ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång; planering, uppföljning och stöd

Relevanta dokument
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Arbets- och miljömedicin Lund

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

1 (5) Vår beteckning

Södra Regionvårdsnämnden. Karlskrona Anja Nyberg, Birgitta Grahn

Kommunikation med arbetsgivare/af

Åter i arbete efter stress

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Ändra till startrubrik

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

REHABILITERING TILL ARBETE

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin

Rehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne

Förebyggande och tidiga insatser för att minska sjukskrivningar. Konferens

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Strukturerad metod för hälso- och sjukvård som främjar dialog mellan arbetsgivare och patient för att förbättra återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete.

Rehabilitering utma/ningssyndrom - Stressrehab Umeå

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Jämställd hälsa Stress och rehab-koordinering ur ett jämställdhetsperspektiv

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Uppdrag Psykisk Hälsa. Stress, sjukskrivning och psykisk ohälsa

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Satsning för förbättrad arbetsmiljö inom landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter

Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR

Rehabiliteringspolicy

HÄLSA-REHAB Jämställdhet, Arbetsgivaransvar, Breddad arbetsmarknad, Återhämtning/rehab, och Myndighetssamverkan.

Psykisk ohälsa. Förhindra Förebygga Förkorta Värmland KUPO Kompetensutveckling om psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

REHABILITERINGSPOLICY

Tillgänglig arbetsmiljö

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Rehabiliteringsgarantin

Stress och psykisk ohälsa på jobbet

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

HAKuL-modellen för rehabilitering

Utredningsuppdrag 17/14 En plan för att minska sjukskrivningar

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

Tidiga insatser för att minska sjukfrånvaro

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats. Skapa trygg återgång

I projektet som genomfördes under förra året inom psykisk ohälsa intervjuades den grupp som har störst risk att drabbas:

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring

Transkript:

ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång; planering, uppföljning och stöd

Agenda Bakgrund ADA Forskningsprojektet ADA + Preliminära resultat, hiblls.

Bakgrund ADA - ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Utvecklades på Arbets- och miljömedicin i Lund (Björn Karlsson, Kai Österberg) Utvärdera effekten av ADA på arbetsåtergång hos panenter sjukskrivna för utmaoning ADA syqade Nll ao skapa en dialog mellan panent och arbetsledare för ao finna konstruknva lösningar hop://uvmetodik.se/

Metod Rekrytering av 74 personer från FK (2004-2006). (27-62 år, 78 % kvinnor) Inklusionskriterier Diagnos F43 (ej F43.2;PTSD) Nyligen sjukskrivna pga arbetsrelaterad utmaoning (minst 50% de senaste 2-6 mån) Väsentligen frisk under längre period före sjukskrivning Inneha en anställning Kontrollgrupp via FK (n=74), matchade unfrån kön, ålder, sjukskrivning

Arbets- och miljömedicin Lund, 2011

Resultat Resultat 89% åter i arbete efter ADA, i jämförelse med 73 % i kontrollgruppen 60% åter i arbete på heltid i båda grupperna, fler på deltid i ADA gruppen Karlsson B mfl. BMC Public Health 2010;10:301

Slutsatser ADA snmulerade Nll förändringar i arbetssituanonen ADA gynnade arbetsåtergång ADA minskade risken för utslagning från arbetsmarknaden

LångNdsuppföljning ADA 1-års uppföljning eqer 1,5 år Yngre personer ( 45 år) större effekt på arbetsåtergång. 89 % IG och 70 % CG. Karlsson B mfl. BMC Public Health 2014;14:821

Forskningsprojektet ADA + + (planering, uppföljning och stöd)

Bakgrund KBT god effekt symtomlindring ej automanskt minskad sjukfrånvaro Insatser som involverar arbetsplatsen/arbetsgivare ökar arbetsåtergång (Blonk, Karlsson, Bultmann, Gabbay) Koordinering vikngt (MacEachen, Schandelmaier) och koordinatorsfunknonen (SKL 2015, Hansen Falkdal 2013) Hälso- och sjukvården bör samverka med arbetsgivare och genomföra mer åtgärder riktade mot arbetsplatsen (SOU 2015:21) MMR team i PV diskuterar sällan arbetsrelaterade problem (51%) och få arbetsrelaterade inslag (14%) (RehabgaranNn) FHV team - vikngt ao återgå i arbete (79%) (Magisteruppsats 2015)

SyQe Undersöka om en strukturerad metod som främjar dialog mellan arbetsgivare och panent kan; påverka återgång i arbete för panenter med psykisk ohälsa vara eo användbart verktyg för hälso- och sjukvård vid rehabilitering för återgång i arbete i samverkan med olika aktörer

Metod - studiepopulanon 78 panenter med UMS rekryterades maj 2015 oktober 2015, från Stressrehabiliteringen, NUS (61 tackade ja) Matchad kontrollgrupp (personer som Ndigare deltagit i MMR på SR) Inklusionskriterier - diagnos utmaoningssyndrom (F43.8A) - ålder 18-60 år - sjukskrivning 50 % - bedömd som lämplig delta i MMR i grupp - ha en anställning

