MÅLAVTAL MELLAN YRKESHÖGSKOLAN NOVIA, AKTIEBOLAGET YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR 1.8.2008-2009 Yrkeshögskolan Novia och Aktiebolaget Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi samt undervisningsministeriet har med stöd av 8 2 mom. i yrkeshögskolelagen (351/2003) kommit överens om målen för utveckling av yrkeshögskoleväsendet och målen för yrkeshögskolan för åren 2008-2009. 1. Gemensamma mål Yrkeshögskoleväsendet utvecklas enligt följande mål. Yrkeshögskolesystemet utvecklas som en internationellt konkurrenskraftig helhet som samtidigt smidigt svarar på regionala behov, vilket även bidrar till ett starkare dualsystem. Som ett led i genomförandet av universitetens och yrkeshögskolornas gemensamma regionstrategier utökas de gemensamma projekten mellan högskolorna, forskningsinstituten, arbetslivet och medborgarorganisationerna och infrastruktursamarbetet och det övriga samarbetet intensifieras. Genom ökat samarbete eftersträvas en starkare växelverkan mellan högskolorna. Detta kan uppnås genom fler gemensamma funktioner och nätverk, genom deltagande i gemensamma utvecklingsprojekt samt genom inrättande av gemensamma enheter. Yrkeshögskolorna stärker sitt forsknings- och utvecklingsarbete genom att utveckla personalens kompetens i forsknings- och utvecklingsarbete samt genom att samla forskningsverksamheten i större och mer programinriktade helheter. Målet är att utöka finansieringen för yrkeshögskolornas forsknings- och utvecklingsarbete. Målet för utvecklingen av yrkeshögskolorna är att effektivera yrkeshögskolornas funktionsförmåga, höja utbildningens kvalitetsnivå och förbättra de regionala verkningarna. Den examensinriktade utbildningen för unga samlas i ur europeisk och internationell synpunkt högklassiga enheter, som ordnar forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar regionen. Enheterna samlas i större helheter och antalet geografiskt utspridda verksamhetsställen minskas. Yrkeshögskolornas och universitetens gemensamma verksamhet kring s.k. landskapshögskolor utvecklas så att den betjänar respektive högskolas hela verksamhetsområde med hjälp av undervisning och tillämpad forskning. Yrkeshögskolorna stärker internationaliseringen i sin verksamhet och deltar aktivt i utvecklingen av den europeiska och internationella högskolegemenskapen. Yrkeshögskolorna utvecklar sin kvalitetssäkring som en del av det nationella kvalitetssäkringssystemet och deltar i den auditering av kvalitetssäkringssystemen som utförs av Rådet för utvärdering av högskolorna. Systemet för antagning av studerande utvecklas. Ett av målen är en snabbare övergång från utbildningen på andra stadiet till högre utbildning. Yrkeshögskolorna stöder verksamheten i studerandekårerna som ett led i arbetet för att stärka autonomin och demokratin i högskolan så, att de studerande får en starkare position i högskolegemenskapen än tidigare. Genom att stödja tillgängligheten i fråga om yrkeshögskolestudier ökar yrkeshögskolorna möjligheterna för olika handikappgrupper samt studerande med olika språklig och kulturell bakgrund att delta i yrkeshögskoleutbildning. Bibliotekens verksamhetsbetingelser och användningen av datanät stärks. Yrkeshögskolornas bibliotek intensifierar sitt inbördes samarbete och samarbetet med Nationalbiblioteket. I yrkeshögskolornas examensmål betonas arbetslivets kompetens- och utvecklingskrav. Yrkeshögskolorna sörjer för kvaliteten på de högre yrkeshögskoleexamina genom att satsa på
2 utvecklingen av utbildningsprogrammen och undervisningsplanerna i dem. De högre yrkeshögskoleexaminas profil utvecklas som examina som fördjupar yrkeskompetensen samt utvecklar sakkunnigarbetet och arbetslivet. Yrkeshögskolorna bör se till att studier och praktik ordnas i tillräcklig utsträckning och mångsidigt. Särskilt vikt läggs vid individuella studieplaner, praxis för erkännande av kunnande och utexaminering. Insatsområden vid utveckling av studierna är dessutom handlednings- och rådgivningstjänster, virtuella studier samt främjande av entreprenörskap. Utgångspunkten vid utvecklingen av yrkeshögskolornas vuxenutbildning är att kontinuerligt