelat och kommer att hanteras i samband med nämndens internbudget som beslutas i mars 2015 av den nytillträdda nämnden. Bildningsnämnden begär utöver ram 3 794 tkr år 2015, 7 001 tkr år 2016, 17 554 tkr år 2017 och 33 965 tkr år 2018. Beslutsunderlag: Budgetförslag 2015-16, tjänsteskrivelse.docx BIN Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018.docx

BAKGRUND Budgeten är kommunens huvudsakliga verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. Varje nämnd/styrelse formulerar och beslutar om mål inom sina verksamhetsområden med utgångspunkt från Strategisk plan. Detta görs inom ramen för av Kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar. MBL Information enligt MBL 19 och MBL 11 har genomförts. Lärarförbundet och LR yrkar att effektiviseringskravet för bildningsnämnden tas bort och att det istället förs till mer resurser till skolan. De fackliga organisationerna antecknade också till protokollet att det är beklagligt att budgetförslaget handhas under sådan tidspress vilket gjort det svårt för de fackliga organisationerna att sätta sig in i förslaget. UTBILDNINGSKONTORET Tommy Johansson Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Budgetberedningen

1 Bildningsnämnden Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 (rev 2014-09-04) Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Mål Andelen flickor och pojkar i kommunala gymnasieskolor i Linköping som når gymnasieexamen inom fyra år ska årligen ha ökat. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen flickor och pojkar i kommunala gymnasieskolor i Linköping som når gymnasieexamen inom fyra år ska öka. År 2013 var andelen 84 % för flickor och 76 % för pojkar (avser slutbetyget i gamla gymnasieskolan). Jämförande data från nya gymnasieskolan finns tillgängliga först i december 2014. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Kompetensutvecklings- och uppföljningsprojekt med inriktning specialpedagogik och särskilt stöd i gymnasieskolan i syfte att öka andelen elever som fullföljer sin utbildning. PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation PRIO) är en metod för skolutvecklingsarbete som Linköpings kommunala skolor genomför tillsammans med SKL (Sveriges kommuner och landsting). Syftet är att arbeta med kvalitetsförbättringar för att öka måluppfyllelsen i våra kommunala gymnasieskolor. Implementering av Plug-In, en förbättrad organisation för överlämnande från grundskolan med syfte att minska avhopp i gymnasieskolan. Fortsatt tillsättning av karriärtjänster för lärare. Deltagande i Matematiklyftet, som syftar till att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen Kartläggning av frånvaron per kommunal gymnasieskola, samt åtgärder för ökad närvaro och ökad studiero. Utbildningsinsatser för lärare via lärarlyftet för utökad behörighet. Mål Öka andelen pojkar och flickor som efter gymnasiesärskolan är i arbete. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen flickor och pojkar som efter fullföljd gymnasiesärskola etablerar sig på arbetsmarknaden ska öka jämfört med tidigare år. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Samverkan gymnasiesärskola Jobb- och kunskapstorget. Implementering av erfarenheter från Koll på läget i verksamheterna. Utveckling av arbetet med APL (arbetsplats förlagt lärande) som en del av utbildningen. Mål Särskild utbildning för vuxna ska erbjuda ett utbud utifrån individens behov, förutsättningar och intresse med kontinuerlig start. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen som får sina önskemål tillgodosedda ska följas upp med hjälp av enkäter. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Kartlägga behov, förutsättningar och intresse och utifrån detta erbjuda utbildning. Mål Andelen kvinnor och män som efter bildningsnämndens insatser försörjer sig själva ska ha ökat. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen kvinnor och män som efter bildningsnämndens insatser inte behöver försörjningsstöd ska öka. Tiden för övergång från Offentligt Skyddad Anställning till annan anställning ska minska. - Bildningsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

2 Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Samtliga behöriga sökande ska erbjudas gymnasial vuxenutbildning. Deltagare från prioriterade stadsdelar (Skäggetorp, Ryd och Berga) ska aktivt erbjudas vuxenutbildning. Jobb- och Kunskapstorgets arbetsmarknadsinsatser ska prioriteras mot de som har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet och behöver jobbförberedande insatser för att kunna ta del av arbetsförmedlingens tjänster. Mål Andelen kvinnor och män som når målen inom utbildning i svenska för invandrare ska ha ökat. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen kvinnliga och manliga deltagare som nått lägst betyget E inom utbildning i svenska för invandrare ska årligen öka. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Fortsätta utveckla individualiserade stödinsatser inom utbildning i svenska för invandrare. Mål Medborgarna ska vara nöjda med konsument-, budget- och skuldrådgivningens kvalitet och service. Indikatorer för måluppfyllelse Medborgarnas nöjdhetsgrad, mätt genom enkät, ska årligen öka. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Information ska prioriteras mot gymnasieungdomar, nyanlända och försörjningsstödstagare. - Bildningsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

3 Viktiga händelser och förändringar GY11 Den nya gymnasieskolan är helt genomförd och från och med 2014 förändras därför nyckeltalen som rör resultat. Det är inte samma krav för gymnasieexamen som det var för det slutbetyg eleverna erhöll t o m 2013. Betygssystemet är förändrat och samtliga program leder inte automatiskt till högskolebehörighet. Sammantaget medför detta att resultatjämförelser inte kan göras bakåt. GYS13- gymnasiesärskolereform Till och med vårterminen 2017 kommer gymnasiesärskolan ha dubbla system. Att organisera en verksamhet där elever går i två system ställer alltid höga krav och att elevgruppen är så liten gör det extra svårt. Implementeringsinsatser behöver göras under perioden 2013-2017. Förändringen av gymnasiesärskolan innebär svårigheter med jämförelse av nyckeltal. Plug in Studieavbrotten har minskat till viss del som en effekt av Plug in, som är ett utvecklingsarbete genom SKL vars huvudsyfte är att fler elever skall slutföra sina gymnasiestudier. Detta påverkar elevprognosen för gymnasieskolan. Karriärtjänster Bildningsnämnden har fortsatt att tillsätta förstelärartjänster och lektorer, antalet ökar successivt till och med år 2016. Lärarlegitimation Fortsatt intensivt arbete som rör lärares behörighet och krav på legitimation. Från och med 30 juni 2015 krävs legitimation för att få sätta betyg, vissa undantag i yrkesämnen och modersmål finns. PRIO PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation) är en metod för skolutvecklingsarbete som Linköpings kommunala gymnasieskolor genomför tillsammans med SKL. Syftet är att arbeta med kvalitetsförbättringar för att öka måluppfyllelsen i de kommunala gymnasieskolorna. För varje skola finns en förändringsledare. Förändringsledarnas funktion är att göra en nulägeskartläggning av verksamheterna, för att sedan utifrån kartläggningen analysera vilka förbättringsområden personalen och ledning tycker att det är viktigast att utveckla, därefter kommer själva förändringsarbetet igång. Kartläggningen görs med hjälp av enkäter, tidslogg och djupintervjuer. Under förändringsprocessen delas personalen in i grupper för att arbeta med valda förbättringsområden. Varje grupp har en förändringsledare som hjälper till att leda processen framåt. Jämförelser och verksamhetsmått Demografisk utveckling gymnasieskolan Elevantalen stagnerar på en låg nivå i början av planperioden därefter ökar elevantalen successivt. Elevantalen som visar finansieringsbehov är relativt säkra eftersom det till större delen bygger på antal elever i grundskolan i Linköping. Elevantalen för lokal- och personalbehov i kommunala skolor är mer osäkra eftersom de beror på vilken huvudman eleverna väljer. Totalt antalet elever i gymnasieskolan i Linköping är också osäkert eftersom det beror på i vilka kommuner eleverna väljer att gå, både in- och utpendling är osäker. - Bildningsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

4 8 000 7 500 7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 Antal elever som går i gymnasieskolan i Linköping Antal Linköpingselever (finansieringsbehov) Antal elever i kommunala gymnasieskolor (lokal- och personalbehov) Antal gymnasieelever som är folkbokförda i Linköping = finansieringsbehov 2015 2016 2017 2018 Enligt budget 2013-2016 4 795 4 822 4 822 4 822 Budget 2015-2018 4 845 4 862 4 975 5 185 Differens +50 + 40 + 153 + 363 Som framgår av tabellen ovan bedöms antalet elever i gymnasieskolan under 2015 och 2016 öka jämfört med föregående budget. Detta trots att den prognos från grundskolan som använts som underlag för budgeten har sänkts med 35 elever per år. Den budgeterade ökningen beror på att den nya skolagstiftningen tillsammans med nya insatta åtgärder har minskat studieavbrotten, vilket får till konsekvens att fler elever går i gymnasieskolan. Kostnad/elev i gymnasieskolan Diagrammet visar den totala kostnaden/år för en elev i gymnasieskolan (Källa: SCB). Total kostnaden/elev i Linköping var år 2012 (senaste tillgängliga statistik) lägre än i många kommuner, kommungruppen större städer och riket. 115 000 Linköping 110 000 Eskilstuna 105 000 Gävle Helsingborg 100 000 Jönköping 95 000 Norrköping Umeå 90 000 Uppsala 85 000 Västerås 80 000 Örebro Större städer 75 000 Riket 2010 2011 2012 Lokalkostnad/elev i gymnasieskolan, som ingår i den totala kostnaden ovan, var 21 200 kr år 2012 i Linköping. Det är samma kostnad som i riket och 0,5 % högre än medelvärdet i jämförda kommuner. - Bildningsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

5 Utbildningsresultat i gymnasieskolan Diagrammen nedan visar andel folkbokförda elever (%) i Linköping som inom 4 år fullföljt gymnasieskolan. Stapeldiagrammet till vänster visar enbart resultat i Linköping och illustrerar också könsskillnaderna som finns i resultaten i gymnasieskolan. 84 82 80 78 76 74 72 70 2011 2012 2013 Flickor Pojkar Totalt Västerås Uppsala Örebro Diagrammen nedan visar genomsnittlig betygspoäng på samma sätt redovisat med könsfördelat resultat för Linköping samt totalresultat för jämförelsekommunerna. Umeå Linköping 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 Norrköping Gävle Helsingborg Jönköping Eskilstuna 2 013 2012 15,5 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 Flickor Pojkar Totalt Västerås Uppsala Örebro Linköping 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 Eskilstuna Gävle Helsingborg 2013 2012 12,5 2011 2012 2013 Umeå Norrköping Jönköping Ett annat sätt att mäta utbildningsresultat är att jämföra 20-åriga invånares resultat. Resultaten är stigande och 2013 hade Linköping bättre resultat än jämförda kommuner/kommungrupper utom för övergången till högskolan där Uppsala har en högre andel. I dessa uppgifter finns också inflyttade studenters resultat, men så är också fallet i ett flertal av jämförelsekommunerna. Resultat för elever folkbokförda i respektive kommun Andel 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning Andel 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning 2013 2012 2011 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Linköping 83 80 80 75 74 73 48 52 51 Eskilstuna 77 76 76 61 60 61 37 46 38 Gävle 72 71 71 65 65 64 44 45 44 Helsingborg 72 69 70 61 58 60 44 47 41 Jönköping 81 81 80 70 72 70 40 45 42 Norrköping 72 74 73 62 64 63 40 45 41 Umeå 79 79 80 72 72 72 40 48 47 Uppsala 78 78 74 71 71 68 61 61 61 Västerås 71 71 70 63 61 59 45 48 45 Örebro 77 79 78 69 71 69 43 45 45 Större städer 76 77 76 68 68 67 43 46 45 Riket 74 74 73 64 64 63 42 45 44 - Bildningsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

6 Arbetsmarknads- och integrationsinsatser SKL tar fram statistik för den kommunala arbetsmarknadspolitiken. De senaste siffrorna är för verksamhetsåret 2012. Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Kommun 2012 2011 2010 Umeå 1483 1214 1002 Eskilstuna 1 329 1 243 1 245 Örebro 1 259 1 299 1300 Västerås 988 979 1003 Helsingborg 853 901 1084 Jönköping 767 694 685 Uppsala 766 765 695 Norrköping 726 1 054 1063 Linköping 453 522 457 Nedanstående tabell visar andel godkända elever per kurs i utbildning i svenska för invandrare (sfi). Linköpings resultat ligger både över och under i jämförelse med kommungruppen och riket. De nyanländas utbildningsbakgrund visar sig i studieresultatet. Det är svårare och tar längre tid för en person som är analfabet och börjar på kurs 1A, att få godkänt på kurs 3 D, än för en person som gått flera år i skolan i sitt hemland. Kursdeltagare andel (%) som fått godkänt per kurs (Skolverkets databas för jämförelsetal)* Kurs 1 A 1 B 2 B 2 C 3 C 3 D 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Eskilstuna 53 53 45 52 59 49 47 52 67 68 52 67 Gävle 35 41 34 11 46 53 32 29 44 49 40 42 Helsingborg 50 38 26 15 37 37 38 44 48 35 49 38 Jönköping 37 55 43 38 41 48 28 35 33 34 38 37 Linköping 38 64 43 30 44 39 29 19 35 34 40 38 Norrköping 41 44 22 18 30 44 31 46 36 43 61 49 Umeå 31 31 22 40 62 43 39 34 34 45 80 69 Uppsala 47 45 32 22 26 42 21 25 33 30 47 42 Västerås 30 36 25 36 42 45 43 50 36 47 51 51 Örebro 33 37 28 23 33 34 33 32 40 30 46 40 Större städer 40 43 29 28 40 42 36 38 38 36 48 47 Riket 37 40 28 28 36 36 34 35 35 35 48 47 *Skolverket redovisar inte statistiken könsuppdelad. Nedanstående tabell visar sysselsättning för ungdomar som gått ut gymnasiesärskolan och varit aktuella på och avslutats från Jobb- och kunskapstorget under 2013. Inga jämförelser kan göras med tidigare år då uppföljningssystemet har ändrats. Av de som avslutades från Jobb- och kunskapstorget bedömdes fem stå till arbetsmarknadens förfogande. Av dessa gick tre till subventionerat arbete vilket motsvarar 60 %. Totalt var 28 individer aktuella på Jobb- och kunskapstorget under 2013. Aktivitet efter insats Antal Andel Subventionerat arbete 3 23 % Studier 1 8 % Insats via AF 1 8 % Slutfört uppdrag 3 23 % Vidare till annan aktör 2 15 % Något annat 3 23 % Totalt 13 100 % - Bildningsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

