Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen



Relevanta dokument
Nyanlända elevers lärande

Lärarhandledning matematik

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Utbildning för nyanlända elever

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Lärarhandledning Numeracitet

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Arbetsplan för nyanlända elever

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

För ditt barn 1 6 år Förskolan och förskoleklassen. Den svenska skolan för nyanlända

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Stockholm

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Verksamhetsbeskrivning

FOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Nyanlända elever. Örebro kommun. Jennypher Löfgren tel

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

SPRÅKVERKSTAN PÅ LÄROVERKET EN PRESENTATION

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Svar på Skolinspektionens föreläggande efter granskning av förskoleklass och grundskola

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Välkommen till dialogmöte för kartläggare

Språkutvecklande arbetssätt

Lokal pedagogisk planering Läsåret

Skolutveckling på mångfaldens grund

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Beslut om att undervisning i svenska som andraspråk upphör

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Lärarhandledning Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar

Kursplanen i svenska som andraspråk

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet

Språk- och kunskapsutveckling

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Nulägesbeskrivning sammanställning Matematikundervisning för nyanlända

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Kvalitetsrapport MOI

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Svenska som andraspråk åk 1

Pedagogisk planering i matematik

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning

Tummen upp! Matte ÅK 6

Kvalitetsrapport 2016/2017. Kommungemensam särskild undervisningsgrupp Modersmålslärare/studiehandledare. Uppdragsgivare: RAPPORT.

Information. till rektorer och lärare om kartläggnings materialet och bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Steg 2. Steg 1 Språk och erfarenheter

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

"Siri och ishavspiraterna"

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

Augusti Tyresö kommun

Organisation verksamhet målsättning

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet på Gränsskolan i Haparanda kommun

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Beslut för förskoleklass och grundskola

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 4

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

Tillgänglig lärmiljö för alla Resurs Inläsningstjänst

Alliansuppdrag - rapport om modersmålsundervisning

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Transkript:

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson, verksamhetschef (modersmålsundervisning/studiehandledning i grundskola, särskola, gymnasium) 45 modersmålspedagoger 80 modersmålslärare Nästan40 språk asa.svensson3@linkoping.se

Vad säger styrdokumenten om modersmålslärarens roll? Kartläggningen ska vara bred och göras stegvis. Kartläggningen ska vara en del av undervisningen För att få en så god bild som möjligt av elevernas kunskaper krävs samarbete mellan klass/ämneslärare samt modersmålslärare/studiehandledare Kartläggning sker i ämnesundervisning genom studiehandledning och i modersmålsundervisning.

Förutsättningar att lyckas! Modersmålsläraren behärskar elevens språk och har kännedom om hemlandets skolsystem. Eleven får uttrycka tankar och kunskaper via modersmålet. Eleven får visa förmågor och kunskaper på ett djupare plan Ämnesläraren har huvudansvaret för ämnet, men båda är väl insatta i kursplanerna. Samarbete i planering, genomförande och uppföljning.

Kartläggning av bakgrundsfaktorer Bakgrund förälder Förtroende och relation Språkbärare Lyhördhet Kultur/kontext Bygga broar mellan hem och skola Bakgrund elev Förtroende och relation Språkbärare Lyhördhet Kultur/kontext Lyssna på språket - språkanvändning - språkutveckling

Kartläggning av ämneskunskaper Modersmål Erfarenheter och tankar om modersmålet Bas (uttal, grammatik, ordförråd) Utbyggnad (tala, läsa, skriva, ordförråd, grammatik, funktionellt språk) Tala, lyssna, samtala 1,2 Läsa 1,2,3,4 Skriva 1,2,3 Strategier och metaspråk Texthäften Arabiska, BKS, engelska, persiska, romani, somaliska, sorani, thailändska Ytterligare10-tal språk är på gång Övriga ämnen Samarbete mellan ämneslärare och modersmålslärare

Kartläggning av läsförmågan Arash Hassanpour Modersmålslärare, studiehandledare Kurdiska, persiska, dari arash.hassanpour@linkoping.se

Portfolio Syfte Kriterier Vad är syftet? Utifrån Lgr11 Elev och Lärare Elevarbeten Utvärdering Innehåll

Kartläggningsmaterialet modersmål Grundmaterialet Övningar Undervisningssituation Kartläggning

Observation under diskussion och vid läsningen Vad observerar läraren under läsningen och efter att ha lyssnat på inspelningen? Eleven har ett relativt gott flyt i läsningen och läser med inlevelse. Eleven använder fördjupad grammatik i det talade språket och utrycker sig med längre meningar till exempel, när, och, men eleven deltar i samtal och gör sig förstådd och utvecklar samtal om vardagliga ämnen och berättar innehållsrikt.

Dokumentation Dokumentationstabell Ämne: modersmål Rubrik: flyt i läsningen och grammatik Elevens namn: Datum: Lärarens kommentarer om elevens vardags och kunskapsrelaterade språk på modersmålet. Eleven har ett relativt gott flyt i läsningen och läser med inlevelse. Eleven använder fördjupad grammatik i det talade språket och utrycker sig med längre meningar till exempel, när, och, men eleven deltar i samtal och gör sig förstådd och utvecklar samtal om vardagliga ämnen och berättar innehållsrikt.