utveckla kunskaperna hos den vuxna befolkningen i arbetsför ålder, öka jämlikheten och tillgången till utbildning samt att effektivt utnyttja de resurser som anvisats utbildning. Den vuxna befolkningens kompetensutveckling sköts via utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen samt via yrkesinriktade specialiseringsstudier. Yrkeshögskolorna effektiverar vuxenutbildningen genom att utöka nätstudierna, främja utbildningsformer som lämpar sig för vuxna samt genom att utveckla identifieringen och erkännandet av tidigare förvärvat kunnande. Tillgången till studier förbättras genom att utbudet och arrangemangen i den öppna yrkeshögskoleundervisningen görs mångsidigare. Följande kvantitativa mål anges som utvecklingsmål för hela yrkeshögskolenätet under avtalsperioden: Utfall 2004 Mål 2009 Studier och examina - Utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen, examen fem år efter studiestarten 58,1% 63,5% - Andelen studerande som fullgjort 45 studiepoäng eller mer under läsåret av alla studerande i utbildningen för unga 60,3% 65% - Virtuella studier i studiepoäng 130 593 300 000 - Andelen lärdomsprov i form av projekt av alla lärdomsprov 73% 80% Lärare - Andelen doktorer och licentiater av överlärarna 69,7% 80% Forsknings- och utvecklingsarbete - Forskningsverksamhetens årsverken, andel av antalet lärare i huvudsyssla 18,8%* 25% - Andelen extern finansiering för FoU av driftsekonomins intäkter 8,5% 10% Studerande - Andelen studerande som kommer den yrkesinriktade vägen av nybörjarna i utbildningen för unga 20,3%* 25% - Andelen studerande som är medlemmar av studerandekåren - 70% Internationalisering - Antalet studerande som deltar i studerande- och praktikantutbyte från och till Finland under mer än 3 mån. 6 846 9 000 - Utländska examensstuderande 3 726 5 000 Produktivitet - Höjning av produktiviteten så, att antalet fullgjorda studiepoäng och examina växer snabbare än det eurobelopp som står till förfogande (finansiering genom pris per enhet). * Uppgiften om utfallet från 2003 Yrkeshögskolorna deltar i följande gemensamma utvecklingsnätverk som gäller hela yrkeshögskolesystemet. Syftet med nätverken är att öka samarbetet mellan yrkeshögskolorna samt slå samman yrkeshögskolornas kompetens- och utvecklingsresurser.
3 1) Utveckling av kontakterna mellan studeranden och arbetslivet 2) Forsknings- och utvecklingsarbetet som en del av yrkeshögskolornas uppgift 3) Utveckling av de högre yrkeshögskoleexamina 4) Utveckling av lärarskapet vid yrkeshögskolan 5) Nätverk för utveckling av den internationella verksamheten i yrkeshögskolorna 6) Yrkeshögskolornas nätverk för entreprenörskap 2. Yrkeshögskolans uppgift Med beaktande av en samordnad finlandssvensk strategi dimensioneras och inriktas yrkeshögskolans utbildning och forsknings- och utvecklingsverksamhet speciellt på att tillgodose den svensk- och tvåspråkiga kustregionens specifika arbetskraftsbehov och utmaningar. Yrkeshögskolans styrka är närheten till individen och den omkringliggande kustregionen. Verksamheten har en stark regional förankring och bygger på en fortlöpande, interaktiv samverkan med strategiskt valda externa intressenter. Avsikten är att etablera långsiktiga och tillitsfulla relationer och att skapa en verksamhetsmodell som förenar utbildning samt forsknings- och utvecklingsverksamhet med en aktiv och synlig medverkan i lokala och regionala utvecklingsprocesser. Yrkeshögskolan betonar ett studerandenära förhållningssätt i undervisning och administration. Under avtalsperioden stöds de studerandes delaktighet och inflytande bl.a. för att skapa en stimulerande och kreativ inlärnings- och studiemiljö. De studerandes jämlika medverkan i utbildningsplanering och -utvärdering är en naturlig del av det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Yrkeshögskolan Novias vision är följande: Yrkeshögskolan har ett nationellt ansvar för högre utbildning på svenska. Yrkeshögskolan är en svensk institution med betydande ansvar för den finlandssvenska identiteten. Yrkeshögskolan är en av landets ledande yrkeshögskolor inom sina utbildningsområden och åtnjuter internationellt erkännande inom