JURIDISKA INSTITUTIONEN 2017-02-28 Prof. Minna Gräns Till Utbildningsutskottet Kursrapport: Rätt och psykologi, fördjupningskurs, 15 p, HT 2016 1. Kursens innehåll Kursen Rätt och psykologi tillhör ämnet allmän rättslära och handlar mera konkret om praktiskt juridiskt beslutsfattande sakfrågor, som studeras med hjälp av en kombination av rättsvetenskapliga och kognitionspsykologiska teorier. Kursen börjar med en introduktion till relevanta kognitionspsykologiska kunskaper, varefter vi fördjupar oss i de olika sätt som dessa kunskaper har betydelse för och kan tillämpas i juridiken. Syftet med dessa kunskaper och de tillämpningar som vi ägnar oss åt är att öka våra färdigheter att genomföra korrekta bevisbedömningar och att reflektera över hur domare och andra jurister tänker i mera komplicerade rättstillämpningssituationer. Kursens delområden består av: 1) metoder som har utvecklats inom rättspsykologisk forskning för förhör av målsäganden, vittnen och misstänkta 2) analys av sanningshalten i muntliga utsagor av vittnen och misstänkta, såväl vuxna som barn, 3) hur vittneskonfrontationer bör planeras, genomföras och analyseras 4) hur målsäganden, vittnen och beslutsfattare kan påverkas av varandras utsagor och argument samt mediainformation, 5) varför falska erkännanden förekommer och hur de kan skiljas från äkta erkännanden, 6) hur teknisk och DNAbevisning utreds och analyseras, samt hur tillhörande expertutlåtanden bör bedömas, 7) vilka olika bevisvärderingsteorier som finns och hur de kan och bör tillämpas, 8) orsaker bakom materiellt felaktiga domar och hur de bäst kan undvikas, 9) vilka empiriska och experimentella metoder som används inom rättspsykologisk forskning och hur deras validitet och reliabilitet kan bedömas och 10) hur man själv kan planera och genomföra ett experiment och tillhörande statistisk analys. Utifrån kursvärderingen och av samtalen med studenterna framgår att kursens innehåll är mycket uppskattat och att studenterna anser att de i hög eller mycket hög grad har lärt sig nya ämneskunskaper och fått inblick i aktuell forskning inom området, deras intresse för ämnet har ökat markant och de upplever att kursen har i betydande utsträckning bidragit till deras förmåga till kritiskt tänkande.
2 2. Kursens uppbyggnad Ordningsföljden av olika kursmoment framgår i kursplanen och innehållsbeskrivningen ovan (även målbeskrivningen nedan) och det finns inga anmärkningar mot denna i kursutvärderingen. Kursens uppbyggnad kommer att ändras på grund av att den under ht 2016 gavs som en 15 p kurs och under ht 2017 återigen utökas till 30 p. 3. Kursens mål Kursens huvudsakliga mål är att inhämta kunskaper i vittnespsykologi och bevisvärdering samt i det rättsliga beslutsfattandets mekanismer utifrån kognitionsforskningens perspektiv och utveckla färdigheter för att tillämpa dessa kunskaper i praktiken. Delmål 1 är att inhämta grundläggande kunskaper inom kognitionspsykologi för att förstå hur de rättspsykologiska tillämpningarna hänger ihop med och härstammar från denna samt på vilket sätt forskningen inom kognitionspsykologi går till. Delmål 2 är att inhämta grundläggande kunskaper om barn som vittnen för att dels få insyn i vad vi i dag vet om barnens förmåga att minnas och att berätta om det som de har tagit del av som vittnen eller blivit utsatta för brott. Detta är viktigt framför allt därför att på forskningen baserade kunskaper inom detta område skiljer sig i viss mån markant från vad människor i allmänhet och på grund av sin egen livserfarenhet tror. Praktiserande jurister skall inte göra sina bedömningar utifrån common sense och sin egen, ofta bristande, livserfarenhet utan utifrån beprövad kunskap. Delmål 3 är att studenterna ska lära sig hur vittnesutsagornas tillförlitlighet kan påverkas av förhörsmetoderna och hur vittnesbevisning på bästa möjliga sätt kan analyseras samt vilka som är de vanligaste misstagen som såväl poliser, åklagare, domstolar och försvarsadvokater begår inom detta område. Målet är också att få en inblick i den komplicerade frågan om sanna och osanna erkännanden samt hur olika externa faktorer, såsom andra vittnen och mediainformation kan påverka vittnesutsagornas innehåll på ett negativt sätt. Ett mycket centralt delmål är också att lära sig både planera, genomföra och analysera identifikationsbevisning. Delmål 4 är att analysera ett komplicerat och mångfacetterat bevismaterial på ett så rationellt och objektivt sätt som möjligt samt att förstå vilka skillnader som finns mellan bevisteorierna och i praktiken. Delmål 5 är att öka kunskaper i och förståelse för hur och varför materiellt felaktiga domar förekommer och genom vilka metoder risken för sådana domar kan minimeras. Delmål 6 är att öka kunskaper om experimentell forskning inom psykologiforskningen.