7 Konsument-, Budget- och skuldrådgivning Nedanstående tabeller visar antal minuter budget- och skuldrådgivning och antal minuter konsumentvägledning per invånare och år. Linköping ligger lägst i jämförelse med både kommungruppen kommuner och riket. Antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare och år (Konsumentverket) 2013 2012 Eskilstuna 2,5 2,6 Gävle 1,6 0,3 Helsingborg 3,8 4,5 Jönköping 2,9 1,9 Linköping 1,5 1,5 Norrköping 2,8 2,9 Umeå 1,6 1,6 Uppsala 2,4 2,4 Västerås 3,1 3,1 Örebro 3,1 2,7 Riket 3,4 3,2 Antal minuter konsumentvägledning per invånare och år (Konsumentverket) 2013 2012 Eskilstuna 2,21 2,14 Gävle 2,92 2,94 Helsingborg 2,08 2,29 Jönköping 1,11 1,17 Linköping 0,84 0,85 Norrköping 0,88 0,96 Umeå 1,60 1,34 Uppsala 2,19 2,18 Västerås 3,38 3,42 Örebro 2,25 2,28 Riket 1,89 2,20 - Bildningsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

8 Driftsammandrag, tkr Ekonomi Budget- Budget- Plan Plan Nettokostnad Bokslut Budget förslag förslag förslag förslag Verksamhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Bildningsnämnden 1 440 1 429 1 429 1 429 1 429 1 429 Gymnasieskola 493 812 477 331 454 623 457 307 457 307 457 307 Gymnasiesärskola/Särvux 36 493 41 436 41 298 41 283 41 283 41 283 Vuxenutbildning 65 833 68 649 68 899 68 899 68 899 68 899 Arbetsmarknads- och integrationsinsatser 81 329 75 818 70 818 70 818 70 818 70 818 Konsument-, budget och skuldrådgivning 2 030 2 033 2 033 2 033 2 033 2 033 Uppdragsutbildning 117 Ofördelad pris- och lönejustering samt justering internränta 9 636 9 369 9 750 9 750 9 750 Effektiviseringskrav 1 % för 2015 och ytterligare 1 % för 2016-6 485-13 030-13 030-13 030 Summa nettokostnader 681 054 676 332 641 984 638 489 638 489 638 489 varav kostnader 836 783 847 552 813 204 809 709 809 709 809 709 varav intäkter 155 729 171 220 171 220 171 220 171 220 171 220 Kommentar Differensen av budgetramen mellan 2015 och 2016 beror till största del på ökning av effektiviseringskravet. - Bildningsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

9 Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift förslag 2015 förslag 2016 förslag 2017 förslag 2018 Gymnasieskolan Återanskaffning 8 000 8 000 8 000 8 000 Summa investeringar 8 000 8 000 8 000 8 000 varav utgifter 8 000 8 000 8 000 8 000 varav inkomster 0 0 0 0 Framställningar utöver ram Gymnasieskolan Berzeliusskolan 600 1 100 600 400 Anders Ljungstedts gymnasium 2 600 2 600 0 0 Katedralskolan 0 0 2 000 0 Birgittaskolan 1 350 0 0 0 Gymnasiesärskolan Berzeliusskolan 100 200 200 0 Westmannaskolan 250 250 Summa föreslagna förändringar utöver ram 4 900 4 150 2 800 400 Kommentarer Investeringsramen inom ram avser återanskaffning av inventarier t ex elevmöbler. Behovet av utökad investeringsram för gymnasieskolan avser ombyggnad/anpassning av Berzeliusskolan (Ks 2013-258), ombyggnad/anpassning av Anders Ljungstedts gymnasium till 1400-1600 elever, Katedralskolan permanenta musiklokaler samt utökning av basrum och Birgittaskolans utökning av lokalarean. Behovet av utökad investeringsram för gymnasiesärskolan avser ombyggnad/anpassning av Berzeliusskolan (Ks 2013-258) samt Westmannaskolans utökning av lokaler. - Bildningsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

10 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar Budget- Budget- Plan Plan inom ram förslag förslag förslag förslag Belopp netto tkr, jämfört med budget 2014 2015 2016 2017 2018 Omprioriteringar inom ram Översyn av programersättningar i gymnasieskolan 0 0 0 0 Omprioritering inom stödresurs i gymnasieskolan 0 0 0 0 Regional elevdatabas - minskad administration -300-300 -300-300 Regional elevdatabas - för uppföljning av elever och kostnader 300 300 300 300 Ändrad målgrupp i gymn.särskola färre elever -1 500-1 500-1 500-1 500 Ändrad målgrupp i gymn.skolan ökade stödbehov 1 500 1 500 1 500 1 500 Omprioriteringar till bredare utbud av språk- och arb.tränings.pl -2 700-2 700-2 700-2 700 Omprioriteringar till bredare utbud av språk- och arb.tränings.pl 2 700 2 700 2 700 2 700 Omprioritering av arbetsmarknadsinsatser till vuxenutb -2 500-2 500-2 500-2 500 Omprioritering av arbetsmarknadsinsatser till vuxenutb 2 500 2 500 2 500 2 500 Summa omprioriteringar inom ram 0 0 0 0 Verksamhetsförändringar jämfört med 2014 inom ram Gymnasieskola Demografi -12 228-9 544-9 544-9 544 Justering demografi -2 500-2 500-2 500-2 500 Krav på ökad dokumentation -3 400-3 400-3 400-3 400 Utvidgad elevhälsa (kommunal del i statlig satsning) 500 500 500 500 Finansiering skola-arbetsliv -1 500-1 500-1 500-1 500 Karriärtjänster, beslut 2, nov-13-1 156-1 156-1 156-1 156 Karriärtjänster, lönekomp 148+104-252 -252-252 -252 Karriärtjänster -2 250-2 250-2 250-2 250 Ungdomar utanför gymnasieskolan 78 78 78 78 Summa gymnasieskola -22 708-20 024-20 024-20 024 Gymnasiesärskola Reformarbete gymnasiesärskolan -200-200 -200-200 Allm stb nya gymnasiesärskolan 62 47 47 47 Summa gymnasiesärskola -138-153 -153-153 Vuxenutbildning Införande av aktivitetskrav Komvux 250 250 250 250 Summa vuxenutbildning 250 250 250 250 Arbetsmarknads- och integrationsinsatser Flyktingintroduktion -5 000-5 000-5 000-5 000 Summa arbetsmarknads- och integrationsinsatser -5 000-5 000-5 000-5 000 - Bildningsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

11 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar Budget- Budget- Plan Plan inom ram förslag förslag förslag förslag Belopp netto tkr, jämfört med budget 2014 2015 2016 2017 2018 Forts. Övrigt Pris- och lönejustering 62 420 420 420 Pris- och lönejustering 2014-322 -283-283 -283 Justering sänkt internränta till 2,5% -7-23 -23-23 Effektiviseringskrav 1% 2015 och ytterligare 1 % 2016-6 485-13 030-13 030-13 030 Summa övrigt -6 752-12 916-12 916-12 916 Summa verksamhetsförändringar -34 348-37 843-37 843-37 843 - Bildningsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

12 Bilaga 2 Framställningar utöver ram Nämndens framställningar utöver ram Förslag till framställningar utöver ram Budget- Budget- Plan Plan Belopp netto tkr förslag förslag förslag förslag 2015 2016 2017 2018 Demografi Volymförändring gymnasiet, antal -101-85 28 238 Gymnasiet elevkostnad, tkr -7 838-6 596 2 173 18 469 Volymförändring gysär, antal -17-22 -23-25 Gymnasiesärskolan elevkostnad, tkr -5 610-7 260-7 590-8 250 Nyanlända tillkommande kostnad, tkr 3 000 3 000 3 000 3 000 Lokaler enligt schablon -2 232-1 862 616 5 214 Delsumma demografi -12 680-12 718-1 801 18 433 Ökat lokalbehov utöver schablon 7 168 10 413 10 149 6 426 Summa demografi och ytterligare behov lokaler -5 512-2 305 8 348 24 859 Övrigt Konsument-, budget och skuldrådgivning 1,75 tjänst 1 500 1 500 1 500 1 500 SIS-institution, gymnasieskolan 2 600 2 600 2 600 2 600 Entreprenörskap, gymnasieskolan (KS 2013-08-20 261) 1 600 1 600 1 600 1 600 Utveckling av samverkan mellan skola och näringsliv (Ks 2014-05-20 194) 300 300 300 300 Karriärtjänster (KS 2013-04-23 147) 2 250 2 250 2 250 2 250 Karriärtjänster (KS 2013-11-05 349) 1 156 1 156 1 156 1 156 Reformarbete, gymnasiesärskolan 200 200 100 0 Förstärkta insatser för språkutveckling 1 500 1 500 1 500 1 500 Förstärkt uppföljning av ungdomar och unga vuxna 500 500 500 500 Utökning av sommarjobb 1 800 1 800 1 800 1 800 Upphörande av Östsam -1 090-1 090-1 090-1 090 Delsumma övrigt 12 316 12 316 12 216 12 116 Summa framställningar utöver ram 6 804 10 011 20 564 36 975 Framställningar utöver ram, övrigt Konsument-, budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivningen upplever ett ökat tryck från sökande som behöver hjälp. Verksamheten är uppbokade för gruppträffar långt i förväg och skulle kunna nå fler personer, men begränsas av resurserna. Förbyggande insatser i form av vägledning, föreläsningar och information är effektivt men det gäller att nå grupper som inte själva är aktiva gällande informationsinhämtning. Samverkan är ett ledord och en förutsättning för att nå dessa grupper. För att kunna öka tillgängligheten och bredda det förebyggande arbetet begär bildningsnämnden medel utom ram för en personell ökning med 1,75 årsarbetare varav 0,5 årsarbetare riktas särskilt mot Socialkontoret i samverkan för att erbjuda rådgivning till socialkontorets klienter samt medel för informationsmaterial till gymnasieungdomar. Om utökningen inte beviljas är nuvarande organisations resurser fortsatt begränsande, för att både nå ut bredare till grupper som är i behov av information och att stävja det ökade trycket av sökande som behöver hjälp. - Bildningsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

13 Ny lagstiftning är på gång som ytterligare ökar kommunens ansvar gentemot skuldsatta som anvisas från Kronofogdemyndigheten. Hur stort kommunens ansvar kommer att bli och i vilken omfattning nya resurser behövs är i dagsläget oklart men flera offentliga utredningar visar på att förebyggande arbete och snabb handläggning av sökandes behov är allt mer önskvärt. SIS-institution Utbildningskostnaden för elever på SIS-institution har tidigare finansierats av omsorgsnämnden. Elever på SISinstitution finns inte med i nämndens demografiunderlag då de inte sökt gymnasieskola. 2013 erhöll bildningsnämnden kompensation för detta i demografijusteringen vid årsbokslutet. Entreprenörskap Kommunstyrelsen beslutade 2013-08-20 om tilläggsanslag 2013 och 2014 för utveckling av samverkan skola näringsliv. Idag omfattar det huvudsakligen två verksamheter; lärlingsmäklare och sakkunnig för skola-arbetsliv och entreprenörskap. Lärlingsmäklare är en funktion som syftar till att skaffa lärlingsplatser till framför allt till vuxenlärling. Samtidigt är det ett sätt att stödja arbetsgivare i kompetensförsörjning. Funktionen har utvecklats i samarbete med bland annat Företagarna. Sakkunnig för skola-arbetsliv och entreprenörskap är en tjänst som funnits under en tid med rollen att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv inklusive studie- och yrkesvägledningen inom bildningsnämndens område. Samtidigt ingår utveckling av entreprenörsfrågor både inom gymnasieskola och vuxenutbildning samt inom arbetsmarknadsområdet. Entreprenörskapsfrågorna inom bildningsnämndens område syftar till att nå nämndens mål inom utbildning och arbetsmarknad och utvecklas i samarbete med bland annat Nulink. Båda verksamheterna har hittills finansierats utom ram men är verksamheter som behöver permanentas för att nå såväl mål i strategisk plan som bildningsnämndens mål. KS 2013-08-20 261 Utveckling av samverkan mellan skola och näringsliv Verksamhetsmedel om 300 tkr tillförs bildningsnämnden i syfte att stödja utvecklingen av samverkan mellan skola och näringsliv (Ks 2014-05-20 194) Karriärtjänster Regeringen har fattat beslut om att införa karriärtjänster. Syftet med denna reform är att höja läraryrkets attraktivitet och samtidigt verka för bättre kunskapsresultat i skolan. KS 2013-04-23 147 samt KS 2013-11-05 349. Reformarbete gymnasiesärskolan Medel för att genomföra implementeringsinsatser i samband med den reformerade gymnasiesärskolan, GYS13, 200 tkr. Sex nya nationella program och det individuella programmet införs successivt fram till och med juni 2017 då de första eleverna går ut ur den reformerade gymnasiesärskolan. Förstärkta insatser för språkutveckling Bildningsnämndens utbud av språkutvecklande arbetsmarknadsinsatser behöver ökas som ett komplement till SFI. Genom Språk- och Arbetsträningsplatser och instegsjobb skapas förutsättningar för fler med kort utbildning att få ett första insteg på arbetsmarknaden. Förstärkt uppföljning av ungdomar och unga vuxna Uppsökande former behöver utvecklas för att nå de 16-20-åringar som omfattas av det kommunala informationsansvaret. Samtidigt finns ett behov i de prioriterade stadsdelarna att även nå unga vuxna som inte har sysselsättning. För att utveckla former för samarbete mellan kommunen och de organisationer som idag möter ungdomarna behövs under budgetperioden ett tillskott. Utökning av sommarjobb Den riktade sommarjobbssatsning som gjorts mot ungdomar som lever i familjer med försörjningsstöd bör permanentas, samtidigt bör övriga sommarjobbsplatser utökas något för att möta både efterfrågan och utbud av sommarjobb. Sammanlagt innebär förslaget en utökning med 180 sommarjobb för budgetperioden. Nämndens äskanden avseende stadsdelssatsningar är avstämd med övriga nämnder. Respektive nämnds äskande återfinns enbart hos den nämnd som tagit upp posten i sitt utom rams äskande. Östsam Eftersom Östsam läggs ned vid årsskiftet har ramen minskats med 1 090 tkr. - Bildningsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 189

