Medicinska kontroller vid vibrationsexponering Lars Gerhardsson Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Univ sjh, Göteborg 1
Obligatoriska medicinska kontroller 57 62 Vibrationsexponering Kontroll ska genomföras före arbetets start Och sedan erbjudas med högst 3 års mellanrum Yrkesanamnes; tidigare sjd; läkemedel, tobak; vibrationsrelaterade symtom Undersökning av kärl, hud, nerver, muskler i armar och händer Undersökning av muskuloskelettala symtom i armar, händer, nacke och axlar Kontroller 2 Läkarundersökning vid nyanställning samt vid 3-års och 9-års kontroller Enklare hälsoundersökning eller ett frågeformulär vid 6- och 12-års kontrollerna Arbetsgivare är ansvarig för information och utbildning av vibrationsexponerade arbetare Särskild anpassning vid särskild sårbarhet 2
Kontroller 3 Om insatsvärdet (2,5 m/s 2 ) överskrids krav på medicinska kontroller samt vidtagande av åtgärder så att exponeringen minskas Gränsvärdet på 5 m/s 2 får inte överskridas krav på omedelbara åtgärder så att exponeringen minskas Kontroller 4 Om tecken på vibrationsskada konstaterats: Arbetsgivare ska revidera befintlig riskbedömning Vidta åtgärder för att eliminera eller minska riskerna Erbjuda medicinsk kontroll till övriga arbetstagare som haft en liknande exponering 3
Vanliga yrken med vibrationsexponering Fordonsmekaniker, -reparatörer, -montörer Byggnadsträarbetare, inredningssnickare Gjutare, svetsare, plåtslagare Anläggningsarbetare Betongarbetare Montörer (metall-, gummi-, plastindustri) VVS-montörer Hand-arm vibrationer HAV kärlsymtom 1 Ca 14 % av förvärvsarb män; 3 % av kvinnorna 10 års exp; 2,5 m/s 2 ; ca 10 % får besvär Köldintolerans ökad köldkänslighet Kalla, vita fingrar (pek- till lillfinger) Utbredning: fingertopp till knogar (handdiagram) Klar demarkationslinje Speciellt attacker vintertid, kall, fuktig väderlek Varaktighet 15-30 min Gradering Stockholm Workshop 4
Kärlsymtom 2 Symtom vid vibrationsexponering Använder ofta handskar, även sommartid Vid ex.vis cykling, bilkörning (kall ratt) Vid bad sommartid Vid fiske (många får sluta fiska) Diagnos: Mb Raynaud/Kalla fingrar stadium 1-4 enligt Stockholm Workshop Scale 5
Stockholm Workshop Scale Stad 0-4 0 1 2 3 4 Inga anfall av vita fingrar Enstaka attacker av fingertoppar/distala falanger på ett eller flera fingrar Enstaka attacker av distala och mediala falanger på ett eller flera fingrar Frekventa attacker av de flesta falangerna på minst 3 fingrar Som i stadium 3 + trofiska hudförändringar i fingertopparna Differentialdiagnoser Primär Raynaud Trauma, förfrysning Bindvävssjd (Sklerodermi, SLE, RA m.fl.) Kärlsjd (ateroskleros, embolier, vaskuliter) Läkemedel (betablockerare, ergotalkaloider, cytostatika) Kemiska exponeringar (arsenik) 6
Åtgärder mot kärlsymtom Upphörd eller kraftigt minskad vibrationsexponering (Ca 50 % bättre efter 10 år) Undvik snabba temp-växlingar mellan värme och kyla Sluta röka och snusa Ompröva beh med betablockerare Ge Ca-blockeraren Nifedipin 5-10 mg 30 min före köldexposition; 1 % Nitroglyc. salva Hand-arm vibrationer - nervsymtom Domningar, stickningar, pirrningar, värk Fingertoppar fingrar hand Ökad fumlighetskänsla (tappar saker) Försämrad finmotorik (plocka upp mynt) Minskad handkraft Muskulär svaghet och trötthet Ibland klumpkänsla och domningar i händerna nattetid, s k carpaltunnelsyndrom 7
Stockholm Workshop Stadium 0SN 3SN 0SN 1SN 2SN 3SN Vib-exponerad men inga symtom Periodvis återkommande domningar med eller utan stickningar Tätt återkommande eller konstanta domningar, försämrad känselförmåga Konstant domningskänsla, betydande känselnedsättning, fumlighet, nedsatt precision Bedside-undersökning 2-punktsdiskrimination; 2PD Vasst/trubbigt; nål Vibrotaktil perception (stämgaffel 128 Hz) Neurologisk basundersökning (reflexer, kranialnerver, koordination, Tinell, Phalen) Roos test (AER-test) under 1 3 min Allens test Nackstatus 8
Vibrakit-undersökning Jamar handstyrketest Pinch-meter fingerstyrketest 3-Chuck fingerstyrketest Purdue Pegboard (öga-hand koordination) Vibrametri (8-500 Hz); hö + vä hand Termotest (värme- och köldtrösklar); hö + vä hand Provtagning SR, CRP Blodstatus (Hb, Hct) P-glukos S-B12, S-Folsyra S-Metylmalonat Thyreoideaprover Ev CDT (alkoholanamnes) 9
Neuropati - differentialdiagnoser Rhizopati (rotpåverkan) Tryck mot en enskild nerv (entrapment) TOS, Karpaltunnelsyndrom Polyneuropati (Diabetes, cancer, alkohol) Cytostatika Intoxikationer (N-hexan, Pb, arsenik, Hg) Systemsjukdomar Endokrina tillstånd (hypo-/hyperthyreos) Åtgärder mot nervsymtom Upphörd vibrationsexponering Ev operation av carpaltunnelsyndrom Sämre prognos än kärlpåverkan. Kanske ej mer än ca 10 % förbättrade efter 10 års exponeringsfrihet 10
Prevention 1 mot HAVS Arbetsrotation; arbetspauser Minskad exponering (höga vibr-nivåer, stötvibrationer; alt produktionsteknik) Minskad gripkraft och matarkraft Nya maskiner vibrerar ofta mindre Reparation och service av verktyg Arbetsplatstemperatur (ej kalla maskiner) Ergonomi, korrekt arbetsteknik Prevention 2 mot HAVS Vib-dämpande handtag Vib-dämpande handskar Ergonomisk design av handtag Lättare maskiner; ger mindre vib-överföring Nikotinstopp Medicinering Håll händer varma och torra Regelbundna hälsokontroller 11
Vibrationer och graviditet Ingen specifik hälsorekommendation för hand-arm vib som oftast stannar i handen och knappast når längre än till armbågarna. Kraftiga stötar och helkroppsvibrationer kan öka risken för blödningar, livmodersammandragningar, missfall samt för tidig förlossning (AFS 2005:15) Länkar www.amm.se Företagshälsovårdsmetodik www.fhvmetodik.se - PM, frågeformulär, färgkarta, checklistor, tekniska mätningar www.internetmedicin.se 12
Förslag till genomförande av medicinska kontroller Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare Undersökning på ca 30 min Utvidgad undersökning Innehåller screeningformulär, frågeformulär, metodbeskrivningar, SW Scale, bedömning Utarbetad av AMM-kliniker i Göteborg, Lund och Umeå 13