Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet
Våld i nära n relationer Är ett folkhälsoproblem, både i Sverige och internationellt (WHO,2002). 1/3 av kvinnorna i Europa utsätts för våld i sin nära relation någon gång i livet (Alhabib m. fl., 2010). 11 % av svenska kvinnor har utsatts för våld av den man de har en nära relation till (Lundgren m. fl., 2001). 1,2 % av svenska kvinnor har varit utsatta för våld i sin nära relation det senaste året. (Brå 2009:12). Kvinnor med barn i förskoleåldern löper högst risk att utsättas för våld i sin nära relation (Fantuzzo & Fusco, 2007, Broberg m. fl., 2011).
Våld i nära n relationer Ungefär 10 % av barn i Sverige har någon gång bevittnat våld mellan föräldrarna (Annerbäck m. fl., 2010; Gilbert m. fl., 2009). 30 % av dom barnen har bevittnat grovt och upprepat våld (Broberg m. fl., 2011). När en förälder utsätts för våld är det vanligast att barnen finns med och ser (Graham-Berman m. fl., 2007; Almqvist & Broberg, 2004).
Våld i nära n relationer var finns barnen? 95% hade vid minst ett tillfälle befunnit sig i lägenheten när mamma misshandlades. 77% hade vid minst ett tillfälle varit i samma rum när mamma misshandlades. 45% hade vid minst ett tillfälle varit i direkt fysisk kontakt med en eller båda föräldrarna när mamma misshandlades. (Almqvist & Broberg, 2004) Motsvarande siffror eller högre i internationella studier
Våld i nära n relationer barnens utsatthet I familjer med våld i nära relationer är det vanligast att barnen också utsätts för våld (62 63 % )(Almqvist & Broberg, 2004: Broberg m. fl., 2011). En fjärdedel av barnen som misshandlats hade utsatts för grovt och upprepat övervåld (Almqvist & Broberg, 2004). För det mesta är det barnets biologiska pappa som misshandlar mamman (88 %). (Broberg m. fl., 2011). Det är vanligast att misshandeln av mamma och barn har pågått under barnets hela uppväxt (70 %) (Broberg m. fl., 2011). Om föräldrarna separerar är det vanligast att man får gemensam vårdnad (57 %) och att barnet har regelbundet umgänge med pappa (57 %) (Broberg m. fl., 2011). Våld och hot mot barnet och mamman fortsätter i flera fall (39 %) trots att föräldrarna separerat och våldet är känt av myndigheterna (Broberg m. fl., 2011).
Vad är r karakteristiskt för f r barnens utsatthet i familjer med våld v i nära n relationer? Våldet utgör en del av familjemiljön från början och fortsätter under barnens hela uppväxt. Barnen upplever en mängd enskilda händelser när de bevittnar och eventuellt även själva utsätts för våld. Våldet är inte känt av omgivningen, vilket innebär att barnet inte får stöd från andra. Föräldrarna saknar till stor del möjlighet att ge barnet stöd då de antingen är skrämmande eller skrämda.
Våld i nära n relationer symtom hos barnen Aggressivitet, benägenhet att använda våld mot andra, irritabilitet, hyperaktivitet och annat antisocialt beteende (Howell, 2011). Försämrad förmåga till emotionell reglering (Margolin, 2005). Symtom på posttraumatisk stress (Sternberg m. fl., 2006). Låg självkänsla och depressivitet (Grych, Jouriles m. fl, 2000) Genomgående höga nivåer av psykiatriska symtom, och att en stor andel av barnen (40 60 %) har behov av behandling (Grych, Jouriles, Swank, McDonald & Norwood, 2000; Grip, Almqvist & Broberg, 2011).
Våld i nära n relationer symtom hos barnen (SDQ) (n=295). (Broberg( m. fl., 2011)
Våld i nära n relationer symtom hos barnen Rädsla: Överdrivet föräldraberoende 83% Rädd att vara ensam 65% Lättskrämdhet 63% Oro 61% Rädsla för förövaren 56% Mörkrädsla 46% Aggressiv benägenhet Lätt för att bli arg 81% Slår andra 57% Lyssnar ej på tillsägelser 65% Fixering vid våld/skräck Pratar mycket om monster eller andra skrämmande saker 57% Starkt intresse för våld/skräck 41% Höjd spänningsnivå Rastlöshet 63% Vaknar nattetid 59% Koncentrationssvårigheter 41% Smärtproblematik/somatisering 50% (Almqvist & Broberg, 2004)
Faktorer som påverkar p utgången när n r barn utsätts tts för r våld v och fara Barnets individuella egenskaper -ålder -kön - sårbarhet/motståndskraft - anknytningsmönster Föräldrarnas möjlighet att vara en psykologisk sköld - tillgänglighet - omsorgsförmåga Omgivningens stöd - öppet våld eller dolt - samhällets beredskap - tillgängliga resurser Typ av våld och fara - naturkatastrof, olycka eller mänsklig avsikt, - grad av exponering (närhet, egen fara, enstaka eller upprepat våld) - relationen till förövaren
Varför är r våld v i föräldrarnas f nära n relation sås Handlar om anknytningssystemet och dess betydelse som hälsofrämjande och skyddande faktor. skadligt för f r barnen?
Anknytningssystemet en biologisk disposition
Anknytningssystemets betydelse för f att reglera ångest. Föräldern som trygg bas tillgänglig vid behov, möjlig att lämna och utforska världen från. Inre arbetsmodell min pappa/mamma kan skydda mig, om jag behöver skydd kan jag påkalla det det finns ngn där Växande känsla av egen möjlighet att härbärgera oro/ångest, växande förmåga att reglera ångest.
