12 1 8 6 Hushållen mer pessimistiska än normalt. Prognoscentret AB 7 3 Lågkonjunktur Högkonjunktur 7 TMF I SIFFROR Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 1, april 217 Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande och boende och visar siffror för produktion, export och import av bl.a. trähus, möbler, köksinredningar, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och träskivor. Bland TMF:s medlemmar finns företag som tillverkar hus eller material till byggandet av hus och företag som tillverkar inredning och möbler. TMF i siffror redovisar även löneutveckling och arbetsskadestatistik för branschen. TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad, jämförande statistik och kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar helåret 216. TMF, som bransch- och arbetsgivarorganisation, företräder ungefär 7 medlemsföretag med 3 anställda inom trä- och möbelindustrin. Trä- och möbelindustrin omsätter 7 miljarder kr med ett mycket högt förädlingsvärde. TMF:s medlemsföretag representerar cirka 8 procent av industrins totala antal anställda och omsättning. I TMF i siffror hittar du en aktuell marknadsrapport som är producerad av Prognoscentret i samarbete med TMF, se sidan 7. Rapporten följer regelbundet faktorer som påverkar medlemsföretagens marknader. Utvecklingen av byggandet påverkar direkt behovet av möbler och inredning, därav kopplingen mellan byggande och boende. Övrig statistik sammanställs av TMF från egna och andra källor. Materialet får gärna citeras om källan anges. 12 9 småhus påbörjades 216, en ökning med 2 procent jämfört med 21. Se marknadsrapporten på sidan 7! I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Christian Brander, Prognoscentret AB, Tel. 8-44 93 6 TMF:s MARKNADSRAPPORT Denna marknadsrapport är ett samarbete mellan Ökande råvarupriser och svagt stigande räntor gör TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet dessutom att hushållens kostnader ökar snabbare, vilket gröper ur de reala inkomstökningarna. följa de faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden tillväxten tilltar under kommande år genom att Riksbanken väntar sig trots det att konsumtions- generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder hushållen minskar sitt sparande. Vår bedömning är såväl nya som befintliga, samt 3) påverkar att detta är en väl optimistiskt bedömning och att marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader risken för svagare konsumtionstillväxt är hög. som används för yrkesmässigt bruk. I slutet finns även en del som behandlar möbelförsäljningens Riksbanken bedömer att BNP ökar med 2, % i år utveckling. för att sedan växla ned mot 2,1 % 218 219. Prognosen får ses som optimistisk då de flesta Den svenska ekonomin växer starkt men tillväxttakten är fallande. Under det sista kvartalet 216 växte takt. Osäkerheten i prognosen får dessutom ses andra banker och institut tror på en lägre tillväxt- BNP med 2,8 % jämfört med motsvarande kvartal som huvudsakligen negativ. Brexit, bankkriser i 21. För året som helhet innebar detta en tillväxt Italien, risker för en ny bostadskrasch i USA och på 3,3 %, vilket låg väl i linje med prognoserna. de långsiktiga effekterna på ekonomin av Trumps tillträde är alla riskelement som existerar och som Konjunkturen är stark och förstärks ytterligare är svåra att värdera. de närmsta åren. Detta indikeras exempelvis av konjunkturinstitutets konjunkturbarometer där särskilt tillverkningsindustrin och bygg- & anläggning rapp orterar en mycket positiv utveckling. legat och balanserat kring det historiska genomsnit- Konsumentförtroendet har under de senaste åren Framförallt är marknadsläget starkt och resursutnyttjandet högt inom branscher där avsättningmismen. Det är framförallt hushållens syn på svensk tet (1). Under det fjärde kvartalet lyfte dock optien huvudsakligen är inhemsk, medan branscher ekonomi som har förbättrats och det totala värdet som är mer exponerade mot utlandet fortsatt ligger nu betydligt över det historiska genom snittet. utvecklas lite svagare. Utrikeshandeln är dock på Förtroendet för den egna ekonomin har också uppgång och tillväxten i världsekonomin väntas stärkts under de senaste åren, vilket i hög grad öka under kommande år, om än svagt, och svensk förklaras av den låga räntan, reallöneökningar, lägre export växer i ungefär samma takt. arbetslöshet och stark börsutveckling. Utvecklingen talar för en fortsatt konsumtionstillväxt, vilket dock Under de senaste åren har den svenska ekonomin till viss del hämmas av ett ökat sparande. framförallt drivits av inhemsk konsumtion och bostadsinvesteringar, mycket tack vare en expansiv penningpolitik och befolkningstillväxt. Under på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges *Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått kommande år fortsätter inhemsk efterfrågan att ekonomi samt hushållens planerade inköp. bidra till BNP-tillväxten men i en avtagande takt. Offentlig konsumtion har i hög grad pressats uppåt av invandringen, vilken dämpas framöver men Inköpschefsindex har sedan 213 befunnit sig i samtidigt ökar antalet yngre och äldre, vilket stärker behovet av skola/vård. De totala investering- en fortsatt förstärkning. I januari nådde indexet tillväxtzonen och de senaste månaderna indikerar arna har ökat starkt tack vare ett ökat bostadsbyggande, men ökningstakten kommer knappast slutet av 21. Uppgången bland delindexen, som 62 och är därmed på den högsta nivån sedan kunna bestå framöver även om investeringarna i bygger upp inköpschefsindex är bred men det är maskiner och inventarier växer lite snabbare. Sysselsättningen fortsätter att växa, framförallt inom bidragit mest. Företagen blir allt mer nöjda med framförallt produktion och sysselsättning som offentlig sektor och byggverksamhet. Totalt ökade orderingången. Det är framförallt hemmamarknaden som bidragit positivt samtidigt som export- sysselsättningen med 1, % under 216. Under kommande år dämpas ökningstakten, primärt på marknaden fortsatt går lite svagare. Framförallt grund av att det blir allt svårare att finna rätt har verkstadsindustrin gått bra. Framöver talar kompetens. Trots den ansträngda arbetsmarknaden väntas löneökningarna bli relativt modesta. uppåtgående trend i en stärkt