Ämnets utveckling hälsolh lsolära hälsofostran hälsokunskaplsokunskap Undervisning i hälsolh lsolära diskuterades redan i slutet av 1800-t Tyngdpunkten i innehållet har ändrat - upplysning om hygien/hälsa/nykterhet - anatomi - sjukdomslära - sjukdomsrisker och förebyggande f åtgärder - hälsans samhälleliga betydelse - betoning av en positiv syn påp hälsa I gamla läroverken l och folkskolan hade hälsolh lsoläran en självklar plats. (t.ex. timplan för f r lyceer 1914 o 1918, folkskolans läroplan 1925) På 1960 talet många m årsveckotimmar (fanns i åk k 8, åk k 9 o i gymn) Vid Grundskolans införande 1970-talet föll f hälsoläran bort. Medborgarfärdighet rdighet infördes i stället I gymnasiet infördes 1 obl kurs hälsokunskap h (1981) I GGLP 1985 3 h gymnastik i åk k 8. 10 h/åk k av gymnastiken skulle reserveras för f hälsofostran. I praktiken... 1994 års läroplansgrunder l inga timmar alls Undantag: Hf/Familjefostran i skolornas egna läroplanerl Egentlig HK undervisning har saknats i de flesta högstadier. HK har undervisats i lågstadiet l ytterst marginellt (J. Lindström 1999) Läroplanen i HK År r 2004 återuppstår r HK som eget ämne inom den grundläggande ggande utbildningen * Läroplansgrunderna fastställda januari 2004 I åk k 1-41 4 integreras HK i miljö- och naturkunskap * I åk k 5-65 6 integreras HK i biologi och fysik-kemi kemi * I åk k 7-97 9 ett eget skilt ämne
Gymnasiets LP * HK infördes i åk k 1-21 år r 2003 * HK infördes successivt i åk k 7-97 9 med början b 2004 2006 * Våren 2009 har alla elever i åk k 9 läst l tre år r HK * Våren 2009 har alla elever i åk k 6 läst l HK integrerat enligt nya LP * I gymnasiet en obligatorisk kurs Varje gymnasium dessutom tvugna att erbjuda två fördjupande valbara kurser * Ämnesrealprov i HK har anordnats i studentexamen sedan våren v 2007 Mängden undervisning Åk k 1-61 6 talas om sammanlagt 2 åvh (= ca 76 h) talas också om 50-60 h Åk k 7-97 1 åvh/ vh/åk k (= ca 114 h) Gymn 1 obligatorisk kurs (38h) + 2 valbara kurser (38h + 38h) Läroplanens uppbyggnad * Mål M för åk k 1-61 6 inbakade bland målen m för f r miljö- naturkunskap, biologi, fysik-kemi kemi gemensamma mål m l för f åk k 7-97 * Centralt innehåll * Kriterier (profil) för f r goda kunskaper (första gången g nedskrivna i lp i Finland) Vad anser du om hälsokunskapsh lsokunskapsämnet? Varför r (åter)( uppstår r HK som ett för r alla elever gemensamt obligatoriskt ämne i lp 2004?
