Transporteffektivisering med integrerad informationsteknologi TRANSMIT

Transporteffektivisering med integrerad informationsteknologi TRANSMIT Mattias Forsberg Claes Löfroth Magnus Thor VINNOVA Rapport VR 2002:23

Titel: Transporteffektivisering med integrerad informationsteknologi, TRANSMIT Title: Improved efficiency in forest haulage using integrated information technology, TRANSMIT Författare/Author: Mattias Forsberg, Claes Löfroth, Magnus Thor Serie/Series: VINNOVA Rapport VR 2002:23 ISSN 1650-3104 ISBN 91-89588-75-4 Publiceringsdatum/Date published: Oktober/October 2002 Utgivare/Publisher: VINNOVA Verket för Innovationssystem/ Swedish Agency for Innovation Systems, Stockholm Diarienr/Record no: 2001-2394 Referat (syfte, metod, resultat): Projektets övergripande mål var att minska skogsbrukets transportkostnader och miljöpåverkan genom att utveckla och demonstrera fordon med utrustning som möjliggör en kontinuerlig minskning av bränsleförbrukningen. Bränsleförbrukning, motordata och uppgift om de testade fordonens position registrerades ombord på fordonen och överfördes trådlöst till en central databas. Förarna kompletterade den automatiska registreringen med manuell registrering av vägklass, last m.m. I projektet uppnåddes en långsiktig bränslereduktion på 5-8 procent (motsvarande ca 10 000 m3 diesel och 55 miljoner kr för skogsbruket). Förarens körstil och vägens beskaffenhet har stor inverkan på bränsleförbrukningen. Effekten av dessa parametrar har kvantifierats för de fyra fordonen i projektet. Projektet har genererat underlag för en effektivare transportplanering och bättre kalkyler för investering och upprustning av vägar. Abstract (aim, method, results): The aim of the project was to reduce haulage costs and environmental impact for the forestry sector in Sweden. The means was to develop and demonstrate log truck equipment that enabled continuous reduction of the fuel consumption. The fuel consumption was recorded together with data from the engine and data about the vehicle s position. The information was transmitted wirelessly to a central database. The drivers registered information manually about e.g. road standard and payload. A long-term reduction of fuel consumption of 5-8 % was obtained in the project (corresponding to about 10 million litre of diesel and 55 MSEK for forestry in Sweden). The operator s way of driving and the nature and quality of the roads have a great impact on the fuel consumption. The effect of these parameters has been quantified for the four trucks in the project. The project has formed a basis for a more efficient transport planning and better calculations on investments and improvement of roads. I VINNOVAs Verket för innovationssystem - publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. De flesta VINNOVA-publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via www.vinnova.se. VINNOVA Swedish Agency for Innovation Systems - publications are published at www.vinnova.se

Slutrapport för projekt P13005-3: Ett projekt med anslag från Transporteffektivisering med integrerad informationsteknologi för skogsindustrin (TRANSMIT) [Improved efficiency in forest haulage using integrated information technology (TRANSMIT)] 1 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

Förord Denna rapport sammanfattar projekt TRANSMIT, som påbörjades 1999 och avslutades under 2002. En rad personer har medverkat till att projektet kunnat genomföras: Per-Åke Arvidsson, tidigare SkogForsk Jörgen Bergh, Telia Mobile AB Bengt Carlsson, Hogia Innovation AB Dick Carlsson, tidigare Södra Skog Lars Edsvik, JF Skogs AB Peter Gillbrand, Scania Infotronics AB Anders Jönsson, tidigare SkogForsk Lars Larm, tidigare NUTEK Eva Lindskog-Johansson, Hogia Innovation AB Christer Pehrsson, Volvo Truck Corporation AB Jan Petersson, Södra Skog Sören Petersson, Holmen Skog Erik Ros, tidigare Hogia Communications AB Till dessa personer vill författarna av denna rapport rikta ett varmt tack. Särskild tacksamhet känner vi även till chaufförerna i de fyra lastbilarna T1 (Ingemar Bengtsson, Erik Bengtsson och Sören Pihl), T2 (Dag-Arne Jacobsson och Jörgen Modin) T3 (Sven-Olof Olofsson och Per-Olof Olofsson) samt T4 (Roland Bernersson, Bengt-Åke Bengtsson och Anders Skoglund). Ni har inte bara möjliggjort all datainsamling utan ställt upp på ett fantastiskt sätt genom projektets berg och dalar. Uppsala 2002-06-25 Mattias Forsberg Claes Löfroth Magnus Thor 2 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

Sammanfattning Det finns ett stort behov av att minska bränsleförbrukning och miljöbelastning vid transporter med lastbil. Skogsnäringen är ett exempel på en bransch där ett omfattande transportarbete utförs med lastbil. Skogsbruket transporterar årligen ca 60 miljoner m 3 rundvirke till en total kostnad av 2,8 miljarder kr varav ca 25 % av kostnaden utgörs av diesel. Bränsleförbrukningen för Sveriges virkesfordon har uppskattats till ca 150 000 m 3 per år, och den årliga miljöeffekten är beräknad till ca 400 000 ton CO 2 och ca 4 200 ton No x. Det övergripande målet med detta projekt har varit att minska skogsbrukets transportkostnader och miljöpåverkan genom att utveckla och demonstrera fordon med utrustning som möjliggör en kontinuerlig minskning av bränsleförbrukningen. Projektets mål var en minskning på 5 %. I projektet medverkade Hogia Innovation, Holmen Skog, JF Skogs, Scania, SkogForsk, Södra, Telia och Volvo. Projektet delfinansierades av VINNOVA. För mätning av bränsleförbrukning utvecklades teknik av Hogia. Utrustningen bestod av en Flight Recorder som samlar motordata, mjukvara i fordons-pc för hantering av data från Flight Recorder och förare samt en GSM-baserad kommunikationslösning för överföring av data från fordon till central databas. Förarna kompletterade den automatiska uppföljningen av bränsleförbrukningen med manuell registrering av vägklass, last m.m. Mätningarna kompletterades med registrering av fordonens position med GPS. Föraren har en tydlig påverkan på bränsleförbrukningen. Genom att fokusera på bränsleförbrukningen som ett viktigt nyckeltal och genom utbildning i sparsam körning kan förare få motivation och kunskap att sänka bränsleförbrukningen. I projektet uppnåddes en långsiktig förbättring på 5-8 procent. En förbättring som för skogsindustrin i stort skulle motsvara ca 10 000 m 3 diesel och 55 miljoner kr. Vägens beskaffenhet har stor inverkan på bränsleförbrukningen. I och med uppmätta resultat finns ytterligare material som underlag för en effektivare transportplanering och bättre kalkyler för investering och upprustning av vägar. Bra vägar har tidigare visats höja trafiksäkerheten samt stödja ett rationellt skogsbruk. Denna studie visar även att bra vägar ger en lägre bränsleförbrukning, därmed kan kostnaden för och miljöbelastningen av lastbilstransporter sänkas. Ämnesord: Bränsleförbrukning, lastbil, vägtransport 3 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