Metod intervennon ADA + Person- intervju Arbetsgivareintervju Dialogsamtal Uppföljning MulNmodal rehabilitering (MMR) Stressrehab (24 veckor)

Rehabiliteringskoordinator Stödja personen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Koordinerar samverkan internt och externt med målet återgång i arbete ADA + ger struktur i deoa arbete Kunskap i rehabilitering och arbetsmiljö Metodbok Metodstöd för koordinering av sjukskrivning och rehabilitering ADA + November 2017

Intervju inför dialogsamtal (ADA frågor) 1. I vilken utsträckning anses sjukskrivningen orsakad av förhållanden på arbetet? (vilka förhållanden?) Person Arbetsgivare 2. I vilken utsträckning anses sjukskrivningen orsakad av förhållanden utanför arbetet? (vilka förhållanden?) 3. Har arbetsgivaren gjort något för ao underläoa arbetssituanonen före aktuell sjukskrivning? (Om ja, på vilket säo?) 4. Har personen före aktuell sjukskrivning själv försökt få några förändringar Nll stånd? (Om ja, vad?) 5. Har arbetsgivaren gjort något för ao underläoa återgång i arbete? (om ja, på vilket säo?) 6. Parternas egna förslag för återgång i arbete?

Tilläggsfrågor ADA + - personintervju Förväntningar/farhågor? Kan du beskriva dio arbete? Använder du dig av goda regelbundna runner på arbetet? Vilka? Hur upplever du stödet från din arbetsgivare samt dina kollegor? Vilka uppgiqer kan du idag utöra utan större hinder? Vilka uppgiqer har du idag svårt ao utöra/undviker pga. dina besvär? Hur vik2gt är det för dig ao komma Nllbaka Nll arbetet/öka i arbetsnd på en skala 0-10 (där 10 är jäoevikngt)? Vilken 2lltro har du Nll ao lyckas komma Nllbaka Nll arbetet/öka i arbetsnd på en skala 0-10 (där 10 är högsta Nlltro Nll ao lyckas)? Hur redo är du ao komma Nllbaka Nll arbetet/öka i arbetsnd på en skala 0-10? (där 10 är fullt redo) HemuppgiQ ao göra fram Nll nästa besök/kontakt/dialogsamtal Vad har sagts i förtroende?

Tilläggsfrågor ADA + - arbetsgivareintervju Förväntningar/farhågor? Frågor ao ställa om panenten arbetstränar/arbetar hel- eller delnd: Vilka arbetsuppgiqer kan den anställde utöra idag utan större hinder? Vilka arbetsuppgiqer har den anställde svårt ao utöra/undviker idag pga. sina besvär? Hur vik2gt är det för dig ao den anställde kommer Nllbaka Nll arbetet/ökar sin arbetsnd på en skala 0-10 (där 10 är jäoevikngt)? Vilken 2lltro har du Nll ao den anställde lyckas komma Nllbaka Nll arbetet/öka sin arbetsnd på en skala 0-10 (där 10 är högsta Nlltro Nll ao lyckas)? Arbetar ni med systemanskt arbetsmiljöarbete (SAM) på er arbetsplats? Har er arbetsplats Nllgång Nll företagshälsovård? - om ja, är kontakt/åtgärder insaoa? Vad har sagts i förtroende?

Dialogsamtalet SammanfaOar först de individuella intervjuerna (samstämmighet?) Fokus hioa konstruknva lösningar i dialog (problemlösningsbaserad samtalsmetod) Hälsofrämjande förhållningssäm Anpassning av arbetet unfrån aktuell kapacitet (checklista kogninv ergonomi, belastningsergonomi) SkriQlig plan för anpassning av arbete (ansvarsfördelning) Möjlighet ao lyqa frågor om SAM Möjlighet ao ge kunskap om UMS/psykisk ohälsa ArbetsuppgiQ (begriplig, hanterbar, meningsfull) Arbetsmiljön Individen Arbetsgivaren

InformaNon Nll arbetsgivare Förebygg arbetsrelaterad stress (ADI 688), broschyr av.se Guide för en bäore arbetsmiljö (ADI 683), broschyr av.se Broschyr Arbetsgivare från Försäkringskassan Tillgång Nll FHV?

SkriQlig plan för anpassning av arbete Arbete och omfamning Lärare i hem- och konsumentkunskap 100%. Idag sjukskriven 75% och arbete 25%. MålsäMning Återgång Nll arbete 50 % ÅÅÅÅ-MM-DD. Arbete dagligen kl. 8-12. Arbetsinnehåll 1. Beställning av varor 2. Planera undervisning enskilt (specificera) och Nllsammans med kollega 3. Delta i undervisningsmoment (specificera moment) Nllsammans med kollega Åtgärder medarbetare 1. Läsa e-post avgränsat (direkt på morgonen) 2. Använda ståbord vid beställning av varor 3. Ta fikapaus 15 min 4. Ta paus/avbryt i aknvitet kort stund varje Nmme 5. Kontakta rehabiliteringskoordinator vid behov Åtgärder arbetsgivare 1. Ordna så ao X får eo enskilt arbetsrum 2. Informera kollega och övrig personal om X plan för anpassning av arbete 3. Uppföljning av åtgärderna, Nllsammans med X, 1 gång/vecka (torsdagar) 4. Diskutera på APT miljön i fikarummet (möjlighet Nll återhämtning) Uppföljning Vid nästa dialogsamtal ÅÅÅÅ-MM-DD DeOa dokument med överenskommelse vid dialogsamtalet dokumenteras i journalen samt skickas Nll XX, XX, samt ansvarig handläggare på FK XX.