Kultur- och fritidsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 2014-05-15 90 Budget 2015-2016 med plan för 2017-2018 Dnr KOF 2014-14 ÄRENDE Kultur- och fritidsnämnden har för sitt verksamhetsområde utarbetat ett förslag till kommunstyrelsen/budgetberedningen gällande budget för 2015 och 2016 med flerårsplan för 2017-2018. Nämndens övergripande mål för 2015-2016 består av: ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud att bli Årets idrottskommun 2015 alla som bor och verkar i Linköping ska erbjudas lättillgånglig information om kultur och fritid på kommunens hemsida Kommunstyrelsen fastställde 2014-03-04 64 preliminära netto- och investeringsramar för budgeten 2015-2016 med plan för 2017-2018. Ett preliminärt effektiviseringskrav med 1 % för 2015 och ytterligare 1 % för 2016 är fördelat på samtliga nämnder för att kommunen ska uppfylla balanskravet. Konsekvenserna av det preliminära effektiviseringskravet ska inte beskrivas i budgetförslaget, utan kommer att hanteras senare i budgetprocessen. I förslaget är inga omprioriteringar eller verksamhetsförändringar inom ram, jämfört med budget 2014 upptagna. Nämndens framställan utöver ram för 2015 uppgår till 18 556 tkr och för 2016 uppgår den till 24 395 tkr, där de högre beloppen härrör till Smedstad ridsportanläggning, kultur- och fritidsaktiviteter för unga 16+ samt ett nytt närbibliotek i Berga. Framställan utöver ram gällande investeringar 2015 uppgår till 22 978 tkr och för 2016 uppgår den till 800 tkr, där de högre beloppen berör motionsspår i Ekängen, investeringar i friluftsmuseet Gamla Linköping, en bokbuss/kulturbuss samt byte av befintligt konstgräs. Karin Semberg, Gunilla Green och Christin Ericsson föredrar ärendet. KULTUR OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT BESLUTSUNDERLAG Utdragsbestyrkande

Kultur- och fritidsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 2014-05-15 Kultur- och fritidsnämndens budgetförslag 2015-216 med plan för 2017-2018, tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ramjämfört med budget 2014 Bilaga 2 Nämndens framställningar utöver ram Bilaga 3 Nämndens samtliga mål med indikatorer YTTRANDEN Lars Vikinge redogör för majoritetens resonemang och prioriteringar kring i budgetarbetet. Ellen Aguirre meddelar att oppositionen inte deltar i beslutet, utan utarbetar en egen budget som kommer att tas upp i kommunfullmäktige. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS BESLUT 1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner och överlämnar upprättat förslag till budget för år 2015 och 2016 samt plan för perioden 2017-2018 till kommunstyrelsen och budgetberedningen. 2. Kultur- och fritidsnämndens presidium får i uppdrag att vid behov revidera upprättat förslag till budget. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Budgetberedningen Utdragsbestyrkande

MBL-PROTOKOLL Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-05-06 Tisdagen den 6 maj 2014 kl. 15.00 15.30 Närvarande: Karin Semberg, Kultur- och fritidschef Hans Mayer, Sakkunnig Gunilla Green, Ekonom Lena Axelsson, Bibliotekschef Charlotte Flyckt, Sekreterare Janin Tekkeden, SACO Johanna Gamble, SACO Sureyya Kurdi, Vision Suzanne Sjökvist, Kommunal Frida Kindeland, Kommunal Förhandling enligt MBL 11 Organisation biblioteket Arbetsgivaren redogör för aktuellt ärende. Utvärdering av organisationsjusteringen görs ett år efter införandet. De fackliga organisationerna har inget att erinra. Linköpings sporthall drift och skötselentreprenad från och med 2014-07-01 Arbetsgivaren redogör för aktuellt ärende. De fackliga organisationerna har inget att erinra. Budget 2015-2016 med plan för 2017-2018 Arbetsgivaren redogör för aktuellt ärende. De fackliga organisationerna har inget att erinra. Förhandlingen avslutades i enighet. Förhandlingen förklaras avslutad 2014-05-06, kl. 15.30 Vid protokollet: Charlotte Flyckt

Justeras: Karin Semberg Kultur- och fritidsförvaltningen Janin Tekkeden SACO Sureyya Kurdi Vision Susanne Sjökvist Kommunal

TJÄNSTESKRIVELSE 2014-04-30 Kultur och fritidskontoret Dnr KOF 2014-14 Gunilla Green Kultur- och fritidsnämnden Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 KULTUR OCH FRITIDSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner och överlämnar upprättat förslag till budget för år 2015 och 2016 samt plan för perioden 2017-2018 till kommunstyrelsen och budgetberedningen. 2. Kultur- och fritidsnämndens presidium får i uppdrag att vid behov revidera upprättat förslag till budget. SAMMANFATTNING Kultur- och fritidsnämnden har för sitt verksamhetsområde utarbetat ett förslag till kommunstyrelsen/budgetberedningen gällande budget för 2015 och 2016 med flerårsplan för 2017-2018. Nämndens övergripande mål för 2015-2016 består av: ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud att bli Årets idrottskommun 2015 alla som bor och verkar i Linköping ska erbjudas lättillgånglig information om kultur och fritid på kommunens hemsida Kommunstyrelsen fastställde 2014-03-04 64 preliminära netto- och investeringsramar för budgeten 2015-2016 med plan för 2017-2018. Ett preliminärt effektiviseringskrav med 1 % för 2015 och ytterligare 1 % för 2016 är fördelat på samtliga nämnder för att kommunen ska uppfylla balanskravet. Konsekvenserna av det preliminära effektiviseringskravet ska inte beskrivas i budgetförslaget, utan kommer att hanteras senare i budgetprocessen. I förslaget är inga omprioriteringar eller verksamhetsförändringar inom ram, jämfört med budget 2014 upptagna. Nämndens framställan utöver ram för 2015 uppgår till 18 556 tkr och för 2016 uppgår den till 24 395 tkr, där de högre beloppen härrör till Smedstad ridsportanläggning, kultur- och fritidsaktiviteter för unga 16+ samt ett nytt närbibliotek i Berga.

Framställan utöver ram gällande investeringar 2015 uppgår till 22 978 tkr och för 2016 uppgår den till 800 tkr, där de högre beloppen berör motionsspår i Ekängen, investeringar i friluftsmuseet Gamla Linköping, en bokbuss/kulturbuss samt byte av befintligt konstgräs. Beslutsunderlag: Kultur- och fritidsnämndens budgetförslag 2015-216 med plan för 2017-2018, tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ramjämfört med budget 2014 Bilaga 2 Nämndens framställningar utöver ram Bilaga 3 Nämndens samtliga mål med indikatorer

BAKGRUND Budgeten är kommunens huvudsakliga verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. Varje nämnd/styrelse formulerar och beslutar om mål inom sina verksamhetsområden med utgångspunkt från Strategisk plan. Detta görs inom ramen för av Kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar. Nämndens budgetförslag består av en gemensam text för nämndens samtliga verksamheter där de viktigaste målen för basverksamheterna redovisas. Därutöver redovisas de mål som nämnden särskilt avser att fokusera på under 2015-2018, exempelvis utifrån att Linköping avviker jämfört med andra kommuner eller att nämnden vill åstadkomma en förändring. För samtliga redovisade mål anges även vilka indikatorer som måluppfyllelsen kommer att mäta mot. Nämnden redovisar dessutom de aktiviteter som planeras för att uppnå de förväntade resultaten för de redovisade målen. MBL Information enligt MBL 19 genomfördes den 29 april 2014 Förhandling enligt MBL 11 genomförs den 6 maj 2014 KULTUR OCH FRITIDSKONTORET Karin Semberg Kultur- och fritidschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Budgetberedningen

1 Kultur- och fritidsnämnden Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 (Rev. 140915) Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 KULTUR: Ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud. Indikatorer för måluppfyllelse Medborgarnas bedömning enligt kulturvaneundersökning (2010 respektive 2013). Insatser som resulterat i ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Arbete i enlighet med det kulturpolitiska handlingsprogrammet. Satsning på ett danshus vars verksamhet bl a ska verka för ett innovativt och experimentellt kulturutbud. Inköp av programverksamhet som innehåller ett innovativt och experimentellt kulturutbud. Produktionsbidrag och arrangörsstöd som uppmuntrar till produktioner samt arrangemang med innovativt och experimentellt innehåll. Uppföljningsarbete av kulturvaneundersökningen. Satsning på gränsöverskridande bildkonst (för barn och unga). Inköp och produktion av innovativ och experimentell konst. Inköp och produktion av innovativ och experimentell aktivitet på stadsbiblioteket. Inköp och produktion av innovativ och experimentell aktivitet på Friluftsmuseet Gamla Linköping. FRITID: Att bli Årets idrottskommun 2015. Indikatorer för måluppfyllelse Placering på rankinglistan över Sveriges främsta idrottskommuner (rankinglista i Dagens industri: Sport och Affärer ). Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Implementering av det idrottspolitiska handlingsprogrammet. Byggnation av arenor, planer och hallar. Standardökning av hallar samt ökad service till föreningar. Anordna större idrottsevent. Anordna lokala arrangemang tillsammans med föreningslivet. Ökade marknadsföringsinsatser. Utökat samarbete med näringsliv, universitet och föreningar. NÄMNDÖVERGRIPANDE: Alla som bor och verkar i Linköping ska erbjudas lättillgänglig information om kultur och fritid på kommunens hemsida. Indikatorer för måluppfyllelse Nämndens webbinformation till medborgare ska uppnå en procentandel om minst 90 % utifrån Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) kriterier i rapporten Information till alla?. 1 Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Att arbeta med utgångspunkt från SKL:s rapport. Utvärdera och följa upp struktur och innehåll på webben. Snabb samt kontinuerlig uppdatering av information på webben. 1 I rapporten (2010) Information till alla? finns ett antal informationsfrågor som eftersöks på kommunernas hemsidor (återfinns i rapportens bilaga). Kultur- och fritidsområdet omfattas av 15 frågor (inklusive en fråga om kommunens fritidsverksamhet). Procentandelen anger andel svar på informationsfrågorna som har hittats på respektive kommuns hemsida. - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

2 Viktiga händelser och förändringar Kultur- och fritidsnämnden har från och med 2016 utökad ram om 8,5 mnkr för finansiering av den nya ridsportanläggningen i Smedstad (Ks 2013-04-23, 146). Hyresavtalet med Lejonfastigheter har godkänts av nämnden (Kof 2013-12-19 214, Ks 2014-01-21 14) och första spadtaget sker 27 maj 2014. Invigning av den nya ridsportanläggningen är planerad till augusti 2016. Kommunstyrelsen fick 2013-12-10 i uppdrag av kommunfullmäktige (Kf 248) att redovisa underlag för alternativ placering till den nya simhallen inom Stångebro område (vid Racketcenter alternativt Norrköpingsvägen). Kommunfullmäktige fattade14-04-29 (Kf 170) beslut om att Linköpings nya simhall placeras vid Sportcenter. Beslutet innebär att nya lokaler som ersätter Sportcenter ska tas fram. Det är av stor vikt att projektera och bygga en simanläggning som är såväl funktionell och attraktiv som ekonomiskt effektiv att driva. Färdigställandet av simhallen är planerad till 2020. Översyn sker avseende kulturarenor/mötesplatser för unga. Bland annat förs dialog med fastighetsägare gällande konstnärsföreningen ALKA med annan alternativ placering av verksamheten vid järnvägsområdet. Intentionen är att ALKA:s lokaler ska inrymmas i Skylten eller i angränsande byggnad till Skylten. För budget- och planperioden finns behov av nya idrottshallar i centrala Linköping, södra Linköping och Ekängen. Utvecklingsarbetet med Framtidens bibliotek fortsätter under budgetperioden. Arbetet har särskilt fokus på Digitala rum för digital delaktighet och Berättandets rum för hälsa och personlig utveckling. Inom ramen för Berättandets rum är ett EU-projekt planerat. Vidare planerar biblioteket en större invändig förändring för att skapa mer ändamålsenliga besöksytor. Målet är att Linköpings stadsbibliotek med tillhörande bokbuss ska vara bland de fem bästa i Sverige 2015. Friluftsmuseet Gamla Linköping har tilldelats medel om 26,4 mnkr från Westman-Wernerska stiftelsen, varav 10,6 mnkr avser flytt av sommarteatern på Folkets park och 15,8 mnkr avser flytt av Garnisonsmuseet. Flytt och iordningställande av sommarteatern sker under 2014 och inflyttning är planerad till våren 2015. En evenemangsstrategi för kommunen är under framtagande. Satsningar på både befintliga och nya evenemang och firande är viktiga för stadens identitet med positiv utveckling och tillväxt. Kommunen har flera idrottsanläggningar som medger tävlingar på SM-nivå. I samband med färdigställandet av simhallen är därför ambitionen att under 2020 satsa på en SM-vecka för sommaridrotter. Under 2015 är även nämndens intention att i samarbete med föreningslivet arrangera SM i agility (hundsport). Flera firanden såsom nationaldagsfirande, valborgsfirande och nyårsfirande har genomförts med mycket stor framgång. Ambitionen är att fortsätta arbetet med dessa firanden och om möjligt förbättra dem ytterligare. Linköping är en stad som växer och nämnden behöver kontinuerligt möta behovet av utökade och nya verksamheter. Det är därför av mycket stor vikt att kultur- och fritidsnämnden är delaktiga i utvecklingsarbetet av staden, och då särskilt i arbeten som påverkar nämnden och dess verksamhetsområden. Kultur- och fritidsutbud är av stor betydelse för stadens fortsatta utveckling och för att skapa en attraktiv kommun. Satsningar på kultur och fritid innebär även satsningar på kommunen och alla som bor och verkar i Linköping. - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

3 Jämförelser och verksamhetsmått 2 Tabell 1. Jämförelse kronor per invånare 2012 uppdelat per verksamhet Idrott- och fritidsanläggningar Allmän fritidsverksamhet Musikskola/ Kulturskola Bibliotek Linköping har ökat kostnaden per invånare mellan 2011 och 2012. Den ökade kostnaden återfinns inom samtliga verksamheter. Störst ökning återfinns inom idrotts- och fritidsanläggningar följt av bibliotek. Kostnaden för idrotts- och fritidsanläggningar kommer även öka framöver då kommunen har satsat och ska satsa på flera nya stora anläggningar, såsom den nya fotbollsarenan i Kallerstad, nya ridsportanläggningen i Smedstad samt ny simhall. Kultur- och fritidsnämnden ser även behov av fler nya idrottshallar i kommunen, vilket skulle öka kostnaden för idrotts- och fritidsanläggningar ytterligare. Vidare ser nämnden behov av satsningar inom kulturverksamhet (friluftsmuseet, hyra av arkiv, mediepedagog, icke-kommersiell film med mera), bibliotek, allmän fritidsverksamhet (nytt föreningsbidrag för breddverksamheten unga 13-25 år), vilket skulle öka kostnaden för respektive område. Diagram 1. Jämförelse kronor per invånare för kultur- respektive fritidsverksamhet 2012 1 400 kr Allmän kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer Eskilstuna 780 kr 472 kr 211 kr 400 kr 471 kr 0 kr Jönköping 765 kr 282 kr 195 kr 294 kr 340 kr 40 kr LINKÖPING 599 kr 191 kr 156 kr 457 kr 472 kr 49 kr Norrköping 786 kr 115 kr 156 kr 280 kr 695 kr 36 kr Västerås 814 kr 323 kr 147 kr 345 kr 571 kr 58 kr Örebro 825 kr 228 kr 288 kr 355 kr 451 kr 48 kr Snittvärde 761 kr 269 kr 192 kr 355 kr 500 kr 38 kr 1 200 kr 1 000 kr 800 kr 600 kr 400 kr 200 kr 0 kr Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Linköpings kommun har i jämförelse med övriga kommuner betydligt högre kostnad per invånare för kulturverksamheten än för fritidsverksamheten. I Linköping var kostnaden för kultur- respektive fritidsverksamheten 1 134 kr respektive 790 kr per invånare. Förutom Linköping har Norrköping och Örebro högre kostnader för kulturverksamheten. Linköping är den kommun som har lägst kostnad per invånare för fritidsverksamheten, medan Eskilstuna har högst kostnad. I och med satsningar på flera stora anläggningar i kommunen kommer kostnadsskillnaden mellan fritids- och kulturverksamheterna att minska framöver. 2 Statistiken baseras på uppgifter från Räkenskapssammandraget, SCB (Statistiska centralbyrån), som respektive kommun rapporterar till. Uppgifter för 2013 saknas dock, då samtliga uppgifter ej rapporterats in. Underlaget rapporteras in löpande varför det ej finns något slutligt datum för när 2013 års underlag är tillgängligt. - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

