INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Inledning 5 Sammanfattning 9 Utvecklingen under två decennier 11 Medarbetare och Ledare 15 Ålder 31 Pensionsavgångar 35 Arbetstid 39 Arbetsmiljö och hälsa 55 - Sjukfrånvaro 60 Lönebildning 67 Lönestatistik 71 Personalkostnader 75 Förklaringar och definitioner 79 Bilaga 84 1

2

Förord 2012 har varit ett intensivt år som inneburit fortsatta möjligheter. Mycket utvecklings- och förbättringsarbete har genomförts tack vare stort engagemang från landstingets alla medarbetare. Lean som arbetssätt börjar ta form och har lanserats på bred front i förbättringsarbetet på allt fler enheter under 2012. Syftet med lean inom landstinget handlar om att ständigt förbättra verksamheten genom att skapa flöde, göra rätt från början och synliggöra avvikelser för att öka kvaliteten för patienterna. Det handlar också om att skapa bättre arbetsmiljö för medarbetarna, få ett jämnare tempo med färre störningar, mindre stress och ökad kontroll över sitt arbete samt en känsla av sammanhang. Lean är arbetssättet som ska föra landstinget till att bli en attraktiv aktör, landstingets nyckelord i detta arbete är kunskap, känsla och kvalité. Kompetensförsörjning Nuvarande vakanser och kommande pensionsavgångar kräver aktiv rekrytering av alla personalgrupper och fortsatt kompetensutveckling av befintliga medarbetare. Riktlinjer för fortbildning av specialistläkare har skapats som en del av verksamheternas kvalitet- och patientsäkerhetsarbete. Landstinget har också ett fortsatt omfattande samarbete med utbildningsinstitutionerna. Därtill kommer betydande insatser genom arbetsplats förlagd utbildning Divisionerna anger fortsatt brist på framförallt tandläkare och vissa specialistläkare samt en del andra specialistfunktioner, så som psykologer och vissa specialistsjuksköterskor. Landstinget har sedan tidigare utökat både antalet AT-läkartjänster (40 tjänster) och ST-läkarprogrammet. Vi har ett givande samarbete med Universitetssjukhuset i Örebro kring läkarutbildningen för framtida behov. Landstinget arbetar kontinuerligt för att säkerställa tillgång på läkare både för nutid och med längre perspektiv. Under de senaste tio åren har läkarkollektiv ökat med drygt 20 procent. Arbetsmiljö Landstinget ser medarbetarnas engagemang och ansvarstagande som en resurs i arbetet för god och hälsofrämjande vård. Med focus på medarbetarnas hälsa ökar förutsättningarna för hållbara arbetsplatser. 3

De tolv projekten med hälsofrämjande inriktning som bedrivits 2012 har möjliggjort deltagande i Hälsofrämjande sjukhus. Fortsatt arbete kring goda exempel på hälsofrämjande arbete och fortsatt implementering sker under kommande år. Medarbetarenkätens resultat har varit föremål för fortsatt arbete under 2012. Sjukfrånvaron blev 4,7 % för 2012. Det överensstämmer med bilden i övriga samhället. Vi har fortsatt god kontroll på både korttids- och långtidsfrånvaron. Cirka 300 anmälningar gällande arbetsskador och ett antal anmälningsärenden till Arbetsmiljöverket visar på behovet av fortsatt och kontinuerligt arbete med arbetsmiljön. Ledare och Medarbetare Det reviderade samverkansavtalet återinfördes 2012. Det tar fasta på ökat inflytande nära den egna arbetsgruppen. Delaktighet och inflytande är också viktiga byggstenar i landstingets satsning på lean. Ledar- och medarbetardeklaration (LOM) är ett verktyg som ledare och medarbetare tillsammans arbetar kring för att tydliggöra ömsesidiga uppdrag, krav och förväntningar. Det ger en grund för ledar- och medarbetarskapet. Aktivt medarbetarskap bidrar till måluppfyllelse och kräver förutsättningar och arenor för delaktighet. Jag vill tacka alla medarbetare för väldigt goda arbetsinsatser under 2012 och min förhoppning är att vi också under de kommande åren ytterligare ska kunna stärka landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Jane Larsson Ordförande i personalutskottet 4

Inledning Välkommen till Medarbetare 2012 Medarbetare 2012 är landstingets officiella personalstatistik och ett komplement till årsredovisningen. Medarbetare 2012 kan användas som uppslagsbok kring de flesta personaldata (antalet anställda, årsarbetare, könsfördelning, sjukfrånvaro och personalkostnader, mm). De strategiska målen i Medarbetarperspektivet ska leda till arbetsglädje och ansvarstagande. God arbetsmiljö, god kompetensförsörjning och gott ledaroch medarbetarskap ska leda till måluppfyllelse. Att följa utvecklingen inom medarbetarområdet är en självklar förutsättning i landstingets arbete som attraktiv arbetsgivare. Landstinget är en viktig aktör i länet med verksamheter som ska kännetecknas av effektivitet, säkerhet och kvalitet. Landstingets medarbetare bidrar med sin kompetens och arbetskraft i länets största kunskapsorganisation. En av landstingets utmaningar är att klara den fortsatta kompetensförsörjningen. Stora pensionsavgångar och kompetensförändring samt fördjupning väntar även i fortsättningen. För att klara dessa utmaningar måste medarbetarområdets alla delar utvecklas. Det gäller ledarskap och medarbetarskap. Arbetsmiljö med ökat hälsofrämjande fokus, goda arbetsvillkor och lönebildning i omvärldskonkurrens är också viktiga delar, liksom jämställdhet och mångfald. Samt goda rehabiliteringsinsatser för dem som behöver det. Statistikunderlaget i Medarbetare 2012 ska vara ett stöd för utvecklingsarbetet och bidra med möjlighet till analys och styrning. Kontinuiteten i materialet möjliggör uppföljning på både kort och lång sikt. Utöver denna sammanställning produceras också personalstatistik i samband med delårsbokslut och tertialrapporter, både sammantaget för hela landstinget och divisionsvis. Dessutom utvecklas kontinuerligt rapporter och modeller för att underlätta verksamhetsuppföljning. Förhoppningen är att Medarbetare 2012 ska ge en god bild över sammansättningen av landstingets medarbetare och vara en viktig del av de fortsatta planeringsförutsättningarna 5

Attraktiv arbetsgivare Det personalstrategiska arbetet utgår från verksamheternas behov och finns beskrivet i Landstingsplan och i den Personalpolitiska Plattformen (PPP). Landstinget arbetar med utveckling av intern informationsspridning och förbättrad kommunikation. Landstinget deltar i marknadsföringsaktiviteter i länet, regionalt, nationellt och i någon mån i internationella kontakter. Tillsammans med Region Värmland fortsätter arbetet kring kompetensplattformar med syfte att marknadsföra Värmland och dess arbetsgivare för att uppnå Attraktiva Värmland. Landstinget deltog under arrangemanget Putte i parken som en del av utvecklad marknadsföring. En viktig marknadsföringsinsats sker under de praktikperioder där våra egna medarbetare handleder och utbildar studenter. Under den tiden förmedlas grundläggande värderingar omkring vårdkvalitet, patientbemötande, samarbete och inflytande. Landstinget upplåter ca 8 000 praktikveckor per år till studenter Kompetensförsörjning Inom hela kompetensförsörjningsområdet pågår kontinuerligt ett långsiktigt arbete kombinerat med punktinsatser under året. Inom organisationen fortsätter arbetet kring utbildningsförmåner för bristyrkesgrupper. Inom ett flertal yrkesområden ökar antalet sökande med attraktiv kompetens för landstinget. Inom framförallt grupperna tandläkare, specialistläkare och specialistsjuksköterskor kvarstår vissa rekryteringssvårigheter som vi delar även i ett nationellt perspektiv. Landstinget samarbetar med läkarutbildningen i Örebro. Studierektorskansliet vid Centralsjukhuset i Karlstad ska tillgodose de ökade kraven på organisation, vad gäller mottagande och kvalitet i utbildning för AT-läkare, ST-läkare och medicine kandidater det utökade antalet AT-platser har landstinget mycket gynnsamma rekryteringsförutsättningar via stort antal sökande. Antalet läkare i Landstinget ökar varje år både som anställda och årsarbetare. Landstinget deltar i den SKL-gemensamma strategin för att minska beroendet av bemanningsföretag. En viss utlandsrekrytering inom EU-området pågår också. Landstinget deltar i samarbete via EURES. (Den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet). Fortsatt samverkan pågår mellan Karlstad universitet och landstinget med klinisk lektor, utvecklat sjuksköterskeprogram och implementerat patientfokuserad handledning. 6

Landstinget stimulerar fortsatt kompetensutveckling för framförallt sjuksköterskor genom att erbjuda viss ersättning under vidareutbildning. Ersättningarna är föremål för förnyad översyn så kompetenstillgång och utveckling fyller verksamheternas behov. Antalet sjuksköterskor utgör den absolut största gruppen av landstingets anställda. Huvudparten av landstingets läkarsekreterare genomförde en uppdragsutbildning vid Karlstads universitet 2011. Löner och yrkesbenämning har aktualiserats under 2012 och deras nya titel är numera vårdadministratör. Inom några yrkesgrupper har inrättandet av specialisttjänster påbörjats för att öka patientnyttan och säkerställa jämlik vård, säkerställa ett kvalitativt arbete och skapa karriärvägar inom professionen. Samt för att kunna möta vårdens krav på ökad specialiserad kompetens. Serviceverksamheterna fortsätter sin utveckling mot anställningar med mer mångfasetterat innehåll. Ett visst utlandsutbyte fortsätter, bland annat inom ramen för HOPEprogrammet(European Hospital and Healthcare Federation). Arbetsmiljö och hälsa Tolv hälsofrämjande projekt har pågått under året med ca 1400 deltagande medarbetare. De har bildat underlag för landstingets deltagande i Hälsofrämjande sjukvård. Några av de projekt som pågått under året är fysisk aktivitet på arbetstid med en timme per vecka inom divisionen HHR samt projektet Sömn, skiftarbete och återhämtning vid urologenheten. Fortsatt utvecklingsarbete sker i samverkan med Landstingshälsan. Inom ramen för projekten har både chefer och hälsoinspiratörer utbildats för att initiera hälsofrämjande vardagsinsatser i den egna verksamheten. Föreläsningar och tillfällen till erfarenhetsutbyte har genomförts med teman som stress, sömn och avspänning. Några verksamheter har provat möjligheter till motion på arbetstid. Flera enheter rapporterar positiva effekter av det genomförda arbetet. Utvärdering har skett under senare delen av 2012. Implementering av goda exempel i hela organisationen har ännu inte påbörjats. Landstinget som helhet har en samlad sjukfrånvarokvot om 4,7 % och når målet om maximalt 5 %. Genomförandet av medarbetarenkäten under föregående år har fortsatt 2012 via arbete med handlingsplaner och verksamhetsarbete. Livsstilsrisker och spänt arbete är de områden som behöver förbättras och det ger fortsatta avtryck i arbetsmiljöarbetet. Cirka 300 arbetsskadeanmälningar illustrerar en del av arbetsmiljöarbetet. Ett antal inspektionsmeddelande från Arbetsmiljöverket är av mer övergripande karaktär och kräver mer generella åtgärder. De är till sin karaktär huvudsakligen inriktade på tillgängliga resurser i förhållande till krav på insatser och produktion. 7