Summary There is a demand for a reduced fuel consumption and environmental impact in transportation. The forest industry is one of many industries heavily dependent on transportation by truck. The Swedish forest industry require transportation of approx. 60 million cubic meters of round wood per year at a current cost of some 2,8 billion crowns. About 25 percent of that cost is fuel dependent. The total fuel consumption of Swedish round wood transportation is estimated to some 150 000 m 3 per year. The environmental impact derived from the fuel consumption is estimated to approx. 400 000 tons of CO 2 and approx. 4 200 tons of NO x. The objective of the project have been a reduction the forest industry s cost of transportation and environmental impact by means of developing and demonstrating vehicles equipped to constantly reduce it s fuel consumption. The project aimed at a 5 percent reduction. Hogia Innovation, Holmen Skog, JF Skogs, Scania, SkogForsk, Södra, Telia and Volvo took part in the project. The project was financed by the participating organisations and VINNOVA (The Swedish Agency for Innovation Systems). In order to facilitate an automatic collection of fuel consumption a platform of technology was created by Hogia. The equipment consisted of a Flight Recorder that collects engine data, software in an on-board PC for recording engine data and driver input as well as a GSM based communication solution enabling automatic data transfer to in office database. The drivers updated the automatic measurement of fuel consumption with external data such as current road type and load etc. The data was also updated with the position of the vehicle with using GPS technology. The driver s skills have a clear impact on fuel consumption. By creating a focus on fuel consumption as a primary business ratio and by improving the drivers skills in economical driving the driver can get motivation and acquire the necessary skills to reduce fuel consumption. In the project drivers achieved long term improvements of 5-8 percent. Such an improvement in round wood transportation would represent approx. 10 000 m3 diesel and 55 million crowns. The condition of the road has a significant effect on fuel consumption. Through the estimated differences a wider knowledgebase is created for improved transport planning and better estimates of road investment and maintenance. The road standard has previously been shown to increase the road safety and support the performance of a rational forest industry. In this study it is demonstrated that an improved road standard has a positive effect on fuel consumption and environmental impact of the transportation industry. Key words: Fuel consumption, road transport, truck 4 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

Inledning Bakgrund och syfte Behovet att minska bränsleförbrukningen och miljöbelastningen för transporter med lastbil är stort. Skogsnäringen är ett exempel på en viktig bransch där ett omfattande transportarbete utförs med lastbil. Skogsbruket transporterar årligen ca 60 miljoner m 3 rundvirke till en total kostnad av 2,8 miljarder kr (efter Johansson, 2001) varav ca 25% utgörs av kostnader för diesel. För en enbilsåkare som kör 170 000 km per år är den årliga kostnaden för diesel ca 540 000 kr 1. Dieselpriset kan förväntas att öka snarare än att minska, och vid projektets början hade beskattningen precis ökat med 25 öre per liter. Bränsleförbrukningen för Sveriges virkesfordon har uppskattats till ca 150 000 m 3 per år, och den årliga miljöeffekten är beräknad till ca 400 000 ton CO 2 och ca 4 200 ton No x (efter Lindholm & Berg, 2002). Framväxten av informativa vägdatabaser, med Nationella vägdatabasen (NVDB) som den mest omfattande satsningen, ger tillsammans med moderna transportplaneringssystem nya möjligheter att ta hänsyn till förbrukning och miljöbelastning vid planering av transportarbetet. Med tillgång till indata med hög upplösning om vägarna kan vägvalet göras både med avseende på att minimera kostnader och att minimera miljöbelastning och bränsleförbrukning. För att ytterligare sänka bränsleförbrukningen och miljöbelastningen krävs emellertid mer ingående kunskap om olika faktorers inverkan på bränsleåtgången i transportarbetet. Faktorer som har stor inverkan på bränsleförbrukningen och därmed miljöbelastningen är t.ex. förarens körsätt, vägens beskaffenhet (vägklass) samt körhastigheten. Det finns ett behov av att beskriva bränsleförbrukningens beroende av dessa och andra faktorer, dels för att kunna finna sätt att reducera bränsleförbrukningen och dels för att informera och utbilda förare om vikten av att tänka i bränsleekonomiska termer. Ett sätt att samla in uppgifter om sambanden är att utnyttja modern IT och automatisk datainsamling. Det finns också en nytta med att utnyttja delar av den insamlade informationen som underlag till uppdatering av data om vägarna i vägdatabaser av typen NVDB. Med bränslemätningar under praktisk virkestransport och erfarenheter från tidigare studier ville vi belysa olika faktorers påverkan på bränsleförbrukningen. Arbetet syftade också till att på längre sikt få fram mätningsnormer för dieselförbrukning på lastbilar genom automatisk datainsamling, där virkesbilen utgör ett exempel. Industriella huvudmål och effekter De övergripande industriella huvudmålen kan sammanfattas med att minska skogsbrukets transportkostnader och miljöpåverkan genom att utveckla och 1 170 000 km, 0,6 l/km, 5:30 kr/l 5 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

demonstrera fordon med utrustning som möjliggör en kontinuerlig minskning av bränsleförbrukningen. Projektets mål var en minskning på 5 %. Minskningen skulle erhållas genom att medvetandegöra olika faktorers påverkan på bränsleförbrukningen. Exempel på sådana faktorer är förarens körsätt, vägens standard och egenskaper samt vägval. Redskapen att medvetandegöra dessa faktorers betydelse för förare och transportledare bestod av IT-produkter i och omkring fordonet. De industriella effekterna av en minskad bränsleförbrukning består för skogsbrukets del av minskade transportkostnader och lägre miljöbelastning. Man har påtalat behovet av bättre information om bränsleförbrukning på skogsbilar, både för planering av transporterna och i arbetet med miljöcertifiering (t.ex. SkogForsk, 1999). Råvarukostnaden för svensk skogsindustri är vid en internationell jämförelse hög. Transportkostnaden från avlägg till industri kan utgöra 10-15% av industrins råvarukostnad (Johansson, 2001). En femprocentig sänkning av bränsleförbrukningen innebär ca 1-2 procent lägre kostnader, vilket ger stora potentiella besparingar (storleksordningen 30-60 miljoner) med tanke på det omfattande transportarbetet. Detta innebär ökad konkurrenskraft för såväl åkare som transportköpare. Effekten av ett lyckat projekt för de deltagande tillverkarna består på sikt av att de kan utveckla bättre produkter, både hård- och mjukvara, vilket leder till ökad konkurrenskraft. Projektorganisation I projektet medverkade följande företag och organisationer: Hogia Innovation AB (förutvarande Hogia Communications AB) Telia Mobile AB Scania Infotronics AB, Volvo Truck Corporation JF Skogs AB Södra Skogsägarna ek. för. Holmen Skog AB (förutvarande MoDo Skog AB) SkogForsk Projektledare var Lars Edsvik, JF Skogs AB. Projektets styrgrupp utgjordes av personer från samtliga medverkande företag och en adjungerad handläggare från NUTEK och sedermera VINNOVA. All projektadministration sköttes av SkogForsk. Genomförande och resultat TRANSMIT inleddes med en att de medverkande företagen och organisationerna utformade en detaljerad projektplan (bilaga 1). Det inledande 6 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

