Autism en introduktion



Relevanta dokument
Autism en introduktion

Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

Om intellektuell funktionsnedsättning

Historik Autismspektrumdiagnos (Aspergers syndrom) en introduktion. Presentation JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Autism en introduktion

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Om autism information för föräldrar

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Att leva i en annorlunda värld

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Om autism information för föräldrar

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

I särskola eller grundskola?

Grundkurs om NPF för skolan

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Habiliteringsprogram autism

VAD MENAR VI MED KOMMUNIKATION? Möjligheter för Kommunikation. Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen?

Livet med en autistisk hjärna. Jill Söderlund

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?

Del 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv. Autism/ASD i DSM-5

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/ GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Det här är autism. Autism i olika diagnosmanualer. Hur yttrar sig autism? 1(6)

Sociala berättelser och seriesamtal

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Autismspektrumtillstånd AST

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

Lindrig utvecklingsstörning

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Neuropsykiatri i förskolan

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

För att förstå en människa måste man förstå vad just den människan förstår. ( S Kirkegaard)


Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Att ta på sig rätt glasögon

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum


Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

NEUROPSYKIATRISKA SKOLFRÅNVARO FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR OCH. Malin Khoso Leg psykolog Leg psykoterapeut Magelungen Utveckling AB

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

Diagnostiska kriterier för kategorin Genomgripande utvecklingsstörningar (F84) översatta till svenska från

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

Autism Diagnostisk Intervju Med DSM-V-kriterier som bas ASDIV

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

YTTRANDE Kulturdepartementet Stockholm

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Adhd och Autism i vardagen

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr.

Kognitiv psykologi Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet May;21(3): Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Transkript:

Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se

DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra ICD-systemet är det som är officiellt i Sverige enligt Socialstyrelsen DSM-systemet är dock det vanligaste när man ställer diagnoser inom autismspektrumtillstånd 2013-11-25 2

DIAGNOSTIK Vilket system som kommer att användas är redan olika mellan kliniker De största skillnaderna är att i DSM 5 finns: Ett enda begrepp autismspektrumtillstånd (störning) Förändrad symtombild (antal huvudkriterier, antal symtom och hur symtomen ser ut). Trots förändrad symtombild ska enligt DSM 5 kommittén alla som idag har diagnosen autism och Asperger syndrom uppfylla kriterierna för autismspektrumtillstånd ICD 11 kommer sannolikt 2015 och kommer sannolikt att vara samordnad med DSM 5 2013-11-25 3

AUTISM I BARNDOMEN (ICD-10) Det finns 12 symtom på Autism i barndomen som är fördelade på tre huvudkriterier med vardera fyra symtom För att diagnosen autism ska ställas krävs minst sex symtom som ska vara fördelade på: Minst två från Kvalitativa avvikelser i ömsesidigt socialt samspel Minst ett från Kvalitativ avvikelse i kommunikativ förmåga Minst ett från Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter Övriga två kan vara från vilket/vilka huvudkriterie/er som helst 2013-11-25 4

OLIKHETER Trots att olika individer har samma diagnos så finns det stora individuella skillnader: Kan ha helt olika symtom trots samma diagnos Antalet symtom individen har (man kan ha mellan sex till tolv symtom) Vilka symtomen är Intensiteten symtomen har Även om två individer har samma symtom kan symtomen ta sig olika uttryck 2013-11-25 5

FÖREKOMST Autism förekommer knappt 2/1000 enligt den senaste sammanfattningen av alla studier gjorda från 2000 och framåt Fortfarande är det fler pojkar än flickor som fått diagnosen autism (ca 3 ggr fler) 2013-11-25 6

ETIOLOGI Autism har en biologisk grund Ca 10% har en påvisbar kromosomavvikelse Anamnestiska data talar för en genetisk grund Tvillingstudier (enäggstvillingar båda har oftast autism) Inga studier har påvisat psykologiska orsaker Många samverkande faktorer leder till AST Hjärnan antas fungera på en dysfunktionellt sätt Många studier visas fysiologiska/neurologiska avvikelser Låg aktivitet i jämförelse med typisk utvecklade personer

EXEMPEL PÅ ANDRA VANLIGT FÖREKOMMANDE FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Mental retardation 80-90% Epilepsi 10-25% Hörselskada 10-30% Synnedsättning 50% (få studier) Vanliga infektioner/förkylningar/influensor Kroppsliga skador 2013-11-25 8

2013-11-25 9

2013-11-25 10

ENERGILÄCKAGE Kan förklara konflikter Kan orsaka att man drar sig undan mer än vanligt Orsakar mindre tålamod/stresstålighet Ger sämre förmåga att lösa problem Orkar inte tolka det som sägs - leder till ett kommunikativt sammanbrott 2013-11-25 11