Ledarskap och medarbetarskap Ledarskap och medarbetarskap är två sidor av samma mynt där medarbetarrollen behöver utvecklats i takt med ledarskapet. Utbildning i medarbetarskap har genomförts inom ramen för det hälsofrämjande arbetet. Nu finns ett material och program för fortsatt implementering. Boken Från underställd till utvecklat medarbetarskap kompletterar Klokbok för chefer Innehållet i utbildningen utvecklar kompetens inom aktivt medarbetarskap, förändringsarbete, motivation och kommunikation. Ledare och medarbetardeklaration (LOM) är ett verktyg för att definiera ledare- och medarbetaruppdrag och beskriva krav och förväntningar. Tydlighet och öppenhet i samspelet mellan chef och medarbetare skapar ett gott arbetsliv. Det reviderade samverkansavtalet har återimplementerats under 2012. Landstingets ledarutvecklingsprogram har reviderats ytterligare och innehållet är förstärkt kring patientsäkerhet och förbättringskunskap. Lean ingår numera som en del av utvecklingsprogrammet. Jämställdhet och andra diskrimineringsområden Landstingsstyrelsen har undertecknat CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions) ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattande och i den praktiska verksamheten. Jämställdhetsutbildningen för chefer inkluderar hela diskrimineringslagstiftningen. Jämställdhetsarbete är en förutsättning för att uppnå en jämlik hälso- och sjukvård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och god vård med hög kvalitet. Inom landstinget pågår ett utvecklande samarbete mellan Hälso-och sjukvårdsstaben och Personalstaben för att minimera risker för diskriminering både i medarbetarperspektivet och patient - och medborgarperspektivet. Dokumentet Medarbetare har 2012 kompletterats med JÄMIX nyckeltal. Gunnar Blomquist Personalchef 8

Sammanfattning Medarbetare 2012 har som syfte att ge en bred information om utvecklingen inom personalområdet. Dokumentet ska kunna användas både som extern information om landstinget och internt i verksamhetsplanering och uppföljning. Den 31 december år 2012 är mätdatum. Information om begreppen som används i dokumentet finns i kapitlet Definitioner och förklaringar. Dokumentet Medarbetare finns på www.liv.se för innevarande år samt de senaste 5 åren. Medarbetare 2012 följer de principer som fastställdes av landstingsstyrelsen 2001 och som varje år redovisar personalstatistiken inom följande områden: Medarbetare Landstinget i Värmland hade i december 2012, 7 124 tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare, varav 5 781 kvinnor och 1 343 män. Andelen kvinnor är 81 procent och andelen män är 19 procent. Antalet tillsvidareanställda medarbetare har öka något under 2012, även visstidsanställningarna har ökat. Ökningen uppgår totalt till ca 50 medarbetare. Förklaringen till ökningen är dels rekryteringsarbete främst av läkare, tandläkare samt sjuksköteskor både grund- och specialistutbildade. Även införandet av vårdinformationssystemet Cosmic har bidragit till ökningen. Ledarskap Landstinget har cirka 325 medarbetare med ett chefsuppdrag det motsvarar fem procent av landstingets medarbetare av dessa är 70 procent kvinnor och 30 procent är män. Ålder Medelåldern för landstingets medarbetare är 48 år, samma gäller för kvinnor respektive män. Åldersintervallet 50 59 år motsvarar 32 procent av landstingets tillsvidareanställda medarbetare. Under de senaste tio åren har andelen medarbetare i åldersintervallet 60 år och äldre ökat med 7 procent. Pension Under 2012 avslutade 133 medarbetare sin anställning med hel ålderspension eller hel särskild avtalspension. Åldersintervallet för pensionsavgångar varierar från 61 år till 67 år. Inom de kommande 5 åren kommer cirka 1 150 medarbetare att uppnå åldern 65 år. 9

Arbetstid Andelen tillsvidareanställda medarbetare med en heltidsanställning är 87 procent medan andelen deltidsanställningar är 13 procent. Andelen kvinnor med en heltidsanställning är 85 procent och andelen heltidsanställningar för män är 95 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden år 2012 är 95,7 procent. För kvinnor är sysselsättningsgraden 95,2 procent och för män 97,7 procent. Närvarotiden i landstinget 2012 motsvarar 6 008 årsarbeten. Frånvarotiden för 2012 uppgår till 2 139 årsarbeten. Sjukfrånvaro Enligt landstingsplanen är målet att den totala sjukfrånvaron inte överskrider 5 procent. 2012 är sjukfrånvaron 4,7 procent. Sjukfrånvaron för kvinnor är 5,1 procent och för män 3,0 procent. Personalkostnader Landstingsstyrelsen beslutade om en strategi för oberoende av hyrläkare där hyrläkarbehovet ska vara avvecklat fram till 2015 och kostnaderna för bemanningsföretagen ska halveras under 2013 i förhållande till kostnaden 2011. 10

Utvecklingen under två decennier Nedan följer en kort beskrivning av antalet medarbetare tillsvidare-, visstids- och timanställda inom landstinget under de senaste 18 åren. 1990 1991 fanns det cirka 18 000 medarbetare inom landstinget, vilket är det högsta antalet medarbetare som landstinget någonsin har haft. 1991 1992 genomfördes kommunalisering av äldrevården, den så kallade ädelreformen, vilket innebar att drygt 4 000 medarbetare fick kommunerna som arbetsgivare. 1994 1995 överfördes ansvaret för länets utvecklingsstörda och psykiskt sjuka i öppenvård över till kommunerna. Detta medförde att cirka 1 700 medarbetare gick över till kommunerna. På grund av omstruktureringar inom landstinget minskade antalet medarbetare till cirka 10 750 personer. 1998 1999 överfördes vårdgymnasierna till kommunerna och vårdhögskolan till universitetet, cirka 180 medarbetare bytte därmed huvudman. 2001 bildades Region Värmland och cirka 60 medarbetare inom olika grenar av den regionala verksamheten följde med till den nya arbetsgivaren. Dessutom gjordes ett antal omorganisationer, bland annat infördes länsverksamhetsorganisationen. Förändringar och rationaliseringar av landstingets verksamheter innebar att landstinget i slutet av år 2001 hade cirka 8 750 medarbetare. 2002 fortsatta rationaliseringar och omstruktureringar innebar att antalet medarbetare minskade till 8 350. 2003 överfördes två gymnasieskolor, Lillerud och Södra Viken, till annan regi, vilket tillsammans med förändringen av landstingets organisation minskade antalet medarbetare till cirka 8 200. 2004 i november övergick verksamheter i Kristinehamn och Säffle till Carema och cirka 350 medarbetare lämnade landstinget. 2005 genomfördes inga förändringar av landstingets organisation som påverkade antalet anställda medarbetare. 2006 ökade antalet anställda med cirka 60 medarbetare detta trots att inga förändringar av landstingets organisation genomfördes. 2007 lämnade enheten för utbildning landstinget och gick över till Region Värmland. Det innebar att cirka 200 medarbetare lämnade landstinget. Landstingets verksamheter organiserades i divisioner. Under hösten infördes anställningsstopp på grund av ekonomiska restriktioner. Totalt har antalet medarbetare inom landstinget minskat med drygt 250 medarbetare. 2008 återtog landstinget huvudmannaskapet för den verksamhet i Säffle, Årjäng, Kristinehamn och Storfors som bedrevs av Carema Närvård. Återtagandet från den 1 november medförde att antalet medarbetare inom landstinget ökade med cirka 200 personer, varav 150 personer inom division allmänmedicin. 11

2009 genomfördes en omfattande omställningsprocess delvis med anledning av lågkonjunkturen och därigenom minskade skatteintäkter för landstinget. Landstinget minskade antalet medarbetare med cirka 180 personer. En del av den minskningen är resultatet av den omställningsprocess som genomfördes. 2010 antalet tillsvidareanställda medarbetare i landstinget minskade med 48 personer. Detta med anledning av införandet av Hälsovalet och omställningsarbetet som påbörjades under 2009. Antalet medarbetare för visst arbete ökade något vilket till viss del orsakades av landstingets satsning på kökortning. 2011 antalet medarbetare fortsatte att minska under året. Det kan till stor del förklaras av det omställningsarbete som påbörjades under 2010 och slutfördes under året. Under hösten genomfördes en kampanj för att minska kostnaderna inom landstinget. Arbetet med kökortning fortsatte under året. Dessutom genomfördes en stor kompetenssatsning på läkarsekreterarna. Kökortningen och kompetenssatsningen är några orsaker till att antalet visstidsanställningar ökat. I övrigt präglades året av lokalförändringar framförallt vid centralsjukhuset, nya hus invigdes och andra verksamheter bytte lokaler. 2012 Efter några års minskning av antalet medarbetare så ökade både antalet tillsvidareanställda och visstidsanställda. Arbetet med införande av vårdinformationssystemet Cosmic kan till viss del förklara ökningen av antalet medarbetare. Antal medarbetare per anställningsform åren 2010 2012 År Tillsvidareanställda Visstidsanställda Timavlönade * 2010 6 596 494 694 2011 6 519 559 731 2012 6 543 583 750 * Antal timavlönade varierar mycket under året. Här redovisas ett genomsnittligt antal för respektive år. 12

Antal medarbetare med tillsvidare- och visstidsanställning åren 2000 2012 Antal 9 000 8 000 7 000 8 308 8 132 7 709 7 573 7 277 7 300 7 365 7 089 7 238 7 062 7 087 7 076 7 124 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antal medarbetar med tillsvidare- och visstidsanställning per månad åren 2010 2012 Månad 2010 2011 2012 Januari 7 059 7 059 7 084 Februari 7 093 7 057 7 109 Mars 7 121 7 034 7 104 April 7 098 7 022 7 116 Maj 7 076 7 046 7 111 Juni 7 171 7 127 7 206 Juli 7 144 7 084 7 167 Augusti 7 082 7 068 7 135 September 7 075 7 072 7 128 Oktober 7 094 7 059 7 136 November 7 093 7 070 7 132 December 7 087 7 076 7 124 13