Metod - utallsvariabler Mätning före och eper intervenqon + 1 års uppföljning (klar okt 2017) ArbetssituaNon och arbetsförmåga (WEMS, WAI, Sjukskrivning och arbete) Psykologiska variabler (utmaoning, ångest, depression, tröohet, smärta) Hälsorelaterad livskvalitet (SF36) Fysisk aknvitet och snllasioande KvalitaQva intervjuer eper intervenqon Personerna (fokusgrupper) Arbetsgivare (individuella intervjuer) Handläggare på FK (fokusgrupper) Rehabiliteringskoordinatorer (fokusgrupp)

Preliminära resultat så långt. 51 personer har fullföljt intervennonen Är ADA + em användbart verktyg för hälso- och sjukvård vid rehabilitering för återgång i arbete i samverkan med olika aktörer? JA, metoden är redan införd i ordinarie rehabilitering på SR Tydlig struktur för involverade Möjlighet Nll kontakt på distans ger en mer jämlik vård i glesbygd

Preliminära resultat så långt. KvalitaNva intervjuer (personerna) Främjar jämlik balans mellan sjukskriven och arbetsgivare RK har en nyckelroll med oparnsk och medlande funknon Modellens tydliga struktur och upplägg gav stöd, både i relanon Nll arbetsgivaren och på eo personligt plan Upplevelser av utsaohet minskade samndigt som arbetsgivarens delaknghet och ansvar i rehabiliteringsprocessen ökade Planering och uppföljning upplevdes ge stöd också vid funknonsnedsäoningar Modellen upplevdes bidra Nll en kunskapsutveckling hos arbetsgivaren som på sikt förväntas ha betydelse för arbetsplatsen

Projekt/kliniker som involverar arbetsplatsen WorkUp (Rehsam). Målgruppen patienter med tidiga besvär i nacke och/eller rygg. Region Skåne, landstinget Kronoberg, Blekinge och Lunds universitet. Birgitta Grahn Safaristudien-Stockholm (Rehsam). Målgrupp psykisk ohälsa i PV. (ACT och ADA). Anna Finnes, KI. ADA + Målgrupp UMS i specialistvård. Therese Stenlund, Stressrehabilitering, NUS. PIA-studien. Målgrupp psykisk ohälsa (problemlösningsmetod) i FHV. Gunnar Bergström KI PRIMA. Målgrupp stressrelaterad psykisk ohälsa i PV. Lisa Björk, Kristina Glise, VGregionen. Stressrehab Tiohundra i Norrtälje. Pia Andersson Kommunhälsan Kristianstad. Eva Sjöberg Hälsan & Arbetslivet, VG-regionen (inbyggd FHV). Artur Tenenbaum Ersta sjukhus, psykiatriska kliniken. Lisa Brändström

Tidsplan projektet ADA + Analys intervjuer VT/HT 2017 1-års uppföljning okt 2017 (enkätdata inklusive hälsoekonomiska beräkningar, jämförelser med matchad kontrollgrupp) Metodbok ADA + (nov 2017), praknska verktyg och stöd för personal - intervjufrågor - checklista (kogninv ergonomi, belastningsergonomi) - skriqlig plan för anpassning av arbete Stresskonferens 2017 Vetenskapliga publikanoner Slutrapport AFA juli 2018

Stresskonferens 2017 27-28 november i Umeå Tema; kogniqon, sömn och samverkan med arbetsgivare www.stresskonferens.se

PrakNskt arbete eqer lunch kl 13-15 Arbete i grupper (5 st/grupp) (valfria grupper) Träna på eo dialogsamtal unfrån eo case - rehabiliteringskoordinator - person - arbetsgivare - 2 observatörer Gör en skriqlig plan för anpassning av arbete Diskutera (3 frågor) och skriv upp synpunkter på tavlan före återsamling kl 15 Maud och Therese roterar bland grupperna

Diskutera frågor i er grupp Vilka styrkor finns det ao arbeta med metoden ADA + för oss? Vilka svagheter bland oss som ska arbeta med arbetsrehabilitering behöver vi komma Nll räoa med? På vilket säo kan jag/vi använda ADA + i vår verksamhet? Skriv upp era synpunkter på tavlan, före återsamling kl 15

LYCKA TILL med prakqskt träning!

Kontakt maud.steneberg@vll.se eller telefon 090-785 34 85 therese.stenlund@umu.se

TACK OCH LYCKA TILL!