3 Delmål 7 är att få inblick i ett antal andra relevanta kunskapsområden, hur polisens tekniska rotel arbetar och kvalitetssäkrar sitt arbete, vad innebära DNA-bevisning och rättsmedicinska undersökningar. Delmål 8 är att få förståelse för och insyn i hur allmänheten, särskilt journalister, granskar och bedömer rättsliga aktörers bedömningar och beslut i komplicerade bevisrättsliga fall. Det finns en direkt och konkret koppling mellan olika kursmoment och de preciserade kursmålen. De första seminarierna grundas på att studenterna med hjälp av en engelskspråkig lärobok och färdigt skannade bilder får förbereda en presentation om centrala kognitionspsykologiska områden, såsom minnets funktionssätt, uppmärksamhet, perception och problemlösning. De ska även kunna redogöra för empiriska experiment som åskådliggör viktiga kognitionspsykologiska principer. Delmoment 2 om barn som vittnen uppnås genom en föreläsning som hålls av en av Sveriges främsta experter inom området. Seminarieuppgifterna för delmålen 3 och 4 grundas i första hand på konkreta rättsfall, med autentiskt bevismaterial, i form av utdrag ur förundersökningsprotokoll och domstolars domar. I andra hand används föreläsningar inom de relevanta delområdena. Studenternas uppgift är att med hjälp av kurslitteraturen systematiskt arbeta sig genom de olika delområdena för att utveckla färdigheter att tillämpa dessa kunskaper i verkliga rättsfall. Delmål 5 uppnås genom analys av materiellt felaktiga domar utifrån JK:s rapport Oskyldigt dömda. Delmål 6 uppnås genom dels två seminarier under vilka studenter går igenom relevanta teorier bakom experimentell forskning, analyserar enskilda experiment utifrån textmaterial och gör ett eget experiment, dels en PM-uppgift, som innebär att de ska kritiskt analysera psykologivetenskapliga experiment. Delmål 7 och 8 uppnås genom litteraturstudier och relevanta föreläsningar av experter inom varje delområde. Antalet delmål hade minskats på grund av att kursen nu gavs som en 15 p kurs. Även antalet seminarier, föreläsningar och seminarieuppgifter hade minskats rejält. Studenternas kritik i år har till största delen riktats mot att seminarietiden inte räckte till att gå igenom alla de uppgifter som de hade förberett inför dem. Detta kan jag till viss del hålla med om och kommer att ta lärdom av i fall kursen i framtiden återigen måste halveras. Den svenskspråkiga läroboken Handbok i rättspsykologi har, återigen, visat sig vara mycket bra som medel för att uppnå kursmålen. Boken omfattar de allra flesta rättspsykologiska delområden och grundar sig på den bästa forskningen inom respektive område. Boken är mycket innehållsrik och informativ, men på grund av sin omfattning delvis för ytlig, varför jag även har valt delar av en engelsk lärobok, samt ett antal artiklar
4 som komplettering för att studenterna ska ha en möjlighet att genomföra sina seminarieuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Inför ht 2017 kommer en grundlig genomgång av kurslitteraturen att genomföras. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Det övergripande pedagogiska syftet är att tillägna sig kunskaperna på sådant sätt att man kan utnyttja kognitionsvetenskaplig kunskap vid det praktiska juridiska arbetet, att man blir mer rationell och säker i sin egen analys av bevis och rättsliga resonemang och att man på rationella grunder kritiskt kan granska och bedöma andras bedömningar och analyser. Kursens pedagogiska grundtanke är learning by doing i enlighet med PBI -pedagogiken. Studenterna får inför varje seminarium flera konkreta problem, som de måste arbeta med, först individuellt och sedan i basgrupper. Basgrupperna förbereder en presentation som diskuteras och kommenteras under seminariet. Studenterna har gett mycket positiv kritik på upplägget. Såväl lärarinsatser, den egna arbetsinsatsen och basgruppsarbetet har uppskattats mycket högt. Att seminarierna har grundats på praktiska