! Nyckelord: Spänst, acceleration, snabbhet, Counter movement test, fotboll!!

Kampen mellan defensiva och offensiva fotbollsspelare En kvantitativ studie som undersöker samband mellan spänst och acceleration/ snabbhet hos defensiva och offensiva fotbollsspelare. Författare: Simon Gustafsson & Tobias Karlsson Handledare: Göran Gerdin Examinator: Jesper Augustsson Ämne: Idrottsvetenskap Nivå: Kandidatuppsats 1

Abstrakt Abstrakt Bakgrund: Fotboll är väldens största sport med cirka 240 miljoner utövare i över 200 länder. För en fotbollsspelare är spänst också av största vikt för att kunna hävda sig på planen. Enligt tidigare studier finns det ett samband mellan att ha individerna med en god spänst även var snabba och hade en bra acceleration. Studier gjorda på elitspelare visar att försvarare och anfallare har bättre spänst än mittfältare. Denna studie har tidigare kartlagt syreupptagningsförmågan (Vo2 max) hos ett herrlag i division 5 lag och vill därför undersöka sambandet mellan spänst och acceleration/ snabbhet hos samma studiepopulation. Det är av intresse att undersöka förhållandet mellan spänst och acceleration/snabbhet samt att undersöka skillnader mellan positioner på ett herrlag som spelar i division 5 i Sverige eftersom mycket av den tidigare forskningen visar resultat från professionella eller ungdomar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns samband mellan spänst och snabbhet/ acceleration samt om det skiljer sig mellan defensiva och offensiva positioner? Metod: Med hjälp av ett Counter Movement Jump (CMJ) test och 30 meter sprint test undersökte sambandet mellan spänst och acceleration/snabbhet på 20 manliga fotbollsspelare i division 5. Resultat: Resultatet av studien visar på en signifikant korrelation mellan spänst och snabbhet, att offensiva besitter en bättre spänst/snabbhet. Diskussion: Resultaten är i linje med tidigare forskning som visar samband mellan spänst och acceleration/snabbhet. Dock visar resultatet från denna studie ingen signifikant skillnad mellan spänst och acceleration vilket kan bero på att studien använde sig av tidtagarur istället för fotoceller som är ett mer tillförlitligt instrument. Studien fann signifikanta skillnader i spänst och snabbhet mellan de defensiva och offensiva positionerna där de offensiva hade bäst resultat. För framtida forskning vore det intressant med en större kartläggning över alla divisioner för att kunna finna generaliserbara resultat och även göra tester på liknande idrotter. Nyckelord: Spänst, acceleration, snabbhet, Counter movement test, fotboll 2

Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund 4 1.1 Fysiologi för fotbollsspelare 4 1.1.2 Regler och utövande 5 1.1.3 Central och lokal muskulatur 5 1.1.4 Snabbhet och acceleration 5 1.1.5 Spänst 6 2 Tidigare forskning 6 2.1 Fotbollens kravprofil 6 2.2 Tester för fotbollsspelare 7 2.3 Tidigare forskning om studiepopulation 8 2.4 Sammanfattning 8 3 Syfte och frågeställning 10 4 Metod 11 4.1 Val av metod 11 4.1.1 The countermovement jump 11 4.1.2 30 meter sprint test 11 4.2 Genomförande 12 4.3 Urval 12 4.4 Validitet och reliabilitet 13 4.5 Dataanalys 13 4.6 Etik 14 5. Resultat 15 6. Diskussion 17 6.1 Resultatdiskussion 17 6.1.2 Samband mellan spänst och acceleration/snabbhet 17 6.1.3 Skillnaden mellan defensiva och offensiva fotbollsspelare 17 6.2 Metoddiskussion 18 6.3 Framtida forskning 19 6.4 Begränsningar 20 6.5 Slutsats 20 7. Referenslista & Bilagor 22 3

1. Inledning och bakgrund Fotboll är världens största sport med 240 miljoner utövare i 200 länder. Fotbollens världsorganisation Féderation Internationale de Football Association (FIFA) startades 1904 i Paris av Belgien, Danmark, Frankrike, Holland, Spanien, Sverige och Schweiz. Organisationen bildades för att få ett regelverk som alla medlemsländer kunde förstå, följa samt göra spelet rättvist för alla deltagare. Idag har FIFA 209 medlemsländer världen över och deras huvudsakliga uppgift är att utveckla och förbättra fotboll som idrott samt att förena människor genom sporten (fifa.com). Det första världsmästerskapet för herrar spelades 1930 i Uruguay. Sedan dess har VM spelats vart fjärde år, med undantag för 1942 och 1946 då det andra världskriget satte stopp för tävlingen. 1991 hölls det första världsmästerskapet för kvinnor i Kina där USA slog Norge i finalen (fifa.com). Redan i det medeltida England spelades en form av fotboll vilken var mycket mer våldsam än den fotboll vi ser idag, vilket i vissa fall resulterade i en dödlig utgång för deltagarna. Oron hos människor i det medeltida England över sporten handlade inte om de dödsfall som hade förekommit utan mer om de sociala konsekvenserna spelet medförde. Fotbollen utövades mestadels av män och spelplanen var gator och torg. Detta medförde att människor som fann nöje i blodiga närkamper lockades att delta och på så vis blev det kaotiskt på städernas allmänna gator. Kung Edward II uppförde år 1314 ett förbud mot fotboll med motiveringen att det blir kalabalik på stadens gator och då kan mycket djävulskap skapas. Efter formandet av det engelska fotbollsförbundet, Football association (FA), år 1863 har fotbollen växt sig stark i England (Jönsson 2014). 1.1 Fysiologi för fotbollsspelare Fotboll en komplex idrott som innefattar olika moment samt egenskaper som spelaren bör behärska så som taktik, teknik, speluppfattning och fysik. Fotboll är även en intermittent idrott dvs. en fotbollsspelare måste gå, jogga, springa både korta samt långa sträckor under en match (Rampinini et al 2009). 4