4 Diagram 2. Stöd till idrotts- och friluftsanläggningar verksamhetsåret 2012, kr/invånare och år 900 kr 800 kr 700 kr 600 kr 500 kr 400 kr 300 kr 200 kr 100 kr 0 kr Trots att Linköpings kommun har ökat kostnaden per invånare mellan 2011 och 2012 avseende stöd till idrottsoch friluftsanläggningar, så har kommunen markant lägre kostnad per invånare i jämförelse med övriga kommuner. Kostnaden för idrotts- och fritidsanläggningar kommer öka än mer framöver då kommunen har satsat och ska satsa på flera nya stora anläggningar, såsom den nya fotbollsarenan i Kallerstad, nya ridsportanläggningen i Smedstad samt ny simhall. Kultur- och fritidsnämnden ser även behov av fler nya idrottshallar i kommunen, vilket också skulle öka kostnaden för idrotts- och fritidsanläggningar. Diagram 3. Stöd till bibliotek verksamhetsåret 2012, kr/invånare och år 500 kr 400 kr 300 kr 200 kr 100 kr 0 kr Under 2012 hade Linköping högst bibliotekskostnad per invånare med 14 procent högre kostnad än Eskilstuna, som hade näst högst kostnad per invånare. Inom ramen för projektet Framtidens bibliotek har stora satsningar gjorts på Linköpings stadsbibliotek med gott resultat. För att bibehålla och även stärka bibliotekets positiva utveckling ser nämnden behov av fortsatta utvecklingssatsningar inom Framtidens bibliotek samt satsningar på bokbuss och nya närbibliotek. Dessa satsningar skulle kunna medföra ökade kostnader för biblioteket. - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

5 Driftsammandrag, tkr Ekonomi Nettokostnad Bokslut Budget Budgetförslag Budgetförslag Plan förslag Plan förslag Verksamhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Fritid Idrotts- och friluftsanläggningar samt tempererade bad 83 823 84 958 83 509 83 509 83 509 83 509 Föreningsstöd 22 178 19 228 17 233 17 233 17 233 17 233 Kultur Bibliotek 61 105 62 654 62 301 62 301 62 301 62 301 Barn och unga 9 458 10 000 9 610 9 610 9 610 9 610 Kulturskolan 21 112 22 339 21 739 21 739 21 739 21 739 Friluftsmuseet Gamla Linköping 14 657 14 556 14 027 14 027 14 027 14 027 Kultur 44 486 44 820 43 380 43 380 43 380 43 380 Konst 3 781 4 003 3 613 3 613 3 613 3 613 Övrig verksamhet Nämnden 946 936 936 936 936 936 Utvecklingsmedel & information 7 164 4 959 4 770 4 770 4 770 4 770 Pris- och lönejusteringsmedel 2 713 2 443 2 510 2 510 2 510 Övriga budgetposter -558 Effektiviseringskrav 1 % 2015 och 2 % 2016-2018 -2 636-5 273-5 273-5 273 Summa nettokostnader 268 710 270 607 260 925 258 355 258 355 258 355 varav kostnader 335 673 324 727 314 670 312 100 312 100 312 100 varav intäkter 67 529 54 120 53 745 53 745 53 745 53 745 Kommentarer Skillnaderna i budgetramen 2014 och 2015 består till störst del på tillfälliga medel under 2014 samt på preliminära effektiviseringskrav för 2015 och 2016. Kommunstyrelsen beslutade 2013-03-05 (Ks 61) att finansiering för 2015 och framåt avseende hyresmedel till Östergötlands museum ska överlämnas till budgetberedningen. - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

6 Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift förslag 2015 förslag 2016 förslag 2017 förslag 2018 Idrotts- och friluftsanläggningar Återanskaffning inventarier idrottsanläggningar 500 500 500 500 Skolidrottshallar, kodlås och inventarier 200 200 200 200 Friluftsmuseet Gamla Linköping Maskiner och inventarier 100 100 100 100 Konst Konstinköp 50 50 50 50 Biblioteket Återanskaffning inventarier biblioteket 400 400 400 400 Summa investeringar 1 250 1 250 1 250 1 250 varav utgifter 1 250 1 250 1 250 1 250 varav inkomster 0 0 0 0 Framställningar utöver ram Konstinköp 100 100 100 100 Idrottshall och motionsspår, Ekängen 12 100 500 Idrottshall, Innerstaden 500 Idrottshall, södra Linköping 500 Befintlig simhall 500 200 2 150 Ny ridsportanläggning 300 100 100 Befintligt konstgräs 2 500 5 000 Friluftsmuseet Gamla Linköping, maskiner och inventarier 3 978 200 Biblioteket, bokbuss/kulturbuss 3 800 Summa föreslagna förändringar utom ram 22 978 800 3 350 5 700 Kommentarer Investeringar inom ram Kultur- och fritidsnämndens investeringsram avser främst till återinvesteringar inom nämndens olika verksamheter. Biblioteket Investeringsmedlen ska användas till nyanskaffning av nya ergonomiska och väl anpassade utlåningsdiskar till närbiblioteken. Vidare ska investeringsmedlen användas till att utveckla, förändra och anpassa biblioteksrummet på huvudbiblioteket. Arbetet sker i enlighet med bibliotekets handlingsplan för 2014-2015 som beslutades av kultur- och fritidsnämnden 2014-02-13 (Kof 7). För åren 2016-2018 finns behov av investeringsmedel för nyanskaffningar av inredning till närbiblioteken såsom hyllor och andra möbler samt inventarier. Investeringar utöver ram Konst Efterfrågan på kommunkonst växer och tenderar att bli större än tillgången. För att inte flera lokaler inom kommunen ska vara utan konst med god kvalité är det därför av stor vikt att utöka kommunens konstinköp. De inköpta konstverken kommer såväl kommunanställda som kommuninnevånare till del, då de placeras på arbetsplatser och i offentliga lokaler inom kommunen. Förutom att försköna offentliga miljöer syftar konsten till att väcka och/eller stimulera konstintresset hos betraktaren. Genom kommunkonsten ges kommuninnevånarna och - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

7 kommunanställda möjlighet att möta konst i vardagen. Kommunens konstinköp gynnar även verksamma konstnärer och det regionala konstlivet. Idrottsanläggningar Ekängen är ett snabbt växande bostadsområde med bland annat ett stort antal barnfamiljer. Den snabba utvecklingen har skett utan att tillräcklig hänsyn tagits till service, rekreation, idrott och mötesplatser. Ekängen har i dagsläget ingen idrottshall eller motionsspår varför stort behov av idrottshall och motionsspår finns för området. Behoven framgår även i Översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad som antogs av kommunfullmäktige 2012-06-12 (Kf 116). Den växande befolkningsmängden har även medfört ett växande föreningsliv och närhet till hall, planer samt motionsspår stärker och gynnar föreningslivet i området. Det bör framföras att Ekängen under en längre period varit ett prioriterat område. Kommunen äger dock endast mindre mark i området. För att genomföra planerade investeringar inom idrott och rekreation behöver därför kommunen köpa markområden i Ekängen. Även delar av södra Linköping är ett växande område, där ett stort antal småhus har byggts under 2000-talet. I bland annat den fördjupade översiktsplanen för Ullstämma, Möjetorp och Norra Sturefors (beslut Kf 2006-12-11, 238) framför nämnden vikten av att planera in tillräckliga ytor för bollspel och andra fritidsaktiviteter då en stor mängd barn och unga vistas i området. Nämnden framför även i planen, att vid byggnation av skolor i området, bör idrottshallar byggas så att hallarna på ett bra sätt även kan nyttjas av föreningslivet. I Linköpings innerstad planeras ett antal nya skolor utökas. Detta innebär att befintliga idrottshallar i innerstaden ej klarar att möta skolornas kommande behov av idrottshallar. Vidare har föreningslivet idag svårt att finna lämpliga lokaler/hallar i innerstaden och får därför använda lokaler/hallar utanför Linköpings tätort. En ny idrottshall i anslutning till en befintlig hall (Vasahallen) kan medföra att både kommunen och föreningslivet ges än fler möjligheter att genomföra större evenemang och idrottstävlingar. Linköpings simhall kan ha behov av återinvestering av de två befintliga vattenruschbanorna. Simhallen kan även ha behov av återinvestering av bubbelpool på våning två samt omklädningsskåp. Ambitionen är att till lägsta kostnad hålla simhallen i ändamålsenligt bruk fram till att den nya simhallen tas i drift 2020. Konstgräsmattan i Ryd är kommunens äldsta konstgräsmatta och har funnits under 10 år. Livslängden på en konstgräsmatta är maximalt 10 år. För att kunna möta behovet av konstgräsplaner behöver mattan i Ryd bytas ut under budgetperioden. Detta är särskilt viktigt då Ryd är ett av kommunens prioriterade områden. I samband med att kultur- och fritidsnämnden övertog skolidrottshallarna har kontinuerlig reinvestering av hallarna genomförts för att de ska hålla samma kvalitet. Bland annat är nämndens ambition att samma låssystem införs i samtliga anläggningar, vilket innebär förbättrad service till föreningslivet och ökad säkerhet. Samma låssystem medför även att arbetet underlättas för kommunens lokalbokning. Detta ställer dock krav på investeringar i nya lås. Ridsportanläggning I samband med att ridsportanläggningen invigs och tas i drift finns det behov av att köpa in löpande inventarier och utrustning som ej ingår i fastigheten/hyreskostnaden. Inköp av nya moderna inventarier och utrustning är av stor vikt för en attraktiv toppmodern ridanläggning, vilken håller den höga standard och kvalitet som nämnden eftersträvar och vill erbjuda besökare. Friluftsmuseet Gamla Linköping Friluftsmuseet Gamla Linköping var under 2013 Sveriges mest besökta kommunala museum 3. För att kunna erbjuda besökare en helhetsupplevelse av friluftsmuseet med god service och ökad tillgänglighet, är det viktigt med bland annat bra skyltning och väl underhållna rastplatser. Skyltning och rastplatser med mera är dock mycket eftersatt i Vallaskogen och behöver därför rustas upp. Besökare efterfrågar/önskar även mer informativa skyltar om naturreservatets olika natur- och kulturvärden, uppmärkta stigar, vindskydd och ytterligare rastplatser med möjlighet att grilla. Tuff-tuff-tåget är en av friluftsmuseets mest populära attraktioner och ger barn, funktionshindrade och äldre möjlighet att transportera sig mellan stadskvarteren och Valla gård, en sträcka om drygt 500 meter. Museets tåg är gammalt och slitet samt kräver årliga omfattande reparationer. Under säsongen sker dessutom flera driftstopp med tåget. En återinvestering av ett nytt tuff-tuff-tåg skulle innebära utökad service till besökare, då nytt tåg är 3 Enligt statistik från Myndigheten för kulturanalys, www.kulturanalys.se. - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

8 tystgående och möjliggör guidning under tågturen (vilket ej är möjligt med nuvarande tåg). Vidare är ett nytt tåg betydligt mer miljövänligt än nuvarande dieseldrivna traktortåg, varför en sådan investering skulle bidra till att uppnå det kommunala målet att Linköpings kommun bidrar till en hållbar utveckling med sikte på att vara en koldioxidneutral kommun 2025 (ur Strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014). Nuvarande djurstall där getterna vistas vintertid uppfyller ej Jordbruksverkets regler för djurhållning för offentlig visning av djur (Statens Jordbruksverks författningssamling 2009:92). Det finns behov av ett nytt vindskydd för getter, vilket möjliggör lösdrift utomhus under hela året. Sådan lösdrift att föredra då dels besökarna ges möjlighet att se getterna under hela året, dels då detta är bättre utifrån arbetsmiljösynpunkt. Detta kan innebära att friluftsmuseet kan få avveckla getbeståndet om vindskyddet ej byggs. Idag upptar traktorer större delen av museets tillgängliga utställningsyta. En tillbyggnad till Odalmannens museum, som ger plats åt flera traktorer, behöver därför byggas. Tillbygganden innebär att utrymmen för pedagogiska utställningar kan frigöras i museet. Detta innebär att museet kan moderniseras och de jordbrukshistoriska samlingarna sättas in i sammanhang på temat Var kommer vår mat ifrån?. Evenemangsområdet vid Vallabackarna används ofta av olika arrangörer, bland annat arrangeras Linköpings populära nationaldagsfirande där. Eftersom området består av en gräsmatta blir området lerigt vid regn, vilket medför att tunga lastbilar med scentransporter riskerar att fastna i leran. En gräsarmering skulle öka områdets bärighet och möjliggöra att ännu fler stora evenemang kan genomföras på området. Biblioteket Biblioteket har behov av ett investera i en ny bokbuss/kulturbuss. En bokbuss/kulturbuss är en förutsättning för att nå förskolor, servicehus och andra verksamheter i Linköpings innerstad, vilka har långt till och/eller har svårt att ta sig till ett bibliotek. Nuvarande bokbuss uppdrag är främst att tillgodose behoven som finns i Linköpings ytterområden/på landsbygden och är endast konstruerad för att vara en biblioteksbuss för landsbygden. En bokbuss/kulturbuss ökar förutsättningarna för biblioteksverksamheten att både nå ut till fler områden och att snabbt anpassa del av biblioteksverksamheten efter behov och önskemål. En bokbuss/kulturbuss skulle även kunna användas för andra kulturaktiviteter i Linköpings innerstadsområden. Under sommaren 2013 genomförde kultur- och fritidsnämnden ett projekt, där en bokbuss/kulturbuss besökte kommunens prioriterade Berga. Biblioteket bistod med bokbussen som användes som bokbuss/kulturbuss inom projektet. Bokbussen/kulturbussen syftade till att vara en uppsökande verksamhet för att nå ut med konst och kultur till barn samt unga i de prioriterade områdena samt ge dem möjlighet att prova kulturella uttrycksformer och läsfrämjande insatser. Projektet var mycket uppskattat och nämnden vill därför ge barn och unga fortsatta möjligheter, att via bokbussen/kulturbussen, möta och prova på litteratur, konst och kultur. Detta skulle innebära att målgruppen får en viktig ingång till litteratur-, konst- och kulturområdet. - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