sina styrkeområden. Yrkeshögskolan är framstående inom entreprenörskap samt hållbarhetsfrågor inom kustregionens samhällsutveckling. Yrkeshögskolan utarbetar en övergripande strategi Yrkeshögskolan Novia 2020 som styrdokument för långsiktig utveckling av hela yrkeshögskolan och de enskilda huvudcampusen. Utveckling av den virtualiserade undervisningen är särskilt viktig under slutet av målperioden. Nätstödd undervisning ses inte bara som ett komplement till traditionell undervisning utan som en möjlighet att effektivt nyttja den nya högskolans resurser och som ett pedagogiskt stöd som främjar inlärning och tillgänglighet. 3. Strukturell utveckling Enligt utvecklingsplanen skall de svenskspråkiga yrkeshögskolornas ställning som anordnare av yrkeshögskoleverksamhet på svenska stärkas. För att på lång sikt trygga utbud och kvalitet är det viktigt att konsolidera och stärka den svenska högskoleutbildningen som helhet, vilket också i fortsättningen innebär utökat samarbete och arbetsfördelning.
4 I slutet av avtalsperioden fungerar yrkeshögskolan på fyra relativt stora huvudcampus: två i Vasa samt Åbo och Ekenäs. Ett mål är att samla de utbildningar som finns i Vasa till ett gemensamt campus omkring år 2011. Planeringen görs och finansieringen ordnas under avtalsperioden. Verksamheten i Nykarleby och Jakobstad har under 2005 utvärderats med tanke på behovet att samla utbildningen till större enheter. Följande saneringar i nätet av utbildningspunkter sker Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi fattar beslut om verksamhetens framtida lokalisering i Jakobstad och Nykarleby under 2007. Antagning av studerande till utbildningsprogrammet för det sociala området (kyrkans arbete) flyttar från Karis till Åbo från 2007. Yrkeshögskolan Sydväst överlåter enligt särskild överenskommelse med Arcada Nylands svenska yrkeshögskola utbildningsprogrammet för idrott och hälsopromotion till Arcada. Samordningen av teknikutbildningen i Nyland sker enligt det avtal som ingåtts mellan Yrkeshögskolan Sydväst och Arcada - Nylands svenska yrkeshögskola. Detta betyder en tydligare arbetsfördelning samt färre utbildningsprogram utan att riskera utbildningen för regionens industri och näringsliv. Inom utbildningsområdet för naturbruk och miljö utvecklas utbildningsstrukturen i samverkan med arbetslivet och övriga yrkeshögskolor. Via det tvärfackliga undervisningssamarbetet genomförs under studietiden minst 60 studiepoäng gemensamt som samarbete mellan två eller flera utbildningsprogram i ändamålsenliga grupper. Utbildningsprogrammet i trädgårdsnäring och utbildningsprogrammet för landskapsplanering förverkligas i Överby i Esbo där lämpliga faciliteter ställs till högskolans förfogande av områdets nuvarande ägare. Det första studieåret genomförs gemensamt. 4. Samarbetet mellan högskolorna I enlighet med aktieägaravtalet som ingåtts mellan de parter som grundat Yrkeshögskolan Novia förväntas yrkeshögskolan och Åbo Akademi bilda en stark svenskspråkig utbildningskoncern. Under den resterande avtalsperioden utreds en arbetsfördelning mellan universitetet och yrkeshögskolan inom kandidat- och magisterutbildningen. Det koordinerade regionala utvecklingssamarbetet utökas. Möjligheten att anställa gemensam undervisningsoch utvecklingspersonal och ordnandet av gemensam undervisning utreds liksom möjligheterna att organisera fortbildningsverksamheten inom en gemensam heltäckande svenskspråkig fortbildningscentral, i vilken också verksamheten vid Hangö sommaruniversitet ingår. Inom koncernen utreds möjligheterna till gemensamma funktioner för skötseln av t.ex. studiesocial verksamhet, biblioteksservice, internationella ärenden, karriär- och rekryteringstjänster, IT/IKT samt övriga förvaltningstjänster. Också möjligheterna att fungera i gemensamma faciliteter utreds. Yrkeshögskolan Novia fortsätter att medverka inom de nätverk som Svenska yrkeshögskolan och Yrkeshögskolan Sydväst medverkat i samt i arbetet med att förverkliga de regionala strategier som yrkeshögskolorna har godkänt. Utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen utvecklas enligt arbetslivsbehov och utgående från kompetens och resurser inom yrkeshögskolan. En ändamålsenlig