14

Medarbetare och ledare Landstinget är organiserat med en linjeansvarig chef för hälso- och sjukvården och tandvård samt en linjeansvarig chef för verksamhetsoch ledningsstöd, de är direkt underställda landstingsdirektören. Landstinget har sedan 2007 organiserat verksamheten i divisioner. Personalstatistiken i Medarbetare 2012 redovisas på olika organisatoriska nivåer samt kvinnor och män per personalgrupper. Antalet anställda per verksamhetsstöd/ledningsstöd och hälso- och sjukvård och tandvård Verksamhetsoch ledningsstöd 11,5% Hälso-och sjukvård samt Tandvård 89% Verksamhets- och ledningsstöd Andel i Procent IT 1,1% Landstingsservice 5,3% Landstingsfastigheter 1,2% Landstingshälsan 0,4% Landstingsgemensamt 0,1% Landstingets kansli 3,4% Hälso-och sjukvård samt Tandvård Andel i procent Medicin 14,9% Psykiatri 9,5% Opererande specialiteter 12,3% Diagnostik 8,2% Hälsa, Habilitering, Rehab 4,3% Länsspecialiteter 9,8% Allmänmedicin 11,0% Sjukhuset i Torsby 5,1% Sjukhuset i Arvika 5,1% Folktandvården 7,6% Hälso- o sjukvårdsgemensamt 1,4% Bilaga Redovisning av divisionernas olika verksamhetsområden finns i slutet av dokumentet, sid 84 15

Anställda I december 2012 var 7 124 personer anställda (tillsvidare- eller visstidsanställda) i landstinget. Det är en ökning med ca 50 medarbetare jämfört med 2011. Kvinnor och män Andelen kvinnor och män med tillsvidare- och visstidsanställning inom landstinget år 2012. Män 19% Kvinnor 81% Av antalet medarbetare är 81 procent kvinnor och 19 procent män. Förhållandet mellan andelen män och kvinnor varierar marginellt under de senaste tio åren. Jämställdhet Under 2011 redovisades genomförd jämställdhetsrapport s.k. JÄMIX som är en modell för att beskriva nyckeltalsfaktorer. Rapporten togs fram i samarbete med Nyckeltalsinstitutet. I Medarbetare 2012 redovisas Jämix-nyckelal under respektive område. Vi redovisar följande nyckeltal Andel personalgrupper med könsfördelning Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda Kvinnor och mäns löner Skillnad i lång sjukfrånvaro mellan kvinnor och män Skillnad i andel tillsvidareanställda kvinnor och män Skillnad i sysselsättningsgrad och ålder 16

Divisioner Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per division åren 2010-2012 Landstingsgemensamt Landstingshälsan 2012 IT Landstingsfastigheter 2011 Hälso- o sjukvårdsgemensamt Landstingets kansli 2010 Hälsa, Habilitering, Rehab Sjukhuset i Arvika Sjukhuset i Torsby Landstingsservice Folktandvården Diagnostik Psykiatri Länsspecialiteter Allmänmedicin Opererande specialiteter Medicin 0 200 400 600 800 1 000 1 200 17

Antalet tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare per division 2012. Tillsvidareanställda Visstidsanställda Division Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Medicin 933 730 203 129 109 20 Psykiatri 595 444 151 82 63 19 Opererande specialiteter 803 660 143 75 63 12 Diagnostik 554 472 82 27 20 7 Hälsa, Habilitering, Rehab 275 235 40 34 30 4 Länsspecialiteter 665 595 70 32 28 4 Allmänmedicin 705 612 93 80 62 18 Sjukhuset i Torsby 338 308 30 25 12 13 Sjukhuset i Arvika 326 293 33 37 24 13 Folktandvården 515 440 75 23 20 3 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 96 75 21 4 2 2 IT 75 20 55 6 6 Landstingsservice 360 272 88 17 11 6 Landstingsfastigheter 85 15 70 1 1 Landstingshälsan 25 15 10 1 1 Landstingsgemensamt 5 2 3 2 1 1 Landstingets kansli 234 181 53 8 6 2 Hela LiV 6 543 5 330 1 213 583 452 131 Personalomsättning Personalomsättning är ett nyckeltal som ofta används för att beskriva rörligheten i en organisation. Personalomsättningen inom landstinget är låg när det gäller tillsvidareanställningar, den utgör cirka 2 procent. Detta är baserat på förhållande mellan antalet medarbetare som börjat sin anställning under 2012 och genomsnittligt antal anställda under 2012. 18

Arbetsområde och personalgrupp Arbetsidentifikation (AID) är ett kollektivavtal för en partsgemensam statistiköverenskommelse och används som indelningsgrund för anställda hos medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting och Pacta. AID är ett system för gruppering av arbetsuppgifter och är avsedd för att kunna analysera lönebildningen på central och lokal nivå samt att ge underlag för viss planering. Redovisningen i dokumentet Medarbetare sker enligt AID, vilket innebär redovisning per arbetsområde, personalgrupp och etikett (se definitioner). Inom Landstinget i Värmland finns 121 olika kategorier/etiketter. För att en kategori/etikett skall vara jämställd krävs att fördelningen mellan kvinnor och män är 60 40 procent. Inom landstinget finns 23 olika katergorier som är jämställda. De mest jämställda kategorierna är läkare där kvinnor utgör 45 procentoch män 55 procent och tandläkare där kvinnorna är 54 procent och männen 46 procent. Personalgruppen vårdadministratör har i tidigare Medarbetardokument benämnts läkarsekreterare. Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per arbetsområde och personalgrupper Arbetsområde Personalgrupp Alla Kvinnor Män Administration Administratör 208 195 13 Handläggare 232 160 72 Ledningsarbete 263 199 64 Vårdadministratör 475 475 - Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 13 13 - Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete 58 44 14 Städ, tvätt m.fl. 189 175 14 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 84 82 2 Dietist 15 15 - Logoped 26 26 - Rehab o förebygg, övriga 53 45 8 Sjukgymnast 152 128 24 Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 14 14 - Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete 115 109 6 Socialt arbete 6 4 2 Tandvård Tandhygienist 135 133 2 Tandläkare 131 69 62 Tandsköterska 220 220 - Tandvård, övriga 23 16 7 Teknikarbete Hantverkare m.fl. 93 11 82 Ingenjörer m.fl. 97 34 63 Tekniker 91 6 85 Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl. 309 287 22 Läkare 790 358 432 Psykolog m.fl. 92 76 16 Sjuksköt/barnmorska 2 185 1 967 218 Undersköterska m.fl. 1 065 928 137 Hela LiV 7 124 5 781 1 343 19

Andelen personalgrupper i förållande till varandra. Arbetsområden och personalgrupp 2012 Fördelning i procent Administration/ Ledningsarbete 4% Handläggare/ administratör 6% Skol- och barnomsorgsarbete 0,2% Kultur, turism och fritidsarbete 0,2% Köks- och städarbete 3% Administration/ vårdadministratör 7% Rehabilitering och förebyggande arbete 5% Socialt och kurativt arbete 2% Vård och omsorgsarbete 62% Tandvård 7% Arbetsområdet vård och omsorg fördelas enligt följande personalgrupper Sjuksköterska/barnmorska 49 % Undersköterska 24% Läkare 18% Laboratoriepersonal 7 % Psykologer 2 % Teknikarbete 4% *Vårdadministratör har i tidigare Medarbetardokument benämnts läkarsekreterare. 20

Antal anställda har minskat framförallt inom service (köksstädpersonal) och administration. Inom hälso- och sjukvård har andelen undersköterskor minskat medan antalet sjuksköterskor har ökat. Personalgrupp Förändring Förändring 2009 2010 2011 2012 2009-2012 2011-2012 Administratör 223 223 203 208-15 5 Arbetsterapeut 79 84 86 84 5-2 Bibliotekarie m.fl. 15 15 13 13-2 0 Dietist 10 13 15 15 5 0 Fritidspedagog m.fl. 15 15 16 14-1 -2 Handläggare 212 224 227 232 20 5 Hantverkare m.fl. 87 80 92 93 6 1 Ingenjörer m.fl. 91 90 95 97 6 2 Kurativt arbete 126 125 116 115-11 -1 Köks- och måltidsarbete 76 64 63 58-18 -5 Laboratoriepersonal m.fl. 305 309 307 309 4 2 Ledningsarbete 250 253 260 263 13 3 Logoped 22 21 25 26 4 1 Läkare 750 764 784 790 40 6 Vårdadministratör* 451 469 469 475 24 6 Psykolog m.fl. 89 93 96 92 3-4 Rehab o förebygg, övriga 62 60 59 53-9 -6 Sjukgymnast 160 155 158 152-8 -6 Sjuksköt/barnmorska 2 115 2 144 2 153 2 185 70 32 Socialt arbete 4 4 6 6 2 0 Städ, tvätt m.fl. 193 195 190 189-4 -1 Tandhygienist 130 130 134 135 5 1 Tandläkare 131 128 122 131 0 9 Tandsköterska 231 225 219 220-11 1 Tandvård, övriga 23 24 25 23 0-2 Tekniker 85 91 92 91 6-1 Undersköterska m.fl. 1 134 1 098 1 064 1065-69 1 *Vårdadministratör har i tidigare Medarbetardokument benämnts läkarsekreterare. 21

Antalet medarbetare fördelat enligt AID-gruppering (se förklaring AID slutet av dokumentet) Arbetsområde Personalgrupp Etikett Personer Administration Administratör Administratör annan 101 Administratör Administratör ekonomi 25 Administratör Administratör information 2 Administratör Administratör IT 4 Administratör Administratör personal/lön 34 Administratör Adm. övergripande verksam 24 Administratör Administratör vård (LS) 475 Administratör Recep/telefonis 19 Handläggare Arkivarie 3 Handläggare Handläggare annan 45 Handläggare Handläggare ekonomi 38 Handläggare Handläggare information 13 Handläggare Handläggare IT 10 Handläggare Handläggare miljöfrågor 3 Handläggare Handläggare personal/lön 36 Handläggare Handläggare upphandling/inköp 11 Handläggare Handläggare övergrip verksamhetsplan. 71 Handläggare Jurist 2 Ledningsarbete Led administration 5 Ledningsarbete Led annan 28 Ledningsarbete Led ekonomi 4 Ledningsarbete Led hälso/sjukvård 176 Ledningsarbete Led information 1 Ledningsarbete Led IT 7 Ledningsarbete Led kök/måltid 7 Ledningsarbete Led personal 6 Ledningsarbete Led rehab/förebyggande 18 Ledningsarbete Led städ/tvätt 7 Ledningsarbete Led tandvård 1 Ledningsarbete Led teknik arbete 3 Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. Bibliotekarie 12 Bibliotekarie m.fl. Kulturarbete annat 1 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Arbetsterapeut 84 Dietist Dietist 15 Logoped Logoped 26 Rehab o förebygg, övriga Arbetsterapi biträde 4 Rehab o förebygg, övriga Audionom 20 Rehab o förebygg, övriga Döv/Tecken tolk 1 Rehab o förebygg, övriga Friskvårdsarbete 2 Rehab o förebygg, övriga Hjälpmedelskonsulent 9 Rehab o förebygg, övriga Rehab/förebyggande annat 12 Rehab o förebygg, övriga Sjukgymnastbiträder 2 Rehab o förebygg, övriga Syn/hör/tal pedagog 3 Sjukgymnast Sjukgymnast 152 22