1.1.2 Regler och utövande Fotboll spelas på en plan med ett mål i vardera ände av planen och spelet går ut på att göra mål i motståndarens mål. Längden på spelplanen får vara högst 110 meter, lägst 100 meter, bredden får vara högst 75 meter samt lägst 64 meter. Varje lag består 10 utespelare och 1 målvakt. 1.1.3 Central och lokal muskulatur Fysiologin för en fotbollsspelare innefattar att hen måste behärska olika typer av uthållighet för att orka prestera under match. Den centrala kapaciteten består av hjärta, lungor och blodvolymen som påverkas av din träning (Balsom 2003). Vid träning påverkas hjärtats storlek då det blir starkare vilket medför att hjärtats pumpförmåga blir större. Även hjärtats blodvolym blir större vilket gör att hjärtat kan pumpa ut mer blod till de arbetande musklerna. vid en förmåga att pumpa en större mängd blod till musklerna ökar tillgången till syre vilket bidar till mer energi för musklerna under aerobt arbete. Detta medför att en fotbollsspelare kan arbeta längre med en högre intensitet och även ha lättare för att återhämta sig och andningskapaciteten blir starkare under träning men dock bara till en viss gräns (Balsom 2003). Den lokala kapaciteten förbättras genom att träna de muskler som ska användas och därför är det väsentligt att träna så fotbollsspecifikt som möjligt. Musklerna som tränas får ett större antal mitokondrier, kapillärtätheten förändras och musklerna får en annan fiberkaraktär. Fotboll är en intermittent idrott som kräver att fotbollsspelaren besitter olika typer av muskler för att klara av att prestera. Enligt Bangsbo et al (2006) rör sig en fotbollsspelare mellan 10-13 km per match. I detta ingår gå, jogga, snabba rörelser samt ryck vilket visar att fotbollsspelare behöver ha en blandning av olika typer av muskler för att lyckas. Vid löpning i jämt tempo tränas enbart de långsamma muskelfibrerna upp och det är därför av vikt att en fotbollsspelare får en allsidig träning för att även träna upp de snabba muskelfibrerna som behövs i många lägen under en match (Balsom 2003). Kravprofilen för en fotbollsspelare är olika beroende på vilken position spelaren har. Det är därför av vikt att som tränare och spelare ha en förståelse för vad som behöver tränas på de olika positionerna (Mattsson & Wistedt 2004). 1.1.4 Snabbhet och acceleration Skelettmuskulaturen är den typ av muskel som driver människor framåt, bakåt, uppåt och neråt i all sorts av träning (Wirhed 2007). Musklerna delas upp i två olika grupper, typ-1 och typ-2 muskler. Typ-1 är kroppens uthålliga och långsamma muskler och typ-2 är kroppens snabba och explosiva 5

muskler. Acceleration och snabbhet genomförs med hjälp av kroppens typ-2 muskulatur eftersom dessa muskler kontraherar tio gånger snabbare än typ-1 fibrerna (Wirhed 2007). För att ta reda på hur snabba fotbollsspelare är används oftast maximala sprint lopp. För att fotbollsspelaren ska maximera sitt sprinttest handlar det om deras förmåga att släppa ut stora mängder av högenergetiska fosfater i snabb takt, vilket drivs av vårt PCR-system och vår anaeroba glykolys (Anthony et al 2013). 1.1.5 Spänst Definitionen av spänst är kombinationen av excentriskt och koncentriskt arbete utnyttjas så effektivt som möjligt. Om en excentrisk rörelse inträffar tidigare än en koncentrisk rörelse blir prestationen avsevärt bättre än om det enbart blir en koncentrisk rörelse. Om rörelsen utförs med en excentrisk rörelse följt av en koncentrisk rörelse kallas detta för Stretch-Shortening cykeln (SSC). Ett exempel på detta är när man kastar en boll, armen dras bakåt innan armpendligen fortleds framåt för själva kastet. Om SSC upprepas många gånger efter varandra resulterar det i t.ex. löpning vilket gör det intressant att undersöka samband mellan spänst och acceleration, samt spänst och snabbhet. För individer med sämre fysisk kapacitet kommer de passiva elastiska komponenterna resultera i ett lägre hopp. Därför har styrka och elasticitet stor påverkan på individens spänst (Svantesson 2001). 2. Tidigare forskning I detta kapitel kommer tidigare studier med relevans för studien att redovisas samt diskuteras. Det som tas upp är kravprofiler för en fotbollsspelare, tidigare forskning, resultat av spänst, acceleration och snabbhet. Studien kommer även att ta upp tidigare forskning som gäller positionsspecifika resultat för fotbollsspelare. 2.1 Fotbollens kravprofiler En fotbollsspelare bör besitta god syreupptagningsförmåga för att klara av 90 minuter, hen måste kunna besitta kapaciteten att återhämta sig genom ett bra bufferingsystem av vätejoner, den oxidativa energiproduktionen måste vara väl utvecklad, mitokondriernas antal och storlek ska gärna vara höga och kapillärernas densitet ska vara god (Rampinini et al 2009). Som fotbollsspelare är snabbhet en önskvärd egenskap samt förmågan att byta riktning snabbt. Under en 90 minuters lång match genomförs över 600 riktningsförändringar och ett flertal olika sprintlopp från 1,5 meter till 105 meter, vilket gör att fotbollsspelarna med bäst kapacitet till 6