arbetet avslutades vid årsskiftet 1999-2000. Projektet genomfördes därefter i fyra block: 1. Specifikation 2. Utveckling av utrustning 3. Datainsamling och analys 4. Dokumentation och förmedling. Block 1. Specifikation En litteraturstudie (bilaga 2) genomfördes för att fastställa kunskapsläget över faktorer som påverkar bränsleförbrukningen hos lastbilar. Av studien framgick att det finns ett mycket stort antal parametrar att ta hänsyn till vid mätning av en lastbils bränsleförbrukning. Detta ställer höga krav på dokumentation av ingående variabler i form av specifikation av lastbilens utformning, förarinstruktioner och val av testområde samt försöksuppläggning. Litteraturen visade också en stor spridning vad gäller möjligheterna att påverka en lastbils bränsleförbrukning. Det kan förmodas att möjligheterna att göra rättvisa jämförelser med tidigare resultat är mycket små. Laurell (1985) menade t.ex. att genom att forskningen inom området till övervägande del gjorts i USA, med ett transportsystem som i många avseenden skiljer sig från svenska trafikförhållanden är det svårt att överföra kunskaperna. Risken finns att möjligheterna att göra signifikanta jämförelser av försöksresultat begränsas till resultaten av starkt avgränsade kontrollerade tester. Slutsatsen av litteraturstudien var att det inom TRANSMIT-projektet ges stora möjligheter att samla relevanta data för att dra generella slutsatser om olika vägegenskapers inverkan på bränsleförbrukningen och hur olika förare påverkar bränsleekonomin. Litteraturen gav stöd för en tro på framtida möjligheter med en förfinad informationsteknologi. Detta ledde till slutsatsen att TRANSMIT-projektet låg rätt i tiden. Från åkeriföretagen inhämtades uppgifter som kom att utgöra referensvärden i kommande analyser. Dessa referenser avsåg uppgifter om liter per mil och liter per månad, redovisat per förare och bil som ingick i de efterföljande studierna. Referensvärdena framgår av tabell 1. 7 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

Tabell 1. Referensvärden för bränsleförbrukning för de fyra fordonen. Medelvärde för perioden 1998 till 2000 T1 T2 T3 T4 Jan 6,38 5,96 6,66 6,00 Feb 6,52 5,96 6,40 6,13 Mar 6,22 5,69 6,33 5,85 Apr 5,96 5,39 6,20 5,51 Maj 5,97 5,22 6,15 5,26 Jun 5,91 5,34 6,17 5,67 Jul 5,86 5,01 6,02 5,44 Aug 5,77 5,15 5,97 5,47 Sep 5,43 5,13 6,06 5,32 Okt 6,18 5,28 6,43 5,72 Nov 6,32 5,49 6,76 5,52 Dec 6,33 5,85 6,51 5,70 Medel 6,07 5,46 6,30 5,63 Dessutom specificerades vilka data som är intressanta att fånga, såväl inre faktorer (t.ex. motor och biltyp) samt yttre faktorer (t.ex. förare och lastmängd). För projektet valdes 4 skogsbilar av årsmodell 2000, två Scania och två Volvo. En lastbil från vardera tillverkare nyttjades av JF Skogs i Jämtland och de andra två nyttjades av Södra Skog i Götaland. Fordonen, d.v.s. de inre faktorerna finns närmare beskrivna i bilaga 3. Baserat på litteraturstudien formulerades en arbetshypotes (bilaga 4) med specificerade krav på de data som behövde registreras för projektets yttre faktorer som t.ex. väder, förare, avverkningsidentitet, temperatur, vägstandard, ringtryck och lastmängd. Block 2. Utveckling av utrustning På basis av de framtagna kraven på data skapades ett paket av utrustning, mjukvara och tjänster för att lösa datainsamlingen. Utrustningen kom att bestå av tre delar: 1. Hogia Flight Recorder (svart låda) som loggar motordata direkt från CANbus eller via Dynafleet Communication Tool. 2. Mjukvara i fordons-pc för hantering, loggning och presentation av information från Flight Recorder, GPS och samt förarinmatad information. Mjukvaran stödjer även mätning av förbrukning på referenssträckor definierade med koordinater. Överföring av komprimerade data till SkogForsk gjordes med hjälp av GSM-modem/Dof-abonnemang. 3. Databas med stöd för uppläsning, kvalitetskontroll och analys av insamlade data. Varje aktivitet inleddes med att en kravspecifikation utformades med relevanta avstämningspunkter i form av t.ex. labbtester hos fordonstillverkare och skrivbordstester. När labb- och skrivbordstester var gjorda monterades utrustningen i de utvalda lastbilarna. Mjukvaran som installerades i fordonen beskrivs i detalj i bilaga 5. 8 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