Skolochbarnomsorgsarbete Personalgrupp Etikett Personer Fritidspedagog m.fl. Fritidspedagog 5 Fritidspedagog m.fl. Specialpedagog 9 Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete Kurator 115 Socialt arbete Behandlingsassistent 6 Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete Kock 34 Köks- och måltidsarbete Måltid annat 8 Köks- och måltidsarbete Måltidspersonal 9 Köks- och måltidsarbete Måltidspersonal m 7 Städ, tvätt m.fl. Förrådsarbete 3 Städ, tvätt m.fl. Lokalvårdare 186 Teknikarbete Hantverkare m.fl. Elektriker 7 Hantverkare m.fl. Fordonsförare 17 Hantverkare m.fl. Hantverkare 8 Hantverkare m.fl. Kontorsvaktmästare 1 Hantverkare m.fl. Park/trädgårds arbete 2 Hantverkare m.fl. Vaktmästare 58 Ingenjörer m.fl. Ing drift 11 Ingenjörer m.fl. Ing fastighet 14 Ingenjörer m.fl. Ing hälso/sjukvård 39 Ingenjörer m.fl. Ingenjör annan 6 Ingenjörer m.fl. Systemutvecklare 27 Tekniker Teknikarbete annat 1 Tekniker Tekniker annan 1 Tekniker Tekniker drift 31 Tekniker Tekniker hälso-sjukvård 8 Tekniker Tekniker IT 50 Tandvård Tandhygienist Tandhygienist 135 Tandläkare Sjukhustandläk 2 Tandläkare Specialist tandläkare 22 Tandläkare Tandläkare allmän 105 Tandläkare Tandläkare spec. tjänstgöring 2 Tandsköterska Tandsköterska 220 Tandvård, övriga Tandtekniker 17 Tandvård, övriga Tandvård annat 6 23

Vård och omsorgsarbete Personalgrupp Etikett Personer Lab personal m.fl. Andra specialiter hälso-sjukvård 6 Lab personal m.fl. Biomedicinsk analytiker 280 Lab personal m.fl. Cytodiagnostiker 6 Lab personal m.fl. Lab arbete annat 4 Lab personal m.fl. Laboratoriebiträde 2 Lab personal m.fl. Obduktionstekniker 3 Lab personal m.fl. Sjukhusfysiker 6 Lab personal m.fl. Sjukhuskemist 2 Läkare AT-läk ej leg 66 Läkare Distriktsläkare 122 Läkare Företagsläkare 2 Läkare Läk ej leg annan 26 Läkare Läk leg annan 28 Läkare Specialistläk 76 Läkare ST-läkare 195 Läkare Överläkare 277 Psykolog m.fl. Psykolog 72 Psykolog m.fl. Psykoterapeut 9 Psykolog m.fl. PTP-psykolog 11 Sjuksköterska/barnmorska Ambulanssjuksköterska 55 Sjuksköterska/barnmorska Anestesisjuksköterska 86 Sjuksköterska/barnmorska Barnmorska mottagning/rådgivning 71 Sjuksköterska/barnmorska Barnmorska vårdavdelning 76 Sjuksköterska/barnmorska Distriktssjuksköterska 171 Sjuksköterska/barnmorska Företagssjuksköterska 5 Sjuksköterska/barnmorska IVA-sjuksköt 109 Sjuksköterska/barnmorska Operationssjuksköterska 81 Sjuksköterska/barnmorska Psykiatrisjuksköterska 106 Sjuksköterska/barnmorska Röntgensjuksköterskat 80 Sjuksköterska/barnmorska Sjuksköt barn 64 Sjuksköterska/barnmorska Sjuksköterska annan 1197 Sjuksköterska/barnmorska Sjuksköterska specialistfunktion 46 Sjuksköterska/barnmorska Sjuksköterska specialistinriktning 46 Undersköterska m.fl. Ambulanssjukvårdare 42 Undersköterska m.fl. Barnsköterska 39 Undersköterska m.fl. Fotvårdsspecialist 26 Undersköterska m.fl. Sjukvårdsbiträde 6 Undersköterska m.fl. Skötare mottagning 1 Undersköterska m.fl. Skötare vårdavdelning 185 Undersköterska m.fl. US habilitering 12 Undersköterska m.fl. US mottagning 70 Undersköterska m.fl. US vård/specialavdelning 684 Undersköterska m.fl. Vårdbiträde habilitering 2 24

Tillsvidareanställda läkare åren 2002 2012 300 250 262 242 251 253 252 260 271 Överläkare 200 187 186 194 Specialistläkare 150 141 134 150 150 100 136 111 116 138 128 130 122 Distriksläkare År 50 0 75 74 66 43 34 42 25 2002 2004 2006 2008 2010 2011 2012 ST-läkare Åldersfördelning för tillsvidareanställda läkare Åldersfördelning december 2012 Distriktsläkare Överläkare Specialistläkare ST- läkare 25-29 år 0 0 0 26 30-34 år 4 0 7 76 35-39 år 10 14 31 57 40-44 år 19 39 24 15 45-49 år 13 65 8 12 50-54 år 19 35 2 3 55-59 år 29 60 1 4 60-64 år 24 53 0 1 65-69 år 4 7 1 0 AT-läkare En kartläggning visar att ca 75% av AT-läkarna finns kvar i landstinget efter tre till fyra år. Ansökningarna till AT-tjänstgöring i landstinget Värmland har ökat de sista åren. 2012 inkom 626 ansökningar från 305 personer till 40 block. Fördelningen visar att 42.5 % kom från svenska fakulteter, 22.5% var svenska ungdomar från andra europeiska fakulteter och 35 % från 3:e land. En utvärdering av kvalitet och arbetsmiljöaspekter för AT läkares tjänstgöring har genomförts. Slutsatser kommer att bilda underlag för ytterligare förbättringar. 25

Antal läkare per specialitet Specialitet 2012 Överläkare Akutsjukvård 1 Specialistläkare Distriktsläkare ST-läkare Allmänmedicin 1 120 53 Anestesi- o intensivvård 24 8 10 Barn o ungdoms medicin 16 5 10 Barn o ungdoms neurologi m habilitering 1 Barn o ungdoms psykiatri 9 3 Bild o funktions medicin 23 2 11 Endokrinologi o diabetologi 4 2 Geriatrik 4 1 Hematologi 3 Hud o könssjukdomar 5 1 4 Hörsel o balansrubbningar 2 Infektionssjukdomar 12 1 5 Internmedicin 12 9 21 Kardiologi 7 3 Kirurgi 18 7 19 Klinisk bakteriologi o virologi 2 1 Klinisk fysiologi 5 2 Klinisk immunologi o transfusionsmedicin 1 Klinisk patologi 6 2 Klinisk kemi 1 1 Kärlkirurgi 2 Lungsjukdomar 4 Medicinsk gastroenterologi o hepatologi 3 Medicinska njursjukdomar 5 2 Neonatologi 1 Neurologi 5 3 3 Obstetrik o gynekologi 14 8 10 Onkologi 10 2 7 Ortopedi 19 7 14 Plastikkirurgi 1 Psykiatri 16 3 3 Rehabiliteringsmedicin 4 Reumatologi 2 Rättspsykiatri 1 Smärtlindring 2 Urologi 7 1 2 Ögonsjukdomar 11 8 6 Öron- näs o hal 10 1 5 26

Ledarskap Ledarförsörjning och ledarutveckling är ett prioriterat område i landstingets verksamhetsplan. Landstingets ledarstrategi beskriver det samlade konceptet för ett ledarskap i landstinget. Det består av riktlinjer, introduktion, ledarskapsutbildning, chefsstöd och uppföljning under chefsperioden. Ledarskapsutbildningar erbjuds inom LiVledarakademin som innehåller aktiviteter för blivande chefer såsom Skola för ledning, Grundutbildning för nya chefer samt fördjupningsutbildningar för erfarna chefer inom områdena Jämställdhet, Utvecklande ledarskap, Presentationsteknik och Avlastande samtal. Ledare I följande redovisning ingår endast chefer som har fullt ledningsansvar det vill säga har såväl verksamhets-, ekonomi- som personalansvar. Enligt det nya klassificeringssystemet (AID) indelas chefer i följande nivåer Kod Beskrivning Exempel A B C Chef direkt underställd alternativt ansvarar inför politisk nämnd/styrelse Har ett övergripande verksamhets-, ekonomi- och personalansvar Chef på mellanchefsnivå som har verksamhets-, ekonomi- och personalansvar över verksamhetsområde 1:a linjens chef som har verksamhets-, ekonomi- och personalansvar och ett övergripande ansvar inom ansvarsområdet Landstingsdirektör, Divisionschef Verksamhetschef eller motsvarande Avdelningschef Antal chefer Inom landstinget finns cirka 325 medarbetare som har ett chefsuppdrag, varav 70 procent är kvinnor och 30 procent män. Landstinget har totalt 7 124 medarbetare och av dessa har 5 procent chefsuppdrag. De flesta chefer arbetar heltid. Ett nyckeltal som används i Jämix är relationen mellan antalet kvinnor och män i organisationen och andelen kvinnor och män som är chefer. Inom Landstinget är relationen fem procent för kvinnor och åtta procent för män. Chefsnivå Benämning/nivå Alla Kvinnor Män A Landstingsdirektör/divisionschef 14 6 8 B Mellanchef/Verksamhetschef 65 40 25 C 1:a linje chef/avdelningschef 246 181 65 27

Andel chefer i procent per nivå och kön inom de olika ansvarsnivåerna 1:a linj chef/ Avdelningschef Män 26% Kvinnor 74% Mellanchef/ Verksamhetschef Män 38% Kvinnor 62% Lt-direktör/ Divisionschef Kvinnor 43% Män 57% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Ålder Medelåldern för chefer inom landstinget är 52 år. 50 procent av cheferna återfinns i åldersgruppen 50 59 år. Medelålder i de olika ansvarsnivåerna Medelålder Alla Kvinnor Män A/Landstingsdirektör./Divisionschef 53,7 år 55,3 år 52,5 år B/Mellanchef/Verksamhetschef 54,5 år 54,6 år 54,4 år C/1:a linjen chef/avdelningschef 51,8 år 51,4 år 52,9 år 28

Antal Åldersfördelning i de olika ansvarsnivåerna Åldersgrupp A/Landstingsdir./ Divisionschef B/Mellanchef/ Verksamhetschef C/ 1:a linjen chef/ Avdelningschef 20-29 år 1 30-39 år 20 40-49 år 3 14 62 50-59 år 9 37 118 60 år och äldre 2 14 45 Åldersfördelning för kvinnor och män med ett chefsuppdrag 2012 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65 år Åldersgrupp och äldre Män 1 3 9 14 23 25 22 1 Kvinnor 1 2 14 26 30 57 59 34 4 29

