HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Relevanta dokument
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen Broschyrer 2004:9

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter

Statsrådets principbeslut

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 328/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvecklande av ordnandet av social- och hälsovården åren

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

hemtjänsterna i skick

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007

RP 242/2004 rd. I den föreslagna ändringen ingår en precisering av bestämmelsen om bemyndigande,

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe

Lagstadgade tjänster inom

Bakgrund. Fullmäktigeperioden

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och

Statsrådets principbeslut

RP 168/2004 rd. I denna proposition föreslås att en bestämmelse

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Helsingfors /2016 ÄNDRINGAR I FAMILJEVÅRDSLAGEN FRÅN OCH MED

Särskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet

Valviras strategiska riktlinjer

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

Vad innebär valfrihet för mig

Kimitoöns kommuns kriterier för beviljande av vårdplats inom effektiverat serviceboende och institutionsvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

BEREDSKAPSENHETEN. Broschyrer 2008:13swe

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

Hvordan velge tilsynsobjekter Risikovurdering i tillsyn av barnskydd

OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november 2011

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 203/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

RP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna

RP 67/2009 rd. etisk delegation inom sjuk- och hälsovården. etisk delegation inom hälso- och sjukvården. ska utvidgas så att de förutom etiska frågor

Anvisning 10/ (6)

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

Helsingfors /2018 KLIENTAVGIFTER FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD OCH HANDIKAPPFÖRMÅNER VID UTKOMSTSTÖD

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRHANDLINGARNA OM ARBETSLIVSUTVECKLINGEN INOM KOMMUNSEKTORN ÅR 2000

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

Anvisning 10/ (5)

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Helsingfors /2016. Ändringar i lagstiftningen om närståendevård från och med den 1 juli 2016

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

En rökfri arbetsplats en del av arbetshälsan

VEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Statsrådets förordning

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) /2017 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

Lag. RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

ÄNDRINGAR I SPECIALOMSORGSLAGEN. Stärkt självbestämmanderätt. Nya bestämmelser om begränsningsåtgärder.

Kårkulla samkommun. Kommunstrategi

Helsingfors /2017 Uppdaterat

Strategin för åren

Helsingfors /2017 Uppdaterat Till kommunernas social- och hälsovårdsnämnder eller organ som handhar motsvarande uppgifter

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Språket inom social- och hälsovård

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Motion 19. Äldreråden. Partidagen beslöt

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Transkript:

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011

Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade verktyg för strategisk styrning av social- och hälsopolitiken under de närmaste åren. Programmet som godkänts av statsrådet 31.1.2008 anger de socialoch hälsopolitiska målen i Finland för åren 2008 2011, tyngdpunkterna för utveckling och tillsyn samt reformer, lagstiftningsprojekt, instruktioner och rekommendationer till stöd för verkställigheten av programmet. Programmet syftar till minskad marginalisering, ökad delaktighet och hälsa samt större välmående i alla kommuner. Målet är också att reducera hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupper och de regionala hälsoskillnaderna. Delmål för ökad delaktighet och minskad marginalisering: Antalet barn som placerats utanför hemmet i förhållande till åldersgruppen börjar minska. Andelen 17 24-åriga unga som fallit utanför utbildningssystemet stannar under 10 procent av åldersklassen. Andelen 18 24-åriga unga som länge varit mottagare av utkomststöd halveras inom den motsvarande åldersklassen. Antalet långtidsarbetslösa sjunker under 30 000. Antalet varaktigt bostadslösa halveras. Ökad välfärd och hälsa samt minskade skillnader i hälsa eftersträvas på följande sätt: Den totala konsumtionen av alkoholhaltiga drycker minskar till 2003 års nivå. De överviktigas andel bland befolkningen i arbetsför ålder återgår till 1998 2001 års nivå. Andelen 16 18-åriga som röker minskar med fem procentenheter. Barnfamiljernas låginkomstgrad sjunker till under 10 procent. De äldres åldersstandardiserade funktionsförmåga förbättras. Dödsfall på grund av hem- och fritidsolyckor och allvarliga olycksfall minskar med 10 procent. delaktighet välfärd och hälsa service Målen för bättre servicekvalitet, genomslagskraft och tillgång på service samt minskade regionala skillnader är följande: Den rapporterade kundupplevda kvaliteten förbättras. Intagning för vård sker inom angivna tidsfrister. Tidsfristerna för bedömning av behovet av äldreomsorg efterföljs. Regelbunden behovsbaserad hemvård erbjuds 14 procent av dem som är över 75 år. Endast 3 procent av dem som är över 75 år är intagna för långvarig institutionsvård. Läkar- och tandläkarunderskottet inom primärvården minskar. Socialarbetarunderskottet minskar. De regionala skillnaderna i genomslagskraften för den specialiserade sjukvården minskar.

