ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016



Relevanta dokument
Förslag till budget 2016 för miljöavdelningen samt ekonomiplan för åren

FINANSIERINGSDELEN

FINANSIERINGSDEL

Direktionen för vattenförsörjningsverket Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Finansieringsdel

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

FINANSIERINGSDEL

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

Svensk författningssamling

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (7) Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Gemensamma kyrkorådet

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

EKONOMIPLAN

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Åtgärder vid årsskiftet i anknytning till sammanslagning av församlingar

Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lag om ändring av 65 och 86 kommunallagen

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Nya principer för utformning av statsbudgeten

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige Sida 1 / 1

Riktlinjer för budget och redovisning

Granskning av delårsrapport 2017

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (3) Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Granskning av delårsrapport 2014

Direktiv för intern kontroll

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige Sida 1 / 1

Fullmäktige Justering av avskrivningsplanen 310//2012

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Studentkåren vid Helsingfors universitets ekonomiplan på medellång sikt för åren

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott

Granskning av delårsrapport 2017

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING

Helsingfors stad Föredragningslista 11/ (10) Stadsfullmäktige Kj/

Finansiell analys kommunen

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning Hans Axelsson Carl Sandén

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6

BOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan samt investeringsplan

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (5)

Granskning av delårsrapport

Över- / underskott åren

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

REDOVISNINGENS GRUNDER

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut Bokslut 2008, Stadsfullmäktige

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

TRAVKOMPANIET STALL GRÖN AB (publ) Delårsrapport

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Dnr 11/002/2002

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner. Rekommendation

Investeringspolicy Version

Arbets- och näringsministeriet Utlåtandena från Bokföringsnämndens kommunsektion (6)

GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007


Granskning av delårsrapport 2014

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Aktuellt inom kommunalekonomi

Granskning av delårsrapport 2014

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010

YHTEINEN KIRKKOVALTUUSTO GEMENSAMMA KYRKOFULLMÄKTIGE

Granskning av delårsrapport

Transkript:

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt som föregått recessionen 2009 kommer inte att uppnås, eftersom ekonomins tillväxtpotential försvagas av utbudsbegränsningar som beror på befolkningsåldrandet. De makroekonomiska talen för budgetåret 2013 ger följande vid handen: Den förlängda finansiella och realekonomiska krisen i Europa kombinerat med en mindre expansiv utveckling i Asien har försvårat särskilt exportens återhämtning. I prognosen för 2013 beräknas BNP för andra året i rad vara inne i en recession. För år 2014 beräknas en mycket långsam återhämtning till en tillväxt på 1,2 % i ekonomin. För stadens del har den stagnerande utvecklingen år 2012 och 2013 haft betydelse särskilt för samfundsskatten som detta år förväntas förverkligas ca 0,4 M mindre än förväntat. Samfundsskattens utveckling förväntas fortsätta svag. 1

Arbetslöshetsgraden i staden har något försämrats sedan 2012 och är i juli på en nivå 6,3 %. Arbetslöshetensgraden är dock låg nationellt sett och lägst i Egentliga Finland. Inkomstskatteutvecklingen har under det första halvåret året varit något bättre än förväntat och förväntas för år 2013 att förverkligas till en nivå upp till ca 1,5 M högre än budgeterat. Särskilt beror detta på de skatterättelser i november som staden förväntas få. Statsandelarna förverkligas ca 130 000 högre än budgeterat. Skatteutvecklingen som helhet stagnerar och förväntas under planeperioden öka med endast ca 2 %. 2

Statsandelarna beräknas preliminärt att öka med ca 2,2 %. Skatterna och statsandelarna totalt beräknas för budgetåret 2014 öka med ca 3,0 M eller 3,3 % i förhållande till budgeten för 2012 och med 1,6 M eller 1,7 % i förhållande prognosen för 2012. Den framtida utvecklingen av statsandelarna är mycket oviss. 3

De beräknade befolkningssiffrorna (den 1.1) för de kommande tre åren är: 2012 15 576 2013 15 581 2014 15 560 2015 15 581 Den årliga befolkningsökningen beräknas av Statistikcentralen att vara mycket moderat. Allmänna kostnadsfaktorer Lönerna beräknas stiga med 0,8 % innefattande löneglidningar och harmoniseringar och förändringar i personal: löner & socialavgifter räknas centralt. Lönebikostnaderna beräknas vara totalt 29,90 % av den totala lönesumman Inflationen beräknas vara 2,1 % under året. Befolkningen uppgick vid början av 2013 till 15 576 personer (jämförelsetal). Skuldbördans fortsatta tillväxt och den därmed försämrade finansiella status är ett tecken på att staden levt och lever över sina tillgångar och både skuldbördans nivå och tillväxttakten för denna är oroväckande. 4