Chefer per division Andelen chefer i förhållandet till antalet medarbetare per division. Opererande specialiteter Medicin Landstingshälsan Sjukhuset i Arvika Sjukhuset i Torsby Allmänmedicin Länsspecialiteter Diagnostik Hälsa, Habilitering, Rehab Psykiatri Folktandvården Landstingsservice Landstingets kansli Landstingsfastigheter IT Hälso- o sjukvårdsgemensamt Landstingsgemensamt 3% 3% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 5% 5% 6% 7% 8% 8% 9% 13% 14% 0% 5% 10% 15% 30

Ålder Åldersstruktur hos medarbetarna Medelåldern för landstingets medarbetare är 48 år. För tio år sedan var medelåldern 47 år. När det gäller medelåldern för kvinnor respektive män så skiljer den sig ytterst lite. Medelåldern för kvinnor är 48 år och för män är den 47 år. Däremot finns en skillnad i medelålder när det gäller anställningsform. Tillsvidareanställdas medelålder är 49 år medan de visstidsanställdas medelålder är 35 år. Under 2012 var ca 1 200 medarbetare 60 år eller äldre (det är 100 färre än föregåede år), vilket utgör 17 procent av landstingets medarbetare. Vid jämförelse med föregående år så har andelen medarbetare som är 60 år eller äldre minskat. Åldersfördelningen för tillsvidare- och visstidsanställda åren 2002 och 2012 40% 2002 2012 37% 35% 30% 32% 32% 25% 24% 20% 17% 18% 17% 15% 10% 5% 5% 8% 10% 0% 29 år och yngre 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år och äldre Flest medarbetare finns inom åldersgruppen 50-59 år de utgör cirka 32 procent av medarbetarna inom landstinget. Det har skett en viss förskjutning i ålderstrukturen genom att landstinget har ökat andelen yngre medarbetare 2012 än vid jämförelse med 2002. 31

Åldersfördelning för kvinnor och män med tillsvidareanställning eller visstidsanställning Tillsvidareanställda Alla Kvinnor Män 20-29 år 345 274 71 30-39 år 1 147 910 237 40-49 år 1 630 1 305 325 50-59 år 2 257 1 886 371 60 år och äldre 1 164 955 209 Visstidsanställda 20-29 år 254 206 48 30-39 år 160 116 44 40-49 år 84 69 15 50-59 år 51 43 8 60 år och äldre 34 18 16 Antal medarbetare per åldersgrupp åren 2009-2012 1400 1200 2009 2010 2011 2012 1000 800 600 400 200 0 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65- år och äldre 32

Medelålder per arbetsområde och personalgrupp I nedanstående tabell visas medelålder per arbetsområde, personalgrupp och kön för tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare. Medelålder Alla Kvinnor Män Arbetsområde: Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl. 50 50 47 Läkare 44 42 46 Psykolog m.fl. 46 46 49 Sjuksköt/barnmorska 45 45 44 Undersköterska m.fl. 51 52 48 Arbetsområde: Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 43 44 32 Dietist 40 40 Logoped 38 38 Rehab o förebygg, övriga 52 52 51 Sjukgymnast 43 43 42 Arbetsområde: Tandvård Tandhygienist 48 48 36 Tandläkare 48 46 50 Tandsköterska 53 53 Tandvård, övriga 44 41 50 Arbetsområde: Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete 43 45 37 Städ, tvätt m.fl. 50 51 39 Arbetsområde: Teknikarbete Hantverkare m.fl. 49 50 47 Ingenjörer m.fl. 50 47 51 Tekniker 46 48 46 Arbetsområde: Administration Administratör 52 53 47 Handläggare 51 50 53 Ledningsarbete 51 51 52 Läkarsekreterare 50 50 Arbetsområde: Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 50 50 Arbetsområde: Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 52 52 Arbetsområde: Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete 48 48 53 Socialt arbete 50 54 44 33

I nedanstående tabell visas åldersfördelningen i tioårsintervaller samt medelålder inom respektive division. Åldersfördelning och medelålder för tillsvidare och visstidsanställda per division 2012 Division 29 år och yngre 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år och äldre Medelålder Medicin 150 270 263 281 98 44 Psykiatri 58 125 163 200 131 48 Opererande specialiteter 82 183 246 263 105 46 Diagnostik 35 81 149 202 114 49 Hälsa, Habilitering, Rehab 37 60 94 84 34 45 Länsspecialiteter 43 131 146 237 140 49 Allmänmedicin 37 117 186 271 172 50 Sjukhuset i Torsby 37 75 86 445 50 47 Sjukhuset i Arvika 39 58 80 128 58 47 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 5 10 26 84 34 50 IT 8 26 21 16 10 44 Landstingsservice 30 60 81 135 71 49 Landstingsfastigheter 1 9 20 35 21 52 Folktandvården 30 81 100 217 110 50 Landstingshälsan 7 13 6 53 Landstingsgemensamt 1 1 4 1 51 Landstingets kansli 7 27 58 87 58 51 34

Pensionsavgångar I kapitlet pensionsavgångar beräknas 65 års ålder som utgångspunkt för att uppskatta kommande pensionsavgångar. Enbart tillsvidareanställda medarbetare ingår i kapitlet pensionsavgångar. Av de 6 543 medarbetare som vid årsskiftet 2012/2013 var tillsvidareanställda i landstinget kommer cirka 37 procent att bli 65 år under de kommande tio åren. Under de närmaste tio åren kommer ca 2 400 medarbetare att bli 65 år, det motsvarar ca 240 per år. Under 2012 har endast några få medarbetare erhållit avtalspension vilket är en stor minskning vid jämförelse med de senaste åren. Medarbetare som uppnår pensionsålder 65 år per år 2013-2022 300 250 200 182 228 250 235 254 248 257 226 262 267 150 100 50 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 35

Pensionsavgångar 2012 Ålderspension Personer Pension hel 128 Pension del 17 Från delpension till helpension 9 Från del avtalspension till hel ålderspension 7 Särskild avtalspension Pension hel 5 Pension del 0 Andelen medarbetare som inom fem år uppnår 65 år Av landstingets medarbetare uppnår 18 procent åldern 65 år under åren 2012-2016. Detta motsvarar ca 1 150 medarbetare. Andelen medarbetare som uppnår åldern 65 år under perioden 2013 2017 Division Andel i procent åren 2013-2017 Medicin 11% Psykiatri 20% Opererande specialiteter 13% Diagnostik 20% Hälsa, Habilitering, Rehab 13% Länsspecialiteter 21% Allmänmedicin 23% Sjukhuset i Torsby 16% Sjukhuset i Arvika 17% Folktandvården 20% Hälso- o sjukvårdsgemensamt 21% IT 15% Landstingsservice 20% Landstingsfastigheter 20% Landstingshälsan 24% Landstingets kansli 24% 36

Pension vid 65 år per personalgrupp De kommande åren beräknas stora pensionsavgångar ske inom många personalgrupper, sjuksköterskor, undersköterskor, tandsköterskor, städpersonal samt handläggare och administratörer. Antal medarbetare per arbetsområde och personalgrupp som uppnår 65 år perioden 2013 2017 Arbetsområde - Personalgrupp Alla Kvinnor Män Administration Administratör 50 47 3 Handläggare 50 32 18 Ledningsarbete 43 31 12 Vårdadministratör 94 94 Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 2 2 Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete 3 3 Städ, tvätt m.fl. 41 40 1 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 10 10 Dietist 1 1 Logoped 1 1 Rehab o förebyggande övrigt 18 14 4 Sjukgymnast 9 9 Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 4 4 Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete 18 16 2 Tandvård Tandhygienist 13 13 Tandläkare 22 8 14 Tandsköterska 58 58 Tandvård, övriga 3 1 2 Teknikarbete Hantverkare m.fl. 18 2 16 Ingenjörer m.fl. 16 5 11 Tekniker 14 2 12 Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl. 55 50 5 Läkare 88 29 59 Psykolog m.fl. 11 9 2 Sjuksköt/barnmorska 287 266 21 Undersköterska m.fl. 230 211 19 37

Andelen medarbetare per personalgrupp som uppnår 65 år inom 5 år och 10 år Tillsvidareanställda Andel inom 5 år perioden 2013-2017 Andel i procent inom 10 år perioden 2013 2022 Administratör 25% 48% Arbetsterapeut 14% 24% Bibliotekarie m.fl. 15% 38% Dietist 8% 17% Fritidspedagog m.fl. 33% 58% Handläggare 22% 44% Hantverkare m.fl. 20% 43% Ingenjörer m.fl. 17% 33% Kurativt arbete 17% 37% Köks- och måltidsarbete 6% 16% Lab personal m.fl. 19% 39% Ledningsarbete 16% 44% Logoped 5% 24% Läkare 13% 28% Vårdadministratör 21% 42% Psykolog m.fl. 16% 32% Rehab o förebygg, övriga 36% 58% Sjukgymnast 7% 22% Sjuksköt/barnm 14% 30% Socialt arbete 20% 40% Städ, tvätt m.fl. 23% 49% Tandhygienist 10% 26% Tandläkare 18% 44% Tandsköterska 27% 59% Tandvård, övriga 14% 24% Tekniker 17% 30% Undersköterska m.fl. 23% 49% 38

Arbetstid Hel- och deltidsanställningar Landstinget har under många år medvetet arbetat för att medarbetare med tillsvidareanställning ska ha heltid som grundanställning, vilket är fastställt i landstingets personalpolitiska plattform. Andelen tillsvidareanställda medarbetare med heltid är 86 procent år 2011, vilket är en ökning med två procent i jämförelse med föregående år. Under en femårsperiod har andelen heltidsanställda medarbetare ökat med 4 procent. Andel tillsvidareanställda med hel- och deltidsanställningar år 2008 2012 År Heltid Deltid 2008 83 % 17 % 2009 83 % 17 % 2010 84 % 16 % 2011 86 % 14 % 2012 87 % 13 % Andel tillsvidareanställda kvinnor och män med hel- och deltidsanställning Män Deltid 5% Heltid 95% Kvinnor Deltid 15% Heltid 85% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 39

Nedan visas fördelningen av hel- och deltidsanställningar fördelat på kvinnor respektive män. Antal tillsvidareanställda med hel- eller deltidsanställning per division Division Alla Kvinnor Män Heltid Allmänmedicin 531 449 82 Diagnostik 508 428 Folktandvården 432 361 71 Hälsa, Habilitering, Rehab 245 20 39 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 86 67 19 IT 73 19 54 Landstingets kansli 201 152 49 Landstingsfastigheter 81 13 68 Landstingsgemensamt 5 2 3 Landstingshälsan 17 12 5 Landstingsservice 291 206 85 Länsspecialiteter 564 499 65 Medicin 851 655 196 Opererande specialiteter 746 609 137 Psykiatri 555 413 142 Sjukhuset i Arvika 278 247 29 Sjukhuset i Torsby 241 212 29 Deltid Allmänmedicin 177 165 12 Diagnostik 46 44 2 Folktandvården 85 81 4 Hälsa, Habilitering, Rehab 33 32 1 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 10 8 2 IT 2 1 1 Landstingets kansli 28 24 4 Landstingsfastigheter 4 2 2 Landstingsgemensamt Landstingshälsan 8 3 5 Landstingsservice 69 66 3 Länsspecialiteter 101 96 5 Medicin 83 76 7 Opererande specialiteter 57 54 6 Psykiatri 40 31 9 Sjukhuset i Arvika 48 46 2 Sjukhuset i Torsby 97 96 1 40