5 arbetsfördelning med svenska yrkeshögskolor och universitet eftersträvas för att tillgodose den svenska befolkningens behov och undvika överlappningar. 5. Utbildningsutbudet åren 2008-2009 a) Utbudet av utbildning för unga Utbildningsområde Nybörjarplatser 2008 Nybörjarplatser 2009 Humanistiska och pedagogiska 15 15 15,0 området Kultur 103 103 103,0 Samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området 45 45 45,0 Naturvetenskapliga området 15 15 15,0 Teknik och kommunikation 300 300 290,0 Naturbruk och miljöområdet 88 88 88,0 Social-, hälso- och idrottsområdet 197 197 197,0 Turism-, kosthålls- och 18 18 18,0 ekonomibranschen TOTALT 781 781 Nybörjarplatser (finansiering) 2008 Yrkeshögskolan kan årligen inom ramen för det totala antalet nybörjarplatser avvika från ovanstående fördelning efter utbildningsområde av nybörjarplatserna med en/två nybörjargrupper. Vid större ändringar måste överenskommelser vid behov träffas i de årliga tilläggsprotokollen. Yrkeshögskolan uppställer målet att 50 studerande årligen inleder produktionsinriktad ingenjörsutbildning under avtalsperioden. b) Utbudet av vuxenutbildning Det sammanlagda årliga antalet studerande i utbildning för yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen samt i yrkesinriktade specialiseringsstudier är under avtalsperioden 435 per år. Studier för högre yrkeshögskoleexamen inleds år 2008 av högst 50 studerande som en del av antalet studerande i vuxenutbildning. Omfattningen på de yrkesinriktade specialiseringsstudier som yrkeshögskolan ordnar är i regel 30 studiepoäng. Inom den öppna yrkeshögskolan är målet att antalet studiepoäng som avläggs av andra än yrkeshögskolans egna studerande ökar och uppgår till följande antal: - år 2008 820 och - år 2009 840 studiepoäng c) Kalkylerat antal studerande År 2008 är det kalkylerade antal studerande vid yrkeshögskolan som ligger till grund för finansieringen 3374.
6 6. Utvecklingsmål a) Utveckling av undervisningen Yrkeshögskolan Novia inleder arbetet med att uppgöra en pedagogisk strategi. Arbetet har hög prioritet eftersom en gemensam pedagogisk grundsyn kan underlätta skapandet av en ny yrkeshögskola. Lärarrollen i en yrkeshögskola som skall förena högklassig undervisning med arbete för regionernas utveckling ställer stora krav på valet av undervisningsmetoder och organisering av arbetet. För att möjliggöra ett flexibelt nyttjande av det gemensamma pedagogiska utbudet utarbetar yrkeshögskolan enhetliga strukturer utgående från ECTS- processen. Särskild vikt läggs vid utvecklingen av den virtuella undervisningen. Gemensamma undervisningsplattformer utvecklas. Likaså utökas undervisningen som nyttjar videokonferensutrustning för att bättre kunna svara mot regionala behov av utbildning samt för att kunna nyttja den förenade högskolans sammanlagda kompetens. Yrkeshögskolan Novia inleder arbetet med att sammanföra kvalitetsledning, miljöledning, arbetarskydd och riskhanteringsfrågor till ett heltäckande ledningssystem som certifieras år 2010. Högskolan fortsätter att utveckla de områden om vilka överenskommits i separata avtal med Svenska yrkeshögskolan och Yrkeshögskolan Sydväst. b) Forsknings- och utvecklingsarbete Forsknings- och utvecklingsverksamheten bedrivs så, att den betjänar yrkeshögskolans samtliga utbildningsområden och syftar till att utveckla ny kunskap som är relevant för utbildningen och för den regionala utvecklingen. Under perioden fästs särskild uppmärksamhet vid att internt skapa en samsyn om FoU-verksamhetens roll, ansvar, möjligheter och uppgifter. Målet är att skapa en tillräcklig tydlighet kring FoU-verksamheten och att optimalt använda yrkeshögskolans resurser, såväl personalens kunnande, kapacitet och intressen som existerande samarbetsrelationer och nätverk. FoU-verksamheten är en del av yrkeshögskolans kärnverksamhet, som möter verksamhetsmiljöns behov och förväntningar. FoU-verksamheten sker i en interaktiv samverkan med arbetslivet och inriktningen och innehållet styrs primärt av nyttan, effektiviteten och användbarheten för de aktörer som deltar i