rättsfall har starkt bidragit till att uppgifterna har upplevts som spännande, roliga, meningsfulla och nyttiga. Seminarieserien har planerats på sådant sätt att vi dels följer ett mer omfattande autentiskt fall, till vilket varje seminarium tillför ytterligare en pusselbit, på liknande sätt som fallen utvecklas i verkligheten; förundersökningen börjar med att ett brott har begåtts, första vittnesförhör hålls, dessa måste analyseras, varefter ny information inhämtas, nya förhör utförs, misstankar uppstår, varefter utredningen riktas mot att hitta bevis för att den misstänkte senare ska kunna åtalas, varvid olika bevismedel utnyttjas ju längre fram utredningen fortskrider. Framför allt åklagare måste ju även i praktiken kunna göra bl.a. tillförlitlighetsanalyser utifrån enskilda förhör, under hela förundersökningen och utan att ha hela materialet färdigt framför sig. Även försvarsadvokater måste kunna reflektera på vissa saker redan under förundersökningen, såsom otillåtna eller eljest otillämpliga förhörsmetoder eller t.ex. på hur en vittnesidentifikation har planerats och genomförs. Efter det att förundersökningsmaterialet har gåtts igenom fortsätter studenterna med att göra en egen bevisbedömning i fallet, varefter de först tar del av tingsrättens dom i målet. På sådant sätt lär de sig att reflektera över och kritiskt analysera de skillnader som förekommer mellan vad de har lärt sig och hur domstolar resonerar. Slutligen analyseras även hovrättens dom i fallet. Den handledande lärarrollen har jag försökt att upprätthålla genom att låta basgrupperna ta hand om seminarierna så långt som möjligt. Detta har fungerat bra, men kanske också bidragit till att tiden på ett antal seminarier blivit för kort.
5 Pedagogiken och alla lärare har fått mycket positiv kritik, varför det inte finns anledning att ändra något. Enligt också min egen bedömning har höstterminens föreläsningar varit särskilt intressanta och givande, och föreläsarna har varit högst professionella och bra pedagoger. En revidering av antalet föreläsningar mm måste göras inför hösten 2017. 5. Värdering av de olika undervisningsformerna 1. Föreläsningar Under kursen har hållits 6 föreläsningar, varav 2 av egna och 4 av externa föreläsare. De har bedömts generellt som bra-mycket bra. 2. Seminarier Kursen har innehållit 13 seminarier. Enligt kursvärderingen har seminarieundervisningen skattas som mycket bra, men att nivån har varit något varierande, mest på grund av att arbetstempot på vissa seminarier har upplevts som för högt för en 15 p kurs, samtidigt som också svårighetsgraden har varit hög, särskilt under genomgången av bevisvärderingsteorier. Den sist nämnda kritiken ligger i linje med tidigare utvärderingar, men läget har förbättrats genom att jag numera ger en föreläsning om de olika teorierna inför seminarier om just detta delmoment. Att just bevisvärderingsseminariet fick mest kritik berodde antagligen också på att det var i år mycket relevant för tentamensfrågan, dock inte det enda relevanta seminariet för tentamen, vilket en student påstått. 3. Basgruppsverksamheten i undervisningen Här hänvisar jag till vad som har angetts under punkten 4 ovan, samt tillägger att amanuensen har tagit hand om basgruppernas sammansättning. Sammansättningen har inte ändrats under kursens gång. Grupperna har enligt såväl min egen som studenternas bedömning fungerat mycket bra och alla har varit oerhört engagerade och aktiva. 6. Inslag av skrivträning Inslag av skrivträning har inte skett genom någon särskild uppgift under kursen utan endast genom hemtentamen. Enligt tidigare kursvärderingar, då kursen omfattade 30 p, har studenterna tyckt att det har varit givande och intressant att skriva en individuell PM-uppgift. På ht 2017 kommer det finnas en separat PM-uppgift. 7. Inslag av muntligt framförande Kursen har haft omfattande muntliga inslag och alla redovisningar av seminarieuppgifterna har varit muntliga.