Stadens lånebörda minskade något 2010 för att sedan återigen öka 2011 och kraftigt år 2012 och ligger nu efter en lång period av årliga finansieringsunderskott på en mycket hög nivå. Skuldbördan är i budgeten för 2012 beräknad att öka med ytterligare 3,1 M. Tack vare stadens försäljning av deflationsgolvswap som inbringade 3,1 miljoner kommer finansieringsbehovet genom låneupptagning inte att bli så stort år 2013. Det är mycket viktigt att i budgeten för 2014 i driften skapa förutsättningar för en avsevärt större täckning av investeringarna. För att balansera budgeten är detta dock inte tillräckligt utan det krävs även att investeringarna är på en lägre nivå än tidigare år. Stadens verksamhet och investeringar skall enligt stadens strategi planeras och förverkligas så att Pargas ekonomi är i balans, på kort och lång sikt. Verksamheten och investeringarna skall vara anpassade till den egna finansieringen så att de ackumulerade över-/underskotten täcks under respektive ekonomiplanperiod och så att inkomstfinansieringen räcker till för att finansiera nettoinvesteringarna. Utgående från prognoserna hittills, utgående från bokslutet 2012, utgående från anslagsanvändningen och influtna inkomster 2013 har staden en realistisk möjlighet att uppgöra budget och ekonomiplan så att vi utan att höja skattenivån under planeåren kan finansiera den egna verksamheten. Det kräver dock att staden kan genomföra de förslag till åtgärder som skulle ge permanenta inbesparingar, kombinerat med en mycket återhållsam linje för driften och investeringarna under hela planeperioden. Ansvarsområdenas vision och mål Budgeten är fullmäktiges styrinstrument för kommande års verksamhet. Kommunfullmäktige fastställer verksamheternas målsättningar och beviljar anslag för 5

förverkligande av målsättningarna. Fullmäktige tar ställning till mål och strategier samt till resursbehovet för verksamheterna på ansvarsområdesnivå, medan den detaljerade användningen av anslagen avgörs genom dispositionsplaner på nämnd- och verksamhetsnivå. De enskilda ansvarsområdenas mål och visioner skall vara förenliga med och befrämja de mål, visioner och värderingar staden har. Stadens strategi skall beaktas i budgetarbetet. Budget och ekonomiplanens textdel uppgörs enligt modell som finns på adressen G:\Common\Budget 2014\Mall budget 2014. Vid uppställande av målsättningar, utvärderingskriterier och målnivåer bör beaktas den statistik som insamlas av Statistikcentralen. Svante Nysten och Ulla Andersson bistår med att definiera statistikuppgifter som avdelningsvis insamlas. Investeringsdelen Staden ämnar att under planeperioden självfinansiera investeringarna och bör på lång sikt fortsätta sänka lånebördan. Ifall budgetramen för driften håller och inga större förändringar i de budgeterade externa inkomsterna görs får nivån på investeringarna inte överskrida 5-6 M. En investeringsutgift för Pargas stad är en investering i en anläggnings- eller finansieringstillgång, vilken kan anses ha en ekonomisk livslängd på minst fem år och ett väsentligt ekonomiskt värde. Detta väsentliga värde definieras till minst 10 000. En investeringsutgift i en befintlig anläggningstillgång bör uppfylla följande kriterier: a) en investering skall ge ett bestående mervärde samt b) förlänga livslängden för objektet. Om dessa kriterier inte uppfylls skall utgiften ses som en driftsutgift. En reparation av en anläggning bör främst ses som en driftsutgift. En grundreparation t.ex. reparation av en förslitnings-, mögel- eller annan skada i en fastighet eller reparation av en vägbeläggning bör ses som en driftsutgift. Det är väsentligt att varje investeringsutgift tas upp separat i budgeten. Alla investeringsutgifter bör åtföljas av en projektbeskrivning. Projektbeskrivning uppgörs av varje ansvarig enhet eller avdelning och skickas till stadens ekonomitjänst. Detta för att underlätta bokföring och kostnadsföring av investeringen. Stadens löne- och andra kostnader som investeringskostnader t.ex. vid planering och förverkligande av bostadsområden, utgifter som uppstår i samband med inledande av investeringsprojekt betraktas som driftsutgifter. Vid budgeteringen och bokföringen av försäljningsvinster bör Bokföringsnämndens kommunsektions bindande rekommendation följas, vilket innebär att respektive kollegialt organ budgeterar i investeringsdelen bokföringsvärdet på försäljningsobjekten och försäljningsvinsterna- och -förlusterna samlas på ett ställe i driftsbudgeten. Försäljningsvinsterna beaktas i resultaträkningen under Verksamhetens intäkter. Vid uppgörandet av budgeten för år 2014 och ekonomiplanen för åren 2015-2016 budgeteras försäljning av egendom (tomter, byggnader, aktier och övrig egendom) så, att respektive nämnd uppger försäljningsobjektets namn, bokföringsvärde och uppskattat försäljningsförsäljningspris. Bokföringsmässigt kommer bokföringsvärdena för försäljningsobjekten att budgeteras och bokföras under respektive organ i investeringsdelen och försäljningsvinsterna (skillnaden mellan försäljningsvärdet och bokföringsvärdet) att budgeteras och bokföras i driftsbudgeten så, att de samlas under ekonomitjänster. Där investeringsprojekt upptas skall minst följande uppgifter anges: 1. Månad då investeringskostnaden blir aktuell 2. Projektets totalkostnad och tidtabell för genomförande av projektet, varvid totalkostnaden vid behov fördelas på olika budgetår. 3. Projektets inverkan på driften. 4. Projektets eventuella personalbehov 5. Specialfinansiering (statsandelar, räntestödslån, anslutningsavgifter, intäkter från försäljning av anläggningstillgångar m.m.) 6

Botten för projekt (gjort med Word) finns på adressen G:\Common\Budget 2014/projektblankett 2014. Tidtabell Förslagen till budget 2014 och ekonomiplanen för åren 2013-2016 skall inlämnas för sammanställning senast 17.10.2013, sifferdelen till Ulla Andersson och textdelen till Nina Nordström. I övrigt följer staden tidtabellen enligt särskild bilaga. Bilagor: Tidtabell för uppgörande av budgeten 7