Bedömningsverktyg Flytt i läsning H2013 V2014 Läser vanliga ord med automatik Läser enkla meningar med flyt, säkerhet och förståelse Läser lite svårare och längre meningar med flyt, säkerhet och förståelse Korrigerar fel läsning spontant

Kartläggning i praktiken Sarah Tykesson Modersmålslärare i Engelska sarah.tykesson@linkoping.se

Omfattning Inom Linköpings kommun har jag i höst - 46 elever - 9 skolor - 8 handledningar - Elever från olika delar av engelsktalande områden

2 praktiska kartläggningsexempel (Aktuella handlingar utplockat från den senaste månaden) Exempel 1 - Amerikansk-engelsk elev i årskurs 6 (ska betygsättas) Utdrag från skriftligt prov

Delåtgärd Sammanfattning Eleven behöver kartläggas i NO Studiehandledning som tillåter eleven att resonera kring sina tankar och svar är nödvändig.

Exempel 2 - Elev från Tanzania i gymnasieklass år 3 Särskild prövning för att fastställa elevens kunskap i modersmål. Källa: Linköpings kartläggningsmaterial s.5 och 10 Som hjälpmedel och inspiration har det använts innehåll från Linköping kommuns Kartläggningsmaterial.

Observation och kartläggning Sammanfattning I grunden har vi redan idag ett bra material som delvis kan användas till särskild prövning. Syftet med den här metoden är att eleven ska motiveras till att uttrycka sig muntligt Svagheter identiferades Men, i det här fallet bedömdes eleven ha tillräcklig kunskap för att delta i modersmål (engelska) gymnasienivå.

Pedagogisk kartläggning av en nyanländ elev i matematik Naghada Ghafour Modersmålslärare, studiehandledare i arabiska

Taluppfattning och tals användning 2 1.. 2. Delar upp helheter i olika antal delar 3. Beskriver och namnger delarna som bråk 4. Förstår och beräknar procent 5. Anger siffrornas platsvärde i decimaltalsiffror 6. Avrundar tal 7. Förklarar samband mellan bråk, decimaltal och procent 8. Förklarar tillämpningen av bråk, decimaltal och procent i vardagliga situationer

Bra att tänka på! Det är viktigt att försöka ta tillvara elevens erfarenhet av matematik i vardagen och bygga vidare på dessa kunskaper Diskutera med eleverna när bråk används i vardagen så att eleverna får anknyta till sin verklighet. Då bråk kartläggs kan man utgå från t.ex. uppdelning av en pizza, en tårta eller liknande, vilket många har erfarenhet av. Uppmana eleven att rita egna bilder till bråk.

Taluppfattning och tals användning 2 Övning: att räkna med procent, bråk och decimaltal Instruktioner till eleven: 1. Skugga en fjärdedel av dessa figurer. Beskriv hur du går tillväga när du avgör hur du ska skugga. 2. Gör egna figurer och skugga en viss del. Byt uppgift med en kamrat och beräkna hur stor del av figuren som ar skuggad.

Elevens lösningar på svenska:

Elevens lösningar på modersmålet

Fortsättning på övningen: 4. Tala om vilket av de två talen som ar störst. Visa gärna hur du tänker genom att rita. Förklara hur du gör din beräkning. a) 1/3 eller ½ b) 1/5 eller ¼ c) 2/3 eller 2/5 5. Tala om hur mycket siffran 3 ar värd i följande tal. I vilket tal har siffran 3 störst varde? a) 1, 324 b) 3, 124 c) 4, 123 d) 2, 431 6. Tala om vilket tal som ar störst? Förklara hur du gör din beräkning. a) 0,90 eller 1,0 b) 0,91 eller 1,9 c) 0,7 eller 0,17

Elevens lösningar upp. 4, 5, 6

7. Beskriv och förklara vad procent är för någon som inte tidigare har hört talas om eller räknat procent. 8. Omvandla till bråk, decimaltal eller procent. Diskutera sambandet mellan begreppen. Förklara hur du tänker. Bråk Decimaltal Procent 1/3 1/10 2/3 0,33 0,5 0,75 90% 25% 100%

Elevens lösningar upp. 6, 7 och 8

Dokumentation Område: Taluppfattning och tals användning 2 Delar upp helheten i olika antal Beskriver och namnger delarna som bråk Anger siffrornas platsvärde i decimaltal Förklarar sambandet mellan bråk, decimaltal och procent Förklarar tillämpningen av bråk, decimaltal och procent i vardagliga situationer Övrigt Elevens kunskaper om arbetsområdet Ämnesspecifikt språk Försöker på svenska men det blir missförstånd Kan efter att man förklarat uppgiften på modersmålet Kan namnge bråkdelarna; kan beskriva bråk, Kan jämföra bråk, visar med bilder Eleven kan namnge platsvärde i heltal men inte när det gäller decimaltal. Eleven blandar ihop heltal och decimaltal Har svårt; Behöver träning både på modersmålet och svenska; Använda laborativtmaterial Kan; Eleven tar flera egna exempel Eftersom eleven är starkare i modersmålet än i svenska och kan visa sina förmågor och kunskaper i matematik på modersmålet får eleven jobba med ord och begrepp på modersmålet och successivt övergå till svenska Eleven använder sig mest av vardagligt språk i beskrivningar men på frågor om specifika matematiska ord svarar eleven med korrekta matematiska språk på modersmålet. Eleven behöver träna ord och begrepp på svenska

Tack för mig! naghada.ghafour@linkoping.se