Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling



Relevanta dokument
Kreativ verkstad om kartläggning av nyanländas kunskaper. Göteborg 11 februari 2016

DIALOGMÖTE FÖR KARTLÄGGARE. Lund den 5 november

Välkommen till dialogmöte för kartläggare

Nyanlända elevers lärande

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

molndal.se Modersmålsenheten

Utbildning för nyanlända elever

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever

Introduktionsprogrammen

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Lokal plan för gymnasieskolans introduktionsprogram

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund Elev Ali:

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Introduktionsprogrammen

Nyanlända elever. Örebro kommun. Jennypher Löfgren tel

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht Högskolan Dalarna

Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium

Nyanländas lärande inget för eldsjälar. Jennypher Löfgren Åsa Önander

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Verksamhetsbeskrivning

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet

Volymökningens effekter på modell för nyanlända barn och elevers utbildning

Plan för introduktionsprogram i

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Nyanlända elever. The Capital of Scandinavia

Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20

Organisation och planering av språkintroduktion Göteborg, 1 september 2016

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad.

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 18/19 UTBILDNINGSNÄMNDEN

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Plan för introduktionsprogrammen. Mölndals stad Utbildningsnämnden

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

SOU 2017:54 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Yttrande till regeringen

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Lärarhandledning Numeracitet

Riktlinjer för Introduktionsprogrammen

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 27 oktober 2017

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Plan för Introduktionsprogram Dahlstiernska Gymnasiet Läsåret

Samtals - och dokumentationsunderlag B Litteracitet spår B

För unga år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

Hur avgör man ifall en elev ska läsa svenska som andraspråk?

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr Handläggare Margareta Nenzén

Plan för utbildning gällande:

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun

Plan för samtliga introduktionsprogram(im)

Samtals - och dokumentationsunderlag B1 Litteracitet spår B

Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning

Skolutveckling på mångfaldens grund

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Yttrande rörande SOU 2017:54, Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Beslut om att undervisning i svenska som andraspråk upphör

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram

US208P/A, Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola II, skolår 5-9 samt skolår 7-9 och gymnasieskolan, 30 hp

Rektor med vetande 15 mars 2017

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17

Grundskolan och fritidshem

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Invandringen - en utmaning för skolväsendet

Lärarhandledning matematik

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Utbildningsplan för introduktionsprogrammen i Håbo kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fridegårdsgymnasiet

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Lokal pedagogisk planering Läsåret

Kristianstads kommun Dnr :6995 Rektor Annika Persson

Kursplanen i svenska som andraspråk

Hülya Basaran. Skolverket Göteborg 2015

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

Skrivuppgift Eleven Undervisning, språkligt fokus Stöttning vid genomförandet

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Stockholms stad

Transkript:

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet

Vår presentation Förslag gällande nyanlända ungdomar och språkintroduktion Kartläggning: utgångspunkter och innehåll Skolverkets kartläggningsmaterial Bedömningsmodell för nyanlända elevers utveckling i svenska Utgångspunkter för bedömning av läsförståelse och skriftlig produktion Utmaningar Frågor

Regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång

Definition av målgruppen invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige nyanlända ungdomar Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram (.) och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieutbildning eller annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion.

Kartläggning För nyanlända elever i grundskolan: Obligatoriskt inom två månader underlag för beslut om årskursplacering, undervisningsgrupp, prioriterad timplan För nyanlända ungdomar i gymnasieskolan: Ej obligatoriskt

Kartläggning bör vara utforskande, ej kontrollerande börja brett, därefter fördjupas vara anpassad till elever på olika nivåer och till elever både med och utan skolbakgrund utgå från och fånga elevens referensramar ha ett tydligt resursperspektiv

Ex. Litteracitet Bristperspektiv Deltagarna kan inte anteckna för att komma ihåg ett innehåll och inte heller använda lexikon eller grammatikböcker. De kan inte läsa olika texter för att utöka sitt ordförråd och inte heller göra skriftliga övningar för att träna ord och strukturer. De kan inte göra skriftliga hemuppgifter. Alver & Lahaug (1999) i Franker (2013)

Resursperspektiv Deltagarna har redan strategier för att lära i handling och genom samtal och är bra på att minnas utan att använda skrift. De är vana vid att förmedla sina kunskaper muntligt och förstår skriftens funktion genom att andra människor läst och skrivit för dem eller tillsammans med dem. De har tidigare lärt sig flera språk utan att använda skrift. Alver & Lahaug (1999) i Franker (2013)

Skolverkets kartläggningsmaterial Steg 1 Elevens bakgrund, erfarenheter, förmågor och kunskaper Fyra frågeområden: språk, tidigare skolgång, intressen och ansvar, förväntningar Steg 2 a) litteracitet, b) numeracitet Steg 1 och 2: Översätts till tolv språk (arabiska, dari, pashto, somaliska, thai, tigrinja, kurdiska, serb/kroat/bos, polska samt engelska och franska) - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Steg 3 I grundskolans ämnen Stödmaterial Publicering 1 januari 2016

Bikupa: Vem/vilka ansvarar/bör ansvara för kartläggningen? Vilken kompetens krävs? Språk, tidigare skolbakgrund, intressen och ansvar, förväntningar Litteracitet (erfarenheter av läsning och skrivande) Numeracitet (matematisk tänkande) Kunskaper i skolans ämnen

Uppdrag om bedömningsmodell Syfte - att följa nyanlända elevers språkutveckling Målgrupp - nyanlända i grundskolan och gymnasiet oavsett tidigare bakgrund Innehåll - en teoretisk modell för andraspråksutveckling i en skolkontext, nivåbeskrivningar med exempel Tillkommer en praktisk del med uppgifter och bedömningsanvisningar

Varför Ge stöd för läraren i bedömning och planering av undervisning Ge möjlighet för eleven att kunna följa sin språkutveckling över tid Ge information till vårdnadshavare om elevers språkutveckling

Vem Nyanlända - och andra elever med annat modersmål än svenska Elever i grundskola och gymnasieskola Främst lärare i svenska som andraspråk

Vad Nivåbeskrivningar för de fyra färdigheterna läsaskriva-tala-lyssna Uppgifterna som exemplifierar beskrivningarna kommer delvis att vara integrerade

När och hur Integrerat i undervisning Ofta Varierat

Läs förslag För varje nivå kommer det finnas en sammanfattning av kontexten där beskrivs grad av stöttning, omfång, innehåll, texttyp, struktur, ordförråd, komplexitet beskrivningar av vad eleven kan utifrån olika aspekter

Aspekter som beskrivs i Läsa Avkoda Segmentera/analysera Tolka och använda multimodala resurser Identifiera tema/återge/sammanfatta Lokalisera explicit information Hitta dold information/dra slutsatser från texten Granska och värdera

http://www.education.vic.gov.au/school/teachers /teachingresources/diversity/eal/continuum/page s/stageslstandard.aspx

Skriftlig produktion Övergripande genrekompetens (syfte, mottagare, situation, grad av generalisering och abstraktion) Struktur och textbindning Komplexitet i satser och fraser Ordförråd (både i relation till genre och i fråga om variation och precision) Grammatisk korrekthet (morfologi, syntax) Skrivregler (interpunktion, stavning, styckeindelning)

Utmaningar Heterogeniteten nybörjare på att läsa och skriva nybörjare i svenska men med skolbakgrund ej nyanlända elever på olika nivåer andraspråksutveckling skrivutveckling tre årskurser inom varje nivå + språkintroduktion? Antal nivåer Beskrivningar på mer detaljerad nivå på mer generell nivå