processerna. Yrkeshögskolans verksamhetsmiljö är mångfacetterad och täcker geografiskt ett vidsträckt och i flere avseenden heterogent område. Verksamhetsförutsättningarna för de olika enheterna varierar avsevärt beroende på det omgivande arbetslivets och samhällets inriktning men också vad gäller traditioner, mentalitet, nätverk och förutsättningar för samarbete och interaktiv samverkan. Yrkeshögskolans utmaning blir att överbrygga skillnader och beakta olikheter samtidigt som verksamhetsmiljön ger möjligheter till kunskaps- och erfarenhetsöverföring mellan de olika närregionerna och utbildningsområdena. FoU-verksamheten organiseras så, att den stöder en genuin samverkan med Åbo Akademi med ambitionen att nå ett ändamålsenligt samarbete mellan yrkeshögskolan och universitetet och samtidigt tydliggöra yrkeshögskolans roll i de regionala och nationella
7 innovationssystemen. Organiseringen av FoU-verksamheten syftar till att beakta organisationsenheternas och utbildningsområdenas specifika förutsättningar och behov. En FoU-strategi förverkligas inom ramen för fyra - preliminärt identifierade tvärfackliga och långsiktiga FoU-program med definierade styrkeområden. Via de valda FoU-programmen skapas en tydlig profil, som stärker yrkeshögskolans attraktivitet vad gäller studerande, samarbetspartner och finansiärer. Potentialen i och möjligheterna för gränsöverskridande mellan utbildningsområden och regioner och närregioner som sammanförts ger den nya yrkeshögskolan en särskild konkurrensfördel. Organiseringen av FoU och program avser att förbättra verksamhetens styrbarhet och mätbarhet. Verksamhetens volymmål är bl.a. studerandes medverkan i FoU-verksamheten (sp), den heltidsanställda personalens utbildningsnivå, extern finansiering och tidsresurser för FoU samt publikationsverksamhetens omfattning. Dessutom skapas modeller för att fortlöpande kunna utvärdera FoUverksamhetens samhälleliga och kommersiella nytta och effekt. Yrkeshögskolan påtar sig i samverkan med framför allt Åbo Akademi en uttalad uppgift att identifiera och tolka förändringar och framtidstrender och skapar sig en roll i kustregionens samhällsutveckling. c) Regional utveckling och samarbete med arbetslivet Yrkeshögskolan skapar sin identitet i det sociala samspelet med omvärlden både regionalt och nationellt. Arbetet med den regionala utvecklingen innebär mobilisering av människor, organisationer, företag och myndigheter och är en ömsesidig process för att gemensamt identifiera och definiera relevanta kunskaps- och utvecklingsbehov. Det övergripande målet för yrkeshögskolans verksamhet är att bidra till kompetensförsörjningen och utvecklingen inom arbetslivet i kustregionen. Verksamhetsidén för det regionala utvecklingsarbetet är att genom fokusering på specifika områden och i samarbete med arbetslivet bidra till utvecklingen i regionen samt att anpassa verksamheten till uttalade önskemål och förväntningar. Insamling och användning av feedback från regionen och dess arbetsliv systematiseras för att stärka fokuseringen och därigenom effekterna av FoU-arbetet. Inom vuxenutbildningen finns särskilt i Vasa och Jakobstad samt i Åbo inom sjöfartsutbildningen en väletablerad verksamhet. Det regionala utvecklingsarbetet koordineras tillsammans med de regionala utvecklingsprogrammen och organisationerna. I samarbete med t.ex. Jakobstadsregionens näringscentral Concordia, Raseborgs näringslivscentral Ab och Region Åboland allokeras resurserna för projektverksamheten bl.a. för att skapa kontinuitet och större helheter. Kontakterna mellan studerande och arbetsliv utökas och utvecklas kontinuerligt. De studerande erbjuds möjligheter att medverka i arbetslivsrelevanta utrednings- och utvecklingsprojekt med målet att stärka den professionella tillväxten. Företagsamheten bland studerande främjas enligt den entreprenörstrategi som Svenska yrkeshögskolan tillämpat. Entreprenörsutbildning ges inom hela yrkeshögskolan och företagskliniken (en förkuvös) kopplas starkare till regionernas innovationssystem för att bidra till fortsatt hög företagsamhet inom regionerna. Verksamheten omfattar i framtiden hela yrkeshögskolan.