9 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram, Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Omprioriteringar inom ram 0 0 0 0 Verksamhetsförändringar jämfört med 2014, inom ram 0 0 0 0 Summa, kostnader Summa, intäkter Netto 0 0 0 0 Kommentarer till omprioriteringarna inom ram Inga omprioriteringar utifrån gällande budget 2014 är planerade för perioden 2015-2018. Effektiviseringskrav hanteras i internbudget för respektive år. - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

10 Bilaga 2 Framställningar utöver ram Nämndens framställningar utöver ram Förslag till framställningar utöver ram Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Avgift regionförbundet Östsam -139-139 -139-139 Smedstad ridsportanläggning 4 4 250 8 500 8500 Hyresmedel magasin Östergötlands museum 5 890 890 890 890 Skylten, hyresökning 900 900 900 900 Elsas hus, hyresökning 400 400 400 400 Dansens hus, hyresökning p g a investering 2015 110 110 110 110 Hangaren, hyresökning p g a investering 2015 500 500 500 500 Särskild satsning på nytt föreningsbidrag breddverksamheten unga 13-25 år 1 500 1 500 1 500 1 500 Kultur- och fritidsaktiviteter för unga 16+ 4 050 4 050 4 050 4 050 Områdesbaserad kulturverksamhet 1 000 1 000 1 000 Närbibliotek Berga 2 100 2 100 2 100 2 100 Friluftsmuseet Gamla Linköping, drift Vallaskogen 200 200 200 200 Friluftsmuseet Gamla Linköping, föremålsmagasin, hyra 550 550 550 550 Friluftsmuseet Gamla Linköping, föremålsmagasin, drift 100 100 100 100 Utvecklingsmedel Framtidens bibliotek 1 000 1 000 1 000 1 000 Idrottshall innerstaden, hyra ny idrottshall 2 100 2 100 Idrottshall i södra Linköping, hyra ny idrottshall 2 100 2 100 Biblioteket, drift av bokbuss/kulturbuss 800 800 800 800 Satsning på icke kommersiell film 800 800 800 800 Friluftsmuseet Gamla Linköping, hyra Garnisonsmuseet 660 660 660 Friluftsmuseet Gamla Linköping, drift Garnisonsmuseet 1 000 1 000 1 000 Höjning av konstnärsersättning MU-avtal 150 150 150 150 Kulturproduktion, Mediapedagog 400 400 400 400 Kulturgaranti samarbete med BOU 160 160 160 160 Idrottshall Ekängen, hyra ny idrottshall 2 100 Friluftsmuseet Gamla Linköping, besökscenter, hyra 850 850 Friluftsmuseet Gamla Linköping, besökscenter, drift 500 500 Behov av utökad kapitaltjänst för investeringar Idrottshallar och motionsspår 1 870 1 894 2 258 2 898 Friluftsmuseet Gamla Linköping 505 520 509 495 Biblioteket, bokbuss/kulturbuss 571 461 452 442 Summa framställningar utom ram 18 417 24 256 34 400 36 116 4 Lämnat till budgetberedningen enligt beslut KS 2013-04-23 146. 5 Lämnat till budgetberedningen enligt beslut KS 2013-03-05 61. - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

11 Framställningar utöver ram Smedstad ridanläggning Kommunstyrelsen beslutade 2013-04-23 (Ks 146) att godkänna kultur- och fritidsnämndens förslag om utökad ram om 8,5 mnkr från och med 2016 för finansiering av den nya ridsportanläggningen i Smedstad. Vidare beslutades det att ärendet skulle överlämnas till budgetberedningen för finansiering för 2016 och framåt. Hyresavtalet för den nya ridsportanläggningen godkändes av kultur- och fritidsnämnden 2013-12-19 (Kof 214, Ks 2014-01- 21 14). Upphandling av driftentreprenör till ridsportanläggningen påbörjas våren 2014. Invigning av den nya ridsportanläggningen är planerad till halvårsskiftet 2016. Hyresmedel Östergötlands museum Kommunstyrelsen beslutade 2013-03-05 (Ks 61) att utöka kultur- och fritidsnämndens budgetram med 595 tkr avseende Östergötlands museums ökade kostnader för magasinslokaler 2013. För 2014 beslutade kommunstyrelsen att utöka nämndens budgetram med 890 tkr. Kommunstyrelsen beslutade även att finansiering för 2015 och framåt avseende hyresmedel till Östergötlands museum skulle överlämnas till budgetberedningen. Skylten Fastighetsägaren genomför en renovering av Skyltens lokaler, vilket framöver kommer att medföra ökade hyreskostnader. Fastighetsägaren Sankt Kors har bedömt att Skylten är i behov av renovering och upprustning, bland annat behöver el, ventilation och ytrenovering ses över. Det finns även behov av att installera en hiss i byggnaden. Fastighetsägarens ambition är att utveckla kvarteret Gjuteriet (där Skylten har sina lokaler) till en innovativ och kreativ miljö, som förstärker Linköpings attraktionskraft som mötesplats i regionen. Fastighetsägaren vill även stimulera den kreativa sektorn, utbildning och entreprenörskap bland de verksamma i området. För att nämnden ska klara hyreshöjningen för ungdomsverksamheten behöver ytterligare hyresmedel tillföras nämnden. Utan ytterligare hyresmedel kommer kultur- och fritidsnämnden inte kunna erbjuda ett stort antal band med yngre musiker lämpliga replokaler 6 7. Vidare försvinner en viktig mötesarena för unga. I Linköping saknas lokal med motsvarande utbud av replokaler till subventionerade priser som Skylten erbjuder. Studieförbundet Sensus har replokaler som hyrs av äldre musiker. Skyltens målgrupp består dock av yngre musiker som ej har ekonomiska förutsättningar att hyra studieförbundets replokaler 8 9. Skylten är Linköpings största musikarena för unga med 25 replokaler i varierande storlek, tre utrustade replokaler samt två scener 10. Cirka 80 band hyr Skyltens replokaler. Verksamheten har cirka 12 000 till 13 000 besök per år och en till två arrangemang per vecka anordnas på Skylten. Skylten är belägen i närheten av resecentrum (vilket medför goda kommunikationsmöjligheter) och dess geografiska placering innebär att omgivande kvarter utsätts för liten/minimal störning. Tillgången på lämpliga replokaler och scener att spela på är av stor vikt för musikutvecklingen i en stad. Skylten har varit historiskt och är fortfarande ett viktigt växthus för unga musiker. Exempelvis har erkända och professionella musiker som Lars Winnerbäck och Louise Hoffsten startat sin musikaliska bana där. Elsas Hus Ny omförhandling har gjorts med Stångåstaden avseende hyreskostnaden för Elsas Hus. Vid omförhandlingen framkom det bland annat att hyresnivån baserats på felaktig hyresyta (tidigare har hyran beräknats till en yta om 1 250 m 2, men vid omförhandlingen framkom det att hyresytan omfattar 1 486 m 2 ). Vidare tillkommer kostnader för el och F-skatt kostnader som skulle ha lagts på hyreskostnaden, vilket dock hyresvärden tidigare förbisett. Detta innebär att hyreskostnader för Elsas Hus kommer öka kraftigt under budgetperioden. För att nämnden ska klara hyreshöjningen behöver ytterligare hyresmedel tillföras nämnden. Hyreshöjningen avser främst Ung scen/östs lokaler i Elsas Hus. Utan ytterligare hyresmedel kan kultur- och fritidsnämndens inte finansiera Ung scen/öst lokaler, vilket innebär att teaterverksamheten riskerar att stå utan lämpliga och ändamålsenliga lokaler. Ung scen/öst, som har gott nationellt anseende, är en fristående del av Östgötateatern. Deras 6 Det bör framföras att den nya hyreskostnaden för Skylten är lägre än marknadshyran (enligt samtal med St Kors 140624). 7 Kultur- och fritidskontoret och Sankt Kors för även en dialog avseende lokal för konstnärsföreningen ALKA, där Sankt Kors föreslår att ALKA:s lokal samlokaliseras med Skylten i Skyltens nuvarande byggnad. ALKA:s hyresavtal sägs upp från och med 2016. 8 Skyltens målgrupp är främst personer mellan 15-25 år, medan Sensus målgrupp är äldre musiker. Uppdelningen av målgrupperna är en överenskommelse mellan kultur- och fritidskontoret och Studieförbundet Sensus. 9 Medborgarskolan ska under september 2014 inviga ett kulturhus, där det finns åtta replokaler och tre musikstudios. Enligt kontakt med medborgarskolan 140624 är samtliga replokaler fullbokade (används av 18 band). Cirka 400 personer använder Medborgarskolans musikstudios. 10 En större scen finns i konsertsalen och en mindre scen finns i anslutning till caféet. - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

12 (Ung scen/öst) mål att spela nyskapad scenkonst för barn och unga i Östergötland. Under 2012 till och med vårterminen 2014 erbjuds samtliga skolor i Östergötlands kostnadsfria föreställningar. Under 2013 genomfördes 68 föreställningar och publikantalet uppgick till knappt 5 300 besökare. Lämpliga och ändamålsenliga lokaler för Ung scen/öst är av stor vikt i arbetet med att erbjuda professionell scenkonst särskilt riktad till barn och unga. Dansens hus Dansens hus är Linköpings kommuns scenkonstrum, som bland annat ska verka för ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud 11. Danshuset är även tänkt som en regional arena för dansen. Huset är i full drift med god beläggning. För att danshuset ska kunna erbjuda service, säkerhet och underhåll jämförbar med kommunens idrottsanläggningar behöver medel för drift och underhåll tillföras. Dansens hus saknar drift- och underhållsmedel. Satsningen på Dansens hus är en del av kultur- och fritidsnämndens pågående jämställdhetsarbete, då en stor del av utövarna är flickor (se Kof 2010-10-21, 218). Utifrån jämställdhetsperspektivet är det viktigt att danshuset (som främst nyttjas av flickor) erbjuder service, säkerhet och underhåll jämförbar med kommunens idrottsanläggningar, där majoriteten av utövarna är pojkar. Hangaren Hot Sport Center Hangaren Hot Sport Center är ett aktivitetshus i stadsdelen Ryd i Linköping. Anläggningen erbjuder bland annat möjlighet till klättring och skateboard samt andra alternativa sporter. Antal besökare till Hangaren uppgick under 2013 till cirka 30 500 personer, varav ca 13 300 besök till skate- respektive gymnastikhallen, cirka 13 100 besök till klätterhallen samt cirka 4 100 besök till övrig verksamhet. Antal personer som vill pröva på klättring har ökat markant. För att kunna möta det sedan flera år tillbaka växande efterfrågan finns behov av att bygga ytterligare klätterväggar, vilket innebär att Hangaren behöver byggas ut 12. Utbyggnaden är även viktig utifrån ett jämställdhetsperspektiv då klättringen har en betydande flickverksamhet, medan skatehallen domineras av pojkar och pojkverksamhet. Vidare finns det behov av att utöka Hangaren med ytterligare lokaler för budosporten. Budoverksamheten i Ryd har mist en av sina lokaler och är därför i stort behov av en ersättningslokal. Även budoverksamheten har ett växande behov. Genom ytterligare lokaler i Hangaren utvecklas Hangarens verksamhet samtidigt som budosporten kan erbjudas lokaler i samma byggnad. Det växande behovet av utbyggnad innebär viss ökad hyreskostnad för Hangaren 13. Satsningar inom kommunens prioriterade områden Berga, Ryd och Skäggetorp Kultur- och fritidsnämnden ser behov av satsningar inom kommunens prioriterade områden Berga, Ryd och Skäggetorp. Arbetet planeras att ske i samverkan med barn- och ungdomsnämnden samt bildningsnämnden. För satsningarna är det viktigt med tydlig målgrupp, uppdragsbeskrivning, riktade insatser samt utvärdering av satsningarna. I samverkansarbetet skulle kultur- och fritidsnämnden ansvara för kultur- och fritidsaktiviteter, exempelvis via föreningssamverkan. Nämnden ser därför ett behov av att förstärka föreningsbidraget med en särskild satsning på nytt bidrag gällande breddverksamhet för unga 13-25 år. Satsningen syftar till att bland annat ge föreningar förutsättningar att stödja unga som inte vill satsa på elitnivå, utan vill idrotta/motionera utifrån sina behov och sitt välbefinnande. Enligt aktuell statistik från Centrum för idrottsforskning (CIF) lämnar barn och unga föreningsidrotten i större utsträckning än tidigare och föreningsidrottandet går ner bland barn och unga. Det nya bidraget avser även breddverksamhet inom andra föreningar, exempelvis kulturföreningar. Förhoppningen är att satsningen ska bidra till att antal barn och unga som deltar i föreningslivet ökar. En satsning på att förstärka föreningslivet innebär såväl en satsning på barn samt unga som på folkhälsa. En annan satsning avser kultur- och fritidsaktiviteter för unga 16+, där nämnden ser behov av att kunna erbjuda kultur- och fritidsaktiviteter till unga 16+ år i de prioriterade områdena. För att kunna genomföra dessa aktiviteter behövs personalresurser som både kan stödja vägleda ungdomarna samt vara en förebild för dem. 11 Fastighetsägare är Lejonfastigheter AB. 12 Det bör framföras att det är kö för att börja klättra. 13 Tillbyggnaden kommer till viss del vara självfinansierad. - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