Grunder för f r politikernas beslut 1) De senaste undersökningarna om barn och ungas hälsotillsth lsotillstånd. - En fjärdedel av barnen mår m r inte bra - Ungdomars hälsotillsth lsotillstånd har försf rsämrats påp många områden (ex fetma, allergier, astma, diabetes, rygg och nackbesvär, depression samt olika fysiska och psykosomatiska symptom) 2) Undersökningar som visar påp brister i ungdomars kunskaper om hälsa h och om faktorer som inverkar påp hälsan (bl.a. om sex, droger, sjukdomsprevention) Frågan: Hur länge l dröjer det i medeltal efter det första f samlaget innan kvinnan får f r orgasm under samlag? a) vanligtvis redan under det första f samlaget b) i medeltal ett år r efter det första f samlaget c) i medeltal två-tre tre år r efter det första f samlaget d) i medeltal fyra-fem fem år r efter det första f samlaget 64 % av flickorna (åk( k 8) gissar a!!!! 73 % av pojkarna gissar a!!!!! a) 64 % av flickorna 73 % av pojkarna b) 25 % av flickorna 16 % av pojkarna c) 9 % av flickorna 7 % av pojkarna d) 2 % av flickorna 4 % av pojkarna Frågan:Kan man ha blivit smittad av någon n könssjukdom k utan att ha några n som helst symptom? a) aldrig b) sällans c) ofta d) nästan n alltid a+b) 68 % av flickorna 73 % av pojkarna c) 25 % av flickorna 19 % av pojkarna d) 7 % av flickorna 8 % av pojkarna 3) Ungdomars beteende/riskbeteende våld, förstörelse, relse, missbruk, respektlöshet shet (för r egen och andras hälsa, h känslor, egendom osv)
4) Den allmänna oron i samhället över allt flere föräldrars f oförm rmåga att sörja s för f barnens fysiska och psykiska grundbehov 5) (Marita: hälsa ligger i tiden ) Rubriker med anknytning till hälsa h under en dag (Vbl 12.1.2006) Fågelsmitta kan döda d da tiotusen i Finland Fågelinfluensan har inte smittat mellan människorm Antalet drunkningar ökade Sexuellt utnyttjade barn behöver bättre b vårdv Vill du förebygga f rusmedels- och narkotikamissbruk hos ditt barn? Vägglusen har kommit för f r att stanna i Sverige Två farliga leksaksvapen återkallades Varningsmärkning rkning av alkohol påp förslag Farliga flygbolag sätts s påp svart lista Riksväg g 3 ska göras g säkrares Indirekt anknytning Matorgie värre v än n snedsprång ng Korsholm ger idrotten mer än n Vasa Två miljoner franska barn lever i fattigdom Olyckor: Man påkörd p av spårvagn Man omkom i eldsvåda da Äldre par befaras innebrända nda Undervisningen i hälsokunskaph indelas i följande f tre delområden den (enl. Regeringens proposition och riksdagens kulturutskott betänkande 3/2001) * HÄLSOKUNSKAP och HÄLSOFRH LSOFRÄMJANDE Ge barn och unga kunskaper, färdigheter f och positiva attityder i hälsofrh lsofrågor * SOCIALA FÄRDIGHETERF Utveckla barn och ungas sociala färdigheter f och allmänna förmf rmåga att klara av olika livssituationer * SÄKERHETSKOMPETENS Kunskap och färdighet f som främjar säkerhet s och trygghet = Delvis ny syn påp ämnets innehåll och uppgift! Begreppet HÄLSA
Översikt av olika teorier om hälsa h (olika sätt s att förstf rstå hälsa) Två huvudinriktningar: Biologisk medicinsk Humanistisk Biomedicinsk inriktning a. Atomistisk biologisk/ mekanistisk ansats Hälsa föreligger f dåd alla delar av kroppen fungerar utifrån n vad som kan anses vara normalt b. Biostatisk ansats Hälsa är r frånvaro av sjukdom. En människa m är r vid hälsa dåd hennes kropp fungerar enligt det arttypiska mönstret. Humanistisk inriktning (Hälsa ses som någonting n mer än n frånvaro av sjukdom) A. Holistisk ansats Att ha hälsa h är r relaterat till i vilken utsträckning människan m har förmf rmåga att (under rimliga förutsf rutsättningar) ttningar) kunna förverkliga det som är r viktigt för f r henne jmf. Nordenfelt: Att vara vid hälsa h är r det samma som att under standardomständigheter ndigheter förverkliga f sin minimala lycka Subjektiv eller självupplevd hälsah hur individen själv uppfattar sitt måendem och hur det begränsar hennes liv jmf. Leo Pekka Tähti T en person medryggbesvär Ett barn med diabetes typ 1 ett barn med förkylningf Ung med Downs syndrom Ung som har hjärtesorg B. Ekologisk ansats Hälsa omfattar det tillstånd där d r positiv interaktion råder r mellan individen och dennes fysiska, psykiska och sociala omgivning C. Behavioristisk ansats En människa m är r vid hälsa h dåd hon trivs och mår r bra genom sitt beteende D. Teleologisk / Filosofisk / Teologisk ansats Hälsa är r att uppleva att det finns en mening med livet, men innebär r inte nödvn dvändigtvis frånvaro av sjukdom eller handikapp