acceleration och snabbhet kommer vinna de flesta av duellerna (McFarland et al 2016). Enligt Mattsson & Wistedt (2004) rör sig en manlig mittfältare i division 1 cirka 12 kilometer per match. Rörelsemönstret ser ut som följer: 3,4 km gång, 0,2 km baklänges, 3,2 km jogg, 2,5 km lätt löpning, 1,5 km medel löpning, 0,7 km snabb löpning och 0,4 km maximal löpning. Detta medför att 90 procent av spelarens rörelsemönster är aerobt (med syre) och 10 procent är anaerobt (utan syre). 2.2 Tester för fotbollsspelare En fotbollsspelare bör ha en god syreupptagningsförmåga för att orka en hel match samt en god förmåga att ta sig snabbt fram. För att testa VO2-max/syreupptagningsförmågan genomförs oftast YoYo-test, Beep-test eller Leger test på fotbollsspelare för att se hur hemoglobinet kan transportera ut syre till musklerna vilket medför att spelaren orkar mer (Kavcic et al 2012 & Rampinini et al 2009). I en studie av Wislöff, Helgerud & Hoff (1998) undersöktes två herrlag i den högsta ligan i Norge. Det ena laget, Rosenborg, vann ligan och det andra, Strindheim, kom sist. V02 max tester utfördes på de båda lagen med resultatet att Rosenborg hade en signifikant högre syreupptagningsförmåga. Rosenborg hade gått från att vara ett av dem lagen som hade lägst VO2 max i ligan till att bli det mest vältränade vad gäller syreupptagningsförmåga när det uppmättes ett snitt på 67, 6 ml syre per kilo kroppsvikt hos spelarna som då var världsrekord för lag. Detta efter att ha börjat träna ett specifikt intervallprogram. I studien gjordes även ett spänsttest som jämfördes mellan de olika lagdelarna där författarnas resultat visade att försvarare och anfallare hade signifikant högre hopp än mittfältarna. En annan faktor som påverkar ett sprintlopp kan vara den muskulösa kapaciteten i benen. En studie av Penailillo et al (2016) genomfördes på fotbollsspelare i åldern 10-14 år i syfte att ta reda på sambandet mellan styrkan i ett maximalt utsträckt löpsteg under ett sprint test på 20 meter, där tiden avlästes på 5 meter, 15 meter samt 20 meter. Resultatet gav ett samband mellan styrkan i det maximala utsträckta löpsteget och tiden på loppet under 15 samt 20 meter. I en studie av Jezdimirovic et al (2013) testas spänst med hjälp av Counter Movement Jump (CMJ). Testpersonerna som var idrottsstudenter delades upp efter vilken position i laget de hade och resultatet visade att anfallare samt försvarare besatt bättre spänst än mittfältare som fick lägst 7

resultat av de undersökta personerna. Resultatet kan förklaras med att försvarare och anfallare har en tendens att utsättas för mer nickdueller än mittfältare. McFarland et al (2016) genomförde ett sprint test genom ett 30 meters lopp. Utövarna, som var fotbollsspelande studenter mellan 18 och 20 år, fick göra testet tre gånger vardera där bästa tiden på 30 meter samt 10 meter blev de medräknade resultaten. Det bästa resultatet från 10 meter samt 30 meter behövde inte vara från samma lopp. McFarland et al (2016) genomförde också ett CMJ-test för att se vilka fotbollspelare som besatt bäst spänst. Genom dessa tester visades ett samband mellan spänst och acceleration på 10 meter samt mellan spänst och snabbhet på 30 meter. Spänst samt snabbhet är extremt viktiga komponenter inom fotboll för att klara av det höga tempot. Wislöff et al (2003) skriver om att 96 % av alla sprinter i fotboll är under 30 m. Wislöff et al (2003) visar signifikanta samband mellan 10 meters sprint och spänsthopp samt 30 meters sprint och spänsthopp på professionella fotbollsspelare i Norge. 2.3 Tidigare forskning om studiepopulationen Laget som undersöks i vår studie har även varit med i en studie där VO2 max (syreupptagningsförmåga) mättes. Individerna delades även då upp i defensiva och offensiva spelare. De defensiva spelarna hade ett VO2 max på 48,42 ml syre/kg kroppsvikt/min och de offensiva spelarna hade ett VO2 max på 52,19 ml syre/ kg kroppsvikt/min. Resultatet visar att de offensiva spelarna hade en bättre syreupptagningsförmåga. 2.4 Sammanfattning Förhållandet mellan spänst och acceleration samt spänst och snabbhet har visats på professionella fotbollsspelare som vi har beskrivit ovan. Wislöff et al (2003) undersökte norska fotbollspelare på elitnivå medan Mcfarland et al (2016) undersökte fotbollsspelande studenter och båda studierna visade samband mellan de undersökta komponenterna. Som studierna visar finns det samband mellan de undersökta komponenterna även om testpersonerna var professionella fotbollsspelare eller fotbollsspelande studenter. Det finns studier som behandlar professionella fotbollsspelares fysiska förmågor men information om amatörspelare längre ner i divisionerna är knapphändig. De fysiologiska aspekterna inom fotboll blir av allt större intresse för tränare och fotbollsintresserade 8