internationell konjunktursituation för en industriproduktiviteten. Konsumentindex Inköpschefsindex 1 Konsumentindex Hushållen positivare än normalt -96 - -4-8 -12-16 Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning 2 Nr 1, april 217 Industrin fortsätter att stärkas. Inköpschefsindex -96 - -4-8 -12-16 Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB *Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, syssel sättning och lager. Överstiger indexet indikerar det en tillväxt för industrin och har historiskt varit en ledande indikator för konjunkturutvecklingen. Påbörjade lägenheter Under 216 påbörjades nybyggnad av bostäder med sammanlagt 63 1 bostadslägenheter enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån, SCB. Av dessa var 12 9 småhus och 1 lägenheter i flerbostadshus. Diagram 1 visar antal påbörjade lägenheter 26 216. Det totala bostadsbyggandet ökade med 34 procent under 216 jämfört med 21 enligt de senaste siffrorna från SCB. Påbörjade småhus ökade med 2 procent och påbörjade lägenheter i flerbostadshus ökade med 38 procent. Siffrorna för 216 är preliminära och uppräknade med 1 procent, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. Färdigställda lägenheter Totalt antal färdigställda lägenheter ökade med 19 procent till 41 2 lägenheter under 216 enligt SCB. Av totalt antal färdigställda lägenheter var 11 lägenheter i småhus, en ökning med 28 procent jämfört med 21. 29 7 lägenheter var i flerbostadshus, en ökning med 16 procent jämfört med 21. Siffrorna för 216 är preliminära och uppräknade med 7 procent, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. Diagram 2 visar färdigställda lägenheter i småhus respektive flerbostadshus helåren 197 216. 1 Antal påbörjade lägenheter genom nybyggnad Helåren 26 216. Småhus Flerbostadshus 7 6 4 3 2 1-6 -7-8 -9-1 -11-12 -13-14 -1-16 Källa: SCB 2 Antal färdigställda lägenheter i småhus och flerbostadshus Helåren 197 216. 12 Småhus Flerbostadshus 1 8 6 4 2-7 -8-8 -9-9 - - -1-16 Källa: SCB
3 Källa: SCB 7 Beviljade bygglov Antal lägenheter januari december 214 216. Eftersläpning i rapporteringen gör att 216 års siffror är underskattade. 6 4 3 2 1 Småhus Specialbostäder Källa: TMF 6 Källa: SCB -14 Export trähus Flerbostadshus Fritidshus Flerbostadshus -1-16 Antal levererade lägenheter i flerbostadshus och student- och speciallägenheter med stomme av trä. Halvåren 214 216. 1 1 2 9 6 3 Flerbostadshus Antal påbörjade lägenheter i ordinära flerbostadshus med stomme av trä exkl student- och speciallägenheter. Helåren 21 21. 2 2 1 I miljoner SEK. Helåren 21 216 4 Småhus av trä Antal levererade småhus, fördelat på styckebyggda och gruppbyggda. 3 2 1 1 jan juni -1 Styckebyggda Källa: TMF Kv 1 2, 214 Ordinära flerbostadshus 1 4 3 2 Danmark Kv 3 4, 214-1 -11-12 -13-14 Storbritannien juli dec -1 Finland jan juni -16 Gruppbyggda Kv 1 2, 21 Kv 3 4, 21 Student- och speciallägenheter Tyskland Källa: SCB/Bearbetat Svandata/TMF 21 216 Japan juli dec -16 Kv 1 2, Kv 3 4, 216 216-1 Norge Bygglov Under 216 beviljades bygglov för 62 217 lägenheter enligt SCB, en ökning med 9 procent jämfört med 21. Av de beviljade byggloven avsåg 12 868 nybyggnad av småhus, 41 96 nybyggnad av lägenheter i flerbostadshus och 273 lägenheter i specialbostäder. 2 48 bygglov för fritidshus beviljades under 216. Se diagram 3. Eftersläpning i rapporteringen gör att 216 års siffror är underskattade. Byggfakta AB tar fram statistik som visar antal sökta bygglov för styckebyggda småhus. Antal sökta bygglov för styckebyggda småhus var totalt 916 under 216, en minskning med 2 procent. Andelen monteringsfärdiga var 87 procent. Andelen hus byggda med lösvirke var ungefär 1 procent och andelen stenhus 3 procent. Monteringsfärdiga trähus Sveriges trähusindustri omfattar 1 företag med 38 anställda enligt SCB:s senaste siffror från 216. 11 företag har mer än anställda och 27 företag är enmansföretag utan anställda. Produktionen, försäljningsvärdet för leveranser av monteringsfärdiga trähus, var 12,3 miljarder kr enligt SCB:s senaste siffror från 21. Småhus av trä Diagram 4 visar antal levererade småhus av trä enligt TMF:s marknadsstatistik där 32 trähusföretag ingår. Leveranserna ökade med 18 procent till totalt 6, varav 2 233 var gruppbyggda. Den totala orderingången för TMF:s trähusföretag ökade totalt med 3, procent till 7 217 ordinära småhus under 216, varav 2 31 var gruppbyggda. Flerbostadshus med stomme av trä Diagram visar antal levererade lägenheter i flerbostadshus och student- och speciallägenheter under 214 216. Statistiken tas fram två gånger per år av TMF och omfattar huvuddelen av de företag som har egen industriell tillverkning av trästommar i Sverige. Totalt levererades 2 944 lägenheter inklusive student- och specialboende under 216, en ökning med 3 procent jämfört med 21. Andelen hyresrätter var 19 procent under 216. Två företag har tillkommit i statistiken from 2:a halvåret 216 och siffrorna för 216 är därför inte helt jämförbara med 21. Andelen lägenheter i flerbostadshus med stomme av trä Diagram 6 visar antal påbörjade ordinära lägenheter med stomme av trä, 21 21. Enligt SCB:s senaste siffror påbörjades 2 322 ordinära lägenheter med stomme av trä under 21. Jämfört med 214 är det en ökning med 37 procent. Student- och special lägenheter ingår inte i SCB:s statistik. SCB:s siffror för 216 publiceras först i november 217. Andelen lägenheter med stomme av trä av totalt påbörjade ordinära lägenheter, var i stort sett oförändrad med 9 procent i andel under 21. 