Därefter utvecklades rutiner och utrustning för kommunikation mellan fordon och kontor, samt en databas för lagring av data. Parallellt monterades Dynafleet-system i de två Volvobilarna. När block 2 var avslutat fanns hård- och mjukvara på plats i fyra bilar. Chaufförerna hade även fått en instruktion om handhavande och dataloggning. Rapporteringen gjordes enligt en automatisk rutin, där bilarna automatiskt skickade data med e-mail till en databas på SkogForsk. En utvärdering av olika mobila nätalternativ och lösningar för mobil överföring av data genomfördes (bilaga 6). Den innehöll en jämförelse avseende prestanda och kostnader. Av utvärderingen framgår bl.a. att UMTS/3G med dagens ambitionsnivå kommer att ha en begränsad yttäckning, ca. 65 % av Sveriges yta. För skogsbruket i stort kommer nätet av det skälet inte vara ett bra alternativ. Beroende på applikation kan det dock vara tillräckligt för skogstransporter där lastbilarna rör sig över stora områden mellan industri och skog. På kort sikt ger NMT 450 och Mobitex den bästa täckningen men låg överföringshastighet. Kundbasen är relativt begränsad och det finns få leverantörer av utrustning. Inom GSM/GPRS finns flera operatörer och en bred tillgång på utrustning, yttäckningen är dock sämre än för NMT 450 och Mobitex. Överföringshastigheter på upp till 28,8 eller 43,2 Kbit/s kan uppnås beroende på operatör. För Tetranätet råder stor osäkerhet för vilken yta som kommer täckas, vilken funktionalitet som kommer att finnas samt om skogsbruket kommer tillåtas nyttja nätet. Finansieringen är endast löst för en utbyggnad i Skåne. Ytterligare ett alternativ är kommunikation via satellit. Det finns flera leverantörer, för de flesta råder dock osäkerhet om fortsatt verksamhet, en varierande täckning samt i de flesta fall en begränsad överföringshastighet. Slutsatsen är att det i dagsläget egentligen inte finns något kommunikationsalternativ som på alla punkter tillgodoser skogsbrukets kommunikationsbehov. I projektet har kommunikationen skett i Telias GSM-nät. Överföring har inte lyckats varje dag (ett försök kl. 7:00) på grund av varierande täckning. Normalt har dock överföringen lyckats nästkommande dag. Block 3. Datainsamling och analys Datainsamlingen togs i skarp drift i januari 2001 för Jämtfrakts bilar och i juli för Södras bilar. Uppstarten före juli 2001 i Södras bilar stördes av att Södras KOLA (Kommunikation Lastbil) installerades under denna period. Sedan transmitapplikationen tagits i skarp drift har datainsamling pågått under hela perioden för 3 av fordonen. Det fjärde fordonet har störts bl.a. av hårdvaruhaverier (hårddisk, pekskärm och antenner) till följd av vibrationer och kyla. Fordonet var även ur drift under ett par månader hösten 2001. Sammantaget har data registrerats för 70 % av dagarna sedan skarp drift påbörjades, vilket motsvarar ca 72 000 mils körning. 9 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

Under systemets drift har studierna inriktats på att: - Kalibrera systemet. Omfattande jämförelser har gjorts gentemot tankad volym och kommersiella bränslemätare. - Mäta eventuell skillnad i bränsleförbrukning före respektive efter utbildning i sparsam körning. I projektet nyttjades utbildningen Heavy EcoDriving. Utbildningsmomentet i sig har även utvärderats. - Mäta eventuell skillnad i bränsleförbrukning och körhastighet beroende på vägstandard och väglag. - Ta fram driftsstatistik för att belysa hur stor tid och bränslemängd som ägnas åt olika arbetsmoment för att bättre beskriva kostnadsbild och produktionsförmåga. Resultat Den sammanlagda medelförbrukning för samtliga bilar har beräknats till 5,96 l/mil. Förbrukningen vid transport med (fullt) lass var 6,17 l/mil och 5,06 l/mil vid körning utan last. Förbrukningen har beräknats till 0,0160 l per producerad tonkm för körning med last. Driftsdata I Jämtland, JF Skogs AB, körs lastbilarna av två förare vilket resulterar i en total körsträcka på ca. 170 000 km/år. Södras bilar körs av tre förare vilket resulterar en total körsträcka på ca. 260 000 km/år. Ett arbetspass är i snitt 10,5 timme inklusive lastning, lossning och pauser. På ett arbetspass hinner föraren med 2,4 vändor där varje vända är 175 km varav 93 km med last. Medelhastigheten är 50 km/h oavsett om fordonet bär last eller inte. Under ett arbetspass fördelas 39 % av tiden till körning med last, 36 % av tiden till körning utan last, 15 % av tiden till lastning och 10 % av tiden till lossning. Fordonsekipagen producerar i snitt 820 tonkm/timme. Ett av fordonen hade en betydligt högre produktionsförmåga, 938 tonkm/timme, vilket var direkt beroende av en högre medelhastighet. En lastning tog i genomsnitt 34 minuter med en bränsleförbrukning på 7,95 l/timme. Lossningen tog i genomsnitt 19 minuter med en förbrukning på 5,44 l/timme. Skillnaden antas främst bero på att en del av lossningen sker med industritruckar. Bränsleförbrukningen är starkt säsongsberoende. Skillnaden är upp till 1 l/mil (17 %) för medelvärden per månad mellan de högsta värdena under vintern jämfört med de lägsta under sommaren. Förare Bränsleförbrukningen är starkt korrelerad med förare. Ingående jämförelser mellan förare på samma lastbil är genomförda. Skillnaden i förbrukning mellan olika förare på samma lastbil är på årsbasis mellan 1 till 8 procent. På 10 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

månadsbasis är skillnaden ännu större. Den förare som normalt presterar bättre gör det över hela året och på alla typer av vägar. En förarutbildning i sparsam körning genomfördes i två etapper (juni och september) under 2001. Under själva utbildningen uppmättes en skillnad på i snitt 10 % lägre bränsleförbrukning per förare efter utbildning. Detta resultat ger uttryck för skillnaden mellan normal körning och optimalt sparsam körning. Av stort intresse är om förarna i sitt vardagliga arbete praktiserar vad de lärt under utbildningen. För två av bilarna, T2 och T3, kan förbrukningen jämföras för samma säsong (jan-apr) före respektive efter utbildningen. Denna jämförelse indikerar en sänkning av bränsleförbrukningen med 5-8 procent per lastbil. Effekten av själva utbildningsmomentet kan sällan isoleras, så är fallet även i denna studie. Förbättringen skall ses som en konsekvens av utbildning tillsammans med uppmärksamhet och motivation av förare. Vägar Skillnaden i bränsleförbrukning på olika vägtyper och vägklasser har studerats med tre metoder: 1. Under körning registrerade föraren vilken vägklass och väglag han körde på. Kvalitén på dessa data var brisfällig. Ofta hade föraren registrerat belagd väg hela sträckan ut till avlägget i skogen och grusväg hela sträckan till mottagningsplats vid industrin. En eventuell skillnad mellan dessa vägtyper kommer därför till viss del vara utjämnad. 2. I och med den för projektet skapade funktionen för referenssträckor kunde systemet automatiskt mäta bränsleförbrukningen mellan olika kända punkter. Metoden baserades på att förarens körområde var känt. Längs sträckor som ofta trafikeras av fordonet definierades ett antal koordinater. När lastbilen passerade inom en given radie från en sådan koordinat initierades en mätning. Metoden har studerats och visats hålla en hög tillförlitlighet. Ett omfattande dataset (mer än 5 000 mätningar) har med denna metod tagits fram för sträckor ofta trafikerade av T2. 3. I och med att varje loggning av bränsleförbrukning och körd sträcka registrerades tillsammans med en koordinat kunde en undergrupp av mätningar identifieras som utgjorde en särskild transport från skog till industri. Arbetsmetodiken höll en hög tillförlitlighet men har hittills varit manuell varför endast en del av de utförda transporterna kunde studeras. Dessa redogörs i form av fallstudier. Trots att den av föraren registrerade vägklassen innehåller ett visst mått av utjämning kvarstår en betydande skillnad i medelförbrukning för de olika vägklasserna, se tabell 2 nedan. Skillnaden mellan en bra och dålig väg är en samlad bedömning av bredd, skick, beläggning och kurvighet i kombination med höjdarbete. 11 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