världen över och för denna studie är det av intresse att undersöka detta hos amatörspelare i ett herrlag i division 5 i Sverige för att kartlägga spelare längre ner i seriesystemet. 9

3. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka korrelationen mellan spänst och snabbhet, samt korrelationen mellan spänst och acceleration hos manliga fotbollsspelare. Studien jämför de unika egenskaper defensiva och offensiva spelare besitter. Studien utgår från följande frågeställningar: Finns det något samband mellan spänst och snabbhet? Finns det något samband mellan spänst och acceleration? Skiljer det sig mellan defensiva och offensiva positioner i spänst? Skiljer det sig mellan defensiva och offensiva positioner i acceleration? Skiljer det sig mellan defensiva och offensiva positioner i snabbhet? 10

4. Metod 4.1 Val av metod En kvantitativ undersökningsdesign användes då syftet var att undersöka förhållanden mellan spänst och acceleration samt förhållandet mellan spänst och snabbhet. I studien gjordes två olika tester. Ett CMJ-test för att mäta spänst hos deltagarna och ett sprinttest på 30 meter för att mäta snabbhet. Ett tillägg i sprinttest gjordes då tiden registrerades efter 10 meter för att mäta acceleration. 4.1.1 The Counter Movement Jump (CMJ) CMJ-test får fram individens maximala spänst med hjälp av kraftplattor, accelerometrar, höghastighetskameror eller IR-plattformar som känner av avståndet från avhopp till landning. Individen står på båda fötterna, och med hjälp av en flexion i knä- och höftled samt att använda sig av armpendling genererar till ett maximalt avstamp för att ge ett så högt hopp som möjligt. Detta mäter den maximala nedre kroppsstyrkan i ett maximalt spänsttest. I ett CMJ-test får utövarna använda armpendling, de hoppar upp direkt när de har flekterat till bottenläge till skillnad från Squat Jump där utövarna stannar i bottenläget en stund innan de utför hoppet samt att de inte får använda armpendling vilket gör att det enbart blir ett excentriskt test. Anledningen till att CMJ valdes till denna studie är för att fotboll är en idrott där både koncentriska och excentriska rörelser sker (Markovic et al 2004). CMJ anses som ett enkelt, praktiskt, giltigt och mycket tillförlitligt mått för att mäta nedre kroppsstyrkan. CMJ har en så pass bra validitet så den anses vara det mest tillförlitliga testet på nedre kroppsstyrka (Markovic et al 2004). Anledningen till att vi valt detta test är dels för dess höga validitet, men även för att forskning visar en relation mellan höga resultat från CMJ och ett maximalt lyft, acceleration, snabbhet, maximal hastighet, maximal styrka och explosiv styrka (Markovic et al 2004). 4.1.2 30 meter sprint test 30 meter sprint test använder fotoceller från start till mål med ett avstånd på 30 meter, men redan efter 10 meter finns fotoceller som läser av de första 10 meterna under loppet. De första 10 meterna mäts då det avståndet mäter acceleration, medan 30 meter mäter snabbhet. Individen har tre försök på sig att genomföra 30 meters testet och den lägsta tiden används som slutresultat. Individen har en så kallad flygande start, vilket innebär att tiden startar när avstampet från startlinjen går, och 11