97 procent av totalt antal lägenheter med stomme av trä var helt eller delvis förtillverkade. Export och import av monteringsfärdiga trähus Exporten av monteringsfärdiga trähus minskade med 21 procent till 7 miljoner kr under 216 jämfört med 21 enligt SCB:s siffror. De största exportländerna är Norge, Japan, Tyskland och Finland. Se diagram 7. Exporten till Norge minskade med 22 procent till 278 miljoner kr under 216 och exporten till Japan minskade med 6 procent till 138 miljoner kr. Exporten till Tyskland ökade med 34 procent till 67 miljoner kr. Importen av trähus ökade med 11 procent till 44 miljoner kr under 216 jämfört med 21. Importen från Estland ökade med 1 procent till 23 miljoner kr och 7 procent i andel av den totala importen. Dörrar och Fönster Dörrar SCB:s senaste siffror från 216 visar att det finns 142 företag som tillverkar dörrar av trä i Sverige. Av dessa är 8 enmansföretag utan anställda och 62 är företag med sammanlagt 1 6 anställda. TMF:s statistik för dörrar omfattar 1 338 anställda och ungefär 8 procent av den svenska marknaden. Under 216 producerades och levererades nästan 1,7 miljoner dörrar, en ökning med 7 procent jämfört med 21. Levererade innerdörrar ökade med 8 procent till drygt en miljon och 62 procent i andel av totalt levererade dörrar. Levererade ytterdörrar minskade med 3 procent till 131 dörrar och levererade klassade institutionsdörrar ökade med 17 procent till 24 dörrar. Omsättningen för dörrar under 216 var nästan 2,1 miljarder kr, en ökning med 3, procent jämfört med 21. Exporten av dörrar minskade med 1 procent till 771 dörrar och 46 procent i andel av den totala produktionen. Den största delen av exporten går till Norge och Tyskland. Importen av dörrar var i stort sett oförändrad med 221 dörrar. Den mesta importen kommer från Baltikum och de nordiska länderna. Statistik för direktimport till byggvaruhandeln saknas och kan vara relativt betydande. Den svenska marknaden, produktion minus export plus import, ökade med 11 procent till 1,1 miljoner dörrar under 216 jämfört med 21. Diagram 8 visar respektive produktgrupp och ökning/minskning jämfört med tidigare år. Fönster SCB:s senaste siffror från 216 visar att det finns 131 företag som tillverkar fönster av trä i Sverige. Av dessa är 7 enmansföretag utan anställda och 61 är företag med 2 974 anställda. TMF:s statistik för fönster omfattar i stort sett alla tillverkare. Antal anställda inom TMF:s fönsterföretag var ungefär 2 7 under 216. Omsättningen under 216 ökade med 8 procent till,1 miljarder kr jämfört med 21. 2
1,7 miljoner dörrar producerades och levererades under 216, en ökning med 7 procent jämfört med 21. Under 216 levererades drygt 1,7 miljoner luft, en ökning med procent jämfört med 21. Av totalt levererade luft var 73 procent av trä/ aluminium. 33 procent av totalt antal levererade luft är vridfönster, 27 procent är fasta fönster och 17 procent är inåtgående fönster. Levererade vridfönster ökade med 6 procent och fasta fönster ökade med 8 procent under 216. Diagram 9 visar fördelning produktgrupper och ökning/minskning av levererade fönsterluft under 216 jämfört med 21. Av totalt levererade fönsterluft under 216 exporterades 83 fönsterluft, en ökning med 2 procent till procent i andel jämfört med 21. De största exportländerna är Norge, Storbritannien, Japan och Finland. Importen av fönsterluft beräknas till 12 luft. Den svenska mark naden, (produktion minus export plus import), ökade med procent till drygt 1,7 miljoner fönsterluft. *Fönsterluft En luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla flera luft, d v s flera bågar i samma karm. Trägolv Enligt SCB:s senaste siffror för 216 omfattade industrin för sammansatta parkettgolv tio företag. Av dessa är fem enmansföretag utan anställda och fem företag med 848 anställda. Försäljningen av trägolv ökade med 19 procent under 21 enligt Golvbranschen, GBR. På totalmarknaden är trägolv fortsatt den största materialgruppen med en marknadsandel på drygt 34 procent enligt GBR. Försäljningen av lamellparkett ökar och följer gruppens andelsökning och massiva trägolv fortsätter att öka sin volym. Enligt FEP, European Federation of the Parquet Industry, ökade Sveriges produktion av trägolv, lamell parkett och massiva trägolv med 14, procent till 1,6 miljoner kvm under 21. Försäljningen på den svenska marknaden var 7,4 miljoner kvm, en ökning med 14 procent under 21, jämfört med 214. Prognosen för 216 indikerar att produktionen och den totala försäljningen i Sverige troligtvis kommer att öka. Försäljningsvolymerna är dock osäkra, då direktimporten av lamell/parkettgolv är svårbedömd eftersom tillförlitlig statistik saknas. Träslaget ek dominerade med 9 procent i andel under 21 enligt FEP. Därefter kommer träslaget ask med 6 procent i andel och furu med 3 procent i andel. Diagram 1 visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/ parkettgolv 214 21 samt prognos för 216. 8 9 Dörrar, svensk marknad I tusental. Helåren 214 216. Total svensk marknad=produktion-export+import Kallförrådsdörrar Varmförrådsdörrar Ytterdörrar Inst. dörrar, oklassade Inst. dörrar, klassade Spegeldörrar Innerdörrar Källa: TMF 1 2 3 4 Levererade fönsterluft I tusental. Helåren 21 216. Utåtg. fönster 216 21 214 21 216 Inåtgående Vridfönster Fasta fönster Fönsterdörr Övriga 1 2 3 4 6 Träfönster Trä/aluminium Källa: SCB 1 Trä-, lamell-, parkettgolv Sveriges produktion, export, import och konsumtion i miljontal kvm. Helåren 212 216. 12 1 8 212 213 21 216 est. 214 Omsättningen för fönster ökade med 8 procent under 216 jämfört med 21. Foto: Inwido 6 4 2 Produktion Import Export Konsumtion Källa: GBR, FEP 3
Ungefär 3 personer är anställda inom trappindustrin i Sverige. Foto: Trivselhus Försäljningen av antal trappor ökade med 1 procent till 12 643 trappor under 216. 11 Försäljning trappor I miljoner SEK. Helåren 212 216. 3 2 2 1 1-12 -13-14 -1 Sverige Övr. Norden Tyskland Övr. Källa: TMF:s medlemsföretag 12 Produktion och export av träskivor I tusen m 3. Helåren 21 216. Statistiken omfattar spånskivor, plywood, träfiberskivor och MDF t.om 211. Fr.om 212 omfattas endast spånskivor och plywood producerat i Sverige. Produktionen för 216 kan inte visas. 7 6 4 3 2 1 Källa: TMF 13 Källa: SCB Produktion -1-11 -12-13 -14-1 Import träskivor I tusen m 3. Helåren 211 216. 8 6 4 2-1 -16 Export -16-11 -12-13 -14-1 -16 Spånskivor Plywood Träfiberskivor Trappor Den fakturerade försäljningen för den totala trappindustrin i Sverige uppskattades till 346 miljoner kr för 216 och antal anställda till 3. Enligt trappföretagens statistik som är ungefär 8 procent av den totala marknaden ökade den fakturerade försäljningen av trappor med 9 procent till 288 miljoner kr under 216 jämfört med 21. Av den totala fakturerade försäljningen var 84 procent försäljning i Sverige och 1 procent var försäljning till övriga Norden. Försäljningen på den svenska marknaden ökade med 8 procent till 242 miljoner kr under 216 och försäljningen till övriga Norden ökade med 17, procent till 43 miljoner kr. Försäljningen av antal trappor ökade med 1 procent till 12 643 trappor under 216 jämfört med 21. Diagram 11 visar fakturerad försäljning av trappor 212 216. Träskivor Under 216 omfattade träskiveindustrin tre anläggningar; Byggelit AB, Lit, Ikea Industry Hultsfred AB och Moelven Vänerply AB. Den totala produktionen av träskivor var 626 m 3 under 21. 