Våld i nära n relationer barnens situation i ett anknytningsperspektiv Våld och hot skrämmer barnet - aktiverar barnets anknytningssystem. Närhet ger inte trygghet utan ökar skräck. Anknytningssystemet fortsätter att vara aktiverat. Anknytningspersonen är inte trygg (skrämd eller skrämmande), barnet får inte skydd och utvecklar ingen grundläggande tillit. Barnet utvecklar andra strategier för att hantera rädsla.
Den utsatta förälderns f dilemma Både barn och förälder vet att föräldern inte kan skydda barnet för våld och fara. Innebär att föräldern har svårt att lugna och trösta barnet. Känslor av utsatthet gör det lätt att söka tröst och bekräftelse hos barnet. Ger närhet men urholkar föräldrarollen. Utsatta föräldrar har låg tillit till egen föräldraförmåga och upplever att de inte kan påverka sina barn. Känsla av bristande föräldraförmåga förstärks om barnet ska ha umgänge med den våldförövande föräldern. Ilska och aggressivitet hos barnet riskerar att utlösa återupprepande symtom som inger plötslig skräck eller vrede förälderns får svårt att lugna barnet.
Desorganiserad anknytning När föräldern är skrämd eller skrämmande Samspelet mellan barnet och föräldern styrs av rädsla. Alarm anknytningen aktiveras, barnet söker närhet Närhet till föräldern innebär ökad närhet till hotet anknytningssystemet slås inte av utan är fortsatt aktiverat Barnet finner i samspelet med föräldern inget sätt att reglera ångest närhet associeras med hot. Kontroll ersätter tillit som bas för samspel
Desorganiserad anknytning samspel med andra baserat påp kontroll 1. Aggressiv rädd variant 2. Tvångsmässigt omvårdande variant 3. Tvångsmässigt foglig variant (Howe m. fl., 1999, Crittenden, 1992; Zeanah, 1996)
Barnkonventionens tre P np Participation: Barn har rätt till delaktighet, särskilt i frågor som gäller avgörande förhållanden för dem själva. Protection: Barn har rätt att få skydd för olika faror och påfrestningar som de inte kan förväntas klara av. Provision: Barn har rätt till det stöd de behöver, till exempel vård och behandling
Vad behövs för f r att säkra s delaktighet och skydd? Arbetssätt som innebär att man pratar med vardera förälder och barn enskilt i samband med utredningar Rutiner för att fråga om våld i familjen Kartläggning av barnens utsatthet när förälder visat sig vara utsatt för våld Riskbedömningar när våld har förekommit t. ex. vilken risk löper barnet och mamman för hot och våld i samband med umgänge
Barns rätt r till stöd Barns rätt till behandling och stöd när de påverkats negativt av våld i föräldrarelationen behöver stärkas. Det ska räcka med att en vårdnadshavare begär stöd för barnet för att detta ska erbjudas. Anpassade insatser riktade till alla barn som upplevt att en förälder utsatts för våld av sin partner (t. ex. Trappan, Utväg, Kid s Club eller Bojen). Specialiserade insatser för barn som utvecklat en egen följdproblematik och olika former av psykiatriska symtom måste kunna erbjudas inom barn och ungdomspsykiatrin (t. ex. TF CBT, CPP, andra barnpsykoterapier).
Insatser för f r våldsutsatta v barn viktiga tema Att säkra att barnet får nödvändig omsorg Att säkra att barnet får nödvändigt skydd Normalisering av barnets reaktioner, kunskap om reaktionsmönster för barnet själv och för föräldrarna Att dela hela berättelsen med andra (behandlaren, föräldrar, andra barn) Att lära ut självhjälpstekniker och handlingsplaner. Att utforska minnen, känslor och fantasier. Att bearbeta känslor av hat, hämnd, skuld och skam. Identifiera barn med komplexa trauman och tillhörande behov av mer omfattande behandlingsinsatser. Fokuserade interventioner för posttraumatisk stress, särskilt återupprepande symtom.
Vad visade den nationella utvärderingen om insatsernas effekter påp barnens hälsa h enligt deras mammor? Barn vars mammor inte hade utsatts för våld under tiden studien pågick förbättrades mer. Barn som deltog i verksamheter med insatser som riktades direkt till barnen (särskilda verksamheter eller BUP) förbättrades mer än barn som fanns i verksamheter utan sådana insatser (socialtjänsten, familjerätten). Pojkar förbättrades mer än vad flickor gjorde. Yngre barn (3 8 år) förbättrades mer än äldre barn (9 13 år)
Symtom påp psykisk ohälsa hos barnen (SDQ mammornas uppgifter)
Emotionell regleringsförm rmåga hos barnen
Mammor i verksamheter med särskild s inriktning påp barn som bevittnat våld v mot mamma var i allmänhet mycket nöjda med verksamheten var mest benägna att rekommendera verksamheten till andra tyckte oftare att barnet hade deltagit med entusiasm att deras egen kommunikation med barnet hade förbättrats efter insatsen.
Vad visade studien enligt barnen själva? 40% a barnen hade så höga nivåer av symtom på posttraumatisk stress att de hade behov av behandling innan insatsen. Det fanns inga signifikanta förändringar hos barnen direkt efter insatsen. Förbättringarna hos barnen när det gällde posttraumatisk stress och ångest syntes vid ett årsuppföljningen. Barnen var generellt sett nöjda med insatsen de hade fått.
Barnens symtom påp posttraumatisk stress före f insatsen och ett år r senare enligt barnen själva (n = 69) (TSCC) T1 T3 70 65 60 * 55 50 45 S. group and individual + p 1,00; * p 0,05; ** p 0,01 *** p 0,001 (t (28) = 2.57, p <.05), Cohens d.43
Kjerstin.Almqvist@kau.se