avslutas när man passerat fotocellerna vid 30 meters markeringen (McFarland 2016). Vi använde oss av tidtagarur och en icke flygande start. Deltagarna i studien fick starta sitt lopp på kommando, och tidtagaruret avlästes vid 10 meter samt vid den fulla sträckan på 30 meter. Individen fick tre försök för att få ett så bra resultat som möjligt, där det bästa från 10 meter, och 30 meter togs som resultat. I en fotbollsmatch kan matchen avgöras genom att en spelare har bättre acceleration eller är snabbare än sin motståndare och 30 meter sprint test mäter just detta vilket motiverar varför det testet är valt. 4.2 Genomförande Under ett träningsläger genomfördes ett 30 meter sprint-test, dels för att testpersonerna skulle springa på naturgräs då det är underlaget de spelar mest. Ett måttband användes för att mäta 10 samt 30 meter, där koner lades ut för att markera dessa mått. Testpersonen fick sedan informationen att i en startposition vara beredd på kommando med sin maximala kapacitet ta sig så snabbt upp till 30 meters markeringen. Testledarna stod beredda med var sitt tidtagarur, den ena vid 10 meters markeringen, den andra vid 30 meter. Tre lopp genomfördes per deltagare med 3 minuters vila emellan och det bästa resultatet på 10 meter blev resultatet för bästa acceleration, och det bästa resultatet på 30 meter blev det bästa resultatet för snabbhet. CMJ-testet genomfördes under en ordinarie träningskväll i Regionlabbet i Kalmar då alla deltagare medverkade. I en randomiserad ordning fick deltagarna genomföra 3 hopp vardera, där bästa resultat räknades. Informationen om hur ett korrekt genomfört hopp skulle genomföras beskrevs och demonstrerades, där en böjning över 90 grader i benen var okej, tillsammans med en armpendling, och att benen efter avstamp ska fortgå i en rak utsträckt position, med ett mindre extrahopp vid landning. (ref) 4.3 Urval Ett herrlag i närområdet valdes utifrån bekvämlighetsurval. Testpersonerna bestod av 20 deltagare och av dessa var 10 defensiva och 10 offensiva. I studien av Jezdimirovic et al (2013) delas spelarna in i målvakter, försvarare, mittfältare och anfallare. Testpersonerna i aktuell studie delades in i en defensiv grupp med målvakter, försvarare och defensiva mittfältare. samt en offensiv grupp med offensiva mittfältare och anfallare. Laget spelar i division 5 och tränar 2-3 dagar i veckan plus match. Inga bortfall registrerades under testerna. 12

Tabell 1: Medelvärde samt standardavvikelse hos de defensiva spelarna. n=10 Ålder (år) Längd (cm) Vikt (kg) 27,5±16 181,5±10,6 84,5±17,7 Tabell 2: Medelvärde samt standardavvikelse hos de offensiva spelarna. n=10 Ålder (år) Längd (cm) Vikt (kg) 24±11,3 179,5±9,2 74±8,5 4.4 Validitet och reliabilitet Validiteten på 30 meter sprint testet sjönk eftersom fotoceller inte användes. Detta på grund av utlåning av material, och val av plats. Vi valde att utföra testet på naturgräs eftersom det är deltagarnas vanliga underlag, där utlåning av utrustning inte tilläts. Detta val gjordes då underlaget ansågs viktigare för testpersonerna än tidtagningsmetoden. För att mäta spänst användes ett CMJ-test som mäter hur högt testpersonerna hoppar, och anses ha en hög validitet (Markovic et al 2004). Reliabiliteten i studien är svår att mäta eftersom de fysiologiska aspekterna skiljer sig från dag till dag hos testpersonerna samt att det är korta sträckor som testpersonerna löper vilket kan medföra skillnader i tid. Studien använde sig av tidtagarur för att mäta tiden och detta kan medföra att vissa tidsdifferentioner tillkommer beroende på hur noga och duktig testledaren är gällande instrumentet (Patel & Davidson 2014). 4.5 Dataanalys Resultaten av testerna analyserades i SPSS där ett Pearson Correlation test utfördes för att undersöka samvariansen mellan spänst och acceleration, samt spänst och snabbhet hos testpersonerna. Datan var normalfördelad och t-tester utfördes för att undersöka skillnader mellan de defensiva och offensiva spelarna. Alla statistiska test gjordes i IBM SPSS Statistics (Version 23; 64-bit, OS: Windows 7). 13

4.6 Etik Studien uppfyller alla fyra kraven från Vetenskapsrådet (2002) vilket innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att testpersonerna blivit informerade om deras uppgift i studien och att deltagandet är frivilligt och att de kan avbryta när som helst. Samtyckeskravet innebär att testledarna får samtycke från testpersonerna angående deras medverkan i studien. Konfidentialitetskravet innebär att testledarna har tystnadsplikt och att obehöriga inte har tillgång till materialet. Nyttjandekravet innebär att informationen som kom genom studien endast får användas till forskningsändamål 14

5. Resultat Resultatet visade att spänst och snabbhet på 30 meter korrelerade med en korrelationskoefficient på -0,511 och med ett p-värde 0,021. Spänst och acceleration hade en korrelationskoefficient på -0,299 och ett p-värde 0,2 (se bilaga 1). Resultatet visade även att de offensiva spelarna hade signifikant högre hoppförmåga än de defensiva. Resultatet från spänst-testet visade att de defensiva hade ett medelvärde på 36,9 cm och de offensiva hade ett medelvärde på 44,3 cm som gav ett p-värde 0,006 (se tabell 3). Tabell 3: Offensiva spelare kontra defensiva gällande hoppförmåga. Grupp N Medelvärde Std avvikelse Spänst Defensiva 10 36,9 cm 4,4 Offensiva 10 44,3 cm 6 Snabbhetstestet på 30 meter gav ett medelvärde på 4,8 sekunder för de defensiva och ett medelvärde på 4,4 sekunder för de offensiva. Detta gav ett p-värde =0,004 (se tabell 4). Tabell 4: Offensiva spelare kontra defensiva gällande snabbhet. Grupp N Medelvärde Std avvikelse Snabbhet Defensiva 10 4,8 s 0,28 Offensiva 10 4,4 s 0,19 15