8 Eftersom Yrkeshögskolan och Åbo Akademi fungerar i flera regioner där särskilda strategier för det regionala utvecklingsarbetet mellan högskolorna har uppgjorts utarbetar de båda högskolorna en gemensam strategi för regional utveckling. Fortbildningen har en central roll i det regionala utvecklingsarbetet. För att effektivt kunna nyttja resurserna inom utbildningskoncernen är avsikten att uppgöra en för Yrkeshögskolan Novia och Åbo Akademi gemensam fortbildningsstrategi. d) Internationalisering Verksamhetsidén för internationaliseringen är att yrkeshögskolan skall ge studerande redskap, kapacitet och mognad för arbete i en mångkulturell och internationell arbetsgemenskap, där goda kommunikativa färdigheter, god samarbetsförmåga och positiv inställning till utveckling värdesätts. Målet är att antalet studerande som deltar i studerande- och praktikantutbyte i över 3 månader från Finland skall omfatta minst 10 % av det totala antalet nybörjarplatser i utbildningen för ungdomar. Antalet studerande som deltar i studerande- och praktikantutbyte över 3 månader till Finland skall omfatta minst 5 % av det totala antalet nybörjarplatser i utbildningen för ungdomar. Speciella insatsområden är följande: 1. Att utvidga den engelskspråkiga undervisningen inom yrkeshögskolan och samarbetet med andra högskolor för att bredda utbudet, inklusive grundkurser i svenska och finska, för internationella studerande. 2. Att utveckla praktik och forskningsanknuten undervisning för utländska studerande, samt att utveckla ett koncept med en projekttermin inom ett av yrkeshögskolans styrkeområden. 3. Att främja integrering av utländska studerande. 4. Att inkludera mångkulturella och internationella aspekter i undervisning samt forskning och utveckling. 5. Att etablera forskningssamarbete med existerande partnerskolor. Kvalitetsmässigt eftersträvas en ökning av antalet godkända studiepoäng per de studerande som varit utomlands samt en höjning av intresset för att åka utomlands. Geografiskt prioriteras Norden, närområdena runt Östersjön, EU-området, Hong Kong och det övriga Kina. Speciellt det aktiva nordiska högskolesamarbetet ger möjligheter till att utveckla gemensamma utbildningsprogram (joint degrees) där parternas styrkeområden och specialisering kan kombineras. Tvärfackliga projekt och engelskspråkiga utbildningshelheter gällande hållbar utveckling skapas. Den internationella verksamheten skall också stöda yrkeshögskolans vision, att vara en nationell expert på hållbarhetsfrågor inom kustregionen. Yrkeshögskolan tar tillsammans med Åbo Akademi en aktiv roll i Baltic 21E-nätverket för den högre utbildningen. Under verksamhetsperioden intensifieras lärar- och studerandeubytena, såsom även olika utvecklingsprojekt som gäller hållbar utveckling. Yrkeshögskolan kommer att utarbeta en engelskspråkig utbildningsmodul gällande tvärvetenskaplig hållbar kustlandsutveckling, som marknadsförs bl.a. via ovan nämnda nätverk.