Tabell 2. Körd sträcka och bränsleförbrukning per förardefinierad vägklass Vägklass Körd sträcka [km] Medelförbrukning [l/mil] Relativ ökning [%] Bra belagd väg 325 040 5,46 - Dålig belagd väg 272 300 6,23 + 14 Bra grusväg 54 424 6,55 + 20 Dålig grusväg 74 379 6,93 + 27 Fallstudier gjordes av totalt ett 50-tal transporter från väl utnyttjade avlägg till industri för lastbilarna T1, T2 och T4. Dessa indikerar en bränsleförbrukning som är 25-40 procent högre för de sämsta belagda vägarna jämfört med de bästa belagda vägarna. Förbrukningen var hela 65-70 procent högre på skogsbilvägarna jämfört med de bästa belagda vägarna. Några av referenssträckorna var förlagda till en väg som nyligen restaurerats (vägbredd, sträckning m.m.) endast en del av vägen var belagd med asfalt. Vid upprepade transporter kunde en 11 procent högre förbrukning påvisas för den del av vägen som saknade asfalt. I materialet finns ett tydligt positivt samband mellan medelhastighet [km/h] och produktion [tonkm/h] per arbetspass. I princip råder ett 1:1 förhållande, d.v.s. en 10 % högre medelhastighet gav en 10 % högre produktivitet. Vägstandarden har på detta sätt en direkt koppling till lastbilarnas produktivitet och därmed skogsbrukets transportkostnad. Mätnoggrannhet Ett omfattande kalibreringsarbete genomfördes där uppmätt förbrukning i applikationen jämfördes med dels tankad volym och dels mätning med andra kommersiella bränslemätare. Applikationen uppvisde en mycket hög noggrannhet med ett uppskattat mätfel på 2-5 procent på årsbasis relativt tankad volym. Redovisade uppgifter är justerade för detta mätfel. Block 4. Dokumentation och förmedling Projektet har löpande dokumenterats i arbetsrapporter och stenciler. Utöver arbetsrapporterna har projektet publicerat tre pressmeddelande som genererat en hel del pressklipp med en total upplaga på drygt 1 700 000 exemplar (bilaga 7). Projektet har haft en egen hemsida, www.skogforsk.se/logistik, på vilken externa besökare kunnat få information om TRANSMIT. De medverkande företagen har även kunnat hämta mötesprotokoll, arbetsdokument m.m. Resultaten har förmedlats på två seminarier våren 2002, ett i Växjö med Södra som värdföretag och ett i Östersund med JF Skogs som värdföretag. Vid seminarierna medverkade SkogForsk, Hogia, Jämtfrakt, Holmen Skog, Södra Skogsägarna, Volvo och Scania. Även externa föredragshållare från Vägverket och trafikskolor medverkade. En sammanställning av de på seminarierna presenterade projektresultaten finns i bilaga 8-10. Seminarierna riktade sig till förare, fordonsägare, transportledare och transport-/flödesansvariga hos transportköpande företag. Totalt närvarade ett 70-tal personer på seminarierna. 12 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

Måluppfyllelse I projektet har ny teknik tillämpats på ett innovativt sätt, bl.a. kan funktionen för referenssträckor anses vara nyskapande. Projektet har bl.a. resulterat i ett väl fungerande system som mäter bränsleförbrukning och sätter den i relation till ett flertal viktiga parametrar. Under 1 1,5 års tid har systemet nyttjats för att automatiskt samla data i fyra skogsbilar samt föra över dessa med mobil datakommunikation till en central server. I projektet har faktorer som påverkar bränsleförbrukningen identifierats och kvantifierats. Efter avslutat projekt kunde konstateras en reducerad bränsleförbrukning i de studerade fordonen i förhållande till de referensvärden som samlats in. Reduktionen uppgick till 5-8 procent och kan anses bero på en kombination av den kunskap, motivation och feedback som förarna fått om vikten av ett anpassat körsätt. Projektet har även resulterat i en omfattande samling av högupplösta och geografiskt refererade driftsdata. Denna databas utgör en god grund för fortsatta studier inom området. Den planerade projektbudgeten har hållits. Aktiviteter beskrivna i projektplanen har genomförts. Nedan redogörs för hur några av medverkande företag/organisationer ser på måluppfyllelsen för egen del. Hogia Innovation Genom projektet Transmit har Hogia fått stora möjligheter att under verkliga förhållanden och i nära samarbete med parter från såväl bilindustrin som skogsindustrin lära oss hur vi kan mäta vilka faktorer som påverkar bränsleförbrukningen i tunga fordon. Samtidigt har vi lärt oss hur förarna av fordonen bäst tar till sig informationen om hur bränsleförbrukningen förändras genom förändrad körstil och hur de vill jobba med IT i fordon. De erfarenheter vi erhållit genom projektet ger oss möjlighet att utveckla verktyg som hjälper förarna att köra ekonomiskt och spara bränsle, samtidigt som åkeri-företagen får hjälp och underlag för sin miljöredovisning. Det nära samarbetet mellan parterna i projektet har varit mycket givande och vi kommer att värna om fortsatt samarbete, då vi tror att det gynnar utvecklingen för samtliga inblandade. JF Skogs AB JF Skogs AB:s målsättning med Transmit har varit att få kännedom om i vilken omfattning olika faktorer påverkar bränsleförbrukningen samt medverka till framtagande av standardprodukter som stöd för transportörer och transportledning. Detta dels för att kunna minska förbrukningen och miljöpåverkan men även för att minska kostnaderna. 13 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