Accelerationstestet på 10 meter gav ett medelvärde på 2 sekunder för den defensiva gruppen och ett medelvärde på 1,8 sekunder för den offensiva gruppen som gav ett p-värde =0,103 (se tabell 5) vilket inte var en signifikant skillnad. Tabell 5: Offensiva spelare kontra defensiva gällande acceleration. - - Spridningsdiagram som visar korrelationen mellan spänst och snabbhet, samt spänst och acceleration se bilaga 2 och 3. Grupp N Medelvärde Std avvikelse Acceleration Defensiva 10 2 s 0,13 Offensiva 10 1.8 s 0,16 16

6. Diskussion Diskussionen berör följande delar, resultatdiskussion, metoddiskussion, begränsningar, framtida forskning och slutsatser. 6.1 Resultatdiskussion 6.1.2 Samband mellan spänst och acceleration, samt spänst och snabbhet Resultaten från studien visar på ett samband mellan spänst och snabbhet, dock inget signifikant samband mellan spänst och acceleration. I studien av McFarland et al (2016) visar resultatet ett signifikant samband mellan spänst och acceleration vilket inte denna studie gör. Möjligtvis kan detta även bero på att de undersökta i McFarlands et al (2016) studie tränar på ett annorlunda sätt än vad de undersökta spelarna i vår studie gör. Möjligtvis har testpersonerna i McFarland et al (2016) studie en vana som är större än testpersonerna i vår studie gällande dessa typer av tester. Även i en studie av Wislöff et al (2003) fanns ett signifikant samband mellan spänst och acceleration samt mellan spänst och snabbhet. Vår studie visar sammantaget liknande resultat som tidigare forskning (Wislöff et al 2003, McFarland et al 2016) gör, dock med undantag för sambandet mellan acceleration och spänst. Fotboll är en komplicerad idrott där spelarna behöver många olika fysiska kvalitéer för att lyckas. Spänst, snabbhet och acceleration är komponenter som används oerhört ofta under träning och match och är således något spelare borde träna mycket på för att förbättra. Som tidigare forskning visar (Jezdimirovic et al 2013 & Wislöff et al 2003) är det komponenter som spelar en stor roll i olika åldrar och på olika nivåer. Fotbollstränare på olika nivåer bör ha en större förståelse för att olika fysiska kvalitéer påverkar varandra och bör därför ha en plan för att hjälpa sina spelare att uppnå den bästa förmågan i de olika momenten och för att få laget att lyckas som en helhet. 6.1.3 Skillnad mellan defensiva & offensiva fotbollsspelare Forskningen sökte inte enbart resultat eller samband mellan de fysiska kapaciteterna, utan sökte även om det skiljde sig mellan de olika positionerna på fotbollsplanen. Skiljer det sig mellan de defensiva och offensiva fotbollspelarna? Den nuvarande studien använde sig av ett herrlag i division 5, som har använts tidigare för att se om det skiljer sig i VO2-Max (syreupptagningsförmåga), vilket gav ett signifikant resultat på att offensiva besatt ett högre VO2-Max, vilket gjorde det intressant att följa upp med fler tester. Detta var också resultatet i studien om de fysiska kapaciteterna i sprint där de offensiva spelarna hade 17

bättre acceleration, snabbhet och spänst. Dock var det inte signifikant skillnad på accelerationen mellan grupperna. I studien av Jezdimirovic et al (2013) undersöktes spänst med hjälp av ett CMJtest och författarna ville undersöka om det fanns skillnader mellan positionerna som spelarna har. Studien av Jezdimirovic et al (2013) visade att målvakter hade bäst spänst följt av anfallare och försvarare. Mittfältarna hade sämst spänst. I den nuvarande studien har spelarna delats in i två grupper, defensiva och offensiva. De defensiva innefattar målvakter, försvarare och defensiva mittfältare och de offensiva innefattar offensiva mittfältare och anfallare. Tidigare forskning (Wislöff et al (1998) visar att anfallare hade bäst spänst följt av försvarare och målvakter. Mittfältare besitter sämst spänst. Eftersom vår studiedesign gör att spelarna har delats in på ett annat vis är det svårt att jämföra helt och hållet, dock borde resultatet i de defensivas grupp vara något närmre resultatet i de offensivas grupp då både målvakter och försvarare hade en spänst som låg väldigt nära anfallarnas i tidigare forskning. Möjligtvis kan detta bero på att testpersonerna i Jezdimirovic et al (2013) studie är 10-14 år gamla och Wislöff et al (1998) studie tränar mer än vårt undersökta lag och de tränar möjligtvis mer positionsspecifikt än det vårt undersökta lag eftersom de har tid och råd med det. Tidigare studier (Wislöff, Helgerud & Hoff 1998 & Jezdimirovic et al 2013) visade att försvarare samt anfallare hade bäst spänst och i vår studie var det de offensiva spelarna som hade bäst spänst. Försvararna som undersöktes i vår studie vägde generellt mer än de offensiva och det kan påverka resultatet på så vis att det är svårare att lyfta från marken i ett hopp med en tyngre kropp. 6.2 Metoddiskussion Skillnaden mellan vår studie och McFarlands (2016) studie handlar mest om resurserna i mätinstrument och antal deltagande. McFarland et al (2016) kunde använda sig av en skola med många individer som utövade fotboll. Vi kan inte lägga skulden på att det inte finns tillräckligt med fotbollslag i regionen, men däremot är det svårt att få tränare och lag att ställa upp på en längre tids forskning i perioden innan serien startar. Men faktorn att vi har betydligt färre antal individer i vår forskning ger självklart ett annat resultat, och ger oss ett svårare utgångsläge att finna signifikanta samband mellan de olika fysiska egenskaperna spänst, snabbhet och acceleration. McFarland et al (2016) använde sig av fotoceller under sitt 30 meter sprint test vilket ger en väldigt exakt tid på 10 meter samt 30 meter. Utan fotoceller fick en enklare version användas med hjälp av tidtagarur som gav tiden på 10 meter samt 30 meter vilket kan vara svårt att mäta på ett sådant kort avstånd och 18