9 7. Resurser a) Projektfinansiering Under avtalsperioden stöder undervisningsministeriet via samlad finansiering utvecklingen av gemensam ansökan till yrkeshögskolorna och informationen i samband med detta, användningen och utvecklingen av bibliotekstjänsterna samt FUNET. Undervisningsministeriet deltar också i finansieringen av verksamheten i följande samarbetsnät i yrkeshögskolorna: - Den virtuella yrkeshögskolan - Samarbetsnätet för Ost- och Sydostasien - Yrkeshögskolornas arbetsförmedlings- och informationsservice (Jobstep) - Samarbetsnätet för den öppna yrkeshögskolan Under förutsättning att yrkeshögskolans huvudman under åren 2007-2009 för yrkeshögskolans driftsutgifter beviljar ett belopp som motsvarar produkten av yrkeshögskolans pris per enhet, minskat med den s.k. garantiförhöjningen samt antalet studerande, beviljar undervisningsministeriet yrkeshögskolan projektfinansiering som följer: 2008 2009 Verksamhetsbetingelserna för forsknings- och utvecklingsarbete 72 000 170 000 Studerandeavgifter för portalen som gäller den virtuella yrkeshögskolan 14 000 30 000 Internationell praktik Separata projekt: Projekt för utveckling av utbildningen - Befrämja utbildning för hållbar utveckling inom högskolsektorn - Rationalisering och samordning av den svenskspråkiga ingenjörsutbildningen Projekt för regional utveckling - Yrkeshögskolan Novia - en samlad expertis inom energiområdet - Utveckling och organisering av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom vården och sociala området Tillgänglighetsprojekt - Studier på lika vilkor vid Yrkeshögskolan Novia 26 000 60 000 60 000 50 000 50 000 50 000 40 000 Projektfinansiering totalt 362 000 Statsunderstöden för ovannämnda projekt är maximalt 60 % av totalkostnaderna för projektet.
10 b) Stödfinansiering för öppen yrkeshögskoleundervisning År 2008 beviljar undervisningsministeriet yrkeshögskolan 18 000 euro för ordnande av öppen yrkeshögskoleundervisning. c) Resultatbaserad finansiering Undervisningsministeriet bereder sig på att som resultatfinansiering åren 2007-2009 årligen bevilja de yrkeshögskolor som klarat sig bäst vid utvärderingarna sammanlagt miljon euro utifrån de allmänna resultatkriterierna. År 2008 delas dessutom ut resultatfinansiering på basis av kriterierna för kvalitetsenheter inom utbildning uppgående till totalt miljon euro och år 2009 resultatfinansiering på basis av kriterierna för spetsenheter med regional influens uppgående till totalt miljon euro. 8. Uppföljning och rapportering Målen i dessa avtal liksom hur avtalet fullföljs i övrigt utvärderas årligen i samband med målförhandlingarna. Yrkeshögskolan förbinder sig att utveckla AMKOTA-systemet och ta i bruk systemet för studeranderespons, OPALA. Ifall det för alla yrkeshögskolor under avtalsperioden sker ändringar i statsbudgeten i fråga om totalantalet nybörjarplatser, det årliga antalet studerande i vuxenutbildningen eller totalantalet nybörjarplatser i lärarutbildningen, träffas vid behov överenskommelser om ändring i de årliga tilläggsprotokollen. Villkor för beviljande av projektfinansiering är dessutom att riksdagen beviljar behövliga anslag. Undervisningsministeriet fattar särskilt beslut om beviljande av anslagen. Ett villkor för att avtalet skall träda i kraft är också att huvudmannen Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi beviljar yrkeshögskolan ovan överenskomna anslag. Beslut om finansiering av Europeiska unionens strukturfondsprogram fattas separat. Projekten genomförs inom ramen för tillståndet för yrkeshögskolan och undervisningsministeriets beslut om fastställande av utbildningsprogram. Helsingfors den 14 september 2007
11 Undervisningsministeriet Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi Sakari Karjalainen Överdirektör Roger Broo Styrelsens ordförande Anita Lehikoinen Direktör Örjan Andersson Rektor