Andelen hel- och deltidsanställda inom Hälso- och sjukvårdens divisioner 2012 Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Psykiatri Opererande specialiteter Medicin Heltid Deltid Länsspecialiteter Hälso- o sjukvårdsgemensamt Hälsa, Habilitering, Rehab Folktandvården Diagnostik Allmänmedicin 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 Andelen hel- och deltidsanställda inom Verksamhets- och ledningsstöd 2012 Landstingsservice Landstingshälsan Heltid Landstingsgemensamt Landstingsfastigheter Deltid Landstingets kansli IT 50 100 150 200 250 300 350 400 41

Antal tillsvidareanställda med heltidsanställning per arbetsområde och personalgrupp 2012 Heltid Alla Kvinnor Män Administration Administratör 163 154 9 Handläggare 210 144 66 Ledningsarbete 256 194 62 Vårdadministratör 378 378 0 Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 11 11 0 Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete 43 32 11 Städ, tvätt m.fl. 128 117 11 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 66 65 1 Dietist 9 9 0 Logoped 21 21 0 Rehab o förebygg, övriga 37 31 6 Sjukgymnast 120 101 19 Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 10 10 0 Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete 90 85 5 Socialt arbete 4 3 1 Tandvård Tandhygienist 108 106 2 Tandläkare 112 57 55 Tandsköterska 166 166 0 Tandvård, övriga 21 14 7 Teknikarbete Hantverkare m.fl. 83 11 72 Ingenjörer m.fl. 91 31 60 Tekniker 84 6 78 Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl. 267 248 19 Läkare 610 270 340 Psykolog m.fl. 66 52 14 Sjuksköterska/barnmorska 1 759 1 568 193 Undersköterska m.fl. 793 669 124 42

Antal tillsvidareanställda med deltidsanställning per arbetsområde och personalgrupp 2012 Deltid Alla Kvinnor Män Administration Administratör 38 35 4 Handläggare 15 12 3 Ledningsarbete 6 4 2 Vårdadministratör 65 65 0 Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 3 3 0 Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete 7 7 0 Städ, tvätt m.fl. 52 51 1 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 6 6 0 Dietist 3 3 0 Logoped 0 0 0 Rehab o förebygg, övriga 13 11 2 Sjukgymnast 12 12 0 Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 2 2 0 Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete 14 13 1 Socialt arbete 1 0 1 Tandvård Tandhygienist 22 22 0 Tandläkare 11 7 4 Tandsköterska 48 48 0 Tandvård, övriga 1 0 1 Teknikarbete Hantverkare m.fl. 5 0 5 Ingenjörer m.fl. 5 3 2 Tekniker 0 0 0 Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl. 30 29 1 Läkare 54 30 24 Psykolog m.fl. 3 2 1 Sjuksköterska/barnmorska 247 240 7 Undersköterska m.fl. 215 208 7 43

Sysselsättningsgrad Beräkningen av genomsnittlig sysselsättningsgrad erhålls genom att alla tillsvidareanställdas sysselsättningsgrad divideras med antalet anställda vid mättillfället. I beräkningsunderlaget ingår inte de som ansökt om nedsättning av sin grundtjänst däremot ingår de som har erhållit tillfällig utökning av sin sysselsättningsgrad. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda medarbetare är 95,7, procent för år 2012. För kvinnor är den 95,2 procent och för män 97,7 procent. Under de senaste tio åren har den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat. En förändring har dock skett under 2012 då den genomsnittliga sysselsättningsgraden minskat med 0,5 procent i jämförele med föregående år. Genomsnittlig sysselsättningsgrad i procent för tillsvidareanställda medarbetare År Sysselsättningsgrad 1980 73,0 % 1990 79,8 % 2000 91,5 % 2002 92,1 % 2005 93,9 % 2008 95,2 % 2009 94,6 % 2010 95,7 % 2011 96,2 % 2012 95,7 % I nedanstående tabell visas antal tillsvidareanställda med hel- och deltidsanställning samt sysselsättningsgraden för deltidsanställda. Medarbetare med en deltidsanställning inom landstinget har en genomsnittligsysselsättningsgrad på 70 procent. Antal tillsvidareanställda hel- och deltid per sysselsättningsgrad Alla Kvinnor Män Heltid 100 % 5 706 4 551 1 155 Deltid 75 % - 99 % 545 518 27 50 % - 74 % 295 260 35 Mindre än 50 % 45 41 4 44

Närvarotid och frånvarotid I personalsystemen utvärderas registrerad närvarotid och frånvarotid, det vill säga all den tid som regleras av aktuellt schema eller den tid som rapporterats via landstigets flextidsystem (PAW). Detta gäller samtliga närvaro- och frånvaroorsaker. Fördelning mellan närvarotid och frånvarotid 2012 Frånvarotid 26% Närvarotid 74% Förhållandet mellan andelen närvarotid och frånvarotid har varit oförändrad de tre senaste åren. 45

Fördelning av andelen timmar per närvaro- och frånvaroorsak 2012 Övertid-fyllnadstid, jour och bereskap 2% Timavlönad 4% Föräldraledigheter 5% Semester 10% Sjukfrånvaro/ Tidsbegränsad Sjukersättning 4% Övriga ledigheter med lön 3% Övriga ledigheter utan lön 5% Närvarotid Tillsvidarevisstidsanställda 68% Enda skillnaden sedan föregående år är att andelen tid för föräldraledighet har ökat från 4% till 5%. 46

Timmar för närvarotid och frånvarotid I nedanstående tabell redovisas registrerad närvarotid i timmar för tillsvidareanställda, visstidsanställda och timavlönade samt registrerad tid för övertid och fyllnadstid samt arbetad tid för jour och beredskap. Timmarna har reviderats på grund av felaktiga eller försent inkomna rapporteringar för åren 2010 och 2011. Närvaro i timmar 2010 2011 2012 Tillsvidare- och visstidsanställda 9 699 830 9 709 177 9 729 003 Timavlönade 485 455 535 828 537 089 Arbete under jour/ber läkare 137 308 136 334 142 294 Arbete under jour/ber övriga 15 220 16 795 17 935 Fyllnadstid 49 478 49 116 47 759 Kökortning 16 142 10 213 6 504 Övertid 75 244 96 410 94 305 Hela LiV 10 478 232 10 553 874 10 574 889 I nedanstående tabell redovisas registrerad frånvarotid i timmar fördelat per frånvaroorsak Frånvaro i Timmar 2010 2011 2012 Semester 1 387 840 1 384 635 1 378 169 Föräldraledigheter 601 581 638 696 668 863 Sjukfrånvaro/Tidsb.sjukersättning 541 641 580 799 622 858 Övriga ledigheter med lön 467 548 441 694 431 722 -därav kompetensutveckling och studier med lön 229 356 239 039 227 516 Övriga ledigheter utan lön 705 977 656 569 662 466 Hela LiV 3 704 587 3 702 392 3 764 078 47

48

Årsarbetare Ett nyckeltal som ofta används för att beskriva ett företags eller organisations produktion eller personalresurs är antal årsarbetare. Nyckeltalet årsarbetare erhålls genom att beräkna summan av timmar för närvarotid På motsvarade sätt kan timmar för frånvarotid användas för att beskriva årsarbete för icke arbetad tid. Antalet årsarbetare kan beräknas med två olika mått. Val av mått beror på vad antalet årsarbetare avser att mäta. Nedan följer en beskrivning av två olika mått som kan användas vid beräkning av antal årsarbeten. Summan av all registrerad närvarotid (arbetad tid, fyllnadsoch övertid samt arbetad tid under jour och beredskap) per år dividerat med måttet 1 760 (146,66 tim/mån). Måttet 1760 används för att mäta den arbetade tiden, t ex i samband med produktionsuppföljningar såsom Nysam- och i landstingets tertialuppföljningar. Summan av all registrerad närvarotid samt avlönad frånvarotid (exempelvis semester) per år dividerat med måttet 1 980 (165 tim/mån). I Medarbetare 2012 används endast måttet 1 760 vid beräkning av antalet årsarbetare. Årsarbetare för närvarotid Andelen årsarbetare ökade under 2012 jämfört med föregående år med cirka 11 årsarbetare. Ökningen för 2012 beror till viss del av arbete med införandet av vårdinformationssystemet Cosmic. 2012 Årsarbeten 6 008 2011 Årsarbeten 5 997 2010 Årsarbeten 5 952 5 000 5 200 5 400 5 600 5 800 6 000 6 200 49

I nedanstående tabell redovisas registrerad närvarotid i timmar omvandlat i antal årsarbetare för tillsvidare- och visstidsanställda samt timavlönade. Registrerade timmar för övertid och fyllnadstid samt arbetad tid för jour och beredskap ingår i tabellen. Närvarotiden är reviderad på grund av försent eller felaktig rapportering. Närvaro beräknat i årsarbeten 2010 2011 2012 Tillsvidare- och visstidsanställda 5 508,6 5 516,6 5 527,8 Timavlönade 277,0 304,5 305,2 Arbete under jour/ber läkare 78,0 77,5 80,9 Arbete under jour/ber övriga 8,7 10,2 9,5 Fyllnadstid 28,1 27,9 27,1 Kökortning 9,2 5,8 3,7 Övertid 42,8 54,8 53,6 Hela LiV 5 952 5 997 6008 Andel årsarbetare per division de tre senaste åren (beräknat på antalet arbetade timmar) Närvarotid beräknat i årsarbeten Division 2010 2011 2012 Medicin 864,7 897,6 898,2 Psykiatri 575,0 583,2 587,3 Opererande specialiteter 687,8 700,3 709,1 Diagnostik 487,0 485,5 481,2 Hälsa, Habilitering, Rehab 241,9 252,0 251,1 Länsspecialitet 567,1 572,1 576,1 Allmänmedicin 643,7 633,8 628,3 Sjukhuset i Torsby 292,1 294,9 296,5 Sjukhuset i Arvika 298,5 296,8 304,0 Folktandvården 420,1 417,8 416,8 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 16,7 74,6 86,3 IT 74,1 78,8 76,9 Landstingsservice 388,5 387,9 378,4 Landstingsfastigheter 73,7 77,2 81,6 Landstingshälsan 18,0 18,3 18,1 Landstingsgemensamt 25,3 9,6 7,8 Landstingets kansli 278,1 216,0 210,8 Hela LiV 5 952 5 997 6 008 50