resultatet kan påverkas. Dock är utgångsläget samma för alla, vilket gör att alla får samma chans till ett rättvist resultat, men kan också resultera i snabbare eller långsammare tider för enbart offensiva eller defensiva vilket påverkar resultatet markant. Avsaknaden av fotoceller gav också ändringen att testpersonerna inte längre fick använda sig av en flygande start. Start blev på ett kommando från testledaren, vilket är en ändring från tidigare studier (McFarland et al 2016), men en ändring som vi inte anser ha så stor påverkan på resultatet i sig förutom att testpersonernas reaktionsförmåga blir en liten faktor. Tidsbegränsningar gjorde att ett reliabilitetstest inte utfördes för att se om 30 meter sprint test hade en hög reliabilitet vilket medförde att testet inte besatt en hög reliabilitet. Vi anser att avsaknaden av fotoceller är den största påverkan på avsaknaden av ett signifikant resultat på sambandet mellan acceleration (10 meter) och spänst (CMJ). Varför vi tror att det borde visa en signifikant skillnad är baserat på tidigare forskningar (Wislöff et al 2003 och McFarland et al 2016) som visar samband mellan dessa fysiska egenskaperna. En annan faktor som kan påverka är skillnaden mellan divisionerna på fotbollsspelarna, vilket möjligtvis leder till ett ökat testresultat hos spelarna i högre divisioner på de två olika testerna som görs, vilket i sig leder till en högre differens i testernas resultat. 6.3 Begränsningar Tidigare forskning (Wislöff et al 1998 & McFarland et al 2016) hade fler testpersoner vilket gjorde att de hade möjlighet att dela upp testpersonerna i positionsspecifika grupper såsom målvakter ytterbackar, mittbackar, yttermittfältare, innermittfältare och anfallare. Det ger en bredare förståelse om hur den specifika positionen presterar vilket är en stor fördel för att djupare analysera fotbollsspelares fysiska förmågor. Den nuvarande studien har inte haft den möjligheten eftersom det fanns för få testpersoner att tillgå och att det var ett dåligt intresse från andra föreningar att medverka i studien. Detta eftersom att testerna gjordes i anknytning till seriestarten och då ville inte tränarna i andra föreningar riskera sina spelares fysik för något som inte involverade föreningen. Studien led även av tidsbegränsningen som gjorde att vi inte kunde vänta på andra föreningar att vilja delta. Det hade varit en fördel om den nuvarande studien, med amatörspelare i division 5, hade kunnat dela upp testpersonerna positionsspecifikt för att kunna jämföra med elitspelare. 19

