Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson, verksamhetschef (modersmålsundervisning/studiehandledning i grundskola, särskola, gymnasium) 45 modersmålspedagoger 80 modersmålslärare Nästan40 språk asa.svensson3@linkoping.se
Vad säger styrdokumenten om modersmålslärarens roll? Kartläggningen ska vara bred och göras stegvis. Kartläggningen ska vara en del av undervisningen För att få en så god bild som möjligt av elevernas kunskaper krävs samarbete mellan klass/ämneslärare samt modersmålslärare/studiehandledare Kartläggning sker i ämnesundervisning genom studiehandledning och i modersmålsundervisning.
Förutsättningar att lyckas! Modersmålsläraren behärskar elevens språk och har kännedom om hemlandets skolsystem. Eleven får uttrycka tankar och kunskaper via modersmålet. Eleven får visa förmågor och kunskaper på ett djupare plan Ämnesläraren har huvudansvaret för ämnet, men båda är väl insatta i kursplanerna. Samarbete i planering, genomförande och uppföljning.
Kartläggning av bakgrundsfaktorer Bakgrund förälder Förtroende och relation Språkbärare Lyhördhet Kultur/kontext Bygga broar mellan hem och skola Bakgrund elev Förtroende och relation Språkbärare Lyhördhet Kultur/kontext Lyssna på språket - språkanvändning - språkutveckling
Kartläggning av ämneskunskaper Modersmål Erfarenheter och tankar om modersmålet Bas (uttal, grammatik, ordförråd) Utbyggnad (tala, läsa, skriva, ordförråd, grammatik, funktionellt språk) Tala, lyssna, samtala 1,2 Läsa 1,2,3,4 Skriva 1,2,3 Strategier och metaspråk Texthäften Arabiska, BKS, engelska, persiska, romani, somaliska, sorani, thailändska Ytterligare10-tal språk är på gång Övriga ämnen Samarbete mellan ämneslärare och modersmålslärare
Kartläggning av läsförmågan Arash Hassanpour Modersmålslärare, studiehandledare Kurdiska, persiska, dari arash.hassanpour@linkoping.se
Portfolio Syfte Kriterier Vad är syftet? Utifrån Lgr11 Elev och Lärare Elevarbeten Utvärdering Innehåll
Kartläggningsmaterialet modersmål Grundmaterialet Övningar Undervisningssituation Kartläggning
Observation under diskussion och vid läsningen Vad observerar läraren under läsningen och efter att ha lyssnat på inspelningen? Eleven har ett relativt gott flyt i läsningen och läser med inlevelse. Eleven använder fördjupad grammatik i det talade språket och utrycker sig med längre meningar till exempel, när, och, men eleven deltar i samtal och gör sig förstådd och utvecklar samtal om vardagliga ämnen och berättar innehållsrikt.
Dokumentation Dokumentationstabell Ämne: modersmål Rubrik: flyt i läsningen och grammatik Elevens namn: Datum: Lärarens kommentarer om elevens vardags och kunskapsrelaterade språk på modersmålet. Eleven har ett relativt gott flyt i läsningen och läser med inlevelse. Eleven använder fördjupad grammatik i det talade språket och utrycker sig med längre meningar till exempel, när, och, men eleven deltar i samtal och gör sig förstådd och utvecklar samtal om vardagliga ämnen och berättar innehållsrikt.
Bedömningsverktyg Flytt i läsning H2013 V2014 Läser vanliga ord med automatik Läser enkla meningar med flyt, säkerhet och förståelse Läser lite svårare och längre meningar med flyt, säkerhet och förståelse Korrigerar fel läsning spontant
Kartläggning i praktiken Sarah Tykesson Modersmålslärare i Engelska sarah.tykesson@linkoping.se
Omfattning Inom Linköpings kommun har jag i höst - 46 elever - 9 skolor - 8 handledningar - Elever från olika delar av engelsktalande områden
2 praktiska kartläggningsexempel (Aktuella handlingar utplockat från den senaste månaden) Exempel 1 - Amerikansk-engelsk elev i årskurs 6 (ska betygsättas) Utdrag från skriftligt prov
Delåtgärd Sammanfattning Eleven behöver kartläggas i NO Studiehandledning som tillåter eleven att resonera kring sina tankar och svar är nödvändig.
