Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs



Relevanta dokument
Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Bilder som stöd i vårdsituationer

Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla!

Genomförande, utvärdering och förankring

Kommunikasjonsvennlige laeringsmiljöer

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Hvem har nytte av bildestøtte og hvordan skaper vi kommunikativ tilgjengelighet. Universiell design vs spesialtilpasninger

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

Pilotutvärdering av KomHIT: Hur uppfattar vårdpersonal och föräldrar bilder som kommunikationsstöd i barnsjukvård?

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Kommunikationsstöd för människor på flykt

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Rätten till kommunikation

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Projektavslut Appar för kommunikation

Kommunikationsstöd vid språkstörning

Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019

FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

- Patientlagen 2014:821

FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

Bildstöd på Barnsjukhuset i Linköping. Författare 1 Ann-Mari Pettersson. Medförfattare 2. Susanna Andersson. Medförfattare 3.

Föräldrastödsprojektet 16-25

Bildstöd Hjälpmedelscentralen

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

Du kan stötta ditt barn

20-21 september 2010

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Bildstöd Hjälpmedelscentralen

Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset?


Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Hur uppfattar barn, föräldrar och personal bilder som stöd för kommunikation? En pilotstudie inom barn- och ungdomspsykiatri

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Välkomna och presentation!

Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Barn- Vet jag vad det innebär? En väg till informerat val i vuxenliv

Att ta på sig rätt glasögon

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården

Information om patientsäkerhetslagen

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

DART. Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

ARVSFONDENS PROJEKT VI ÄR MED! -

Information till barn, ungdomar och närstående

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv


Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

DART 2013 en kort presentation

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 projektledare Indikator

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Habiliteringens kurskatalog Våren 2019

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

AKKtiv AKK tidig intervention. Föräldrautbildning om kommunikation och AKK

Parenting Young Children. Ett föräldrautbildningsprogram

Örebro Universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2011

Föräldrasynpunkter på Brukets förskola februari 2015

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT

Inskolning vid autism

1 mars 31 dec

Parenting Young Children. Ett föräldrautbildningsprogram

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

ARBETSKOPIA

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb)

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Kommunal hälso- och sjukvård

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Barns delaktighet och användning av bildstöd. Children s participation and use of pictorial support

Sammanställning av föräldraenkät. Barnavdelningen för neurologi, 95B våren 2015

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

Transkript:

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

KomHIT - en utvecklingsdel finansierad av Arvsfonden - en forskningsdel finansierad av andra fonder Syfte - tillgodose barnets rätt till kommunikation enligt Barnkonventionen och Funktionshinderkonventionen och öka barnets aktivitet och delaktighet under sjukhusvistelse och tandvård genom att erbjuda kommunikationsstöd främst i form av bilder och IT

Samarbetsparter Arvsfondsprojektet DART kommunikations- och dataresurscenter Projektledare Gunilla Thunberg Dagkirurgi avd 320 start i forskningsprojekt redan 2010 Andra enheter vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus är barnlogopedi, lekterapi, BNK, regionhabiliteringen Barnkliniken vid SÄS Borås Intresseorganisationer: - FUB Lerum (utvecklingsstörning) - DHB Västra (språkstörning) - AAF Göteborg (autismspektrum)

Bakgrund KomHIT Vårdsituationer svåra för alla barn Okänd miljö okända aktiviteter Ökade svårigheter vid kommunikationssvårigheter Svårt förklara för föräldern, svårt för barnet att ställa frågor och sedan bearbeta Saknas forskning om problematiken

Projektmål KomHIT utveckling Tillskapande av en nationell webresurs som kan användas av personal inom sjukvård och tandvård samt föräldrar Här skall det finnas: - Idébank nedladdningsbart material: för utskrift men också för användning på ipad/smartphone - Bildbank som möjliggör att ändra i och göra nytt material - Filmklipp exempel på hur man använder materialet - Information och utbildningsresurser

Treårigt projekt Huvudsyftet år 1: Skapa sjukvårdens idébank och stommen i själva webbresursen Huvudsyftet år 2: Skapa tandvårdens idébank, ta fram utbildningskoncept och utvärdera sjukvård och sprida vidare Huvudsyfte år 3: Utvärdera, revidera, dokumentera och sprida på olika sätt!

Vi skall skapa denna resurs ihop! Projektgruppen representerar tillsammans olika typer av verksamheter med olika processer som ger ett bra utbud/underlag till banken Under projekttiden hjälper DART till med att - tillverka material - utbilda personal inom olika verksamheter

www.kom-hit.se www.bildstod.se

KomHIT utvärdering-forskning Studie på avd 320 dagoperation Magisterarbete i logopedi utvärdering olika neheter som ingår i utvecklingsprojektet

KomHIT - studie på 320 dagkirurgi Syfte - Utvärdera eventuella effekter av KomHIT Är barn och föräldrar mindre oroliga/stressade? Uppfattar föräldrarna bemötande och information mer positivt? Vad anser föräldrarna om bildstöden?