- Detta mål har uppfyllts över förväntan genom de resultat som uppnåtts vad gäller olika standard på vägarna samt förarnas körsätt. Vi upplever att projektet har fått fram data av mycket god kvalité. - Förutom ovanstående har projektet kunnat visa på god uppföljning över medelförbrukning för en timmerbils olika arbetsmoment på ett sätt och med en noggrannhet som aldrig tidigare funnits. Utifrån den omfattande datamängd som samlats in ser vi också en mängd olika användningsområden för framtiden. - Den produkt som använts för insamling av data samt erfarenheter av kommunikationslösningar har gett värdefull kunskap om hur man kan skapa standardprodukter/hjälpmedel för transportörer och transportplanerare för att förbättra medvetenheten samt ge stöd för optimalt körsätt. - Värdefullt är också att detta projekt har genomförts med en sammansättning av utvecklingsföretag, fraktköpare, fraktsäljare, biltillverkare samt analyserats av opartisk forskningsorganisation. Detta borgar för att samtliga är eniga om resultaten samt nödvändigheten i att vidareutveckla och öka kunskaperna ytterligare i framtiden. Södra Skogsägarna ek. för. Vi har genom Transmitprojektet kunnat konstatera att genom god uppföljning och utbildning av förare samt bra vägstandard kan man få ned bränsleförbrukningen på skogstransporter. Vi i Södra kan genom detta konstatera att vi är en bra bit på väg att köra billigare och miljöriktigare med våra rundvedstransporter. Projektet har vidare gett bra kunskaper för uppföljning genom de IT-system som tagits fram. Därmed konstateras att målsättningen för vår del är uppnådd Holmen Skog AB Vi hade två mål med vår medverkan i projektet. Dels ville vi öka kunskapen hur vi kan påverka bränsleförbrukningen och därigenom nå minskad miljöbelastning och lägre transportkostnader. Dels ville vi få ett bättre underlag vid beslut om renovering och underhåll av egna vägar samt vid diskussioner med Vägverket om uppgradering av det statliga vägnätet. Genom projektet har vi vunnit kunskap om enskilda förares inverkan på bränsleförbrukningen och därmed skapat motiv för ett målmedvetet förbättringsarbete på varje åkeri. Det som nu saknas är ett hjälpmedel som möjliggör en koppling mellan körsätt och bränsleförbrukning och som ger omedelbar återkoppling till föraren. Analyser från projektet ger tydliga svar på att vägens standard påverkar bränsleförbrukningen. Detta är värdefull information vid prioritering av insatser för förbättring av vägnätet. På sikt kan denna information även nyttjas för att beräkna bästa vägval för transporter. 14 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

SkogForsk SkogForsks övergripande målsättning med TRANSMIT var att minska skogsbrukets transportkostnader och miljöpåverkan. Vi har tagit viktiga steg mot detta mål genom att - kunskaperna om en skogsbils bränsleförbrukning och vilka faktorer som påverkar förbrukningen har ökat påtagligt. Den databas som byggts upp utgör ett värdefullt material även för framtida FoU, t.ex. avseende underlag för kostnadsbeskrivning och analys av transportarbetets miljöbelastning. - vi har medverkat till utveckling av system och produkter som ger snabb och kvalitativ information om bränsleförbrukningen till förare, transportledare och andra inblandade. Ett naturligt nästa steg inkluderar realtidspresentation. - det uppbyggda systemet för datainsamling kan komma att stödja olika applikationer för transportplanering, t.ex. kopplade till NVDB. Diskussion och slutsatser Bränsleförbrukningen är en konsekvens av de fordon (teknik och slitage), den yttre miljö (vägar, trafikintensitet, väglag) och de förare som kört. De lastbilar och förare som ingår i studien har valts bl.a. i syfte vara representativa för transporter i svensk skogsnäring. I studien ingår både Scania- och Volvolastbilar, både anställda och ägare som förare, bilar som körs i både två och tre skift och bilar som körs både Norrlands inland och södra Sverige. Detta borgar för att materialet i stort bör vara representativt för merparten av rundvirkestransporterna i skogsnäringen. Valda delar av resultaten, t.ex. resultaten från förarutbildningen och de uppmätta variationerna i bränsleförbrukning på det allmänna vägnätet, torde vara applicerbart på transportnäringen i stort. Teknik Projektet formerades med en funktionell målsättning som låg bortom det marknaden då kunde erbjuda inom fordons-it. Under projektets löptid har de lösningar inom Transport Informationssystem (TIS) som marknaden erbjuder närmat sig målsättningen inom projektet. Till exempel så har både Volvo 2 och Scania 3 byggt ut teknisk plattform och funktionalitet i de TIS som de levererar i linje med den funktionalitet som skapades för projektet. Vision och målsättning för projektet kan därmed anses ha varit väl förankrad med utvecklingen på marknaden. Under projektets löptid har målsättning och vision för fordons-it flyttats fram ytterligare och kan alltjämt anses ligga i framkant för de produkter som erbjuds på marknaden. 2 Volvo Dynafleet 3 Scania Infotronics FAS 2 15 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

I projektet har en metodik utvecklats för att studera bränsleförbrukning och andra motordata i relation till yttre miljö, vägtyp, last och förare. Metodiken ger en hög noggrannhet och har fungerat väl under långa operativa tester. Metodiken ger en mycket hög upplösning av data samtidigt som stora delar av datafångsten är automatiserad vilket möjliggör studier över långa tidsperioder. I projektet har den mobila datakommunikationen genomförts med Telia GSM. Trots en begränsad yttäckning har projektet inte begränsats utan kunnat upprätthålla en löpande datakommunikation mellan lastbilar och kontor. Den fysiska miljön i en skogsbil utsätter den använda teknologin för stora påfrestningar i form av vibrationer, direkta slag och temperaturväxlingar. Den hårdvaruplattform som nyttjats har överlag väl klarat dessa påfrestningar. Störningar har framförallt uppstått då kraftiga temperaturväxlingar (kallstart vid -25 o C) givit kondensbildning i pekskärm och kraftigt yttre våld (vältning av fordon) orsakat antennbrott. Fordon Fordonens produktiviteten har i projektet visats vara starkt korrelerad med fordonets medelhastighet och därmed standarden på de vägar som transporterna utförs på. I princip råder ett 1:1 förhållande, där 10 procent högre medelhastighet ger 10 procent högre produktivitet. Det råder därmed ett direkt samband mellan vägstandard, lastbilarnas produktivitet och skogsbrukets transportkostnad. Bränsleförbrukningen var ca. 22 procent högre för körning med fullt lass jämfört med tomt ekipage. Om ett fordon lastar 40 ton skulle en sänkt taravikt med 1 ton (från 20 till 19 ton) sänka medelförbrukningen med 0,28 procent och samtidigt öka produktiviteten med 2,5 procent. Omvänt ger en oförändrad taravikt men en ökad lastvikt med 5 ton (från 40 till 45 ton) en ökning av produktiviteten med 13 procent samtidigt som bränsleförbrukning kan förväntas öka med 1,4 procent. Den högre produktiviteten ger dock en sänkning av den totala bränsleförbrukningen Nyttan av låga taravikter och vägar med hög bärighet är uppenbar. Vägar Vägstandarden har visats ha en stor påverkan på bränsleförbrukningen. I den subjektiva klassning av vägar som förarna gjort är bränsleförbrukningen i genomsnitt 14 procent högre på dåliga belagda vägar jämfört med bra belagda vägar. Jämförs bra respektive dålig grusväg med bra belagd väg är bränsleförbrukningen i genomsnitt 20 respektive 27 procent högre. Dessa skattningar innehåller även ett visst mått av utjämning mellan klasserna då förarna inte alltid registrerat varje förändring av vägklass. Den verkliga skillnaden kan därför förväntas vara större. Detta bekräftas i de fallstudier som genomförts. Ett 50-tal transporter har analyserats från det att virket lastats på skogsbilväg till det lossats vid industri. Dessa fallstudier indikerar att förbrukningen på de sämsta belagda vägarna är 25-40 procent högre än förbrukningen på de bästa belagda vägarna. Förbrukningen på skogsbilvägarna var 65-70 procent högre än på de bästa belagda vägarna. 16 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