216 års siffror är inte tillgängliga förrän nästa år. Exporten av träskivor var 46 m 3 under 216, en ökning med 18 procent under 216. Diagram 12 visar produktion av träskivor 21 21 och export av träskivor 21 216. From 212 ingår endast spånskivor och plywood i gruppen träskivor eftersom den svenska produktionen av träfiberskivor och MDF har upphört. Import av spånskivor och OSB Importen av spånskivor minskade med 7 procent till 32 m 3 under 216 jämfört med 21 enligt SCB. Se diagram 13. Andelen ytbelagda spånskivor är 36 procent. Den mesta importen av spånskivor kommer från Norge, Danmark, Tyskland, Estland, Lettland och Polen. Importen av OSB, Oriented strand board ökade med 27 procent till 18 m 3 under 216 jämfört med 21. Den mesta importen av OSB kommer från Lettland och Tyskland. Import av plywood Importen av plywood ökade med 16 procent till 172 m 3 under 216 jämfört med 21 enligt SCB. Se diagram 13. Importen av plywood av furu och gran ökade med 1 procent till 78 213 m 3 och 4 procent i andel av den totala importen under 216. Plywood av björk och lövträ ökade med 2 procent till 67 494 m 3 och plywood med ytskikt av annat lövträ ökade med 1 procent till 26 31 m 3. De största importländerna är Finland och Ryssland. Import av träfiberskivor och MDF-skivor Importen av träfiberskivor ökade med 2 procent till 11 23 m 3 under 216 jämfört med 21. Se diagram 13. Den totala importen av MDF-skivor minskade med 1 procent till 17 716 ton. Importen av o bearbetade MDF-skivor minskade med 3 procent till 1 744 ton och importen av bearbetade MDF-skivor var i stort sett oförändrad med 1 972 ton. 4
14 Produktion/export/ import av möbler I miljarder SEK. Helåren 28 216. (Produktionen 216 är beräknad.) Möbler och köksinredningar Produktion och företagens struktur Under 216 beräknades produktionen av möbler och köksinredningar till 22,8 miljarder kr. Möbelindustrin inklusive köksinredningar omfattar totalt 2 294 företag varav 1 44 är enmansföretag utan anställda. Totalt har 849 företag mer än en anställd. Antal anställda inom möbelindustrin var 13 376, en ökning med 3 procent under 216 enligt SCB. Antal sysselsatta inom möbelindustrin beräknas till drygt 14 8 personer. De flesta tillverkande företagen finns i södra delen av Sverige, bl.a. i Jönköping län, Västra Götaland, och Skåne. Diagram 14 17 visar produktion, export och import av möbler. Drygt 31 personer beräknas vara sysselsatta inom möbelindustrin och den totala möbelhandeln i Sverige. Export av möbler Sveriges export av möbler ökade med 1 procent till 1,9 miljarder kr under 216 jämfört med 21. Exporten till EU ökade med 3 procent till 8,7 miljarder kr och procent i andel av den totala exporten. Exporten till övriga Europa minskade med 4 procent till,7 miljarder kr och 36 procent i andel. Exporten till Asen minskade med 12 procent till 426 miljoner kr. De största exportländerna är Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Storbritannien, USA och Frankrike. Exporten till Norge minskade med 4 procent till 33 procent i andel, exporten till Danmark ökade med 4 procent och exporten till Finland ökade med procent under 216. Diagram 14 17 visar produktion, export och import av möbler. Import av möbler Sveriges import av möbler ökade med 3 procent till drygt 16,6 miljarder kr under 216 jämfört med 21. Importen från EU ökade med procent till 11,8 miljarder kr och 71 procent i andel av den totala importen. Importen från övriga Europa ökade med procent till procent i andel. Importen från Asien minskade med 3 procent till 24 procent i andel. De största importländerna är Polen, Kina, Litauen, Danmark, Tyskland, Italien och Norge. Importen från Polen ökade med 4 procent till 19 procent i andel, importen från Kina minskade med 4 procent till 18 procent i andel och importen från Litauen ökade med 8 procent till 13 procent i andel. Diagram 14 17 visar produktion, export och import av möbler. SCB:s siffror för export och import mäter export och import av möbler som går via Sveriges gränser. Eventuell reexport framgår inte av de mätningar som görs. Kontorsmöbler Produktionen av kontorsmöbler är 23 procent i andel av den totala möbelproduktionen i Sverige. Exporten av kontorsmöbler ökade med procent till 2,4 miljarder kr under 216 jämfört med 21. De största exportländerna under året var Norge, Finland, Danmark, Frankrike och Tyskland. Exporten till Norge minskade med procent till 3 procent i andel under 216 jämfört med 21. Exporten till Danmark och Finland var oförändrad samtidigt som exporten till Frankrike och Tyskland ökade med 37 procent till respektive land. Importen av kontorsmöbler ökade med 8 procent till 1,2 miljarder kr. De största importländerna var Kina, Norge, Polen, Litauen och Danmark. Diagram 17 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. Köksinredningar av trä Produktionen av köksinredningar av trä är ungefär 1 procent i andel av den totala möbelproduktionen. Under 216 omfattade industrin 323 företag. Av dessa var 149 företag med 2 618 anställda. 174 företag var enmansföretag utan anställda. Exporten av köksinredningar minskade med 2 procent till 632 miljoner kr. De största exportländerna är Norge, Danmark och Finland. Exporten till Norge minskade med 2 procent till 81 procent i andel av den totala exporten av köksinredningar. Exporten till Danmark ökade med 2 procent och 1 procent i andel samtidigt som exporten till Finland minskade med 6 procent till 7 procent i andel. Importen av köksinredningar ökade med 1 procent till 763 miljoner kr under 216. De största importländerna är Danmark, Litauen, Tyskland och Tjeckien. Diagram 17 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. I samarbete med Prognoscentret tar TMF fram statistik som visar försäljning av köksinredningar på den svenska marknaden. Totalt är det 2 aktörer med åtskilliga varumärken, som deltar i statistiken. Exporten av möbler till EU ökade med 3 procent till procent i andel. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden minskade med,4 procent till 4,8 miljarder kr under 216. Antal stommar/skåpenheter minskade med 3 procent till drygt 2,8 miljoner stommar. 1 procent av före tagen rapporterar inte stommar. 2 2 1 1 Källa: SCB/TMF. 1 Export/import av möbler fördelat på marknader I miljoner SEK. År 216. 12 1 8 6 4 2 Export Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 16 Import Export av möbler fördelat på länder, andel % År 216. Frankrike 4% Storbritannien % USA % Tyskland 1% 17-8 -9-1 -11-12 -13-14 Produktion Import EU Övriga 2% Europa exkl EU Finland 11% Asien Norge 33% Danmark 12% Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. Export/import av möbler fördelat på produktgrupp I miljoner SEK. Januari december 216. Butiksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga sittmöbler Möbler m. stoppning Möbler för sovrum Möbler för matrum Möbler för kontor Delar av möbler Övriga möbler Import Export Export Konsumtion Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. -1-16 Övriga 1 2 3 4
18 Genomsnittslön anställda inom träindustriavtalet I tusen SEK. Helåren 212 216. 3 2 2 1 1-12 -13-14 -1-16 Källa: Svenskt Näringsliv Löneutveckling inom träindustrin Löneutvecklingen för de anställda som omfattas av träindustriavtalet beräknas genom ett snitt mellan fast tidlön och prestationslön (T+P). Tidsintervallet är september 21 september 216. För träindustrin ligger ökningen på 1,82 procent. Genomsnittslönen blir 13,83 kr/timme i september 216 att jämföra med 11,8 kr/timme i september 21. Genomsnittslönen för anställda som omfattas av träindustriavtalet för 216 är 26 92 kr/månad jämfört med 26 439 kr/månad 21. Se diagram 18. Arbetsmiljö Arbetsskador är ett samlingsbegrepp för arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Underlaget till statistiken baseras på antalet anmälda skador till Arbetsmiljöverket och antalet anställda inom trä- och möbelindustrin enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Obs! Siffrorna för 216 är preliminära. Arbetsolyckor inom trä- och möbelföretagen Diagram 19 visar antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per tusen sysselsatta mellan åren 27 216 inom både möbeltillverkning (SNI 31) och trävarutillverkning (SNI 16.2). De siffror som visar är antalet rapporterade och registrerade arbetsskador med minst en dags sjukfrånvaro i Arbetsmiljöverkets databas (ISA). Diagrammet visar de sammanvägda relativa talen för trävaru- och möbeltillverkning samt genomsnittet för hela tillverkningsindustrin, som normalt är 11/1 sysselsatta. Som framgår har antalet anmälda arbets- olyckor inom trävarutillverkningen ökat de senaste två åren samtidigt som trenden pekar nedåt för möbeltillverkningen. Antal arbetsolyckor inom trävarutillverkningen var 2/1 syssel- satta 216 och för möbeltillverkningen var motsvarande siffra 9/1 sysselsatta. Möbeltillverkning Som framgår av diagram 19 har totalt anmälda arbetsolyckor inom möbeltillverkning minskat de senaste fem åren. Diagram 2 visar antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per tusen sysselsatta mellan åren 212 216 inom Möbeltillverkning (SNI 31) fördelade på produktgrupper. De siffror som visas är antalet rapporterade och registrerade arbetsolyckor med minst en dag sjukfrånvaro enligt Arbetsmiljöverkets databas (ISA). Statistiken för arbetssjukdomar, som inte visas i diagrammet, har i stort sett varit oförändrad de senaste fem åren. Trävarutillverkning Som framgår av diagram 19 har totalt antal anmälda arbetsolyckor inom trävarutillverkning ökat de senaste två åren. Diagram 21 visar antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per tusen sysselsatta mellan åren 212 216 inom trävarutillverkning (SNI 16.2) fördelade på produktgrupper. De siffror som visas är antal rapporterade och registrerade arbetsolyckor med minst en dags sjukfrånvaro enligt Arbetsmiljöverkets databas (ISA). Diagrammet visar bland annat att arbetsolyckorna inom dörr- och golvtillverkning har minskat under 216 samtidigt som anmälda arbetsolyckor inom tillverkningsindustrin för monteringsfärdiga trähus, träförpackningar, byggnads- och inredningssnickerier samt fanér- och träbaserade skivor har ökat. En bidragande orsak till ökningen kan vara att antal anställda i branschen har ökat de senaste åren och att det således har varit fler i arbete. Statistiken för arbetssjukdomar, som inte visas i diagrammet, visar en liten minskning sedan 214. Orsaker till arbetsolyckor Drygt 6 procent av alla arbetsolyckor inom både trä- och möbeltillverkning orsakas av förlorad kontroll över maskin, handverktyg, föremål eller olika transportutrustningar. Därefter följer fall och ras av person med 16 procent. Den tredje största orsaken är olika slags belastningsolyckor som tillsammans är 13 procent. Resterande 1 procent är övriga orsaker. En typisk arbetsolycka sker ofta genom att något går fel under driften och en avvikelse uppstår. Det kan till exempel vara något som fastnar i samband med bearbetning. Operatören försöker instinktivt åtgärda felet och då sker olyckan. Ett sätt att minska risken att skada sig är att alltid ta för vana att stänga av maskinen innan åtgärder vidtas. 19 Antal arbetsolyckor per 1 sysselsatta fördelat på trävaru- resp möbeltillverkning. Helåren 27 216*. 2 1 1-7 -8-9 -1-11 -12-13 -14-1 -16 Arbetsolyckor trävarutillverkning Arbetsolyckor möbeltillverkning Totalt Hela tillverkningsindustrin 2 Antal arbetsolyckor Per 1 sysselsatta inom möbeltillverkningen. Helåren 212 216*. 3 2 2 1 1-12 -13-14 -1-16 Kontors-/butiksmöbler Kontors-/butiksinredningar Köksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga möbler 21 Antal arbetsolyckor Per 1 sysselsatta inom trävarutillverkning. Helåren 212 216*. 3 3 2 2 1 1 Fanér/träbaserade skivor Golv -12-13 -14-1 -16 Monteringsfärdiga trähus Trädörrar Träfönster Byggnads- och inredningssnickerier Träförpackningar Övrig trävaruindustri Källa: Arbetsmiljöverket *216 preliminära siffror Källa: Arbetsmiljöverket *216 preliminära siffror Källa: Arbetsmiljöverket *216 preliminära siffror 6