6 Studenterna har tyckt att de i hög grad har lärt sig något på de muntliga övningarna, vilket är mycket bra. Det har inte önskats mer sådana. En student har önskat att den muntliga aktivititeten skulle beaktas vid slutbetygsättningen. Detta är också vad jag själv ibland funderat på, men har avstått från det då det är väldigt stressande för studenter. En variant som tidigare har fungerat bra är att beakta den muntliga aktiviteten som betygshöjande faktor i s.k. gränsfall. Det ska också införas till ht 2017. 8. Inslag av rättsteknikträning Kurslitteraturen har varit omfattande, vilket har haft som konsekvens att någon självständig inhämtning av juridiskt källmaterial inte har behövts. Till ht 2017 år kommer kravet på självständig inhämtning av juridiskt och annat material att utökas. 9. Progression och färdighetsträning Kursen avser för det första att ge studenterna fördjupade insikter i bevisvärderingens problem och metoder, i teori och praktik. Terminskursen 4 innehåller endast en kort och mycket översiktlig introduktion till dessa och det är alldeles uppenbart att studenterna har väldigt lite kunskaper om bevisvärdering med sig då de börjar min fördjupningskurs. Detta har också påpekats av en student i kursutvärderingen. Rättspsykologisk forskning har under de senaste tjugo åren producerat en stor mängd nya kunskaper som är direkt tillämpbara vid bevisvärderingen, vilket också har fått många konkreta efterverkningar i rättspraxis. Eftersom rättspsykologisk forskning är helt väsensskild från den rättsdogmatiska forskningen, är det, för det andra, viktigt att ge studenterna en inblick i hur den experimentella forskningen genomförs. Syftet är att lära sig att förstå hur man analyserar rättspsykologiska forskningsresultat, men också hur man ska kunna kritisera dem, om anledning finns. En uppenbar progression sker också genom att vi under kursens gång får insikter i hur allmänheten via bl.a. media och vetenskapliga experter ser på domstolars och juristers förmåga att hantera komplexa bevisproblem. De färdigheter som övas är framför allt att kunna hantera osäker och komplex information i bevisvärderingens område på ett rationellt sätt, både tankemässigt och abstrakt, men också konkret, både muntligt och skriftligt. I kursutvärderingen framgår tydligt att studenterna upplever att deras färdigheter inom de relevanta områdena har ökat betydligt. Jag är särskild nöjd med att alla studenter har upplevt att kursen har bidragit i stor utsträckning till deras förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt.