Förare Bränsleförbrukningen är starkt beroende av föraren. I projektet har skillnader på 1-8 procent uppmätts på årsbasis. Den förare som normalt har lägre bränsleförbrukning presterar bättre oavsett väg och årstid. Utbildningen i sparsam körning indikerar en förbättringspotential på i genomsnitt 10 procent lägre bränsleförbrukning med bibehållen hastighet. I projektet uppnådde förarna en uthållig sänkning på 5-8 procent. Denna förändring skall ses som en kombination av ny kunskap (i form av utbildning) och motivation då bränsleförbrukningen genom projektet har givits stor uppmärksamhet inför förarna. Behov av framtida forskning och utveckling Av diskussioner med förarna och resultaten från projektet drar vi slutsatsen att det finns en stor och gripbar potential för förarna att påverka bränsleförbrukningen. Behovet av att styra mot enkla nyckeltal är uppenbart. Förbrukning mätt som l/mil är ett enkelt mått men ger uttryck för både det vägval som görs, det körsätt som föraren praktiserar och verksamhetens miljöbelastning. I projektet har förarna efterhand fått ta del av en begränsad månadsvis uppföljning. Många förare påtalar att det i vardagligt arbete är lätt att prioritera andra saker än sparsam körning. Ett verktyg som ger en omedelbar återkoppling på hur man kör, gärna i jämförelse med de bästa, skulle kunna hjälpa föraren att bli en ännu skickligare förare samt att prioritera bränsleförbrukningen. För att kunna genomföra detta krävs en jämförbarhet mellan förare och fordon. Den i projektet utvecklade infrastrukturen för referenssträckor stödjer en objektiv återkoppling och jämförelse mellan förare på väl trafikerade sträckor. För närvarande saknas ett gränssnitt för en direkt och automatisk återkoppling till förarna. I den planerade uppföljningen till projektet, REDUCE, sätts fokus på en direkt återkoppling till föraren om aktuell bränsleförbrukning och vad han omedelbart kan göra för att påverka den. Bränsleförbukningen har visats ha ett direkt samband med den väg som nyttjas. Vid transportplanering bör därför inte bara kortast sträcka prioriteras. Vägvalet bör istället göras på en samlad bedömning av transportkostnaden, d.v.s. körtid och bränsleförbrukning. För att möjliggöra en transportplanering med denna metodik kan den i projektet skapade transportdatabasen appliceras på en allmängiltig vägklassificering. Den Nationella Vägdatabasen (NVDB) utgör ett uppenbart alternativ. Ytterligare en metod att sänka bränsleförbrukningen i framtiden är att förbättra standarden på vägnätet. För att rätt kunna prioritera åtgärder krävs kunskap om trafikintensitet och potentiell medelförbrukning vid olika vägstandarder. Även i detta fall kan en metod vara att insamlade transportdata fördelas på de vägklasser som nyttjas av väghållare (Vägverket och skogsnäringen). NVDB framstår återigen som ett uppenbart alternativ med stora fördelar vid samordning med föregående utveckling. 17 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

Slutsatser Projektet har genomförts med hög måluppfyllelse, trots oförutsedda motgångar i form av t.ex. fordonshaverier. Genom att fokusera på bränsleförbrukning som en viktig faktor och genom utbildning i sparsam körning kan förare få motivation och kunskap att sänka bränsleförbrukningen. Denna har en stor betydelse för den sammanlagda transportkostnaden och miljöbelastningen. Vägens beskaffenhet har stor inverkan på bränsleförbrukningen. Med resultaten från detta projekt finns ytterligare material som underlag för en effektivare transportplanering och bättre kalkyler för investering och upprustning av vägar. Bra vägar har tidigare visats höja trafiksäkerheten samt stödja ett rationellt skogsbruk. Denna studie visar även att bra vägar sänker bränsleförbrukningen och därmed kostnaden för och miljöbelastningen av lastbilstransporter. Fortsatt FoU bör inriktas på utveckling av verktyg för realtidspresentation av bränsleförbrukning m.m. för förarna. utveckling av verktyg för att objektivt jämföra bränsleförbrukning mellan förare och fordon. att överföra förbrukningsdata till de vägklasser som används dels inom drift och underhåll för olika väghållare (Vägverket Produktion och skogsbruket) och dels för transportplanering (skogsbruket och transportnäringen i stort). Referenser Arvidsson, P-Å. & Holmgren, M. 1999. Vägstandardens inverkan på skogsnäringens transportarbete och försörjnings av högkvalitativa råvaror. SkogForsk Arbetsrapport nr 433. Johansson, A. Skogsbrukets kostnader och intäkter 2000: ett år med vind och vatten. SkogForsk Resultat nr 7. Laurell, H. 1985. Körsättets betydelse för bränsleförbrukningen. VTI rapport 298. Väg- och trafikforskningsinstitutet, Linköping. Lindholm, E-L. & Berg, S. 2001. Från planta till planka en livscykelsyn på svenskt skogsbruk. SkogForsk Resultat nr 4. SkogForsk 1999. Rådgivande grupp för råvaruförsörjning, mötesprotokoll 1999-04-25. 18 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

