INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för länets primärvård. Syftet med detta inriktningsdokument är att klargöra de politiska målen, inriktningen och visionen för primärvården i Landstinget Sörmland samt att ge underlag till formuleringen av beställningen av primärvården i länet. Detta dokument ersätter även det av landstingsfullmäktige 2009-04-21 beslutade Reglemente för styrning av primärvården som i delar inarbetats i Regelbok för bedrivande av primärvård. Medborgarperspektivet är det främsta och överordnade perspektivet. Det innebär att verksamheten ska utformas utifrån medborgarens behov och förutsättningar. Primärvården ska vara ett naturligt förstahandsval som erbjuder tillgänglig hälso- och sjukvård av god kvalitet, tillgodoser hög patientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Patienter med störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till primärvården. Primärvården i Landstinget Sörmland utförs av såväl landstingsdrivna som privata aktörer. Nedanstående perspektiv gäller alla som har vårdavtal med Hälsoval. Det som i detta dokument benämns Landstinget omfattar även de vårdgivare som Landstinget beställer primärvård av. Medborgarperspektivet Valfrihet Alla människor som vistas i länet har rätt att söka hälso- och sjukvård där de önskar, oavsett listning vid vårdcentral, enligt de tider som anges i vårdgarantin beslutad av landstingsfullmäktige. Invånare har rätt att lista sig vid valfri vårdcentral, vilket medför att vårdcentralen har ansvar för att tillgodose patientens behov av primärvård. Vårdcentral får inte neka någon patient vård av akut karaktär, oavsett listning. Invånare har rätt till kontinuitet i kontakterna med hälso- och sjukvården och ska erbjudas fast vårdkontakt på den vårdcentral där man är listad. Tillgänglighet
Patienter ska kunna få kontakt med primärvården, antingen via telefon, E-tjänst eller genom besök, samma dag som behovet uppstår. Om kontakt med läkare behövs, utifrån medicinsk bedömning, ska väntetiden vara högst 7 dagar. Den enskilde patienten ska få god vård på rätt vårdnivå och för att uppnå detta krävs en väl utvecklad samverkan mellan olika yrkeskategorier. Genom ett teambaserat arbetssätt med fortlöpande kompetensöverföring ska primärvården nyttja sina tillgängliga resurser så effektivt som möjlig. Det är inte bara den enskilde patienten som behöver uppmärksamhet utan primärvården ska vid behov även ge stöd till och samarbeta med anhöriga. Patienten ska kunna erbjudas hälso- och sjukvård i hemmet genom samverkan med andra aktörer. Särskild vikt bör laggas på vård i livets slutskede, vård av multisjuka samt svårt sjuka äldre. Primärvårdens patienter ska, efter medicinsk bedömning, kunna erbjudas hembesök av läkare. Primärvården ansvarar för läkarinsatser i hemsjukvården och särskilda boenden enligt aktuella avtal med berörda parter. Bemötande, delaktighet och inflytande Invånaren ska uppleva att mötet med primärvården är förtroendefullt och tryggt. Patienten ska uppleva sig bli väl omhändertagen i primärvården och att respekt visas för den egna integriteten liksom för behovet av självbestämmande och delaktighet i vården. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande frågor är en naturlig del i primärvårdens uppdrag vid varje patientkontakt. Detta arbete ska fokusera på individens egenansvar och stärka de egna resurserna. Hälsofrämjande arbete innebär: insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den Sjukdomsförebyggande arbete innebär: insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar Hälsofrämjande landsting innebär: en helhetssyn på människors hälsa, som även innefattar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Landstinget ska stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling hos befolkningen insatser för att stärka hälsoperspektivet i landstingets verksamheter med ökat fokus på hälsa och livskvalitet. Verksamheterna ska stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper. Personalperspektivet