13 En ytterligare satsning som nämnden har som ambition att genomföra är områdesbaserad kulturverksamhet, vilket bland annat avser ett treårigt kulturprojekt, El Sistema, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för barn och ung samt vuxna i socioekonomiskt utsatta stadsdelar. Annan områdesbaserad kulturverksamhet avser utökat uppdrag för kulturskolan avseende Berga, Ryd och Skäggetorp. Kultur- och fritidsnämndens äskanden avseende stadsdelssatsningar är avstämd med övriga nämnder. Respektive nämnds äskande återfinns enbart hos den nämnd som tagit upp posten i sitt utom rams äskande. Närbibliotek Berga Kultur- och fritidsnämndens ambition är att etablera ett nytt närbibliotek i Berga. Ett närbibliotek i Berga skulle fylla en viktig funktion och vara en mötesplats i området som kan bidra till ökad integration, ge samhällsinformation, vara en arena för alla människor oavsett bakgrund och ålder, vara ett rum för kunskap och berättelser samt bidra till att öka den digitala delaktigheten i området. För att kunna etablera nytt närbibliotek i området behöver både investerings- och driftmedel tillföras nämndens budget. Bland annat tillkommer personalresurser om tre årsarbetare. Detta förutsätter dock att samordning avseende personalresurserna kan ske med skolan och/eller med planerat medborgarkontor. Friluftsmuseet Gamla Linköping drift Vallaskogen samt föremålsmagasin Enligt Vallaskogens skötselplan ska skogen skötas som en bondeskog. Skyltar och andra besöksfaciliteter ska underhållas och gärdesgårdar för skogsbete behöver repareras årligen. I förvaltningen ingår även att vid lämpliga tillfällen nyttja brukshästar vid skogsarbete. Driften är beräknad utifrån att skogen även ger intäkter. För att kunna sköta skogen enligt skötselplan och erbjuda besökare ett välskött rekreationsområdet behöver ytterligare medel tillföras för skötsel och underhåll av skogen. Friluftsmuseet Gamla Linköpings magasin är mycket undermåliga samtidigt som museet har stora samlingar som kräver omfattande magasinsytor. Idag finns samlingarna i olika källare och vindar, där möjlighet till klimatkontroll saknas och där det finns risk för mögelangrepp, vattenskador, stöld med mera. Endast 10 procent av friluftsmuseets magasinsutrymmen (avser klädkammaren) uppfyller kraven för förvaring. På grund av de undermåliga magasinsförhållandena beslutade nämnden om insamlingsstopp 2013-04-25 (Kof 68). Friluftsmuseet har tillsammans med Östergötlands museum utrett möjligheterna till gemensam magasinslösning. Östergötlands museum har sedan 2013 tillgång till funktionella magasin i Tornby 14. Friluftsmuseet Gamla Linköpings har erbjudits möjlighet att hyra magasinsutrymmen i Östergötlands museum magasinslokaler. Detta innebär att friluftsmuseet och Östergötlands museum ges samordningsmöjligheter avseende personal (som arbetar med vård och registrering, säkerhet för samlingarna med mera). För att inte befintliga samlingar med betydande värde för Linköpings historia ska förstöras behöver hyresmedel för magasineringslokaler tillföras nämnden. Hyresmedel till lokalerna innebär även att nämnden kan upphäva insamlingsstoppet som beslutades 2013-04-25 (Kof 68). Framtidens bibliotek fortsatta utvecklingssatsningar För att bibehålla och även stärka bibliotekets positiva utveckling ser kultur- och fritidsnämnden behov av fortsatta utvecklingssatsningar inom Framtidens bibliotek. Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag av kommunstyrelsen 2011-04-12 (Ks 143) att arbeta med utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek. I utvecklingsarbetet ska biblioteket förändra, utveckla, anpassa och göra biblioteken mer attraktivt för framtida behov. Arbetet, som utgår från utvecklingsområdena Digitala rum för digital delaktighet och Berättandets rum för hälsa och personlig utveckling, sker i enlighet med bibliotekets handlingsplan som beslutades av nämnden 2014-02-13 (Kof 7). Idrottsanläggningar i innerstaden och södra Linköping Linköpings kommun är en expanderande kommun och för att kunna möta det växande behovet behöver nya idrottshallar, motionsanläggningar, motionsspår, bollplaner samt spontanytor för lek och fritid byggas. Nämnden ser behov av att bygga idrottshallar i innerstaden och södra Linköping. För att kunna investera i hallarna behöver medel till hyreskostnad och underhåll tillföras. Drift av bokbuss/kulturbuss Biblioteket äskar investeringsmedel till i en ny bokbuss/kulturbuss för att kunna nå förskolor, servicehus och andra verksamheter i Linköpings innerstad. För att kunna utveckla och driva en ny verksamhet med bokbussen/kulturbussen behöver medel till drift av bokbussen/kulturbussen innefattande avskrivning, drivmedel, försäk- 14 Kommunstyrelsen beslutade 2013-03-05 (Ks 61) att finansiera Östergötlands museums hyreskostnad för magasinet. - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

14 ringar och underhåll tillföras nämnden. Dessutom finns behov av ytterligare medel för att utrusta bokbussen/kulturbussen med böcker, tekniska hjälpmedel och material till olika kreativa verksamheter anpassade efter olika åldrar. Nytt material och nya böcker till bokbussen/kulturbussen behöver även kompletteras årligen. Icke kommersiell film Linköping är Sveriges femte största stad, men har endast en större biografaktör. Detta innebär att utbudet av icke kommersiell film/smalare filmer är begränsat i kommunen. För ett kunna utveckla kommunens filmverksamhet och för att kunna erbjuda alla som bor och verkar i Linköping ett filmutbud med mångfald och bredd behöver medel utom ram tillföras satsningen. Nämndens bedömer det som viktigt att staden stöder uppkomsten av bredd i kulturlivet och att även högkvalitativa filmer som ej har en uppenbar kommersiell marknad kan visas. Friluftsmuseet Gamla Linköping Garnisonsmuseet För att friluftsmuseet ska kunna svara för driften av Garnisonsmuseet i samarbete med den ideella förening som i dagsläget sköter museet krävs medel för bland annat bemanning, utställningsproduktion och städning. Utan driftmedel kan inte en museiverksamhet bedrivas i Garnisonsmuseet. Utöver drift tillkommer hyreskostnad för museet. Passagen Linköpings konsthall MU-avtalet (medverkans- och utställningsersättning) är ett avtal som slutits mellan bland annat staten och Konstnärernas Riksorganisation (KRO). Det beskriver hur avtal mellan konstnär och utställningsarrangör ska tecknas och reglerar även den ersättning som konstnären erhåller för att dennes verk visas. Nuvarande budgetram för konsthallen medger ej den ersättningsnivå som MU-avtalet rekommenderar. En konsthall som erbjuder konstutställningar med väl etablerade konstnärer inom olika genrer är av stor vikt för Linköping som turist- och kulturstad. Utan möjlighet att erbjuda ersättning enligt MU-avtalet kan konsthallen bli en mindre attraktiv utställningsarena för många konstnärer. Medieverkstaden mediapedagog Medieverkstaden på Passagen drivs idag av Studiefrämjandet på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden. Från hösten 2014 ska verksamheten ske i egen regi. Enligt Statens medieråd har det skett en enorm ökning av information i alla medier och text ersätts ofta av rörlig bild. 15 Filmproduktion är dessutom en växande kulturyttring, inte minst bland unga. 16 Medieverkstaden är en viktig del i nämndens utvecklingsarbete för barn och unga. Verkstaden innebär en mycket efterfrågad möjlighet för barn och unga att själva prova på och lära sig om film, foto och ljudteknik. För att kunna möta behovet och fortsätta erbjuda barn och unga utbildning inom film är det av stor vikt att ytterligare medel tillförs verksamheten. Kulturgaranti Kultur- och fritidsnämnden samt barn- och ungdomsnämnden beslutade 2011-12-15 om en gemensam satsning där alla barn och unga, från 2 år upp till årskurs 9, garanteras en professionell kulturinsats (Kof 248, Bou 162). Syftet med satsningen var att stärka arbetet med kultur i skolan. Kulturinsatsen var även viktig utifrån ett demokratiskt perspektiv, då barns och ungas rätt till kultur i högre utsträckning tillgodoses. För det fortsatta viktiga samarbetet mellan nämnderna och för att kunna garantera målgruppen en professionell kulturinsats behöver ytterligare medel tillföras satsningen. Friluftsmuseet besökscenter I dagsläget finns det ingen tydlig ingång eller entrébyggnad till Friluftsmuseet Gamla Linköping. Museets ambition är att skapa ett besökscenter med reception/turistbyrå och museibutik. Centret bör även ha en hörsal där besöksgrupper kan samlas och där det finns möjlighet att genomföra olika kulturprogram (exempelvis filmvisning), konserter och föreläsningar. Vidare bör besökscentret kunna erbjuda faciliteter som toaletter, låsbara skåp med mera. Driften av besökscentret omfattar öppethållande under hela året. Idrottsanläggning i Ekängen Nämnden ser ett behov av en idrottshall i Ekängen som är ett expansivt bostadsområde. För att kunna möta det växande behovet behöver nya anläggningar för sport, lek och fritid byggas. Byggnation av idrottshall i Ekängen förutsätter dock att kommunen köper markområden i området. För att kunna investera i hallen behöver medel till hyreskostnad och underhåll tillföras. 15 www.statensmedierad.se 16 Se bl a www.umea.se, www.harnosand.se - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

15 Motionsspår En bra boendemiljö är en viktig förutsättning för god hälsa. Likaså är närhet till parker, grönområden och anläggningar viktiga faktorer för lust till ett fysiskt aktivt liv. Det gäller också utformningen av idrotts- och rekreationsområden. Studier visar att människor som bor i promenadvänliga bostadsområden är mer fysiskt aktiva jämfört med invånare i mindre promenadvänliga områden. 17 Kommunen har idag cirka 20 motionsspår av varierande kvalitet, varav kommunen ansvarar för fem spår. Kommunens motionsspår används i hög utsträckning av både unga och äldre samt elitidrottare och motionärer, och är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv. För att kunna erbjuda motionsspår med bra kvalitet behöver befintliga motionsspår underhållas. Ekängen är ett snabbt växande bostadsområde som idag saknar idrottshall och motionsspår. För att kunna möta det växande behovet av fritidsanläggningar behöver nytt motionsspår anläggas i området. 17 www.folkhalsomyndigheten.se - Kultur- och fritidsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 215

Minnesanteckningar från MBL möte 2014-05-16 Närvarande: Helene Larsson, arbetsgivare Petter Skogö, arbetsgivare Extramöte för information enligt MBL 19 Våra fackliga var inbjudna för att informeras om delårsrapport 1 2014 och budget 2015-2018. Ann-Christin Karlsson (Vision) anmälde tidigt förhinder och har informerats via mail. Ali Hajar (SACO) fick lämna ett sent återbud och har också informerats via mail. Inga synpunkter har inkommit. Vid pennan: Helene Larsson

TJÄNSTESKRIVELSE Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen SBN 2014-4 Gemensam förvaltningsadministration Petter Skogö Samhällsbyggnadsnämnden Budgetförslag 2015 och 2016 med plan 2017-2018 FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner upprättat budgetförslag för år 2015 och 2016 med plan för 2017-2018 och överlämnar förslaget till budgetberedningen. SAMMANFATTNING Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett Budgetförslag för år 2015 och 2016 med plan för 2017-2018 inför budgetberedningen 2-4 juni 2014. För budgetperioden 2015-2016 redovisas 16 mål för nämnden. Av dessa har fem mål har lyfts fram som nämndens viktigaste mål. Sedan föregående budgetperiod har fem mål strukits eller lagt in i andra mål, det gäller målet om förorenad mark, samt alla mål om allmän och särskild kollektivtrafik som landstinget nu är huvudman för. Målvärdet har höjts i fyra indikatorer, och sänkts i en indikator. Framställningarna utöver nuvarande ram avser ökade driftskostnader för årligen tillkommande ytor och tillkommande kapitalkostnader (ränta och avskrivningar). Driftsbudgeten för perioden 2015-2016 följer i stort internbudget 2014. Till följd av ändrade regler om komponentavskrivning kommer nämnden också äska om en utökad ram för investeringar för det som tidigare kostnadsfördes som beläggningsprogram. Budgetförslaget lämnas till budgetberedningen den 19 maj. Bilaga: Preliminärt budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 inkl 3 bilagor till denna. Förslag till nya nämndmål och indikatorer för Sbn 2015-16, 140508 Expediering Budgetberedningen, Ekonomiavdelningen KLK och Petter Skogö, MoS

BAKGRUND Inför budgetberedningen den 2-4 juni har ett budgetförslag med mål och aktiviteter, jämförelser mm, driftsbudget och investeringsplan samt utöver-ramäskande tagits fram för budgetperioden 2015-2016 med plan för 2017-2018. Nämndens verksamhet styrs av för närvarande av strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014. Till kommande budgetperiod redovisas 16 mål för nämnden. Från tidigare föreslås att fem mål stryks eller arbetas in i andra mål, det gäller ett mål om förorenad mark och fyra mål som rör kollektivtrafik. Sex av nämndens tidigare mål har i viss mån arbetats om, främst redaktionellt, och flera har också kompletterats med mer specifika indikatorer för att måluppfyllelsen ska bli lättare att mäta och ge en mer ändamålsenlig uppföljning av målen. Målvärdet har höjts för fyra mål, och sänkts för ett mål. I budgetförslaget redovisas fem mål som är särskilt viktiga för nämnden under kommande budgetperiod. Det är samma mål som nämnden fokuserade på föregående budgetperiod. Samtliga mål redovisas i bilaga 3. Tidigare utredningar visar att beläggningsprogrammet bör ligga på cirka fem procent av den totala ytan. Internbudgeten för år 2014 är belastad med cirka 17 mnkr för planlagda beläggningsåtgärder som bokförs som driftskostnad. Beläggningsprogrammet är fördelat med 12 mnkr till gator vilket motsvarar en förnyelse på 1,8 % och 5 mnkr till cykelvägar vilket motsvarar en förnyelse på 5 %. För att säkerställa en god kvalité och för att kunna nå upp till målet om standarden på gator äskas att ramen för investeringar utökas med 30 mnkr per år varav cirka 17 mnkr motsvarar dagens beläggningsprogram. Utökningen motsvarar alltså en förstärkning av beläggningsprogrammet med 13 mnkr mot nuvarande nivå. De tillkommande kostnaderna för ränta och avskrivning finansieras inom den befintliga ramen för driftskostnader åren 2015-2018. Under de första åren kommer avskrivnings- och räntekostnaderna inte att ianspråkta hela utrymmet som finns i driftbudgeten. Mellanskillnaden kan inte användas till annan verksamhet utan ska redovisas som överskott vid årets slut. För år 2018 beräknas investeringsbehovet uppgå till 250 mnkr tillföljd av stadens utbyggnad. Nämndens ram för kapitalkostnader täcker inte de kapitalkostnader som den planerade investeringsramen kräver därför finns ett äskande om utökade kapital- och räntekostnader med i budget. En framställan utöver ram för tillkommande ytor finns också med i budget. MBL MBL-förhandling är datumsatt till den 16 maj 2014. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTN INGEN Anna Bertilson