Förteckning över bilagor 1. Jönsson, A. Litteraturstudie TRANSMIT faktorer som påverkar en rundvirkeslastbils bränsleförbrukning. SkogForsk, Arbetsrapport 453. 19 s. 2. Löfroth, C. Transmit - Specifikation lastbilar. SkogForsk Stencil 2002-06-26. 3 s. 3. Löfroth, C. Transmit Arbetshypotes och specifikation av datafångst. SkogForsk Stencil 2000-03-07. 4 s. 4. Sjölander, B. Mobil Kommunikation i Sverige En översiktlig betraktelse om tillgång och utveckling av den mobila kommunikationen i Sverige. Telia Mobile 2002-05-31. 15 s. 19 Avrapportering till VINNOVA, slutrapport TRANSMIT

Nr 453 2000 Litteraturstudie TRANSMIT faktorer som påverkar en rundvirkeslastbils bränsleförbrukning Anders Jönsson Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se

Ämnesord: Bränsleförbrukning, lastbil, förarbeteende, körsätt, vägar, däck, motor, aerodynamik SkogForsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut SkogForsk arbetar för ett långsiktigt, lönsamt skogsbruk på ekologisk grund. Bakom SkogForsk står skogsbolag, skogsägareföreningar, stift, gods, allmänningar, plantskolor, SkogsMaskinFöretagarna m.fl., som betalar årliga intressentbidrag. Hela skogsbruket bidrar dessutom till finansieringen genom en avgift på virke som avverkas i Sverige. Verksamheten finansieras vidare av staten enligt särskilt avtal och av fonder som ger projektbundet stöd. SkogForsk arbetar med forskning och utveckling med fokus på fyra centrala frågeställningar: Produktvärde och produktionseffektivitet, Miljöanpassat skogsbruk, Nya organisationsstrukturer samt Skogsodlingsmaterial. På de områden där SkogForsk har särskild kompetens utförs även i stor omfattning uppdrag åt skogsföretag, maskintillverkare och myndigheter. Serien Arbetsrapport dokumenterar långliggande försök samt inventeringar, studier m.m. och distribueras enbart efter särskild beställning. Forsknings- och försöksresultat från SkogForsk publiceras i följande serier: SkogForsk-Nytt: Nyheter, sammanfattningar, översikter. Resultat: Slutsatser och rekommendationer i lättillgänglig form. Redogörelse: Utförlig redovisning av genomfört forskningsarbete. Report: Vetenskapligt inriktad serie (på engelska). Handledningar: Anvisningar för hur olika arbeten lämpligen utförs. ISSN 1404-305X

Innehåll Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Avgränsning...3 Studiens disposition...4 Metod...4 Litteratursökning...4 VTI...4 Scania och Volvo...4 Sveriges Lantbruksuniversitet...5 Intern sökning SkogForsk...5 Sökning på Internet...5 Kontakter med personer inom transportbranschen...5 Urval av litteratur...6 Resultat...6 Hur används bränslet?...6 Förarens och körsättets inverkan på bränsleförbrukningen...7 Litteraturstudie genomförd av Ecotraffic R&D...7 Övriga referenser inom området körsättets inverkan på bränsleförbrukningen...8 Effekter beroende på lastbilens utformning...9 Motor/Transmission... 10 Däckval och axelkonfiguration... 10 Aerodynamik... 12 Vikt och volym... 12 Den yttre miljöns inverkan på bränsleförbrukningen... 12 Informationssystem med syfte att minska bränsleförbrukningen... 14 Övriga faktorer som inverkar på bränsleförbrukningen... 14 Diskussion... 15 Förarens inverkan på bränsleförbrukningen via körsättet... 15 Lastbilens utformning... 16 Omvärldsfaktorer... 16 Information... 16 Slutsatser... 17 Litteratur... 17 Muntliga referenser... 19 Bilaga 02 Litteraturstudie TRANSMIT-beba-2000-03-17

Inledning Bakgrund TRANSMIT är ett av NUTEK finansierat projekt med syfte att skapa ett informationssystem som medger mätning av bränsleförbrukning hos rundvirkestransporterande lastbilar kopplat till geografisk information. Genom att kontinuerligt hämta information från lastbilens CAN-bus 1 och en på lastbilen monterad GPS-utrustning, medges omfattande datafångst som, förutom en direkt information till föraren om aktuell bränsleförbrukning, kan resultera i kunskap om vilka vägavsnitt som är speciellt kostsamma att färdas på registrerade förarprestationer för uppföljning av ekonomiskt körsätt tillgång till ett omfattande datamaterial för användning vid optimering av rundvirkesflödet från skog till industri. I TRANSMIT-projektet deltar följande företag och organisationer: Hogia Communications AB, Telia Mobile AB, JF Skogs AB, Holmen Skog AB, Södra Skogsägarna ek. för., Volvo TIS AB, Scania Infotronics AB och SkogForsk. NUTEK står som finansiär för hälften av de medel som projektet omfattar. Under de två år som projektet löper kommer fälttester att göras på två lastbilar hos vardera SÖDRA och Jämtfrakt. Syfte Föreliggande litteraturstudie syftar till att tjäna som grund för arbetet med att identifiera och specificera vilka faktorer som påverkar en lastbils bränsleförbrukning och därmed är nödvändiga och viktiga att ta hänsyn till vid utvecklingen av nämnda informationssystem. Vidare finns ett behov av att sammanfatta aktuell kunskap inom området på ett översiktligt sätt och därmed öka förståelsen för inom vilka områden framtida forskningsbehov finns. Avgränsning Då huvudsyftet med litteraturstudien är att identifiera det aktuella kunskapsläget vad avser faktorer som påverkar bränsleförbrukningen hos lastbilar, har studien begränsats till att omfatta undersökningar som är utförda inom detta ämnesområde. Fokus vid litteratursökningarna har legat på omvärldsfaktorers och förarens inverkan på bränsleförbrukningen. Dock påverkar också fordonstekniska detaljer energiförbrukningen. De uppgifter om dessa detaljer som redovisas i studien har dels hämtats via branschrepresentanter, dels från den litteratur som trots avgränsningen framkommit vid sökningarna. I denna studie tas inte upp vilka effekter en förändrad bränsleförbrukning kan få på den yttre miljön. 1 CAN-bussen är en del av lastbilens interna informationsnätverk Controller Area Network. Nätverket är uppbyggt av elektroniska styrenheter, s.k. CAN-noder för exempelvis lastbilens växellåda eller insprutning, som knyts samman av CAN-bussen, vilken är ledningen mellan de olika komponenterna. Dataöverföringen i nätverket sker enligt ett särskilt informationsprotokoll som är definierat i ISO-standarderna för CAN. 3 Bilaga 02 Litteraturstudie TRANSMIT-beba-2000-03-14