En uppgift för f r skolans hälsokunskap h? E. Salutogen ansats (Antonovsky) Hälsa uppkommer dåd individen har en känsla k av sammanhang (KASAM). Hälsan är r beroende av hur individen kan bemästra omvärlden och se egna livssituationen som begriplig hanterbar meningsfull Stark KASAM bidrar till att upprätth tthålla hälsah Att hjälpa eleverna till starkare KASAM, att se sin egen livssituation / livsbetingelserna / omgivningen som 1. Begriplig (snarare än n kaotisk och oförklarlig) 2. Hanterbar (vilka resurser man själv har till sitt förfogande f och vilka handlingsmönster nster som kan användas) ndas) 3. Meningsfull (att det är r värt v att satsa energi påp de problem som uppstår genom livet) Barns uppfattningar om ordet hälsah Utveckling av WHO:s definition och syn påp hälsa 1948: Hälsa H är r ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande v - en vision (utopistisk) - ett målm 1986: God hälsa h är r en viktig resurs och en förutsättning ttning för f r social, ekonomisk och personlig utveckling Hälsa kan ses som (en sammanfattning av WHO:s syn) 1991:Hälsa är r inte ett mål, m en fixerad slutpunkt, en produkt utan ett föränderligt f tillstånd 1997: Hälsa H är r en grundläggande ggande mänsklig m rättighet och oundgänglig nglig för f r social och ekonomisk utveckling ** Ett tillstånd ** En upplevelse ** En resurs - resurs för f r att uppnå mål l man har i livet t.ex. livskvalitet - jämförbar med utbildning, arbete, bostad, socialt nätverkn - energi eller styrkereserv för f r att kunna motstå sjukdom eller tillfriskna snabbare ** En process - något ständigt föränderligt f och påverkbartp
Hälsans dimensioner Hälsobegreppet i undervisningen ^ Hälsa är r ett mångfacetterat m och relativt begrepp som inte kan definieras entydigt Biologisk Andlig Biologisk Emotionell Andlig Mental Social Social Emotionell Mental ^ Barn och unga bör b r läras l att fundera påp begreppet hälsa h och hälsans h betydelse och värdegrundv - låta barn och unga bli du med hälsa h och sjukdom t.ex är r det viktigare att vara frisk eller att se bra ut? - hur känns k det när n r man blir sjuk? - känslor dåd någons gons förälder f får f r cancer? - hur känns k det att ha diabetes? - hur känns k det att vara handikappad? - hur inverkar det påp familjen dåd någon är handikappad? VAD PÅVERKAR P HÄLSAN? H ^ Hälsobegreppet kan behandlas öppnas ppnas på nya sätt s genom att använda nda sig av erfarenhet och reflexion ^ Vad betyder hälsa h förf Barn, Unga, Vuxna medelålder, lder, Äldre ^ Lärarens eget förhf rhållande till hälsanh * Arv - genetiska faktorer * Levandsvanor livsstil * Sjukdomsalstrare * Andliga och psykiska kraftresurser - värden - tro - självk lvkännedom, självf lvförtroende - livssyn * Omgivande miljö - Sociala miljön relationer; familje- och parförh, rh, vännerv sociala nätverkn - Fysisk miljö ekologiskt perspektiv planering. bl.a.trafik, friluftsområden, idrottsanläggningar boendemiljö * Arbetsmiljön ljus, ljud, ventilation, mögel, m ergonomi psykosocial miljö arbetslöshet shet * Samhället politiska beslut hälso-sjukvårdstjänster lagstiftning * Kulturen vilken roll/vilket värde v har hälsanh
Ungas hälsomotivh (L. Lindholm) 1. Externa motiv: Sociala och funktionella motiv " För F r att kunna leva som andra " För F r att leva ett hyggligt liv" " För F r att kunna träna na 2. Interna motiv: Önskan att undvika lidande, sjukdom eller uppnå välbefinnande, glädje, lycka " Jag är r rädd r för f r cancer, AIDS och andra sjukdomar och jag vill leva tills jag är r 80 " För F r att vara nöjd n med sig själv, kunna leva harmoniskt " För F r att orka fortsätta tta leva, orka klara av det dagliga livet " Om man inte har hälsa h sås kan man inte njuta av livet, utan hälsa h kan man inte ha ett helt lyckligt liv" 3. Fundamentala motiv - att leva, att älska, att ha frihet " för r att leva och känna k att jag lever" " för f r att kunna ge nånting n nting åt t andra människor, m för f att kunna älska och bli älskad" " för f r att kunna leva som jag vill, för f r att kunna leva ett fritt och oberoende liv"