1 Samhällsbyggnadsnämnden Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Mål 7. Linköpings innerstad ska upplevas som ett attraktivt och lättillgängligt regionalt centrum. Indikatorer för måluppfyllelse Minst 85 % av besökarna i Linköpings innerstad ska vara nöjda med dess attraktivitet och tillgänglighet. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Fortsätt ombyggnaden av gator och torg i innerstaden. Ljussätt staden för att förbättra dess rumsliga och arkitektoniska kvaliteter. Utökning av innerstaden; planering av nytt resecentrum. Mål 8. Medborgarna ska uppleva att den offentliga miljön är trygg och säker. Indikatorer för måluppfyllelse Minst 65 % av medborgarna ska uppleva den offentliga miljön som trygg kvälls- och nattetid. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Vidta trygghetsåtgärder, t.ex. bättre belysning, utvecklad parkskötsel och utsmyckning vid särskilt otrygga platser och utmed prioriterade gång- och cykelstråk. Genomför ljusevenemanget Vinterljus årligen. Mål 11. Medborgarna ska uppleva att kommunens gator, vägar, gång- och cykelvägar har bra skötsel och underhåll. Indikatorer för måluppfyllelse Minst 75 % av medborgarna ska vara nöjda med standarden på gator, vägar och gång- och cykelvägar. Minst 70 % ska vara nöjda med snöröjning och halkbekämpning på gator, vägar och cykelvägar. Minst 90 % ska vara nöjda med renhållningen på gator och vägar, varav minst 25 procentenheter mycket nöjda. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Samverka med VTI och Linköpings universitet för effektivisera driften av cykelvägar. Skapa en slitstarkare gatubeläggning med exempelvis slaggasfalt på tungt trafikerade gator. Mål 12. Medborgarna ska uppleva att kommunens parker och grönområden har bra skötsel och underhåll, samt utvecklas för att ge medborgarna bättre möjligheter till närrekreation, social samvaro och rika miljöupplevelser. Indikatorer för måluppfyllelse Minst 85 % av kommunmedborgarna ska vara nöjda med kommunens skötsel och underhåll av parker och grönområden, och att de har utvecklats positivt för närrekreation, social samvaro och rika naturupplevelser. - Samhällsbyggnadsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

2 Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Utveckla årummet och strandpromenaderna längs Stångån och Kinda kanal, bl.a. med bryggor, servicebyggnader, möblering och informationstavlor. Utveckla en eller flera parkmiljöer i centrala Linköping, bl.a. Trädgårdsföreningen och Snugganparken. Prioritera skötselinsatser utmed välanvända rörelsestråk, innerstadsparker och stadsdelsparker. Utveckla fler mötesplatser, spontanidrottsplatser, samt lek- och aktivitetsytor, särskilt i kommunens prioriterade stadsdelar. Utveckla Lillvalla till Linköping häftigaste och mest upplevelserika lekplats. Anordna konst i offentliga rum i samarbete med Kultur- och fritidsnämnden. Rusta upp Berga skulpturpark i samarbete med Kultur- och fritidsnämnden och Linköpings guideförening. Utöka utsmyckningarna med sommarblommor, lökplaneringar m.m. Iordningställ fler centrala platser för offentliga evenemang och aktiviteter. Mål 14. Kommunens trafiksystem ska bidra till en attraktiv och hälsosam stadsmiljö med goda möjligheter att gå, cykla och åka kollektivtrafik. Indikatorer för måluppfyllelse Antalet gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i relation till det totala antalet resor i kommunen. Minst 80 % av resenärerna ska uppleva den allmänna kollektivtrafiken som snabb och attraktiv. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Fortsätt utbyggnaden av kollektivtrafikstråk och hållplatser för kollektivtrafiken, bl.a. färdigställ bussgatan mellan Garnisonen och Lambohov och bygg om Hamngatan. Fortsätt utbyggnaden av cykelinfrastrukturen. Prova möjligheten med s.k. reversibla körfält på någon större infartsled, t.ex. för ökad ramkomlighet för kollektivtrafiken på Bergsvägen. Fortsätt prioriteringen av gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik i trafiksignalssystemet i enlighet med Trafikstrategin. Utveckla arbetet med mobility management, bl.a. med att påverka ett hållbart resande för elever i grundskolan. Utveckla kommunens parkeringsverksamhet ytterligare med bl.a. boendeparkeringsområden. Ta fram åtgärdsprogram för omgivningsbuller enligt EU-direktiv. Följ upp partikelmätningar och vidtagna åtgärder för att minska finpartikelhalten i luften (ohälsosam dammbildning), bl.a. genom tvättning av vintersand och spridning av dammbindningsmedel (CMA). - Samhällsbyggnadsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

3 Viktiga händelser och förändringar Den tilltagande bostadsbristen, främst i storstäder och storstadsregioner, har lett till ökad nationell aktivitet för att stimulera bostadsbyggande med ändrad lagstiftning, nya byggregler, skatteregler m.m. Plan- och bygglagen väntas få ny inriktning fr.o.m. 2014-07-01 samt 2015-01-01. Till förändringarna hör att enkelt planförfarande blir standard, detaljplanekravet på landsbygden förändras i linje med vårt nuvarande förslag till översiktsplan, fler planbeslut kan delegeras, ökat utrymme för bygglovavvikelser som minskar behovet av detaljplaneändringar, enhetliga tekniska egenskapskrav, riktlinjer för exploateringsavtal och markanvisningar samt ett antal mindre förenklingar. Upphandlingslagstiftningen och tillhörande regelverk är i ständig förändring. Detta påverkar i hög grad nämndens verksamheter eftersom en stor del av verksamheten handlas upp på entreprenad. Här ingår ofta också upphandling av konsulter och andra tjänsteköp. Vid halvårsskiftet 2014 förväntas gränsen för direktupphandling höjas från 270 tkr till 505 tkr. EU:s nya upphandlingsdirektiv ska implementeras i svensk lagstiftning 2016. Direktivet syftar bland annat till att förenkla upphandlingar och tydliggöra möjligheterna att ställa miljökrav och sociala krav. Antal bostäder antagna i detaljplaner Jämförelser och verksamhetsmått Antal bostäder antagna i detaljplaner Prognos År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Småhus 205 109 53 907 30 34 120 30 Flerbostadshus 965 110 110 416 497 1 120 995 650 Summa 1170 219 163 1323 527 1154 1115 680 Antal bostäder i antagna detaljplaner är i snitt 810 per år 2007 till 2013. Planreserven på cirka 4 000 bostäder medger ett brett segment av bostäder och upplåtelseformer. Gator, vägar och parkering Nedan följer en jämförelse från SCB:s räkenskapssammandrag. Tabellen visar nettokostnad för gator och vägar samt parkering, dividerat med antal invånare. Tabellerna är sorterade i fallande skala efter utfallet år 2012. I kostnaden ingår drift och underhåll av statskommunala, kommunala och enskilda gator och vägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder. Kostnader och intäkter för kommunal parkering förs också till denna verksamhet. Nettokostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv 2010 2011 2012 Örebro 1 035 1 017 855 Norrköping 1 283 1 039 1 016 Uppsala 1 044 1 093 1 075 Eskilstuna 1 281 1 281 1 223 Linköping 1 377 1 307 1 306 Gävle 1 862 1 823 1 437 Jönköping 1 677 1 447 1 457 Linköpings nettokostnad för år 2012 var 1 306 kr/inv. Linköping har klart lägst intäkter år 2012 176 kr/inv, medan övriga städer har en medelintäkt på knappt 500 kr/inv. Till skillnad mot flera andra kommuner har Linköping endast intäkter från gatuparkering inräknade eftersom endast dessa finns inom nämndens område. För år 2013 visar Linköping en nettokostnad på 1238 kr/inv varav intäkter 207 kr/inv. Övriga städer har inte redovisat kostnaderna för 2013. - Samhällsbyggnadsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

4 Parker Tabellen visar nettokostnaden för parker, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. I kostnaden ingår även parker, lekplatser, offentliga toaletter, naturområden etc. Nettokostnad parker 2010 2011 2012 Gävle 234 269 198 Norrköping 261 246 274 Eskilstuna 290 284 290 Jönköping 203 258 302 Uppsala 293 306 302 Västerås 328 325 367 Linköping 342 411 382 För år 2012 redovisar Linköping högst kostnad för parker per invånare, 382 kr. I jämförelse med de övriga kommunerna har Linköping högst kapitalkostnader. Vid jämförelser i Väl mätt projektet från 2010 framgår det att Linköping har en betydligt större andel anlagd parkmark i jämförelse med övriga kommuner i sammanställningen. För år 2013 är nettokostnaden 419 kr/inv och ökningen beror på ökade kapitalkostnader till följd av investeringar i parkverksamhet. Linköping har under det senaste decenniet byggt ut och rustat lekplatserna och byggt nya aktivitetsparker i kommunen. Ekonomi Driftsammandrag, tkr Nettokostnad Bokslut Budget Budgetförslag Budgetförslag Plan förslag Plan förslag Verksamhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Nämnd 2 661 2 905 2 905 2 905 2 905 2 905 Planering, mark och byggande 4 331 4 624 4 624 4 624 4 624 4 624 Förvaltning, fastigheter och mark -22 324-16 530-16 530-16 530-16 530-16 530 Natur och stadsmiljö 7 415 9 485 9 485 9 485 9 485 9 485 Drift och underhåll 163 380 161 630 163 130 164 650 164 650 164 650 Varav Beläggningsprogram 19 384 17 067 17 067 17 067 17 067 17067 Trafik och planering - 9 068-7 165-7 165-7 165-7 165-7 165 Kollektivtrafik 105 642 113 405 113 405 113 405 113 405 113 405 Kapitalkostnader 87 141 104 477 111 084 109 029 109 029 109 029 Ofördelat 3 3 064 3 324 3 383 3 383 3 383 Summa nettokostnader 339 181 375 895 384 262 383 786 383 786 383 786 varav kostnader -445 267-461 206-469 573-469 097-469 097-469 097 varav intäkter 106 086 85 311 85 311 85 311 85 311 85 311 Effektiviseringskrav -3 846-7 678-7 678-7 678 Summa efter effektivisering 380 416 376 108 376 108 376 108 Kommentarer Budgeten är gjord med utgångspunkt från internbudget 2014. Den största förändringen vid fastställande av internbudgeten var att beläggningsprogrammet minskades med 1,3 miljoner kronor. Justeringen skedde dock med brasklappen att anslaget på längre sikt kommer att behöva höjas. Järnvägsutredningen bedöms löpa med normalt planförfarande. Vissa planeringskostnader kommer också att finansieras med de medel som finns avsatta till projekt C Linköping. - Samhällsbyggnadsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

5 Till följd av en ny upphandling kommer kollektivtrafiken byta både transportör och beställningscentral vid halvårsskiftet 2014. Vad bytet av entreprenör kommer att innebära kostnadsmässigt och kvalitetsmässigt kommer att följas noggrant och förutsättningarna för en adekvat kalkyl kommer att vara bättre i samband med tertialbokslutet i augusti då avtalet har löpt under en tid. I budgetposten ofördelat finns justeringar för tillkommande ytor och prisjusteringar som ännu inte har fördelats ut. Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift förslag 2015 förslag 2016 förslag 2017 förslag 2018 Stadsmiljö 27 500 27 500 22 000 38 000 Parker och Grönområden 41 000 39 000 25 000 23 000 Gator 67 000 72 000 89 000 97 000 Trafikantåtgärder 27 500 11 500 14 000 40 000 Resecentrum 12 000 25 000 25 000 52 000 Summa investeringar 175 000 175 000 175 000 250 000 varav utgifter 337 999 302 225 286 300 372 000 varav inkomster -162 999-127 225-111 300-122 000 Beläggningsprogram asfalt nuvarande budget 17 067 17 067 17 067 17 067 Beläggningsprogram utökning mot nuvarande budget 12 933 12 933 12 933 12 933 Summa föreslagna förändringar utom ram 30 000 30 000 30 000 105 000 Specifikation investeringsprojekt 2015-2018 Beloppen nedan är kommunens nettoåtagande, d.v.s. det som finansieras av rammedel. Stadsmiljöåtgärder Innerstadens gator och torg (totalt ca 55 mnkr) - Förprojektering pågår för ombyggnad av Hospitalstorget och Nygatan ca 20 mnkr - Nya angörningspunkter resecentrum och ny fjärrbussterminal ca 15 mnkr - Övriga gator och torg ca 20 mnkr Tillgänglighet, trygghet & säkerhet, miljö, förnyelse av utrustning på allmän plats samt belysning - Fortsatt satsning på att skapa en funktionell, upplyst, trygg och tillgänglig stad för alla ca 30 mnkr Konstnärlighet och upplevelser - Vinterljus (60 % finansieras såsom investeringsprojekt och 40 % inom nämndens driftsbudget), konstnärlig utsmyckning för att sätta staden på kartan och sticka ut ca 19 mnkr Parker och grönområden Stångåstråket - Satsning på fler gång- och cykelvägar, servicebyggnader, bryggor, omlöp Nykvarn, bättre information och möblering samt restaurering av nedfallande kajer ca 20 mnkr, varav kajreparationer står för en tredjedel Lekplatser - Fortsatt satsning på att uppfylla antagen lekplatsplan (från 2002) ca 18 mnkr - Samhällsbyggnadsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

6 Lillvalla - Tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden bygga stadens häftigaste och mest upplevelserika lekplats i Lillvalla ca 18 mnkr Vattenparker - Skapa vattenattraktioner i ytterligare två stadsdelar ca 6 mnkr Aktivitetsparker - Ge ytterligare två stadsdelar varsin aktivitetspark ca 10 mnkr Parker & grönområden - Utveckling av spontanidrottsytor, fler attraktiva delar i Trädgårdsföreningen bl.a. ny entré från Lasarettsbacken, utveckling av området Snugganparken Kvarnbacken (Stångån, Tannefors), ersättning av våra gamla träd enligt ett kontinuerligt program (löpande varje år) samt utveckling av stadsdelarnas parker och grönområden ca 50 mnkr Gator Övre Vasastaden - För att möjliggöra förverkligandet av 1 600 2 000 nya bostäder i Övre Vasastaden krävs ombyggnader längs sträckan på Industrigatan upptill Bergsrondellen ca 13 mnkr - LinköpingsBo 2017 - Återstående delar efter 2014 i samhällsbyggnadsexpo området är ca 13 mnkr Handelsområde Djurgården - Djurgården, Hertig Karls Allé (Handelsområdet - Garnisionen). Sträckan möjliggör busstrafik från Garnisionen till Lambohov, och är en del av Link-link - utbyggnaden. Projektering pågår med planerad byggstart sent 2014. Bussgatan, med gång- och cykelväg, är då klar för trafik 2015 - ca 25 mnkr US -Universitetssjukhuset - Universitetssjukhusets stora omdaning av sitt område ger följdinvesteringar för kommunen för bussgator, gc-vägar, infarter (från Lasarettsgatan), parkstråk ca 35 mnkr Ullevileden - Ullevileden är en ny tvåfältig väg mellan Gottorpsgatan i Tornby och Mörtlösarondellen, och planeras för 70 km/h - Utbyggnaden av verksamhetsområdena i Tornby, Kallerstad, Stångebrofältet och Mörtlösa fortgår och medför behov av en ny sammanlänkande vägförbindelse. Samtidigt skulle Ullevileden också kunna avlasta Kallerstadsbron, och därigenom skjuta utbyggnadsbehovet av Kallerstadsleden framåt i tiden. Nu pågår detaljplan, vilken beräknas vara klar sent 2014. Därefter kan projektering starta och en möjlig byggstart är sommaren - hösten 2015. Trolig byggtid är 2 år - Bruttoinvestering om cirka 280 mnkr, varav kommande exploatering finansierar 40 % Smedstad ridcenter - Satsningen kräver nya gång- och cykelvägar, nya busshållplatser, nya gång- och cykeltunnlar under Haningeleden. Trafikinvesteringar för att förflytta trafiken från innerstaden - Efter att Östra länken är klar påbörja ombyggnad av bl.a. Hamngatan förbi Folkungavallen och ned till Tullrondellen för att trycka ut trafiken på Östra länken och skapa bättre innerstadsmiljöer - ca 50 mnkr. Ombyggnaden av Hamngatan är också en förutsättning för att kunna starta bostadsbyggande på Folkungavallen Gång och cykelvägar i stort - Bl.a. Gunnarstorpsgatan Ljungsbro, nya projekt enligt Cykelplanen, belysning på saknade sträckor, cykelparkeringar, utveckla speedcykelstråk ca 50 mnkr - Samhällsbyggnadsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