6.4 Framtida forskning De flesta studierna görs på elitidrottare eller individer på högsta nivån inom sitt område. Anledningen till denna forskning är för att få en bredare kartläggning på hur de fysiska aspekterna ser ut hos fotbollsspelare i de lägre divisionerna. Att använda enbart ett lag blir väldigt specifikt, men ger fortfarande ett intressant resultat, vilket genererar till ett större intresse om sambanden finns som en aspekt i studiens testlag eller generellt i fotbollsvärlden, både på män och kvinnor. Ett CMJ-test anses vara ett väldigt högt validerat test som tar fram benmuskulaturens förmåga att utveckla mycket kraft på kort tid, explosivitet, vilket inte bara är en viktig fysisk faktor inom fotboll utan även i andra idrotter såsom hockey, handboll och innebandy. För framtida forskning vore det intressant med en större kartläggning över alla divisioner för att kunna finna generaliserbara resultat och även göra tester på liknande idrotter för att undersöka om det finns samband mellan spänst och acceleration samt spänst och snabbhet. Möjligtvis är det enbart fotbollsspelare som visar samband mellan dessa fysiska egenskaper. 6.5 Slutsats Vad betyder då resultatet från denna studie? För en fotbollstränare medför resultatet en god kunskap i hur bra acceleration, snabbhet och spänst spelarna har och med det kunna planera framtida träningar samt att kunna träna spelarna på individnivå utifrån vad de behöver förbättra. Även för spelarna är kunskapen om sin fysiska förmåga en stor fördel i framtida individuella träningsupplägg. Eftersom spelarna vet sina begränsningar, och fördelar, kan de även få övertag gentemot sina motståndare på planen. Kunskaper om fysiska förmågor hos fotbollsspelare blir allt viktigare ju större fotbollen som idrott blir vilket gör fysiska tester är intressant för alla divisioner för att kunna kartlägga spelares fysiska status och utveckla träningen. Forskning om fysiologiska skillnader mellan de olika positionerna kan ge oss en förklaring på varför vissa sekvenser uppkommer under matcherna, samt ge tränare en större chans att förhindra att vissa individer med bättre fysiska förutsättningar bemöts av sämre anpassade individer ute på de olika positionerna. Studiens resultat ger oss också en förklaring kring kartläggningen på varför vissa spelare spelar på just den positionen de spelar. Då offensiva fotbollspelare visar bra resultat på spänst, behövs denna fysiska faktor också hos de defensiva fotbollsspelare då de flesta duellerna sker just mellan dessa två. Resultaten ger oss också en inblick om varför just mål uppkommer inom fotboll. Resultatet i studien visar att offensiva fotbollspelare kommer upp i en snabbare hastighet i sprinten, vilket leder 20

till ett större övertag inom fotboll. De fysiska kapaciteterna är som tur är inte allt inom fotbollen och inte alltid direkt avgörande för slutresultatet, men dock en viktig del i utövandet av sporten. 21

Referenslista Anthony, T & Stewart, P (2013). Repeat sprint ability. Strength & Conditioning Journal: February 2013 - Volume 35 - Issue 1 - p 37 41 Balsom, P (2003). Fotbollens träningslära. Svenska fotbollsförlaget, Malmö 2003. Bangsbo, J, Mohr, M, & Krustrup, P (2006). Physical and metabolic demands of training and match-play in the elite football player. Journal of Sports Sciences, July 2006; 24(7): 665 674. Fifa.com Hämtad- 23-05-17 Jezdimirovic, M, Joksimovic, A, Stankovic, R & Bubanj, S (2013). Differences in the vertical jump in soccer players according to their position on the team. Physical Education and Sport Vol. 11, No 3, 2013, pp. 221 226. Jönsson, Åke (2014). Fotboll: spelets historia [Elektronisk resurs]. Historiska media Kavcic, I, Milic, R, Jourkesh, M, Ostojic, S & Ozkol, M (2012). Comparative study of measured and predicted VO2 max during a multi-stage fitness test with junior soccer players. Kinesiology 44(2012) 1:18-23. Markovic, G., D. Dizdar, I. Jukic, och M. Cardinale (2004). Reliability and factorial validity of squat and countermovement jump tests. J. Strength Cond. Res. 18(3):551 555. 2004 McFarland, I, Dawes, J, Elder, C & Lockie, R (2016). Relationship of two vertical jumping tests to sprint and change of direction speed among male and female collegiate soccer players. Sports 2016, 4, 11. Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur. 22

Peñailillo, L, Espíldora, F, Jannas-Vela, S, Mujika, I & Zbinden-Foncea, H (2016). Muscle strength and speed performance in youth soccer players. Journal of Human Kinetics volume 50/2016, 203-210. Rampinini, E, Sassi, A, Azzalin, A, Castagna, C, Menaspa, P, Carlomagno, D & Impeellizzeri, F (2009). Physiological determinants of Yo-Yo intermittent recovery tests in male soccer players. Eur J Appl Physiology (2010) 108:401 409. Svantesson, U (2001). Styrka, spänst och elasticitet i muskler och senor. Svensk idrottsforskning Nr. 3-2001. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet 2002. Wirhed, R(2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. 4., utökade och omarb. uppl. Bjursås: Harpoon publication Wislöff, U, Castagna, C, Helgerud, J, Jones, R & Hoff, J (2003). Strong correlation of maximal squat strength with sprint performance and vertical jump height in elite soccer players. Br J Sports Med 2004;38:285 288. Wislöff, U, Helgerud, J & Hoff, J (1998). Strength and endurance of elite soccer players. Medicine & Science in Sports & Exercise. Volume 30(3), March 1998, pp 462-467. 23

Bilagor Bilaga 1 Acc Pearson korrelation Acc Snabbhet Spänst Grupp 1 0,712-0,299-0,375 Sig 0,000 0,200 0,103 N 20 20 20 20 Snabbh et Pearson korrelation 0,712 1-0,511-0,610 Sig 0,000 0,021 0,004 N 20 20 20 20 Spänst Pearson korrelation -0,299-0,511 1 0,591 Sig 0,200 0,021 0,006 N 20 20 20 20 Grupp Pearson korrelation -0,375-610 0,591 1 Sig 0,103 0,004 0,006 N 20 20 20 20 24

Bilaga 2: Spridningsdiagram gällande spänst och snabbhet 25

Bilaga 3: Spridningsdiagram gällande spänst och acceleration 26