Hur uppnås målen? KASTE-programmet genomförs av kommunerna. Programmet innehåller 39 åtgärder eller åtgärdsprogram som ses över årligen. Centrala teman i programmen är att antingen förebygga problem eller ingripa så tidigt som möjligt. Tillgången på kvalificerad personal säkras och effektiva verksamhetsmodeller skapas som bildar ett enhetligt serviceurval för social- och hälsovården. Förebyggande och tidigt ingripande Förebyggande arbetssätt och tidigt ingripande blir en del av hela kommunens verksamhet. Samarbetet mellan organisationer och kommuner stöds så att de tillsammans kan ta fram nya modeller för förebyggande och tidigt ingripande. Tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer utvecklas som en helhet så att all service som stöder barnets utveckling eller förebygger och behandlar problem och störningar bildar en sammanhängande helhet. Nya arbetsmodeller skapas för rehabilitering av svårsysselsatta personer. Tillräcklig och kompetent personal Tillgången på personal säkerställs genom att nya utbildningsplatser skapas enligt det regionala behovet av arbetskraft. Regionala system utvecklas för rekrytering och personalreserv. Kompetensen garanteras genom att kompletterande utbildning i större utsträckning än hittills ordnas enligt gällande bestämmelser och rekommendationer. Ett mer professionellt ledarskap införs. Rekommendationen för uppgiftsstrukturer för den yrkesutbildade personalen inom socialvården tillämpas i större utsträckning och hälsovårdscentralernas attraktivitet som arbetsplats förbättras. En sammanhängande servicehelhet Servicestrukturerna förnyas så att social- och hälsovården bildar en sammanhängande servicehelhet. Primärvården stärks. Hälsovårdscentralerna, Stakes, Folkhälsoinstitutet, Arbetshälsoinstitutet samt universiteten bildar ett nätverk som arbetar för en systematisk utveckling av primärvården. Samarbetet mellan den specialiserade vården och primärvården utvecklas och samarbetet samt arbetsfördelningen mellan sjukhusen effektiviseras inom varje ansvarsområde. Patienten får större möjligheter att välja vårdplats. Distrikten som producerar specialomsorger inom socialvården förnyas och de befintliga strukturerna inom socialvården stärks liksom även deras kontakter med universiteten och yrkeshögskolorna. Klientens ställning stärks, medborgarnas möjligheter till elektronisk kommunikation utvidgas och därtill skapas ett nätverk för God praxis med nya kvalitetsrekommendationer. Finansiering av programmet KASTE-programmet finansieras årligen ur statsbudgeten. Kommunernas statsandelar för social- och hälsovården stiger under programperioden årligen med 21,3 miljoner euro. Inom ramen för statsbudgeten har 24,8 miljoner euro anvisats för kommunernas och samkommunernas utvecklingsprojekt år 2008, 25,8 miljoner år 2009 och 26,8 miljoner euro åren 2010 och 2011. finansiering

Nationella delegationen bär ansvaret för genomförandet Den nationella delegationen för social- och hälsovården svarar för att KASTE-programmet genomförs. Delegationen följer upp genomförandet, utfärdar anvisningar för måluppfyllelse samt kommer med förslag till allokering av anslag för olika delområden inom utvecklingsarbetet. Ordförande för delegationen är omsorgsministern och medlemmarna företräder förutom social- och hälsovårdsministeriet även arbets- och näringsministeriet samt Finlands Kommunförbund. Koncern-, region- och medborgarsektion Den nationella delegationen för social- och hälsovården är indelad i en koncernsektion, en regional sektion samt en medborgarsektion. Medborgarsektionen förmedlar medborgarnas, klienternas och organisationernas synpunkter. Sektionen består av representanter för social- och hälsovårdsministeriet samt olika organisationer inom social- och hälsovården. Koncernsektionen bereder och sammanjämkar utvecklings- och andra åtgärder som de olika aktörerna inom förvaltningsområdet vidtar för att stödja kommunerna i verkställigheten. Koncernsektionen fastställer även de viktigaste prioriteringarna i tillsynsarbetet. Regionala sektionen samlar in och sammanjämkar kommunernas och de övriga regionala aktörernas förslag till mål och åtgärder samt stöder den verksamhet som överenskommits på nationell nivå. Regionala ledningsgrupper svarar för genomförandet på lokal nivå Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt fem regionala ledningsgrupper. De ser till att KASTE-programmet blir verklighet inom varje område. De regionala ledningsgrupperna består av företrädare för kommunerna samt organisationer, privata serviceproducenter, kunskapscenter inom det sociala området, Stakes, länsstyrelserna, landskapsförbunden och olika läroanstalter. Utgående från ledningsgruppernas planer förhandlar delegationen för social- och hälsovården årligen om utvecklingsanslagen för varje region. I planerna beaktas även utvecklandet av service på svenska och samiska. Tillsyn och utvärdering av programmet Länsstyrelserna och Rättsskyddscentralen för hälsovården (TEO) övervakar för sin del genomförandet av KASTE-programmet. De följer särskilt upp hur lagstiftningen om vårdgaranti genomförs samt övervakar den långvariga anstaltsvården och serviceboende med heldygnsomsorg. Länsstyrelserna övervakar att de servicestrukturer som skapas inom ramen för Paras-projektet fungerar ur befolkningens synvinkel och att de främjar välfärd och hälsa. Effekterna av programmet utvärderas även av en oavhängig utomstående bedömare. www.stm.fi > svenska > Utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) Mer information

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Social- och hälsovårdsministeriet PB 33, 00023 Statsrådet Sjötullsgatan 8, Helsingfors Telefonväxel (09) 16001 e-post: fornamn.efternamn@stm.fi www.stm.fi/svenska Layout: Proinno Design Oy, Sodankylä / Tryckning: Universitetstryckeriet, Helsingfors 2008 Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2008:5swe ISSN 1236-2123 ISBN 978-952-00-2580-9 (inh.) ISBN 978-952-00-2581-6 (PDF)