Exempel 2 - Elev från Tanzania i gymnasieklass år 3 Särskild prövning för att fastställa elevens kunskap i modersmål. Källa: Linköpings kartläggningsmaterial s.5 och 10 Som hjälpmedel och inspiration har det använts innehåll från Linköping kommuns Kartläggningsmaterial.
Observation och kartläggning Sammanfattning I grunden har vi redan idag ett bra material som delvis kan användas till särskild prövning. Syftet med den här metoden är att eleven ska motiveras till att uttrycka sig muntligt Svagheter identiferades Men, i det här fallet bedömdes eleven ha tillräcklig kunskap för att delta i modersmål (engelska) gymnasienivå.
Pedagogisk kartläggning av en nyanländ elev i matematik Naghada Ghafour Modersmålslärare, studiehandledare i arabiska
Taluppfattning och tals användning 2 1.. 2. Delar upp helheter i olika antal delar 3. Beskriver och namnger delarna som bråk 4. Förstår och beräknar procent 5. Anger siffrornas platsvärde i decimaltalsiffror 6. Avrundar tal 7. Förklarar samband mellan bråk, decimaltal och procent 8. Förklarar tillämpningen av bråk, decimaltal och procent i vardagliga situationer
Bra att tänka på! Det är viktigt att försöka ta tillvara elevens erfarenhet av matematik i vardagen och bygga vidare på dessa kunskaper Diskutera med eleverna när bråk används i vardagen så att eleverna får anknyta till sin verklighet. Då bråk kartläggs kan man utgå från t.ex. uppdelning av en pizza, en tårta eller liknande, vilket många har erfarenhet av. Uppmana eleven att rita egna bilder till bråk.
Taluppfattning och tals användning 2 Övning: att räkna med procent, bråk och decimaltal Instruktioner till eleven: 1. Skugga en fjärdedel av dessa figurer. Beskriv hur du går tillväga när du avgör hur du ska skugga. 2. Gör egna figurer och skugga en viss del. Byt uppgift med en kamrat och beräkna hur stor del av figuren som ar skuggad.
Elevens lösningar på svenska:
Elevens lösningar på modersmålet
Fortsättning på övningen: 4. Tala om vilket av de två talen som ar störst. Visa gärna hur du tänker genom att rita. Förklara hur du gör din beräkning. a) 1/3 eller ½ b) 1/5 eller ¼ c) 2/3 eller 2/5 5. Tala om hur mycket siffran 3 ar värd i följande tal. I vilket tal har siffran 3 störst varde? a) 1, 324 b) 3, 124 c) 4, 123 d) 2, 431 6. Tala om vilket tal som ar störst? Förklara hur du gör din beräkning. a) 0,90 eller 1,0 b) 0,91 eller 1,9 c) 0,7 eller 0,17
Elevens lösningar upp. 4, 5, 6
7. Beskriv och förklara vad procent är för någon som inte tidigare har hört talas om eller räknat procent. 8. Omvandla till bråk, decimaltal eller procent. Diskutera sambandet mellan begreppen. Förklara hur du tänker. Bråk Decimaltal Procent 1/3 1/10 2/3 0,33 0,5 0,75 90% 25% 100%
Elevens lösningar upp. 6, 7 och 8
Dokumentation Område: Taluppfattning och tals användning 2 Delar upp helheten i olika antal Beskriver och namnger delarna som bråk Anger siffrornas platsvärde i decimaltal Förklarar sambandet mellan bråk, decimaltal och procent Förklarar tillämpningen av bråk, decimaltal och procent i vardagliga situationer Övrigt Elevens kunskaper om arbetsområdet Ämnesspecifikt språk Försöker på svenska men det blir missförstånd Kan efter att man förklarat uppgiften på modersmålet Kan namnge bråkdelarna; kan beskriva bråk, Kan jämföra bråk, visar med bilder Eleven kan namnge platsvärde i heltal men inte när det gäller decimaltal. Eleven blandar ihop heltal och decimaltal Har svårt; Behöver träning både på modersmålet och svenska; Använda laborativtmaterial Kan; Eleven tar flera egna exempel Eftersom eleven är starkare i modersmålet än i svenska och kan visa sina förmågor och kunskaper i matematik på modersmålet får eleven jobba med ord och begrepp på modersmålet och successivt övergå till svenska Eleven använder sig mest av vardagligt språk i beskrivningar men på frågor om specifika matematiska ord svarar eleven med korrekta matematiska språk på modersmålet. Eleven behöver träna ord och begrepp på svenska
Tack för mig! naghada.ghafour@linkoping.se