7 10. Kurslitteraturen Kurslitteraturen (bilaga 2) består av en bok och två kompendier, bestående av dels delar av böcker dels relevanta artiklar. Totalantalet sidor är ca 1250. Jag har haft som ambition att inkludera litteratur om både grundläggande kognitionspsykologi och artiklar och bokavsnitt, som har behövts för att arbeta med seminarieuppgifterna. Den psykologiska litteraturen har godkänts av lärare från psykologivetenskapliga institutet. Studenterna har ansett att litteraturen är bra eller t.o.m. mycket bra, generellt. Distribueringen av materialet har skett via studerandeexpeditionen och studentportalen, vilket har fungerat bra. Viss kritik har dock riktats mot att det praktiska kring distribueringen har brustit vid några tillfällen. Det är ett problem som hänger ihop med många olika faktorer, över vilka jag själv endast delvis har kontroll. En stor förbättring har skett på grund av att studerandeexpeditionen håller öppet även på fredagar. 11. Internationalisering Kurslitteraturen består av både svensk och engelsk litteratur, relativt jämnt fördelat. Författare av den engelskspråkiga litteraturen härstammar från ett flertal olika länder i Europa (t.ex. Holland, England, Tyskland) samt från USA. En föreläsning har hålits på det engelska språket. Kursens frågeställningar är i stort sett gemensamma för varje västerländsk rättsordning, vilket har gjort det väldigt lätt att planera och anpassa seminarieuppgifterna till litteraturen. Diskussionerna på seminarierna har berört rättsfall från flera länder. De konkreta fallen som utgör grunden för seminarierna är autentiska, svenska rättsfall. Under ht 2017 kommer även minst ett seminarium hållas på det engelska språket. 12. Hållbar utveckling Det har inte funnits inslag av hållbar utveckling i kursen. 13. Genusperspektiv Under kursen tas genusperspektivet upp ett flertal gånger eftersom ett av de mest centrala rättsfallen handlar om en kvinna som en misstänkt gärningsman och eftersom hennes kön och sexuell identitet och aktivitet har stor betydelse för hur hon bemöts och behandlas under framför allt förundersökningen. Detta kommer även att beaktas i framtiden.
8 14. Former för kursutvärdering Kursen avslutas med en kursutvärdering genom en särskild blankett som ifylls via ping pong (bilaga 5). Den har fungerat relativt bra då 17 studenter av 23 (74%) har svarat. 15. Lärargruppens sammansättning och kompetens Lärargruppen bestod av undertecknad som huvudlärare (två föreläsningar, 10 seminarier). De övriga lärare, varav fem kvinnor och två män, var följande: 1. Allen, Marie, prof. i medicinsk genomi och genetik, Uppsala univ. En föreläsning 2. Juel, Therese, journalist. Ett seminarium 3. Liden, Moa, doktorand i allmän rättslära. En föreläsning, två seminarier 4. Nilsson, Martina, FD, Forsknings- och utvecklingsledare, Nationellt Forensiskt Centrum. En föreläsning 5. Simon, Dan. Prof. i rättspsykologi vid UCLA, USA. En föreläsning 6. Stridbeck, Ulf, professor i processratt, Oslo univ. En föreläsning 16. Kursens timtilldelning Föreläsningar 14 Seminarier 31 Studiebesök 2 Antal undervisningstimmar/student och poäng: 3,3 17. Betygspåverkande faktorer Examination har skett i form av en hemtentamen i slutet av kursen. Hemtentamen bestod av att göra en kritisk analys av bevisvärderingen i ett relativt komplicerat prejudikat från 2016 i HD. Tentamen gick mycket bra. Studenterna lyckades med att fokusera på det som var relevant och grundade sina bedömningar på de kunskaper och färdigheter som de hade lärt sig under kursen samtidigt som de visade ett stort mått av självständighet och analysförmåga. De hade främst svårigheter i en deluppgift som de egentligen förväntas att kunna redan efter T4, nämligen att kunna identifiera och formulera bevistema,
9 bevisfakta och hjälpbevisfakta. Detta var en överraskning för mig och ger anledning att fokusera på frågeställnigen under de kommande kurserna. 18. Reflektion över betygsspridning Betygsspridningen var helt normal för en fördjupningskurs. Tre studenter fick resultatet B, vilket är ovanligt, men kan antas hända ibland. Uppsala 2017-02-28 Minna Gräns Bilagor: 1) Kursplan 2) Undervisningsplan och Litteraturförteckning 3) Alla tentamensskrivningar 4) Schema 5) Kursutvärderingsformulär med resultatsammanställning