Närvarotid beräknat i årsarbeten per personalgrupp åren 2010-2012 Personalgrupp 2010 2011 2012 Administratör 199,1 194,4 191,1 Arbetsterapeut 62,3 62,9 62,7 Bibliotekarie m.fl. 10,8 11,4 10,8 Dietist 9,2 11,2 11,9 Fritidspedagog m.fl. 12,0 12,2 12,3 Handläggare 192,5 201,0 202,1 Hantverkare m.fl. 91,0 100,1 105,7 Ingenjörer m.fl. 81,5 83,6 86,9 Kurativt arbete 99,1 93,9 92,8 Köks- och måltidsarbete 69,5 66,3 64,7 Lab personal m.fl. 258,6 256,2 252,4 Ledningsarbete 243,7 245,7 245,4 Logoped 15,9 18,8 19,4 Läkare 650,3 663,3 681,6 Vårdadministratör 387,0 402,1 401,6 Psykolog m.fl. 69,4 69,4 73,3 Rehab o förebygg, övriga 48,5 46,5 44,4 Sjukgymnast 118,5 115,6 116,7 Sjuksköt/barnm 1 695,6 1 722,0 1 719,5 Socialt arbete 3,6 4,3 5,0 Städ, tvätt m.fl. 178,3 176,7 175,2 Tandhygienist 93,3 99,2 101,6 Tandläkare 101,0 96,0 96,0 Tandsköterska 178,1 175,2 172,6 Tandvård, övriga 20,7 20,9 20,5 Tekniker 84,3 83,9 83,3 Undersköterska m.fl. 978,2 963,6 958,5 Övrig - 0,0 0,1 0,3 Totaler 5 952 5 997 6 008 51

Årsarbetare för frånvarotid I nedanstående tabell redovisas registrerad frånvarotid i timmar omvandlat till årsarbetare fördelat per frånvarorsak. Timmarna har reviderats på grund av felaktiga eller försent inkomna rapporteringar för åren 2010 och 2011. Frånvarotid beräknat årsarbeten 2010 2011 2012 Semester 788,5 786,7 783,1 Föräldraledigheter 341,8 362,9 380,0 Sjukfrånvaro/Tidsbegränsad Sjukersättning 307,8 330,0 353,9 Övriga ledigheter med lön 265,7 251,0 245,3 --därav kompetensutveckling och studier med lön 130,3 135,8 129,3 Övriga ledigheter utan lön 401,1 373,1 376,4 Hela LiV 2 105 2 104 2 139 Andel årsarbetare per division de tre senaste åren (beräknat på antalet frånvarotimmar) Frånvarotid beräknat i årsarbeten Division 2010 2011 2012 Medicin 324,2 329,4 336,4 Psykiatri 171,7 177,5 192,0 Opererande specialiteter 269,5 282,8 298,3 Diagnostik 170,0 173,8 178,1 Hälsa, Habilitering, Rehab 106,1 105,4 95,6 Länsspecialiteter 229,3 226,7 222,2 Allmänmedicin 219,2 223,9 218,5 Sjukhuset i Torsby 106,1 102,8 105,8 Sjukhuset i Arvika 129,8 115,2 120,3 Folktandvården 148,2 137,7 145,7 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 10,6 20,4 20,9 IT 17,5 22,1 21,1 Landstingsservice 102,3 103,9 101,3 Landstingsfastigheter 12,7 14,6 15,5 Landstingshälsan 5,3 4,0 5,9 Landstingsgemensamt 7,7 2,4 2,0 Landstingets kansli 84,2 60,9 59,2 Hela LiV 2 105 2 104 2 139 52

Frånvarotid beräknat i årsarbeten per personalgrupp åren 2010-2012 Personalgrupp 2010 2011 2012 Administratör 49,4 41,1 39,8 Arbetsterapeut 29,3 28,7 31,0 Bibliotekarie m.fl. 5,9 4,1 3,7 Dietist 2,5 4,7 3,7 Fritidspedagog m.fl. 3,7 3,3 2,9 Handläggare 52,1 50,5 48,8 Hantverkare m.fl. 17,2 18,7 21,7 Ingenjörer m.fl. 19,0 19,4 20,1 Kurativt arbete 37,2 35,3 33,9 Köks- och måltidsarbete 17,5 18,6 18,2 Lab personal m.fl. 92,0 96,8 101,8 Ledningsarbete 48,9 48,7 47,9 Logoped 6,5 7,6 9,0 Läkare 307,7 315,4 314,8 Läkarsekreterare 119,0 126,4 127,3 Psykolog m.fl. 25,2 29,7 27,9 Rehab o förebygg, övriga 15,9 15,8 15,2 Sjukgymnast 58,8 59,5 53,1 Sjuksköt/barnm 694,4 694,6 722,8 Socialt arbete 0,9 1,3 1,6 Städ, tvätt m.fl. 50,6 52,4 51,2 Tandhygienist 42,3 39,7 40,1 Tandläkare 39,2 33,9 38,5 Tandsköterska 56,8 51,3 52,6 Tandvård, övriga 7,8 7,0 7,7 Tekniker 19,7 21,9 21,1 Undersköterska m.fl. 285,4 277,3 282,3 Totaler 2 105 2 104 2 139 53

54

Arbetsmiljö och hälsa Insatser inom området Arbetsmiljö och hälsa är inriktade mot aktiviteter som bidrar till att uppfylla det övergripande målet i Landstingsplanen om ansvarstagande och arbetsglädje. Arbetsmiljö- och hälsoarbetet kommer att kontinuerligt förflyttas mot att i allt högre grad inriktas mot hälsofrämjande insatser, med ett fortsatt säkrat systematiskt arbetsmiljöarbete, illustrerat i bilden nedan. Ett hälsofrämjande arbetssätt och arbetstider Första etappen av projekten med hälsofrämjande arbetsplatser fullföljdes under hösten 2012. Landstinget blev medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukvård. I redogörelserna från pilotverksamheterna märks en ökad medvetenhet om arbetsmiljö-och hälsofrågor Utvärderingen av projekt fysisk aktivitet med en timme per vecka på arbetstid som gjorts i samverkan med Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro visar att deltagarna blev mer fysiskt aktiva både på arbetet och på fritiden Projektet Sömn, skiftarbete och återhämtning visar positivt resultat när det gäller sömnkvalitet för individer 55

Medarbetarekät Medarbetarenkätens resultat ger en bild av hur medarbetarnas upplevelser av arbetsmiljö, delaktighet och ansvarstagande utvecklas i förhållande till landstingets vision om att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Resultaten av Medarbetarenkäten 2011 återkopplades på samtliga organisatoriska nivåer under våren 2012. Enkäten gick ut till 6 789 medarbetare. och besvarades av 5 275 personer. Svarsfrekvensen blev i genomsnitt 78 procent. Medarbetarenkäten visade på positiva resultat inom följande område Medarbetarskap och kompetens Stöd & ledarskap Personalutveckling Belastningsergonomi Medarbetarenkäten visar att resultaten av nedanstående områden behöver förbättras: Krav och kontroll i arbetet andel i spänt arbete Litar på ledningen Mobbning och trakasserier Stressrelaterade faktorer Arbetsskador och tillbud Centrala skyddskommittén har fattat beslut om att tillsätta en partssammansatt arbetsgrupp, för att närmare studera rapporterade arbetsskador och tillbud inom landstinget, denna grupp benämns Engelbrektsgruppen. Engelbrektutredningen som har föreslagit åtgärder för att landstinget ska kunna leva upp till EU-direktivet 2010/32 fokuserade på stickoch skärskador, halka/fall och snubbelskador samt Våld och hot om våld eftersom de utgör 60 procent av samtliga rapporterade arbetsskador i landstinget. Halkskador är näst efter stickskador den vanligaste rapporterade skadan. Halkskador orsakar även flest sjukfrånvarodagar. Information med råd och stöd för avvikelsehantering av arbetsskador och tillbud har gått ut till samtliga första linjens chefer. Engelbrektsgruppen uppdrag har avrapporterat och avslutats. 56

Rapporterade arbetsskador per division åren 2008-2012 Rapporterade arbetsskador 2008 2009 2010 2011 2012 Medicin 74 53 62 63 62 Psykiatri 42 45 43 51 44 Opererande specialiteter 37 35 27 26 33 Diagnostik 17 23 27 32 20 Hälsa, Habilitering, Rehab 8 6 6 6 12 Länsspecialiteter 31 16 37 17 26 Allmänmedicin 11 12 8 9 6 Sjukhuset i Torsby 17 13 21 15 10 Sjukhuset i Arvika 24 12 13 Folktandvården 40 28 31 26 23 IT 3 1 3 5 6 Landstingsservice 30 16 11 11 10 Landstingsfastigheter 3 1 3 5 6 Landstingshälsan 0 1 1 0 0 Landstingets kansli 9 6 3 5 3 Rapporterade arbetsskador fördelat på kön 300 250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 Kvinnor 211 250 226 218 Män 50 56 52 52 57

Rapporterade arbetsskador och tillbud åren 2008-2012 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2008 2009 2010 2011 2012 Arbetsskador 323 269 311 290 274 Tillbud 235 308 326 318 352 58

Friskvård Varje medarbetare i landstinget har 1000 kronor att använda till motion och annan friskvård. Pengarna är personliga och kan således inte delas upp så att man avstår en del till t ex avdelningsgemensamma aktiviteter. Friskvårdaktiviteten ska alltid ske utanför ordinarie arbetstid. Inom landstinget finns lokaler som ger möjlighet till träning för medarbetarna. Under 2012 har 37 procent eller drygt 2 600 medarbetare fått ersättning för friskvårdsaktiviteter till en summa motsvarande ca 2,2 miljoner kronor. Utbetald ersättning för friskvårdsaktivitet samt andelen medarbetare per division som nyttjade denna friskvårdsersättning Division Utbetalt i kronor Andelen anställda som erhållit friskvårdsersättning Medicin 363 479 39% Psykiatri 212 569 36% Opererande specialiteter 294 104 38% Diagnostik 229 696 47% Hälsa, Habilitering, Rehab 1 195 2% Länsspecialiteter 237 184 40% Allmänmedicin 242 660 37% Sjukhuset i Torsby 38 566 27% Sjukhuset i Arvika 127 836 43% Folktandvården 204 658 45% Hälso- o sjukvårdsgemensamt 25 208 30% IT 29 798 44% Landstingsservice 87 468 29% Landstingsfastigheter 22 754 34% Landstingshälsan 10 626 46% Landstingsgemensamt 1 577 43% Landstingets kansli 100 835 55% Torsby har ett särskilt avtal och därmed en annan konstruktion än andra verksamheter, att division HHR har låga uttag beror på deltagande i friskvårdsprojekt som innebar fysisk aktivitet på arbetstid. 59