Forskargrupp DART kommunikations- och dataresurscenter Projektledare Gunilla Thunberg, Arbetsterapeut Margret Buchholz, logoped Ingrid Mattsson-Müller Stefan Nilsson, sjuksköterska och FilDr, Barnkliniken vid SÄS Borås samt Sahlgrenska Akademin Carl-Johan Törnhage, Docent,Skaraborgs sjukhus Eva Håkansson och Eva Andersson, sjuksköterskor, Avd 320

Insatserna på avdelningen Utbildning till all personal 1 dag Kallelse med bildstöd samt bildschema för dagens huvudhändelser, bildkarta som stöd för samtal (främst för barn med kommunikationssvårigheter). Information om Dunder först i kallelsen. Schemabok som stöd vid inskrivningen då barnet får information till barn under 8 år och andra vid behov denna får barnet behålla under dagen. När något hänt tar barnet bort bilden och har kontroll över dagen och tid.

Deltagare 16 familjer innan insatsen påbörjades utan bildstöd 7 familjer med bildstöd Screenades för tal/språk och kommunikationsproblem vid bokning av operation Fick tillfrågan om medverkan Problem; ungefär samtidigt som bildstödsfasen påbörjades ändrades bokningsförfarandet få som screenades/ville medverka

Datainsamling - Salivcortisolprov Föräldrar 6 tillfällen under 24 tim Barn 4 tillfällen under dagen Uppföljning av dessa i hemmet ca 1 månad senare - STAI frågor om känslotillstånd oro in&utskrivning Föräldrar 6 frågor Barn 4 frågor i samtalsmatteform - Färäldraenkät om bemötande och information

Preliminära resultat ännu ej publicerat! Fler insamlade prover än väntat och snygga resultat, mest data på föräldrar Flera barn och föräldrar uppvisar mycket höga salivsortisolvärden! Både med och utan bildstöd! Lägre salivcortisolvärden för bildstödsgruppen dock bara 7 familjer! Barns och föräldrars oro (STAI) och salivcortisol tenderar följas åt Något lägre oro (STAI) med bildstöd, ej statistiskt signifikant, dock ingen i denna grupp som har högre oro EFTER operation. Föräldraenkäten om bemötande ingen skillnad!

Bildstödsenkäter 9 frågor om vad föräldrar anser om bildstöden Barn i ålder 2-15 (medel 5,5), 3 annat språk, 4 kommunik.svårigheter Serie 1: 50 (2012) + Serie 2: 20 (2013) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Serie1 Serie2 1,5 1,0 0,5 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

1. Det var bra med bildstödet i informationsbrevet 2. Bildkartan var ett bra stöd då jag berättade för mitt barn vad som skulle hända 3. Bildkartan underlättade för mitt barn att ställa frågor, kommentera till mig 4. Bildschemat verkade underlätta för mitt barn att förstå vad som skulle hända 5. Jag tror att bildstödet minskade mitt barns oro inför sjukhusbesöket 6. Jag tror att personalens användning av bildstöd till mitt barn underlättade förståelsen 7. Bilderna gjorde det lättare för mitt barn att ställa frågor och kommentera tillbaka 8. Schemaboken var ett stöd under dagen 9. Min uppfattning är att bildstödet minskade mitt barns oro under sjukhusbesöket

Slutsats Lovvärt mäta AKK-effekt fysiologiskt men komplicerat! Hög stress hos barn med kommunikationssvårigheter och föräldrar Barn och föräldrar förefaller följas åt vg nivå oro/stress Färre barn behöver premedicineras Stress förefaller minska med bildstöd (fem i kontrollgruppen, inga i bildstödsgruppen dock bara 7 familjer ingen statistisk signifikans)

Pilotutvärdering av KomHIT sjukvård - Frågeställningar 1. a) Vilken uppfattning har vårdpersonal om bildstödsanvändning inför och vid vårdsbesök? b) Vilken uppfattning har föräldrar om bildstödsanvändning inför och vid vårdsbesök? 2. a) Vilken eventuell inverkan har bildstöd på barn inför och vid vårdbesök enligt vårdpersonal och föräldrar? b) Finns det några tendenser till skillnader mellan barn utifrån bakgrundsinformation om autism respektive kommunikationsförmåga?