2013-11-25 12

TYPISK UTVECKLING Förståelse Utvecklingsnivå Pubertet Typisk reaktion Personlighet Diagnos När är ett beteende ett symtom 2013-11-25 13

2013-11-25 14

2013-11-25 15

EXEMPEL PÅ KOMMUNIKATIVA SVÅRIGHETER Konkret språkförståelse Situationen mer avgörande för förståelse än språket Svårigheter att använda sig av språket eller kommunikativa hjälpmedel (sk AKK) Stereotypt och repetitivt språk ekolali Kompenserar sällan avsaknad av ord med gester 2013-11-25 16

2013-11-25 17

2013-11-25 18

PERCEPTION Över/underkänslighet Tolkningssvårigheter Verklig över/underkänslighet eller svårigheter att kommunicera perceptuella upplevelser?

2013-11-25 20

THEORY OF MIND: DEFINITION En förmåga att förstå att man själv och andra människor har ett tanke- och känsloliv som styr beteendet i olika situationer Och att tanke- och känslolivet kan skilja sig mellan individer trots att de befinner sig i en och samma situation 2013-11-25 21

VAD VET VI? Personer med autism har stora svårigheter att lösa uppgifter som kräver en förmåga att byta perspektiv Detta gäller dock inte alla personer med autism Förmågan verkar dock endast befäst i experimentella eller stimulifattiga situationer Förefaller vara en medveten process lång processtid leder ofta till missförstånd och energiläckage Finns andra grupper som har svårigheter med ToM uppgifter, vuxna med schizofreni eller paranoid psykos, medfött döva barn som vistats i en icke tecknande miljö, icke talande barn med CP d.v.s. bristande ToM är inte specifikt för personer med autism 2013-11-25 22

KONSEKVENSER AV BRISTANDE TOM Mänskligt beteende blir obegripligt Sociala regler onödiga och svårförståeliga Kommunikation ointressant och obegripligt Aktivitet viktigare än gemenskap 2013-11-25 23

CENTRAL KOHERENS Termen kommer från visuell perceptionsforskning Innebär en kognitiv stil som karaktäriseras av en normal tendens att koncentrera sig på innehållet-helheten Denna kognitiva stil varierar från svag central koherens (detaljer före helheten/innehållet) till stark (Helheten/meningen förstås men detaljerna missas) 2013-11-25 24

VAD VET VI? Trots få studier som alla varit koncentrerade på perception antar man att personer med autism har en generell svårighet att föra ihop stora informations mängder till en sammanhängande helhet, dvs. man har en svag central koherens. 2013-11-25 25

KONSEKVENSER SVAG CENTRAL KOHERENS Kan inte använda sammanhanget för att förstå och använda språket i ett socialt sammanhang (t.ex. utsagan: kvinnor får lättare förkylning än män kan innebära tre olika saker. Endast sammanhanget kan avgöra vilken som är den korrekta) Omvärlden blir fragmentarisk Kan inte använda sammanhanget för att förstå en annan människas intentioner Svårigheter att förstå konsekvenser av det egna beteendet Ökad risk för motstånd till förändringar i aktiviteter rutiner och miljö 2013-11-25 26

EXEKUTIVA FUNKTIONER Ett paraplybegrepp för många olika förmågor som samtliga har betydelse för hur man kan reglera det egna beteendet (dvs. analysera situationen, planera hur man ska agera i situationen, utvärdera det egna beteendet och om nödvändigt förändra det egna beteendet). Alla förmågor antas stå under frontallobens kontroll. 2013-11-25 27

EXEKUTIVA FUNKTIONER Har ingen större betydelse i vana kända situationer Har stor betydelse: I nya situationer I situationer där erfarenheter ska anpassas till en ny situation (t.ex. generalisering) Kompromisser Konflikter Problemlösningssituationer Stoppa pågående handlingar 2013-11-25 28

VAD VET VI? Vanligaste avvikelsen är att personer med autism tenderar att fastna i samma lösningsstrategi eller beteende. Svårigheter att planera ett handlande Svårigheter att stoppa impulser (inhibering) Svårigheter att skifta uppmärksamhetsfokus 2013-11-25 29

KONSEKVENSER Svårigheter att använda inlärda kunskaper och anpassa dessa till nya situationer. Mycket av det som vi tar för givet, och som sker på ett automatiserat sätt måste ske på ett medvetet plan. Svårigheter att bryta invanda mönster, man får svårt att lösa konflikter och stoppa beteenden som inte är önskvärda, även om man har kunskapen (till exempel våldshandlingar). Man hamnar ofta i olösliga situationer p.g.a. att man inte har en förmåga att anpassa sig, utvärdera sitt handlande, och förändra beteendet i förhållande till situationen. 2013-11-25 30