Sjukfrånvaro Enligt lagen om kommunal redovisning är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron som ska redovisas beräknas utifrån registrerade sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinarie arbetstid. För beräkning av sjukfrånvaro används den modell som Sveriges Kommuner och Landsting anvisat. Modellen utgår från lagstiftning om hur sjukfrånvaro ska redovisas i årsrapporter. I den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro ingår dessutom frånvaro för anställda som har tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. I den obligatoriska redovisningen ingår det 7 nyckeltal. Nyckeltal enligt obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Sjukfrånvaro enligt modell för obligatorisk redovisning 2012 2011 2010 Total sjukfrånvarotid 4,71 % 4,40 % 4,10 % Kvinnor 5,14 % 4,80 % 4,50 % Män 3,00 % 2,80 % 2,60 % Ålder 29 år eller yngre 3,32 % 3,00 % 2,70 % Ålder 30-49 år 4,29 % 4,00 % 3,90 % Ålder 50 år eller äldre 5,22 % 4,90 % 4,60 % Sjukperiod 60 dagar eller mer 37,32 % 35,30 % 34,70 % Sjukfrånvaron inom landstinget Enligt landstingsplanen är målet att den totala sjukfrånvaron inte överskrider 5 procent. Målet om 5 procent sjukfrånvaro uppnåddes redan 2009. 2012 är sjukfrånvaron 4,7 procent vilket är en ökning i förhållande till de senaste årens nedgång. 60

Sjukfrånvaro i procent enligt modell för obligatorisk sjukfrånvaro redovisning åren 2010-2012. 6,0% 5,0% 4,1% 4,4% 4,7% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2010 2011 2012 Sjukfrånvaron redovisad för olika sjukperioder åren 2010-2012 3% 2% 2% 1% 2010 2,0% 2011 2,0% 2012 2,1% 2010 1,4% 2011 1,6% 2012 1,8% 1% 2010 0,7% 2011 0,7% 2012 0,8% 0% Sjukfrånvaro 1-14 dagar Sjukfrånvaro 15-59 dagar Sjukfrånvaro 60 dagar eller fler 61

2012 Sjukfrånvaron redovisad i olika sjukperioder per division åren 2011 och 2012 Sjukfrånvaro 1-14 dagar Sjukfrånvaro 15-59 dagar Sjukfrånvaro 60 dagar eller fler Medicin 2,2% 0,7% 1,7% Psykiatri 2,3% 0,9% 1,4% Opererande specialiteter 2,3% 0,9% 1,9% Diagnostik 2,0% 0,6% 2,8% Hälsa, Habilitering, Rehab 1,6% 0,4% 1,1% Länsspecialiteter 2,1% 0,7% 1,9% Allmänmedicin 1,5% 0,9% 2,3% Sjukhuset i Torsby 1,9% 0,9% 1,0% Sjukhuset i Arvika 2,2% 0,9% 2,1% Folktandvården 2,5% 0,8% 1,0% Hälso- o sjukvårdsgemensamt 1,1% 0,3% 1,0% IT 1,6% 0,2% 0,9% Landstingsservice 3,0% 0,9% 2,0% Landstingsfastigheter 1,7% 0,4% 6,3% Landstingshälsan 1,7% 2,8% 0,0% Landstingsgemensamt 1,1% 0,4% 0,0% Landstingets kansli 1,2% 0,2% 0,5% 2011 Sjukfrånvaro 1-14 dagar Sjukfrånvaro 15-59 dagar Sjukfrånvaro 60 dagar eller fler Medicin 2,1% 0,7% 1,4% Psykiatri 2,3% 0,8% 1,0% Opererande specialiteter 2,0% 0,7% 1,6% Diagnostik 2,2% 0,8% 2,6% Hälsa, Habilitering, Rehab 1,5% 0,4% 1,2% Länsspecialiteter 2,0% 0,8% 1,8% Allmänmedicin 1,5% 0,7% 1,8% Sjukhuset i Torsby 1,7% 0,6% 0,9% Sjukhuset i Arvika 1,8% 0,7% 2,0% Folktandvården 2,3% 0,7% 1,0% Hälso- o sjukvårdsgemensamt 1,1% 0,3% 0,9% IT 2,0% 0,8% 0,8% Landstingsservice 3,1% 1,1% 2,4% Landstingsfastigheter 1,3% 0,9% 0,3% Landstingshälsan 1,8% 0,6% 3,0% Landstingsgemensamt 1,9% 1,0% 2,7% Landstingets kansli 1,5% 0,2% 0,4% 62

Procent Procent Sjukfrånvaro i procent per division inom Hälso- och sjukvården 2010-2012 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Medicin Psykiatri Opererande specialiteter Diagnostik Hälsa, Habilitering, Rehab Läns specialiteter Allmänmedi cin Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Folk tandvården 2010 4,2 4,3 4,4 4,2 4,2 4,1 3,6 3,1 4,6 3,9 2011 4,5 4,3 4,5 5,8 3,1 4,8 4,0 3,2 4,7 4,0 2012 4,7 4,8 5,1 5,5 3,3 4,9 4,7 3,9 5,3 4,3 Sjukfrånvaro i procent för staberna inom verksamhets- och ledningstöd 2010-2012 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Hälso- o sjukvårdsgemens amt IT Landstings service Landstings fastigheter Landstings hälsan Landstings gemensamt Landstingets kansli 2010 5,2 2,4 7,0 1,5 8,0 4,1 2,2 2011 2,5 3,7 6,9 2,6 5,4 0,6 2,5 2012 2,5 2,7 6,6 3,6 10,9 1,5 2,1 63

Sjukfrånvaro i procent per åldersgrupp Åldersgrupper Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Alla Kvinnor Män 19 år eller yngre 0 % 0,% 0 % 20-29 år 3,3 % 3,7 % 2,2 % 30-39 år 4,1 % 4,6 % 2,5 % 40-49 år 4,4 % 4,8 % 3,2 % 50-59 år 4,8 % 5,1 % 2,9 % 60 år och äldre 5,9 % 6,4 % 3,9 % Sjukfrånvaro i procent per personalgrupp och kön Personalgrupp Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Alla Kvinnor Män Administratör 2,7% 2,9% 1% Arbetsterapeut 3,5% 3,5% 0,3% Bibliotekarie m.fl. 4,0% 4,0% 0% Dietist 5,7% 5,8% 0% Fritidspedagog m.fl. 3,7% 3,7% 0% Handläggare 2,1% 2,0% 2,3% Hantverkare m.fl. 5,8% 2,3% 6,3% Ingenjörer m.fl. 2,3% 4,3% 1,6% Kurativt arbete 3,1% 3,2% 2,3% Köks- och måltidsarbete 5,7% 6,4% 3,2% Laboratoriepersonal m.fl. 5,6% 5,8% 2,8% Ledningsarbete 2,3% 1,8% 3,5% Logoped 5,1% 5,1% 0% Läkare 2,5% 3,2% 2% Läkarsekreterare 6,3% 6,3% 0% Psykolog m.fl. 6,1% 7,1% 2,4% Rehab o förebygg, övriga 4,3% 4,9% 1,6% Sjukgymnast 4,4% 5,1% 1,3% Sjuksköterska/barnmorska 4,9% 5,1% 3,2% Socialt arbete 2,8% 3,4% 1,6% Städ, tvätt m.fl. 8,2% 8,6% 4,3% Tandhygienist 4,1% 4,1% 2,5% Tandläkare 3,3% 3,7% 2,9% Tandsköterska 4,7% 4,7% 0% Tandvård, övriga 6,2% 7,6% 3,7% Tekniker 4,0% 3,1% 4,1% Undersköterska m.fl. 6,4% 6,8% 4,2% 64

Sjukfrånvaro i dagar Antalet anställda varierar över året, uppgifterna i nedanstående tabell visar ett snittvärde för antalet anställda för respektive år. Vid beräkning av sjukfrånvarodagar har ingen hänsyn tagits till om sjukfrånvaron omfattar hel- eller halvdag. Således ingår all registrerad sjukfrånvaro utan beaktande till omfattning, dvs. oavsett hur många timmar man varit sjukfrånvarande så räknas det som en dag. Sjukfrånvaro i kalenderdagar Genomsnittligt antal anställda Genomsnittligt antal sjukfrånvarodagar 2010 2011 2012 7 139 7 109 7 182 14,5 17,1 18,6 Rehabilitering Landstinget har sedan 2009 en överenskommelse med Försäkringskassan om samarbete i sjukförsäkringsärenden. Syftet med överenskommelsen är att säkerställa, tydliggöra och effektivisera samarbetet och informationen mellan landstinget och Försäkringskassan. Målet med överenskommelsen är att skapa effektiva och korta handläggningstider för att förkorta sjukperioderna och minska den totala sjukfrånvaron. Enligt landstingets riktlinjer ska en rehabiliteringsplan för återgång i arbetet göras vid längre sjukfrånvaro samt vid upprepad korttidsfrånvaro (fler än 5 tillfällen under en 12 månadsperiod). Rehabiliteringsarbetet finns beskrivet i en detaljerad processkarta enligt nedan. Kartan finns på landstingets intranät och visar på ett tydligt sätt vad som sker inom varje steg och vilket styrande dokumentation som finns kopplad till respektive steg 65

66

Lönebildning Lönebildningen är en viktig del i landstingets verksamhetsstyrning. Den ska bidra till en ständig utveckling och förbättring av verksamheten, samt vara ett incitament för att nå verksamhetsmålen. Lönesättningen är ett av verktygen för cheferna i arbetet med verksamhetens utveckling och medarbetarnas motivation och arbetstillfredsställelse. Den individuella lönen baseras på arbetsuppgifternas svårighetsgrad, den individuella prestationen, samt marknadslöneläget. Landstinget verkar för en ökad lönespridning i samtliga yrkesgrupper för att möjligöra för medarbetaren att göra en lönekarriär inom det egna yrket. Ansvar Landstingets chefer ansvarar för lönesättningen av sina medarbetare. Förhandlingschef ansvarar för de årliga löneöversynerna. Syfte Lönebildningen är ett styrmedel för verksamheten. Landstinget vill kunna premiera goda arbetsinsatser med en god löneutveckling. I grunden handlar det om att kunna rekrytera och behålla kompetens som verksamheten kräver. Löneöversyn 2012 pågick under hela året. Under våren förhandlades avtalsområden med giltiga kollektivavtal, Vårdförbundet, LSR och Akademiker alliansen. Löneöversynen för 2012 inriktades främst på att ge ett större utslag för den individuella lönesättningen och ökad lönespridning. Några prioriterade grupper fanns där landstinget såg att lönebilden behövde korrigeras. Jämförelser görs med övriga riket för att landstinget ska kunna ha konkurrenskraftiga löner och kunna rekrytera och behålla den kompetens som verksamheten kräver. Ny lön betalades ut i juni. Under hösten förhandlades samtliga övriga förbund, Kommunal, Sveriges läkarförening, OFRs förbundsområde AKV samt Lärarna. Ny lön för dessa grupper utbetalades med novemberlönen. Främst prioriterades distriktläkare, vårdadministratörer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Landstinget följer under 2013 upp de satsningar som har gjorts. 67

Lönebild för gruppen läkare med specialistutbildning. Mätdatum är november 2012. 68

Lönebilden för sjuksköterskor grund och specialist, barnmorskor, röntgensjuksköterskor samt biomedicinska analytiker. Mätdatum november 2012 69

Lönebilden för olika personalgrupper inom landstinget där insatser gjorts i senaste löneöversynen. Mätdatum är november 2012 70