Vårdenhet Vårdpersonal Föräldrar Barnneuropsykiatrisk enhet Enkäter Fokusgruppsin tervju Enkäter Barnlogopedisk enhet Enkäter Enkäter Regional habiliteringsenhet Enkäter Enkäter Dagoperativ enhet Enkäter Enkäter Specialistenhet för kommunikation och hjälpmedel - Enkäter

Deltagare 139 enkäter - Personal (97) och föräldrar (42, mest mammor) vid de olika enheterna, stor grupp barn med autism, olika grad av kommunikationssvårigheter 6 deltagare, olika personalgrupper, gruppintervju

Inget svar Vet ej/ej aktuellt Enkätsvar Vårdpersonal Påstående Jag fick intrycket av att barnet sett bilderna i kallelsen hemma Bildkallelsen verkade underlätta för barnet att förstå vad som skulle hända under besöket Jag fick intrycket av/såg att bildkartorna i väntrummet uppmärksammats/använts Jag pekade på bildstödet (pekpratade) medan jag pratade med barnet** Det kändes onaturligt och svårt att pekprata** 1 2 3 4 5 M (sd)* 6 57 9 10 3 1 6 2,48 (1,5) 10 57 4 8 3 2 8 3,08 (1,6) 4 57 11 8 2 5 5 2,52 (1,5) 3 0 3 8 8 7 33 4,00 (1,3) 0 1 52 5 1 1 2 1,30 (0,9) Jag tror att bildstödet gjorde det lättare för barnet att ställa frågor och prata (med ord, bilder eller gester) vid besöket** 0 2 9 14 10 7 20 3,25 (1,5) Jag tror att bildstödet innan och vid besöket minskade barnets oro Jag tror att användningen av bildstödet underlättade barnets medverkan 23 38 4 7 7 6 7 3,16 (1,4) 23 20 2 18 4 16 9 3,24 (1,3)

Inget svar Vet ej/ej aktuellt Enkätsvar Föräldrar Påstående 1 2 3 4 5 M (sd)* Jag gick igenom bilderna i kallelsen med mitt barn inför besöket** 0 0 6 2 3 2 14 3,59 (1,7) Bilderna var ett bra stöd för mig då jag berättade för mitt barn vad som skulle hända** 0 2 4 1 6 5 9 3,56 (1,4) Jag tror att bilderna underlättade för mitt barn att förstå vad som skulle hända** 0 2 3 1 9 3 9 3,56 (1,4) Jag tror att bilderna i kallelsen gjorde det lättare för mitt barn att ställa frågor och prata (med ord, bilder eller gester) om besöket** Bilderna minskade min oro inför besöket** Jag tror att bilderna minskade mitt barns oro inför besöket** 0 9 5 2 3 2 6 3,11 (1,7) 0 5 8 3 3 4 4 2,68 (1,6) 0 9 4 2 5 2 5 3,11 (1,5) Jag tror att bilderna gjorde att mitt barn var bättre förberett vid besöket jämfört med tidigare vårdbesök** 0 7 3 3 3 6 5 3,35 (1,4) Jag och mitt barn tittade på bildkartorna som fanns i väntrummet 4 10 11 7 6 4 5 2,55 (1,5) Bildstödet vid besöket gjorde det lättare för mitt barn att ställa frågor och prata (med ord, bilder eller gester) ** Bildstödet minskade min oro vid besöket** Jag tror att bildstödet minskade mitt barns oro vid besöket** Jag KomHIT tror att det feb2014 blev lättare för mitt barn att medverka när personalen använde bildstöd** 1 5 2 3 8 6 9 3,61 (1,3) 3 4 9 6 3 3 6 2,67 (1,6) 2 4 5 4 6 6 7 3,21 (1,4) 3 4 4 1 9 5 8 3,44 (1,4)

Kategorier och underkategorier i innehållsanalys av personalintervju Kategorier Bilder före vårdbesök Bilder vid vårdbesök Utformning av bilder Användning av bilder Vägledning Reaktioner hos barn Behov av bilder i vård Underkategorier Stöd för föräldrar Förberedelse Bilder i väntrum Påverkan på testning Inlärning Struktur Medverkan Bilder digitalt Form Utvecklingsnivå och bildnivå Användningstillfällen Bilder som tillgång Vårdpersonal som modell Överföring Oro Intresse Tidigare behov av bildstöd Bilder i övrig vård

Sammanfattningsvis JA mycket positiva erfarenheter rapporteras av både personal och föräldrar, förutom några undantag (alltså bildstöd funkar inte i alla situationer och inte för alla barn Barnen och föräldrar blir mindre oroliga, mer fokuserade förstår och medverkar bättre Färre hemskickade patienter nästan ingen premedicinering på 320 Tendensen är att barn med mer omfattande svårigheter inte lika självklart tar till sig stödet dock viktigt att se att det fortfarande kan vara viktigare för dessa barn ibland helt avgörande!

www.dart-gbg.org Här hittar du mer information om projekt och material för kommunikativ miljö