7 Trafikantåtgärder Link-Link - Link-link är en viktig förutsättning för en förändrad färdmedelsfördelning enligt ambitionerna i Översiktplan för staden. Idéstudie för modellstråk i Linköping togs fram 2009. Idéer om spårbunden tätortstrafik är utvecklade i ÖP Staden. Frågan som skulle utvecklas i idéstudien var vilka stråk som är lämpliga som bussmodellstråk för en högvärdig kollektivtrafik. I utredningen identifierades fyra stråk; Resecentrum mot Ryd, Resecentrum mot Vidingsjö, Resecentrum mot Ekholmen, samt Resecentrum mot Mjärdevi s.k. Urlinken. Ytterligare fördjupade utredningar behövs för dessa stråk innan ställning kan tas för vilket stråk man ska börja med. Det första stråket kan börja byggas om 2015 2016 - ca 33 mnkr - Link-link är ett framtida kollektivtrafiksystem med sammanlagt åtta stråk i staden. Link-link-systemets främsta egenskaper är raka, gena linjesträckningar som ger god framkomlighet via prioritet i gaturummet vilket ger korta restider. De korta restiderna mellan större målpunkter i staden ger förutsättningar för ökat resande i kollektivtrafiken Utveckling av kollektivtrafiknätet i övrigt - För att stödja att fler förmås att åka kollektivt krävs åtgärder för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv, t.ex. nya hållplatslägen, bussprioritering i trafiksignalkorsningar, omstigningshållplatser på landet, separering av trafik, busskörfält knappt 20 mnkr Trafiksäkerhetsåtgärder - Införande av nya hastighetsgränser i främst bostadsområden kräver omskyltning och mindre portalombyggnader för att signalera att hastigheten har förändrats, trafiksäkerhetsåtgärder vid gång- och cykelpassager, trafiksäkerhetsåtgärder på bostadsgator ca 20 mnkr Resecentrum - För påbörjande av nytt resecentrumläge krävs att de investeringar som kan göras i förväg för att underlätta själva genomförandet av nytt resecentrum och ny lokalisering av stambanan görs så snart de låter sig göras. Exempel på åtgärder: ny kapacitetsförstärkt Drottningbro, utveckling av Drottninggatan, Gamla Tannerforsvägen, Tannerforsgatan och förtida förflyttningar av ledningar i mark ca 100 mnkr Beläggningsprogram asfalt Till följd av ändrade redovisningsregler, så kallad komponentavskrivning, kommer beläggningsprogrammet för asfalt att klassas som en investering istället för att som tidigare belasta resultatet som driftskostnad. Tidigare utredningar visar att beläggningsprogrammet bör ligga på cirka fem procent av den totala ytan. Internbudgeten för år 2014 är belastad med cirka 17 mnkr för planlagda beläggningsåtgärder som bokförs som driftskostnad. Beläggningsprogrammet är fördelat med 12 mnkr till gator vilket motsvarar en förnyelse på 1,8 % och 5 mnkr till cykelvägar vilket motsvarar en förnyelse på 5 %. För att säkerställa en god kvalité och för att kunna nå upp till målet om standarden på gator bör ramen för investeringar utökas med 30 miljoner kronor per år. De tillkommande kostnaderna för ränta och avskrivning finansieras inom den befintliga ramen för åren 2015-2018 genom det utrymme som det befintligt beläggningsprogram skapar. Se omprioriteringar inom ram. - Samhällsbyggnadsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

8 Exploatering, tkr Exploatering - likvidpåverkan Inkomstnetto Inkomstnetto Inkomstnetto Inkomstnetto Totalt Budgetförslag Budgetförslag Plan Plan 2015-2018 2015 2016 2017 2018 Bostäder inkomster enligt projektkalkyler 179 209 129 407 97 655 60 702 466 972 utgifter enligt projektkalkyler -165 899-117 931-81 681-15 280-380 791 Totalt 13 310 11 476 15 974 45 422 86 182 Verksamhet och handel inkomster enligt projektkalkyler 73 004 84 288 76 842 61 187 295 320 utgifter enligt projektkalkyler -79 528-124 839-87 405-72 945-364 717-6 524-40 551-10 563-11 759-69 396 Summa föreslagen ram likvidpåverkan - nettoinkomst 6 786-29 075 5 411 33 663 16 785 Kommentarer - likvidpåverkan Utfallet netto mellan inkomster och utgifter för exploateringsprojekten bör över tiden bli ett inkomstöverskott då projekten till allra största del redovisar ett överskott vid slutavräkning. Mellan åren kan stora skillnader uppstå mellan storleken på inkomster och utgifter. Projektkalkyler för tid längre fram än något år bör alltid hanteras utifrån passusen att det är mycket stor osäkerhet i utfallet/tidpunkten för när inkomster och utgifter uppstår. Den senaste reviderade projektkalkylen våren 2014 visar ett inkomstöverskott om totalt 16,8 mnkr för budgetperioden 2015-2018. Orsaken till det stora negativa likvidpåverkan år 2016 är att Ullevileden beräknas att belasta exploateringsverksamheten under det året med 38 miljoner kronor. Exploatering - resultat avyttring Intäktsnetto Intäktsnetto Intäktsnetto Intäktsnetto Totalt Budgetförslag Budgetförslag Plan Plan 2015-2018 2015 2016 2017 2018 Bostäder intäkter enligt projektkalkyler 179 209 129 407 97 655 60 702 466 972 kostnader enligt projektkalkyler -203 321-73 618-104 889-69 893-451 721 Totalt -24 111 55 788-7 234-9 191 15 251 Verksamhet och handel intäkter enligt projektkalkyler 73 004 84 288 76 842 61 187 295 320 kostnader enligt projektkalkyler -74 627-100 042-116 172-59 704-350 546-1 624-15 754-39 330 1 482-55 226 Summa föreslagen ram Resultat avyttring - nettointäkt -25 735 40 034-46 565-7 709-39 975 Kommentarer - resultat avyttring Tidigare har slutavräkning och redovisning av intäkter och kostnader gjorts först när hela exploateringsprojektet är klart, sista tomten såld etc. Fr.o.m. 2012 kommer den nya vägledningen för Redovisning av kommunal markexploatering från Rådet för kommunal redovisning (RKR) att tillämpas i tillämpliga delar för kommunen och nämnden. Till skillnad mot tidigare redovisningsmetod redovisas inkomster avseende markförsäljning och gatukostnadsersättning som intäkt så snart äganderätten övergår till köparen. Kostnaderna som ska matcha intäkterna beräknas genom schablon utifrån den sålda andelens andel av den totala utgiftskalkylen. Löpande resultatavräkning sker därmed vartefter delavyttringar i projekten sker. - Samhällsbyggnadsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

9 För budgetperioden 2015-2018 har en resultatbudget för exploateringen tagits fram. Beräkningen är delvis schabloniserad utifrån att de bedömda inkomsterna respektive år också motsvarar vad som kommer att redovisas som intäkt av markförsäljning och gatukostnadsersättning. Som nämnts ovan finns stor osäkerhet avseende när i tiden inkomster för exploateringsprojekten erhålls och därmed när resultatavräkning kommer att ske. För perioden har ett resultat om totalt -40 mnkr beräknats. Enligt ekonomistyrningsreglerna sätts uppkomna överskott av exploatering av till eget kapital för bostäder respektive verksamhet och handel och behållas för att täcka eventuella framtida förluster för kommande exploateringsområden. År 2013 redovisades ett överskott för exploateringsverksamheten på 212,5 mnkr. Anledning till den stora avvikelsen mellan nettoinkomst och nettointäkt är att stora utgifter beräknas infalla under år 2014 men resultatförs först under perioden 2015-2018 då avyttringen sker. De tydligaste exemplen på detta är Linköpingbo 2017, Norrberga och Vallastaden västra. - Samhällsbyggnadsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

10 Bilaga 1 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram jämfört med budget 2014 Omprioriteringar och verksamhetsförändringar inom ram Belopp netto tkr Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Omprioriteringar inom ram 0 0 0 0 Verksamhetsförändringar jämfört med 2014, inom ram Beläggningsprogram som investering -17 067-17 067-17 067-17 067 Tillkommande avskrivningar beläggning 17 mnkr 1 843 3 072 4 301 5 530 Tillkommande räntekostnader beläggning 17 mnkr 638 1 063 1 488 1 913 Tillkommande avskrivningar beläggning 13 mnkr 1 454 2 423 3 393 4 362 Tillkommande räntekostnader beläggning 13 mnkr 488 813 1 138 1 463 Intäkter 0 0 0 0 Summa, kostnader -12 644-9 696-6 747-3 799 Summa, intäkter 0 0 0 0 Netto -12 644-9 696-6 747-3 799 Kommentarer till omprioriteringarna inom ram Nuvarande beläggningsprogram motsvarar knappt 2 % av den totala ytan för gator. De ränte- och avskrivningskostnader som den ökade investeringsramen om 30 miljoner kronor innebär finansieras under perioden 2015-2018 inom befintlig ram. Effekten för de kommande åren efter budget och plan är dock att en utökad ram kommer att krävas om investeringsnivå ska ligga kvar på samma nivå. Då beläggningsprogrammet tidigare låg som en driftskostnad belastades det inte med räntekostnader. När det nu istället klassas som investering kommer driftsresultatet att belastas med 2,5 % i räntekostnad av det aktiverade anläggningsvärdet. Diagrammet visar hur länge kostnaderna för räntor och avskrivningar ryms inom ramen för det befintliga beläggningsprogrammet vid en årlig investering på 30 miljoner kronor. Beläggningsprogrammet är beräknat på en genomsnittlig avskrivningstid på 20 år och räntekostnaderna är beräknade till 2,5 % av anläggningsvärdet. - Samhällsbyggnadsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

11 Bilaga 2 Framställningar utöver ram Förslag till framställningar utöver ram Belopp netto tkr Nämndens framställningar utöver ram Budgetförslag 2015 Budgetförslag 2016 Plan förslag 2017 Plan förslag 2018 Tillkommande avskrivningar 2014 978 978 7 978 7 978 Förändring avskrivningar aktiverade anläggningar 178 250-2 527-3 357 Tillkommande avskrivningar 2015-2018 3 475 10 427 17 303 26 002 Tillkommande ränta investeringar 2014 625 625 5 000 5 000 Förändring ränta aktiverade anläggningar -219-42 -4 284-5 666 Tillkommande räntekostnader investeringar 2015-2018 2 187 6 562 10 938 16 250 Kostnader tillkommande ytor 2015-2018 1 620 2 920 4 160 5 470 Summa framställningar utom ram 8 844 21 720 38 568 51 677 Framställningar utöver ram Nämndens ram för kapitalkostnader täcker inte kapitalkostnader som den planerade investeringsramen kräver. Avskrivningarna har räknats ut ifrån en schablon på 25 år och internräntan är beräknad på 2,5 %. Stadens tillväxt och de investeringsprojekt som genomförs medför utökade ytor som måste underhållas. Kostnaderna har räknats utifrån erfarenhetsvärden. - Samhällsbyggnadsnämnden - Nämndens budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018

SOCIALNÄMNDEN 231

1 (1) Socialkontoret Åsa Haraldsson 2014-05-28 Dnr SN 2014-172 Ekonom Socialnämnden Budgetförslag 2015-2016 med plan för 2017-2018 FÖRSLAG TILL NÄMNDENS BESLUT 1. Socialnämnden godkänner och överlämnar upprättat förslag till budget för 2015-2016 med plan för 2017-2018 till kommunstyrelsen och budgetberedningen. SAMMANFATTNING Socialnämnden har för sitt verksamhetsområde att utarbeta och till budgetberedningen/ kommunstyrelsen lämna förslag till budget för 2015-2016 med plan för 2017-2018. I budgetförslaget redovisas nämndens viktigaste mål med indikatorer för måluppfyllelse samt planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse. Nämndens två viktigaste mål är Professionellt bemötande och god tillgänglighet. Rättssäker och effektiv handläggning. Kommunstyrelsen fastställde 2014-03-04, 64, preliminära netto- och investeringsramar. Ett effektiviseringskrav med 1 % för år 2015 och ytterligare 1 % för år 2016 är fördelat på samtliga nämnder. För Socialnämndens del är ekonomiskt bistånd fråntaget effektiviseringskravet. I budgetförslaget är effektiviseringskravet (841 tkr för 2015 och 1 684 tkr för 2016) ofördelat och kommer att hanteras i samband med nämndens internbudget som beslutas om i mars 2015 av den nytillträdda nämnden. Socialnämnden har inga omprioriteringar inom ram, men däremot ett äskande utöver ram på 500 tkr årligen för familjehem under budgetperioden. MBL MBL-information enligt 19 har lämnats skriftligt inför nämndens sammanträde. SOCIALKONTORET Anita Lhådö Socialchef Åsa Haraldsson Ekonom I:\KS_FV\Ekonomiavdelningen\1. Ekonomi\Budget\Budget 2015-2016\Budget 2015-2016, hösten 2013+våren 2014\Nämndernas material till BB 2-4 juni\1 budget 2015-2016 förslag till BB 140602-04\16c SN budgetförslag missiv.doc