I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Christian Brander, Prognoscentret AB, Tel. 8-44 93 6 TMF:s MARKNADSRAPPORT Nr 1, april 217 Denna marknadsrapport är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa de faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder såväl nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. I slutet finns även en del som behandlar möbelförsäljningens utveckling. Den svenska ekonomin växer starkt men tillväxttakten är fallande. Under det sista kvartalet 216 växte BNP med 2,8 % jämfört med motsvarande kvartal 21. För året som helhet innebar detta en tillväxt på 3,3 %, vilket låg väl i linje med prognoserna. Konjunkturen är stark och förstärks ytterligare de närmsta åren. Detta indikeras exempelvis av konjunkturinstitutets konjunkturbarometer där särskilt tillverkningsindustrin och bygg- & anläggning rapp orterar en mycket positiv utveckling. Framförallt är marknadsläget starkt och resursutnyttjandet högt inom branscher där avsättningen huvudsakligen är inhemsk, medan branscher som är mer exponerade mot utlandet fortsatt utvecklas lite svagare. Utrikeshandeln är dock på uppgång och tillväxten i världsekonomin väntas öka under kommande år, om än svagt och svensk export växer i ungefär samma takt. Under de senaste åren har den svenska ekonomin framförallt drivits av inhemsk konsumtion och bostadsinvesteringar, mycket tack vare en expansiv penningpolitik och befolkningstillväxt. Under kommande år fortsätter inhemsk efterfrågan att bidra till BNP-tillväxten men i en av tagande takt. Offentlig konsumtion har i hög grad pressats uppåt av invandringen, vilken dämpas framöver men samtidigt ökar antalet yngre och äldre, vilket stärker behovet av skola/vård. Totalt innebär det en förhållandevis hög tillväxt i offentliga utgifter, sett till den konjunkturella situationen. De totala investeringarna har ökat starkt tack vare ett ökat bostadsbyggande, men ökningstakten kommer knappast kunna bestå framöver även om investeringarna i maskiner och inventarier växer lite snabbare. Sysselsättningen fortsätter att öka, framförallt inom offentlig sektor och byggverksamhet. Totalt ökade sysselsättningen med 1, % under 216. Under kommande år dämpas ökningstakten, primärt på grund av att det blir allt svårare att finna rätt kompetens. Ökande råvarupriser och svagt stigande räntor gör dessutom att hushållens kostnader ökar snabbare, vilket gröper ur de reala inkomstökningarna. Riksbanken väntar sig trots det att konsumtionstillväxten tilltar under kommande år genom att hushållen minskar sitt sparande. Vår bedömning är att detta är en väl optimistiskt bedömning och att risken för svagare konsumtionstillväxt är hög. Riksbanken bedömer att BNP ökar med 2, % i år för att sedan växla ned mot 2,1 % 218 219. Prognosen får ses som optimistisk då de flesta andra banker och institut tror på en lägre tillväxttakt. Osäkerheten i prognosen får dessutom ses som huvudsakligen negativ. Brexit, bankkriser i Italien, risker för en ny bostadskrasch i USA och de långsiktiga effekterna på ekonomin av Trumps tillträde är alla riskelement som existerar och som är svåra att värdera. Konsumentindex Konsumentförtroendet har under de senaste åren legat och balanserat kring det historiska genomsnittet (1). Under det fjärde kvartalet lyfte dock optimismen. Det är framförallt hushållens syn på svensk ekonomi som har förbättrats och det totala värdet ligger nu betydligt över det historiska genom snittet. Förtroendet för den egna ekonomin har också stärkts under de senaste åren, vilket i hög grad förklaras av den låga räntan, reallöneökningar, lägre arbetslöshet och stark börsutveckling. Utvecklingen talar för en fortsatt konsumtionstillväxt, vilket dock till viss del hämmas av ett högt sparande. *Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Inköpschefsindex Inköpschefsindex har sedan 213 befunnit sig i tillväxtzonen och de senaste månaderna indikerar en fortsatt förstärkning. I januari nådde indexet 62 och är därmed på den högsta nivån sedan slutet av 21. Uppgången bland delindexen, som bygger upp inköpschefsindex är bred men det är framförallt produktion och sysselsättning som bidragit mest. Företagen blir allt mer nöjda med orderingången. Primärt är det hemmamark naden som bidragit positivt samtidigt som exportmarknaden fortsatt går lite svagare. Framförallt har verkstadsindustrin gått bra. Framöver talar en stärkt internationell konjunktursituation för en uppåtgående trend i industriproduktionen Industrin fortsätter att stärkas. 1 12 1 8 6 Konsumentindex Hushållen positivare än normalt Hushållen mer pessimistiska än normalt. -96 - -4-8 -12-16 Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB 2 7 3 Inköpschefsindex Lågkonjunktur Högkonjunktur -96 - -4-8 -12-16 Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB *Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, syssel sättning och lager. Överstiger indexet indikerar det en tillväxt för industrin och har historiskt varit en ledande indikator för konjunkturutvecklingen. 7
3 6 Bostadsindex 4 3 2 1-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 - -6-7 -8-9 -1-11 -12-13 -14-1 -16 Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB 4 Svensk trähusindustris/ TMF:s orderingång och leveranser 6 4 3 2 1 Källa: Svensk trähusindustri/tmf, bearbetning Prognoscentret AB Orderingång Bostadsrätt Leveranser Småhus- och Bostadsrättsbarometern Prisindex 1 2 1 8 6 4 2 Bygglov nybyggnationer -96 - -4-8 -12-16 -96 - -4-8 -12-16 Småhus 1996 = 1. Källa: Mäklarsamfundet samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Påbörjade nybyggnationer Byggmarknaden i Sverige Bostadsindex Bostadsindex illustrerar antal beviljade och påbörjade bostäder indexerat. Eftersläpning i inrapporteringen gör att vi räknar upp statistiken för de senaste kvartalen. Byggandet har ökat kraftigt sedan början av 213 och ligger nu på en nivå som inte har skådats sedan tidigt 9-tal. De främsta anledningarna till det ökade byggandet är den kraftiga bostadsbristen och det gynnsamma ränteläget. Beviljandet 216 landade på cirka 69 bostäder medan antalet påbörjande bostäder var cirka 62 8. Boverket har, utifrån ett beräknat behov bedömt att det kommer att behövas 7 nya bostäder per år under de närmsta åtta åren, vilket indikerar att byggaktiviteten kan komma att öka ytterligare. Det finns dock tydligt begränsande faktorer. Bristen på detaljplanerad mark samt plan- och bygglovshandläggare, byggarbetare, ingenjörer och arkitekter med mera är tydlig redan nu och byggbranschen