Arbetsmiljö Arbetsmiljön ska främja personalens hälsa och förebygga ohälsa. God arbetsmiljö är ett medel för att skapa förutsättningar för en god hälsa. Ingen ska behöva riskera skador eller sjukdom på grund av brister i arbetsmiljön. Säkerhetsarbetet ska därför ses som en del av arbetsmiljöarbetet. I en hälsofrämjande arbetsmiljö har arbetsgivaren ett ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal. Det betyder också att medarbetare tar eget ansvar för sin hälsa och säkerhet samt aktivt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön kännetecknas av arbetsglädje och effektivitet där arbetet är en del som berikar människors tillvaro. Arbetsmiljöarbetet ska genomföras systematiskt som en naturlig integrerad del av verksamheten. Kompetensutveckling Bredden och omfattningen av primärvårdens åtagande kräver systematisk kompetensutveckling. Den stora komplexiteten i vården ställer höga krav på förmåga till samverkan och teamarbete vilket särskilt måste beaktas. Kunskapsöverföring mellan olika verksamheter och personalkategorier är en förutsättning för god och säker vård for alla patientgrupper. Grundkrav på kompetens För att kunna bedriva en god och säker vård krävs olika kompetenser. För att uppfylla uppdraget ska vårdcentralen erbjuda följande kompetenser i tillräcklig omfattning: Legitimerad läkare med specialistutbildning i allmänmedicin Legitimerad sjuksköterska med vidareutbildning i öppen hälso- och sjukvård Legitimerad sjukgymnast Legitimerad arbetsterapeut Socionom, legitimerad psykolog eller beteendevetare (samtliga ska ha psykoterapeutisk grundutbildning) Legitimerad dietist Övriga för driften nödvändiga yrkeskategorier som sekreterare, undersköterskor m fl Patienternas behov ska styra utformningen av primärvården och utrymme ska därför finnas för lokala lösningar, där andra specifika kompetenser och/eller yrkeskategorier kan komplettera ovanstående grundbemanning. Patientarbetet ska bedrivas i enlighet med nationella riktlinjer och följa de av Landstinget Sörmland antagna vårdprogrammen och vårdöverenskommelserna. Vårdcentralerna ska delta i angivna kvalitetsregister och följa de krav som detta ställer. Arbetet med kvalitetssäkring ska, med beaktande av sekretesslagstiftningen, dokumenteras och kunna redovisas. Förnyelseperspektivet Samverkan med andra aktörer
Primärvården är en del av den öppna hälso- och sjukvården och utformas i samverkan med verksamheter inom landstinget och kommunerna samt privata vårdgivare och övriga samhällsaktörer. En naturlig utgångspunkt för detta är avtalet mellan landstinget och länets nio kommuner om läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården. Patientens behov är alltid utgångspunkten för vården. En nödvändig förutsättning för att uppnå ett gott resultat är att skapa trygghet för patienten och att möta behoven på rätt nivå. När patienter har samtidiga behov av kommunal vård och omsorg, primärvård, sjukhusets specialistresurser och vårdplatser ska samordnad vårdplan alltid upprättas. Områden där samordning krävs för att uppnå god vård är bland andra närvård, missbruksfrågor samt mest sjuka äldre. Genom nätverksbyggande med andra samhällsaktörer ska möjligheter och vägar skapas för individen att främja hälsan och förebygga sjukdomar. Samarbete ska utvecklas med företag, föreningar och intresseorganisationer som kan erbjuda alternativ till och utgöra ett komplement till hälso- och sjukvården. Patientsäkerhet Patienterna ska känna sig trygga med säkerheten och den medicinska kvaliteten i primärvården. Vårdcentralerna ska därför rutinmässigt rapportera avvikelser systematiskt, vilket skapar förutsättningar för analys, återkoppling och åtgärder. Utgångspunkten för kvalitetssäkringsarbetet ska vara Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt landstingets kvalitetspolicy och rutiner for avvikelsehantering. Vårdgivaren ska, utöver vad som framgår av patientjournallagen, dokumentera sin verksamhet på sådant satt att det möjliggör kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Patienter och anhöriga ska göras delaktiga i utformningen av vårdplan. Forskning och utveckling Forskning och utveckling är en naturlig del av primärvårdens arbete och sker i samverkan med verksamheten, med utgångspunkt från dess behov. Den kliniska verksamheten och den akademiska miljön bör arbeta nära varandra för att få en bra vetenskaplig utveckling och relevant patientnära forskning. Handledning i FoU-projekt ges till anställda inom primärvården, Utvecklingen består även av kurs- och seminarieverksamhet samt samarbete med andra aktörer i större och mindre forskningsprojekt. Ett prioriterat område inom primärvården är uppföljning av läkemedelsförskrivningen. Miljöperspektivet Vårdgivaren ska bedriva ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete som följer Landstingets miljöpolicy. Ekonomiperspektivet
Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Hälsa är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och tillväxten påverkar hälsoläget i befolkningen. Investeringar i förebyggande och främjande insatser ger samhällsvinster på längre sikt. Primärvårdens ekonomi måste därför utgå ifrån ett långsiktigt perspektiv. Den ekonomiska ersättningsmodellen för primärvården i Sörmland ska tydligt styra mot och ge incitament för att uppnå den politiska ambitionen om god vård. Verksamheterna ska bedrivas utifrån principen om god hushållning av befintliga resurser.