befinner sig i en kraftig högkonjunktur. Att denna högkonjunktur ska bestå i åtta år är inte troligt. Något som även möjliggjort de senaste årens starka uppgång är en låg ränta med stigande bostadspriser som följd, vilket gjort det väldigt lönsamt att bygga. Inte heller dessa positiva injektioner består under en åttaårsperiod, särskilt inte när reglering på reglering införs för att begränsa kredittillväxten. Byggandet kan förmodligen öka ytterligare lite men ska aktiviteten parkera på en högre nivå krävs större politiska reformer som stimulerar både utbud (mer tillgänglig mark exempelvis) och efterfrågan (högre bostadsbidrag och fri hyressättning eller sänkta flyttskatter). Fler av dessa reformåtgärder utreds för tillfället. Svensk trähusindustris orderingång och leveranser Småhusföretagens orderingång har stadigt ökat sedan 213 och det är först nu tillväxten börjat bromsa in. Det ska tas i beaktning att nivån på orderingången är historisk hög och att en minskad tillväxttakt inte är förvånande. Att småhusbyggandet har ökat i snabb takt beror på den starka byggkonjunkturen som i grunden beror på låga räntor och ökade bostadspriser i många av landets kommuner. Det har dock förekommit tecken på inbromsade småhuspriser, svårare att få tag på arbetskraft och allt fler kreditrestriktioner som bromsar efterfrågan. Enligt diagram 4 ser det ut som om orderingången nu överstiger tidigare toppnivåer, trots att småhusbyggandet är lägre än för 1 år sedan. Detta beror på att fler företag rapporterar in till branschstatistiken nu jämfört med tidigare (förändringar under det senaste året är dock jämförbara då statistiken justeras ett år bakåt i tiden). Orderingången är en ganska säker indikator på vad vi kan förvänta oss på kort sikt när det gäller nya fristående småhus eftersom leveranser och byggandet följer orderingången med en eftersläpning på omkring 1 månader. Småhus- och bostadsrättsbarometern Sedan 1996 har bostadsrättspriserna ökat över 11 gånger medan motsvarande uppgång för småhusen stannat vid 4 gånger. Bostadsrättspriserna fortsatte att öka under 216 men med en avtagande tillväxttakt. Däremot har prisutvecklingen för småhus planat ut och under det fjärde kvartalet sjönk priserna något. Det är dock för tidigt att tala om något trendbrott. Införandet av amorteringskravet enskilt, bedömer vi fått en begränsad effekt på bostadspriserna, men i kombination med att räntan inte längre sjunker har det resulterat i en inbromsande tillväxttakt. Andra indikatorer, som SEB:s boprisindex, indikerar fortsatt optimism hos hushållen kring bostadspriserna. Vår bedömning är att priserna fortsätter att stiga under det närmaste året men i en långsam takt. Då räntan inte kan sjunka lägre och skatterna knappast kommer att sänkas mer, 8
kan det i praktiken inte läggas en lägre andel av den disponibla inkomsten på boende än vad det görs i dagsläget. Någon prisnedgång blir det dock knappast förrän en större andel av den disponibla inkomsten måste läggas på boendet. Detta kan ske via skattehöjningar, sänkta ränteavdrag, återinförd fastighetsskatt eller framförallt stigande räntor. En sådan förändring är svår att se förrän tidigast 218. Yrkesbyggnader och fritidshus När det gäller yrkesbyggnader (lokaler) och fritidshus följer vi olika faktorer som påverkar marknadens utveckling. Fritidshus är en del av yrkesbyggnaderna (ingår således inte i bostäderna) eftersom dessa inte avser permanenta, dvs ordinära bostäder. Beviljade bygglov Beviljandet av yrkesbyggnader har utvecklats starkt under 216. Antalet projekt steg med 22 % medan den totala bruttoarealen ökade med 2 %. Tittar vi på projektens snittstorlek har de ökat med 2 %, jämfört med snittet för 21. Uppgången är generell med undantag för kultur- och sjukvårdsbyggnader där beviljandet har minskat i både areal och i antal projekt. De byggnadstyper med störst positiv utveckling är dels affärsbyggnader men främst undervisningsbyggnader. Affärsbyggnader ökar något i antalet beviljade projekt, men ökar särskilt i snittstorlek och har vuxit med nästan %. Detta är dock från relativt låga nivåer 21. Undervisningsbyggandet däremot ökar från en redan hög nivå, både vad gäller snittstorlek liksom antalet projekt. Detta kan ses som ett resultat av flera år med eftersatt byggande i kombination med den höga befolkningstillväxten, framför allt av unga människor, vilket driver efterfrågan av undervisningslokaler. I och med att projektstorleken ökar bedömer vi att det är fler permanenta byggnader som uppförs och inte enbart tillfälliga moduler. Tabell1 211 216, Q1 Q4 211 212 213 214 21 216 Fritidshus 1 999 1 62 1 731 1 661 2 61 2 6 Kontor 13 138 19 126 116 16 Affär 17 126 139 13 13 144 Hotell/rest. 1 96 79 93 74 112 Undervisning 147 13 166 192 163 23 Kultur/sport** 121 12 98 11 93 78 Sjukvård 2 28 26 29 32 28 Totalt 2 679 2 263 2 348 2 337 2 669 3 267 **Kultur & sport: byggnader för kulturella eller idrottsliga ändamål, exempelvis teatrar eller idrottshallar. Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Tabell2 211 216, Q1 Q4 Antal beviljade bygglov per byggtyp Projektstorlekar i byggloven per byggtyp, antal m 2 211 212 213 214 21 216 Fritidshus 122 112 11 112 119 123 Kontor 3 424 3 1 3 96 4 111 2 62 2 93 Affär 3 24 3 1 2 93 1 64 1 741 2 6 Hotell/rest. 1 4 1 76 96 91 1 41 1 137 Undervisning 1 242 1 139 1 61 1 66 1 8 1 862 Kultur/sport** 1 242 1 64 1 439 1 942 1 68 1 321 Sjukvård 3 111 3 71 2 18 429 4 9 2 87 Totalt 68 696 62 721 3 43 exkl. fritidshus 2 236 2 111 2 174 2 218 1 919 1 92 *Projektstorlekar: genomsnittlig bruttoyta (m 2 ) per beviljat bygglov. **Kultur & sport: byggnader för kulturella eller idrottsliga ändamål, exempelvis teatrar eller idrottshallar. Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB 6 Bygglov yrkesbyggnader och fritidshus i antal m 2 211 216, Q1 Q4 6 4 211 212 213 214 21 216 Byggföretagens orderläge Konjunkturinstitutets förväntningsindikatorer beskriver entreprenörernas uppfattning om nuläget och förväntningar om framtiden för husbyggandet. Samtliga indikatorer indikerar optimism och en fortsatt uppgång för byggandet. Dessutom har samtliga indikatorer mer eller mindre höjts det senaste året med undantag för synen på byggmarknaden om ett år som avtagit. Det innebär att det är färre entreprenörer idag som ser optimistiskt på byggmarknaden om ett år jämfört med för ett år sedan, men eftersom indikatorn fortfarande är över noll betyder det att majoriteten fortfarande är positivt inställd. Förväntningar om högre anbudspriser har legat tämligen stabilt över -strecket sedan 213 samtidigt som bedömningen om den egna orderstocken i huvudsak har varit positiv sedan 21. Om företagen är nöjda med orderstockens storlek är det en indikation om fulla orderböcker och att utvecklingen förblir stark under den närmsta tiden. Indikatorerna pekar således på detsamma som flertalet andra faktorer gör: att det råder högkonjunktur och att uppgången fortsätter ytterligare en tid. 2 Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB 7 8 6 4 2-2 -4-6 21Q1 Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Undervisning Kultur/sport Sjukvård Byggföretagens orderläge, nuläge och förväntningar 21Q3 211Q1 Pessimism 211Q3 212Q1 212Q3 213Q1 Byggmarknaden om 1 år Byggandet (utfall) Anbudspriser (förväntningar) Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB 213Q3 214Q1 214Q3 21Q1 21Q3 Oderstock nu Optimism 216Q1 216Q3 9
8 Industrins orderingång och leveranser 21=1 12 11 1 9 9 Leveranser Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB 12 9 6 3 - -3-6 -9 Orderingång -12-16 Antal påbörjade bostäder -7-8 -9-1 -11-12 -13-14 -1-16 Flerbostadshus Specialbostäder Ordinära småhus Par-, rad-, kedjehus Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Industrins orderingång och leveranser Industrins orderingång och leveranser fortsätter att växa svagt och har så gjort sedan 214. Den årliga tillväxttakten i industrins orderingång var i december knappt % i kalenderkorrigerade tal. För helåret 216 bidrog hemmamarknaden positivt till orderingången medan exportmarknaden minskade jämfört med tidigare år. Den industrigren som växte snabbast i december var Annan transportmedelsindustri som ökade med drygt 41 % jämfört med november i kalenderoch säsongsrensade tal. Även där var det främst hemmamarknaden som ökade kraftigt medan exportmarknaden ligger efter. Förväntningarna är att exportmarknaden successivt ska förbättras, samt att orderingång och leveranser ska fortsätta uppåt i samband med en fortsatt positiv utveckling för konjunkturen i både Sverige och omvärlden. Länsindelade indikatorer En del av den information som har behandlats i de tidigare avsnitten finns även nedbruten på länsnivå och presenteras i tabellerna 3. Tendensen för bostadsbyggandet I diagram 9 visas utvecklingen för bostadsbyggandet fördelat på ordinära småhus (villor), rad-, par- och kedjehus, flerbostadshus och specialbostäder, (student-, äldrebostäder och tillfälliga modulbostäder). Uppgången var tydlig för alla bostadstyper 216 men det var framförallt flerbostadshus och specialbostäder som ökade. När det gäller specialbostäder har ett ökat fokus på studentbostäder samt bostäder på tillfälliga bygglov för nyanlända bidragit starkt till ökningen. Det totala antalet lägenheter i flerbostadshus och specialbostäder, var 2 hyresrätter och 24 bostadsrätter. Som tidigare ligger en fördelaktig ekonomisk situation för hushållen och stigande bostadspriser bakom uppgången för bostadsrätter. Vår bedömning är dock att byggandet av bostadsrätter närmar sig toppen medan hyresrättsbyggandet kan fortsätta uppåt. Detta speciellt med tanke på den stora mängd tillfälliga bostäder som kommer att behöva uppföras till nyanlända, samtidigt som hyresrättsmarknaden fortsatt är intressant för investerare. Även byggandet av villor och rad-, par- kedjehus ökade under året men i absoluta tal inte lika mycket. Uppgången är ganska regionalt spridd med några få undantag. För att småhusbyggandet ska nå upp till nivåer som liknar de som kunde observeras innan finanskrisen (närmare 1 småhus per år) behöver byggandet växa mer utanför storstadsområdena där marktillgången är bättre. Det finns i dagsläget förutsättningar för detta i och med den positiva bostadsprisutvecklingen. Givet att inte resursbrist, amorteringskrav eller skuldkvotstak har en alltför hämmande effekt bör byggandet totalt sett fortsätta upp ytterligare under 217. Tabell3 Tabell4 Tabell Småhus- och bostadsrättsbarometern Bygglov bostäder Q1 Q4 21 och 216 Q1 Q4 21 och 216 Bygglov yrkesbyggnader Q1 Q4 21 och 216 21 216 21 216 21 216 EH* BR** EH* BR** Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Stockholm 4 983 1 962 11 6 973 18 4 1 944 176 19 277 2 14 913 398 61 78 477 76 44 Uppsala 2 78 33 893 3 18 34 464 3 7 33 37 3 34 143 141 89 48 16 11 987 Södermanland 2 161 14 883 2 371 18 38 974 121 99 1 728 233 896 147 64 42 18 3 842 Östergötland 2 179 2 844 2 426 23 236 3 12 372 2 3 379 418 38 36 178 3 299 197 437 Jönköping 1 641 17 4 1 887 21 22 1 17 166 394 1 798 237 66 17 139 78 22 176 861 Kronoberg 1 77 19 1 646 21 731 1 136 13 27 2 7 218 199 121 89 224 111 84 84 Kalmar 1 379 13 9 1 49 1 876 674 88 36 923 1 212 21 7 919 1 2 899 Gotland 2 238 2 883 2 463 28 9 129 1 43 39 38 913 129 22 969 11 4 7 Blekinge 1 422 12 1 49 1 21 236 29 462 391 49 411 36 18 993 49 19 64 Skåne 2 491 19 723 2 68 22 32 6 424 789 667 9 64 1 22 271 279 424 91 322 388 432 Halland 2 777 23 631 3 34 27 3 1 869 237 48 1 61 213 737 223 1 71 231 167 982 Västra Götaland 2 7 3 2 824 33 38 7 66 911 49 1 72 1 249 249 61 433 34 88 817 824 Värmland 1 38 14 712 1 472 17 393 921 87 4 874 17 187 143 9 66 12 49 792 Örebro 1 631 19 71 1 793 2 499 3 767 397 993 3 167 37 191 89 146 432 129 144 719 Västmanland 2 37 1 321 2 26 17 37 1 112 146 939 1 329 144 279 1 2 1 136 424 Dalarna 1392 14 1 1 4 16 73 44 8 17 6 8 4 243 6 737 371 119 1 Gävleborg 133 14 62 1 47 16 493 622 62 482 1 24 14 378 17 42 418 182 62 283 Västernorrland 1 161 11 83 1 348 13 62 413 489 248 39 96 71 7 478 186 6 237 Jämtland 1 19 13 1 86 22 184 2 67 238 361 2 632 28 7 46 33 71 872 Västerbotten 1664 19 474 1 797 22 16 1 96 16 776 2 49 241 81 383 126 1 463 117 467 Norrbotten 1332 17 76 1 446 17 66 1 216 129 82 1 111 17 83 32 17 16 387 98 381 Sverige 2 4 34 38 2 76 37 986 613 6 33 39 68 93 7 716 19 4 1 2 993 497 417 3 33 99 *EH = egna hem, genomsnittligt pris per såld enhet, tusentals kronor. **BR = bostadsrätt, genomsnittlig kostnad per m 2. Källa tabell 3: SCB och Mäklarsamfundet, bearbetat av Prognoscentret AB. Källa tabell 4 : SCB, bearbetat av Prognoscentret AB. 1